11.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 145/6

(1)

I artikel 136.1 a i EUF-fördraget föreskrivs möjligheten att besluta om särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin.

(2)

I artikel 126 i EUF-fördraget slås fast att medlemsstater ska undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och i detta syfte föreskrivs förfarandet vid alltför stora underskott. Stabilitets- och tillväxtpakten, som i sin korrigeringsaspekt tillämpar förfarandet vid alltför stora underskott, anger ramen till stöd för politiska åtgärder som syftar till en snabb återgång till sunda offentliga finanser med beaktande av den ekonomiska situationen.

(3)

Den 27 april 2009 fastslog rådet i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) att det förelåg ett alltför stort underskott i Grekland och gav rekommendationer, i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1), för en korrigering av det underskottet senast 2010. Rådet fastställde också att Grekland skulle vidta effektiva åtgärder senast den 27 oktober 2009. Den 30 november 2009 slog rådet i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget fast att Grekland inte hade vidtagit effektiva åtgärder. Den 16 februari 2010 förelade följaktligen rådet, i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget, Grekland att vidta åtgärder för att senast 2012 korrigera det alltför stora underskottet (nedan kallat rådets beslut enligt artikel 126.9). Rådet angav också den 15 maj 2010 som tidsfrist för att vidta effektiva åtgärder.

(4)

Enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97 får rådet, på rekommendation av kommissionen, besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa konsekvenser för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen.

(5)

Enligt kommissionens höstprognos 2009, som låg till grund för det ursprungliga föreläggande som riktades till Grekland, väntades BNP sjunka med 1/4 % 2010, följt av en återhämtning från och med 2011, då ekonomin beräknades växa med 0,7 %. Ett kraftigt fall i real BNP väntas nu för 2010, följt av en ytterliggare tillbakagång 2011. Därefter väntas en gradvis återhämtning i tillväxten. Denna kraftiga försämring av de ekonomiska utsikterna innebär, med antagande om oförändrad politik, en motsvarande försämring i utsikterna för de offentliga finanserna. Till detta bör läggas uppräkningen av det offentliga underskottsutfallet för 2009 (från uppskattade 12,7 % av BNP vid tidpunkten för rådets beslut enligt artikel 126.9 till 13,6 % av BNP enligt den anmälan av uppgifter om de offentliga finanserna som Grekland inkom med den 1 april 2010), med risk för en ytterligare uppräkning (på i storleksordningen 0,3 till 0,5 % av BNP) när de granskningar som Eurostat genomför tillsammans med de grekiska statistikmyndigheterna har slutförts (2). Slutligen har marknadens farhågor beträffande utsikterna för de offentliga finanserna avspeglats av kraftigt stigande riskpremier på statsskulden, vilket gör det ännu svårare att få kontroll över den offentliga underskotts- och skuldutvecklingen. Enligt kommissionens preliminära bedömning från mars 2010 genomför Grekland de förelagda finanspolitiska åtgärder som syftar till att säkerställa att de planerade underskottsmålen för 2010 uppnås. Den plötsliga förändringen i de ekonomiska utsikterna betyder emellertid att de planerna inte längre kan betraktas som giltiga och att ännu mer drastiska åtgärder krävs under innevarande år. Samtidigt gör djupet i den nedgång i ekonomin som nu kan väntas den ursprungliga utgiftsminskningen omöjlig att uppnå. Oväntade negativa ekonomiska händelser med stora ogynnsamma konsekvenser för de offentliga finanserna kan anses har inträffat i Grekland och reviderade rekommendationer i enlighet med artiklarna 136 och 126.9 i EUF-fördraget är därför motiverade.

(6)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden är det tydligt att den tidsfrist som fastställdes i rådets beslut enligt artikel 126.9 för att korrigera det alltför stora underskottet i Grekland behöver förlängas med två år till 2014.

(7)

Den offentliga bruttoskulden uppgick vid utgången av 2009 till 115,1 % av BNP. Det är en av de högsta skuldkvoterna i EU, och avsevärt högre än fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Skuldkvoten riskerar dessutom att revideras upp ytterligare (med 5–7 procentenheter) som ett resultat av de pågående statistiska undersökningarna. För att lyckas genomföra den underskottsminskningsstrategi som bedöms nödvändig och rimlig mot bakgrund av omständigheterna skulle det krävas att skuldökningsutvecklingen bryts från och med 2014. Utöver ständigt stora underskott i de offentliga finanserna har transaktioner som inte medtagits i finansräkenskaperna i stor utsträckning bidragit till skuldökningen. Detta har bidragit till att underminera marknadens tilltro till den grekiska regeringens förmåga att framgent klara av sina skuldåtaganden. Det föreligger ett ytterst trängande behov av att Grekland, i en omfattning som saknar motstycke, vidtar kraftfulla åtgärder avseende sitt underskott och de övriga faktorer som bidrar till skuldökningen, i syfte att vända skuldkvotsökningen och göra det möjligt för landet att snarast möjligt åter kunna finansiera sig på marknaden.

(8)

Den mycket allvarliga försämringen av den grekiska regeringens finansiella läge har föranlett medlemsstaterna i euroområdet att besluta om att bevilja Grekland stabilitetsstöd, i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet, i förening med multilateralt bistånd från Internationella valutafonden. Stöd som ges av medlemsstaterna sker i form av en poolning av bilaterala lån som samordnas av kommissionen. Långivarna har beslutat att deras stöd ska villkoras av att Grekland följer detta beslut. Grekland förväntas i synnerhet verkställa de i beslutet specificerade åtgärderna i överensstämmelse med den tidsplan som föreskrivs i beslutet.

a)

En lag som fastställer en progressiv skatteskala för alla inkomstkällor, och en i skattehänseende horisontellt likformig behandling av arbets- respektive kapitalinkomster.

b)

En lag som upphäver alla undantag och autonoma skattebestämmelser i skattesystemet, även inkomster från särskilda ersättningar som utbetalas till offentliganställda.

c)

Återföra budgetanslagen för reserven för oförutsedda utgifter, i syfte att spara 700 miljoner EUR.

d)

Slopa merparten av budgetanslaget till solidaritetsersättningen (förutom en del till socialunderstöd) i syfte att spara 400 miljoner EUR.

e)

Sänka de högsta pensionerna, i syfte att spara 500 miljoner EUR på helårsbasis (350 miljoner EUR under 2010).

f)

Sänka gratifikationer till påsk, sommar och jul och ersättningar som utbetalas till offentliganställda, i syfte att spara 1 500 miljoner EUR på helårsbasis (1 100 miljoner EUR under 2010).

g)

Avskaffa påsk-, sommar- och julgratifikationer som utbetalas till pensionärer, dock med skydd för pensionärer med låga pensioner, i syfte att spara 1 900 miljoner EUR på helårsbasis (1 500 miljoner EUR under 2010).

h)

Höja mervärdesskattesatsen, vilket inbringar minst 1 800 miljoner euro på helårsbasis (800 miljoner EUR under 2010).

i)

Höja punktskatten på bränsle, tobak och alkohol, vilket inbringar minst 1 050 miljoner EUR på helårsbasis (450 miljoner EUR under 2010).

j)

Lagstiftning som genomför tjänstedirektivet (3).

k)

Lag om reformering och förenkling av den offentliga förvaltningen på lokal nivå i syfte att minska driftskostnaderna.

l)

Inrätta en särskild arbetsgrupp med syftet att förbättra utnyttjandegraden av struktur- och sammanhållningsfonderna.

m)

Införa en lag som gör det lättare att starta nya företag.

n)

Minska de offentliga investeringarna med 500 miljoner EUR jämfört med vad som planerats.

o)

Samla budgetmedel för samfinansieringen av struktur- och sammanhållningsfonder på ett särskilt centralt konto som inte kan användas för andra ändamål.

p)

Inrätta en oberoende finansiell stabiliseringsfond för att hantera eventuella kapitalunderskott och bevara den finansiella sektorns soliditet genom att tillhandahålla stöd till eget kapital efter behov.

q)

Stärka tillsynen över banker med ökad personalstyrka, tätare rapportering och kvartalsvisa stresstester.

a)

I utkastet till budget för 2011 inkludera finanspolitiska konsolideringsåtgärder på minst 3 procent av BNP (4,1 % av BNP om övervältrade delar av åtgärder som genomfördes under 2010 beaktas). Budgeten ska särskilt inkludera följande åtgärder (eller under exceptionella omständigheter, åtgärder som ger motsvarande besparingar): en minskning av den offentliga sektorns förbrukning med minst 300 miljoner EUR jämfört med 2010 års nivå (utöver besparingar genom den reform av den offentliga och lokala förvaltningen som avses i detta stycke), en frysning av pensionsindexeringen (i syfte att spara 100 miljoner EUR), en tillfällig krisskatt på mycket lönsamma företag (som inbringar minst 600 miljoner EUR i extra skatteintäkter per år under åren 2011, 2012 och 2013), skönstaxering av fria yrkesutövare (vilket inbringar minst 400 2011 och ge ökande skatteintäkter under 2012 och 2013), en breddning av mervärdesskattebasen så att den inkluderar vissa tjänster som nu är undantagna från skatteplikt och flytta över 30 % av varor och tjänster från att omfattas av den reducerade skattesatsen till att omfattas av normalskattesatsen (vilket inbringar 1 miljard EUR), stegvis införa miljöskatt på koldioxidutsläpp (vilket inbringar minst 300 miljoner EUR år 2011), införande från den grekiska regeringens sida av lagstiftning för att reformera den offentliga förvaltningen och omorganisera den lokala förvaltningen (i syfte att minska kostnaderna med minst 500 miljoner EUR år 2011, samt med ytterligare 500 miljoner EUR under vart och ett av åren 2012 och 2013), en minskning av inhemskt finansierade investeringar (med minst 1 miljard EUR) genom att prioritera investeringsprojekt som finansieras med EU:s strukturfonder, incitament för att reglera olaglig markanvändning (viket inbringar minst 1 500 miljoner EUR för perioden 2011–2013, varav minst 500 miljoner EUR 2011), driva in inkomster från spellicenser (minst 500 miljoner EUR i försäljning av licenser och 200 miljoner EUR i licensavgifter), öka beräkningsgrunden för fastighetsskatten genom att uppdatera taxeringsvärdena (vilket inbringar minst 500 miljoner EUR i extra skatteintäkter), öka beskattning av naturaförmåner, inklusive beskattning av billeasingbetalningar (med minst 150 miljoner EUR), höja beskattningen av lyxvaror (med minst 100 miljoner EUR), en särskild skatt på affärsinrättningar som drivs utan tillstånd (vilket inbringar minst 800 miljoner EUR per år), endast ersätta 20 % av pensionsavgångarna i den offentliga sektorn (staten, kommuner, offentliga företag, lokal förvaltning, statliga byråer och övriga offentliga institutioner).

b)

En lag om reform av pensionssystemet för att säkerställa dess hållbarhet på medellång och lång sikt. Lagen bör särskilt införa en enhetlig lagstadgad pensionsålder på 65 år (även för kvinnor), en sammanslagning av de befintliga pensionsfonderna i tre fonder och ett enhetligt nytt pensionssystem för alla nuvarande och framtida anställda (som ska börja gälla från och med den 1 januari 2013), en sänkning av taket för pensioner, en gradvis ökning av den lägsta intjäningsperioden för att få full pension från 37 år till 40 år (senast till 2015), en lägsta pensionsålder på 60 år senast till den 1 januari 2011 (även för arbetstagare i tunga och farliga yrken och för personer med mer än 40 intjänandeår), avskaffa särskilda regler tillämpliga på personer försäkrade före 1993 (med bibehållna intjänade rättigheter), väsentligt begränsa listan över tunga och farliga yrken, en minskning av pensionsförmånerna (med 6 % per år) för personer som går i pension mellan 60 och 65 år med en intjänandeperiod på mindre än 40 år, skapa en automatisk justeringsmekanism som knyter pensionsåldern till ökningen i förväntad livslängd (från och med 2020), skapa en behovsprövad garanterad minimiinkomst för äldre över den lagstadgade pensionsåldern, införa striktare villkor och regelbunden omprövning av rätt till invaliditetspensioner, förändra pensionsberäkningsmodeller i det avgiftsbaserade systemet för att förstärka kopplingen mellan inbetalda avgifter och erhållna pensionsförmåner (med uppräkningskvoten begränsad till 1,2 % per år) samt utvidga beräkningen av de pensionsgrundande inkomsterna till att omfatta inkomsterna under hela yrkeslivet (med bibehållna intjänade rättigheter). Genomförandet av denna lag bör minska den beräknade ökningen i pensionsutgifterna som andel av BNP till under genomsnittet för euroområdet under de kommande decennierna och bör begränsa ökningstakten i de offentliga pensionsutgifterna under perioden 2010–2060 till under 2,5 % av BNP.

c)

Förstärka den grekiska statliga revisionsmyndighetens (general accounting office) roll och resurser samt upprätta skyddsåtgärder mot möjlig politisk inblandning i statistikframtagning och redovisning.

d)

Lägga fram ett utkast till reform av lönelagstiftning för den offentliga sektorn, som särskilt ska innehålla upprättandet av en enda utbetalningsmyndighet för betalning av löner, införandet av enhetliga principer samt en tidsplan för att införa en rationell enhetlig löneskala för den statliga sektorn, lokala myndigheter och övriga offentliga byråer.

e)

Lagstiftning som effektiviserar skatteförvaltningen och skattekontrollen.

f)

Inleda en oberoende översyn av den offentliga förvaltningen och av befintliga sociala program.

g)

Offentliggöra månatlig statistik (enligt kontantprincipen) över inkomster, utgifter, finansiering och eftersläpande utbetalningar för den nuvarande offentliga sektorn och dess underställda enheter.

h)

En handlingsplan för att förbättra insamling och bearbetning av allmän offentlig statistik, framför allt genom att stärka statistikmyndigheternas och den statliga revisionsmyndighetens (General Accounting Office) kontrollmekanismer och säkerställa ett effektivt personligt ansvar vid felrapportering för att garantera att offentliga uppgifter av hög kvalitet lämnas in i rätt tid i enlighet med förordningarna (EG) nr 2223/96 (4), (EG) nr 264/2000 (5), (EG) nr 1221/2002 (6), (EG) nr 501/2004 (7), (EG) nr 1222/2004 (8), (EG) nr 1161/2005 (9), (EG) nr 223/2009 (10) och (EG) nr 479/2009 (11).

i)

Regelbundet offentliggöra information om den finansiella situationen för offentliga företag och andra offentliga enheter som inte klassificerats som offentlig sektor (inklusive detaljerade resultaträkningar, balansräkningar och uppgifter om antal anställda och utbetalda löner).

a)

Slutligt anta de åtgärder som avses i punkterna 2 a och 2 d.

b)

Utkast till lagstiftning som stärker den finanspolitiska ramen. Detta bör särskilt inkludera att upprätta ett finanspolitiskt ramverk på medellång sikt, skapa en obligatorisk reserv för oförutsedda utgifter i budgeten på motsvarande 10 % av de totala anslagen, införa kraftfullare utgiftskontrollmekanismer och upprätta ett oberoende finanspolitiskt råd för att ge råd och tillhandahålla granskningsexpertis i finanspolitiska frågor.

c)

En lag för att reformera löneförhandlingssystemet i den privata sektorn, som bör föreskriva en sänkning av löneersättningsnivån för övertidsarbete, ökad flexibilitet i styrningen av arbetstiden och göra det möjligt att i lokala territoriella löneavtal avtala om lägre löneökningar än i sektorsavtalen.

d)

En lag om minimilöner som innebär att löner under minimum införs för grupper som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden såsom unga och långtidsarbetslösa, samt vidta åtgärder för att garantera att nuvarande minimilöner fryses i nominella termer under tre år.

e)

Reformera lagstiftningen om anställningsskydd för att förlänga provperioden för nyanställda till ett år, minska den totala nivån för avgångsersättningar och säkerställa att samma villkor för avgångsersättningar gäller för arbetare och tjänstemän, höja minimitröskelvärdet för tillämpningen av regler om kollektiva uppsägningar, särskilt för större företag, samt underlätta en ökad användning av tillfälliga anställningskontrakt.

f)

Väsentligt höja utnyttjandegraden av struktur- och sammanhållningsfonderna.

g)

Införa ett nytt system för administration av läkemedel som gynnar användning av generiska läkemedel.

h)

Inrätta ett enhetligt system för offentlig upphandling med en central upphandlingsmyndighet, som särskilt ska säkerställa stabila anbudsförfaranden, för- och efterhandskontroller.

i)

Lagstiftning som förenklar och påskyndar licensförfaranden för företag, industriell verksamhet och yrken.

j)

Förändra den institutionella ramen för den grekiska konkurrensmyndigheten (HCC) i syfte att öka dess oberoende, införa rimliga tidsfrister for undersökningar och utfärdande av beslut samt ge myndigheten befogenhet att avvisa klagomål.

k)

Förbättra förvaltningen av offentliga tillgångar, i syfte att inbringa minst 1 miljard EUR per år under perioden 2011–2013.

l)

Vidta åtgärder som syftar till att avlägsna befintliga begränsningar i friheten att tillhandahålla tjänster.

a)

Slutligt anta de åtgärder som avses i punkt 3 b.

a)

Införa en rationell och enhetlig löneskala för den offentliga sektorn som ska gälla för den statliga sektorn, lokala myndigheter och övriga offentliga byråer, med ersättningar som avspeglar produktivitet och arbetsuppgifter.

b)

Vidta åtgärder för att genomföra resultaten av den externa och oberoende funktionsvisa granskningen av de offentliga förvaltningsenheterna.

c)

Förstärka arbetsinspektionen, som ska vara fullt bemannad med kvalificerad personal och ställa upp kvantitativa mål för antalet kontroller som ska utföras.

a)

Utkastet till budget för 2012 ska inkludera finanspolitiska konsolideringsåtgärder på minst 2,2 procent av BNP. Budgeten ska särskilt inkludera följande åtgärder (eller under exceptionella omständigheter, åtgärder som ger motsvarande besparingar): Åtgärder för att ytterligare bredda mervärdesskattebasen genom att varor och tjänster flyttas över från att omfattas av den reducerade skattesatsen till att omfattas av normalskattesatsen (i syfte att inbringa ytterligare minst 300 miljoner EUR i skatteintäkter), minska sysselsättningen i den offentliga sektorn utöver regeln om 1 nyrekrytering för var femte pensionsavgång i den offentliga sektorn (i syfte att spara minst 600 miljoner EUR), införa punktskatt på alkoholfria drycker (för ett totalt belopp av minst 300 miljoner EUR), öka fastighetsskatten genom en uppdatering av taxeringsvärdena (för att skapa minst 200 miljoner EUR i extra skatteintäkter), omorganisera förvaltningen på regional och lokal nivå (i syfte att ge besparingar på minst 500 miljoner EUR), minska den offentliga förbrukningen (med minst 300 miljoner EUR i förhållande till 2011 års nivå), en nominell frysning av pensionerna, effektivisera skönstaxeringen av fria yrkesutövare (i syfte att inbringa minst 100 miljoner EUR), minska transfereringar till offentliga företag (med minst 800 miljoner EUR) efter det att de omstrukturerats, införa behovsprövade arbetslöshetsunderstöd (i syfte att ge besparingar på 500 miljoner EUR), driva in ytterligare inkomster från spellicenser (minst 225 miljoner EUR i licensförsäljningar och 400 miljoner EUR i licensavgifter).

b)

Trappa ned skattehinder för fusioner och förvärv.

c)

Förenkla tullklareringsförfarandet vid export och import.

d)

Ytterligare öka utnyttjandegraden av struktur- och sammanhållningsfonderna.

e)

Fullt ut genomföra programmet för bättre lagstiftning i syfte att minska de administrativa bördorna med 20 % (jämfört med 2008).

a)

Slutligt anta de åtgärder som avses i punkt 6 a.

b)

Förstärka förvaltningskapaciteten hos alla myndigheter och mellanhandsorgan som förvaltar operativa program inom ramen för den nationella strategiska referensramen 2007–2013 och deras certifiering enligt ISO 9001:2008 (kvalitetsstyrning).

a)

konkreta åtgärder som har genomförts vid tidpunkten för rapporten i syfte att efterleva detta beslut, även deras kvantifierade budgeteffekter,

b)

konkreta åtgärder som planeras till ett senare datum i syfte att efterleva detta beslut, tidsplanen för genomförandet och en uppskattning av deras budgeteffekter,

c)

det månatliga genomförandet av statsbudgeten,

d)

statistiska uppgifter för året om budgetgenomförandet i socialförsäkringssektorn, i kommuner och lokala församlingar samt förvaltningen av offentliga medel utanför budgeten,

e)

offentliga skuldemissioner och skuldåterbetalningar,

f)

utvecklingen när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar inom den offentliga sektorn,

g)

offentliga utgifter som ännu inte utbetalats (kumulerade försenade utbetalningar),

h)

offentliga företags och andra offentliga enheters finansiella ställning.