20.10.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 276/11

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 912/2010

av den 22 september 2010

om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Den europeiska politiken för satellitbaserad radionavigering genomförs för närvarande med hjälp av programmen Egnos och Galileo (nedan kallade programmen).

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering (3), inrättades ett gemenskapsorgan kallat Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (nedan kallad tillsynsmyndigheten).

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) (4) fastställs en ny ram för offentlig styrning och finansiering av programmen. Förordningen anger en strikt fördelning av ansvar mellan Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, tillsynsmyndigheten och Europeiska rymdorganisationen (nedan kallad ESA), och ger kommissionen ansvar för förvaltningen av programmen samt ger den de uppgifter som ursprungligen anförtrotts tillsynsmyndigheten. Det föreskrivs dessutom att tillsynsmyndigheten, när denna fullgör sina uppgifter, ska sörja för att kommissionens roll som förvaltare av programmen respekteras samt att tillsynsmyndigheten ska agera i enlighet med de riktlinjer som kommissionen utfärdar.

(4)

I förordning (EG) nr 683/2008 uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om att formellt anpassa förvaltningsstrukturerna för programmen i enlighet med förordning (EG) nr 1321/2004 till kommissionens och tillsynsmyndighetens nya uppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 683/2008.

(5)

Med hänsyn till inskränkningen i dess verksamhetsområde bör tillsynsmyndigheten inte längre kallas ”Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS” utan ”Europeiska byrån för GNSS” (nedan kallad byrån). Byrån ska dock trygga kontinuiteten i tillsynsmyndighetens verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(6)

Målen i förordning (EG) nr 1321/2004 bör också anpassas i syfte att återspegla det faktum att byrån inte längre ska tillvarata det allmännas intressen i samband med de europeiska programmen inom det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) eller vara tillsynsmyndighet för dessa program.

(7)

Byråns rättsliga status bör vara sådan att den kan agera som juridisk person när den utför sina uppgifter.

(8)

Det är också viktigt att ändra byråns uppgifter och att se till att dess uppgifter fastställs i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 683/2008, inbegripet byråns möjlighet att utföra andra uppgifter som kommissionen kan anförtro den, i syfte att stödja kommissionen i genomförandet av programmen. I enlighet med artikel 54.2 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5), skulle dessa uppgifter bland annat kunna omfatta att följa utvecklingen i samordnings- och samrådsförfaranden i säkerhetsfrågor, att bedriva forskning till förmån för utvecklingen och främjandet av programmen, samt att tillhandahålla stöd för utvecklingen och genomförandet av pilotprojektet för den offentliga tjänsten (PRS).

(9)

Byrån bör inom ramen för sitt behörighetsområde, sina mål och fullgörandet av sina uppgifter följa i synnerhet de bestämmelser som är tillämpliga på unionsinstitutionerna.

(10)

Kommissionen bör i samband med halvtidsöversynen av Galileoprogrammet, som enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 683/2008 ska äga rum under 2010, även beakta frågan om styrning av programmen under den operativa och produktiva fasen samt byråns roll i detta sammanhang.

(11)

För att verkligen kunna säkerställa att byråns uppgifter fullgörs, bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i en styrelse som har nödvändiga befogenheter för att upprätta budgeten, kontrollera dess genomförande, anta erforderliga finansiella bestämmelser, inrätta ett öppet förfarande för byråns beslutsfattande, godkänna dess arbetsprogram och utnämna den verkställande direktören.

(12)

Det är också lämpligt att låta en företrädare för Europaparlamentet ingå i styrelsen som styrelseledamot utan rösträtt, mot bakgrund av att förordning (EG) nr 683/2008 understryker fördelen av ett nära samarbete mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

(13)

För att säkerställa att byrån fullgör sina uppgifter med iakttagande av kommissionens uppgift som programförvaltare och i enlighet med riktlinjer som utfärdats av denna, är det även viktigt att uttryckligen föreskriva att byrån bör ledas av en verkställande direktör under överinseende av styrelsen och enligt de riktlinjer som kommissionen utfärdat för byrån. Det är också viktigt att uttryckligen ange att kommissionen ska ha fem företrädare i byråns styrelse samt att beslut om ett begränsat antal uppgifter för styrelsen inte bör antas utan en jakande röst från kommissionens företrädare.

(14)

För att byrån ska kunna fungera smidigt krävs det att den verkställande direktören utnämns på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga och att han eller hon fullgör sina skyldigheter med totalt oberoende och total flexibilitet vad beträffar organisationen av byråns interna funktion. Den verkställande direktören bör, med undantag för vissa verksamheter och åtgärder beträffande säkerhetsackreditering, förbereda och vidta alla åtgärder som krävs för att kunna säkerställa att byråns arbetsprogram genomförs korrekt, årligen utarbeta ett utkast till allmän rapport som ska föreläggas styrelsen, utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån och genomföra budgeten.

(15)

Styrelsen bör ges befogenhet att fatta alla beslut som krävs för att det ska kunna fullgöra sina uppgifter, med undantag för säkerhetsackrediteringen, vilken bör anförtros en styrelse för säkerhetsackreditering för europeiska GNSS-system (nedan kallad styrelsen för säkerhetsackreditering). Vad gäller ackrediteringen bör styrelsen endast ansvara för resurs- och budgetfrågor. För en sund styrning av programmen krävs det även att styrelsens uppgifter stämmer överens med de nya uppdrag som tilldelas byrån enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 683/2008, särskilt beträffande driften av säkerhetscentrumet för Galileo och de instruktioner som ges i enlighet med rådets gemensamma åtgärd 2004/552/Gusp av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen (6).

(16)

Förfarandena för utnämning av tjänstemän bör vara öppna.

(17)

Med hänsyn till omfattningen av de uppgifter som anförtros byrån, såsom säkerhetsackreditering, bör den vetenskapliga och tekniska kommitté som inrättades i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1321/2004 upplösas och kommittén för systemets säkerhet och tillförlitlighet, som inrättades enligt artikel 10 i den förordningen, ersättas av styrelsen för säkerhetsackreditering, med ansvar för säkerhetsackreditering och bestående av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) och ESA bör ha observatörsstatus i styrelsen för säkerhetsackreditering.

(18)

Säkerhetsackrediteringsverksamheten bör bedrivas oberoende av de myndigheter som förvaltar programmen, särskilt kommissionen, övriga interna organ inom byrån, ESA och andra enheter som ansvarar för tillämpningen av säkerhetsföreskrifter. För att säkerställa ett sådant oberoende bör styrelsen för säkerhetsackreditering inrättas som myndighet för säkerhetsackreditering för de europeiska GNSS-systemen (nedan kallade systemen), som myndighet för säkerhetsackreditering för systemen och för mottagare med PRS-teknik. Den bör vara ett självständigt internt organ inom byrån som fattar självständiga och objektiva beslut i medborgarnas intresse.

(19)

Eftersom kommissionen enligt förordning (EG) nr 683/2008 hanterar alla aspekter av systemens säkerhet, och för att skapa en effektiv styrning av säkerhetsaspekterna och efterlevnad av den princip för en strikt fördelning av behörighet som föreskrivs i förordningen, är det mycket viktigt att verksamheten inom styrelsen för säkerhetsackreditering är noga avgränsad till säkerhetsackrediteringen av systemen och inte i något fall inkräktar på de uppgifter som kommissionen anförtros enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008.

(20)

Beslut som kommissionen fattar i enlighet med förfaranden där kommittén för de europeiska GNSS-programmen medverkar kommer inte att på något sätt påverka befintliga budgetbestämmelser eller medlemsstaternas behörighet i säkerhetsfrågor.

(21)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 683/2008 ska de förfaranden som fastställs i gemensam åtgärd 2004/552/Gusp tillämpas i fall då unionens eller medlemsstaternas säkerhet kan påverkas av driften av systemen. I synnerhet om driften eller användningen av systemen ger upphov till ett hot mot unionens eller en medlemsstats säkerhet, eller om systemdriften hotas, särskilt till följd av en internationell kris, kan rådet enhälligt besluta om att ge nödvändiga anvisningar till byrån och kommissionen. Varje medlem av rådet, den höga representanten eller kommissionen kan begära att rådet diskuterar och kommer överens om sådana anvisningar.

(22)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör besluten om säkerhetsackreditering, på grundval av det förfarande som fastställs i strategin för säkerhetsackreditering, grundas på lokala beslut om säkerhetsackreditering som fattats av respektive medlemsstats nationella myndighet för säkerhetsackreditering.

(23)

För att styrelsen för säkerhetsackreditering ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett snabbt och effektivt sätt bör den ha möjlighet att inrätta lämpliga underordnade organ som agerar enligt dess instruktioner. Den bör därför inrätta en panel som ska bistå den med beredningen av beslut och en kryptodistribueringsmyndighet som ska förvalta och förbereda frågor om krypterat material, inklusive en cell för nyckelförsörjningspunkter som ska ha ansvar för operativa nyckelförsörjningspunkter för uppskjutningar, samt, vid behov, andra organ som ska ansvara för särskilda uppgifter. I detta sammanhang bör särskild hänsyn tas till den nödvändiga kontinuiteten i arbetet inom de organen.

(24)

Det är också viktigt att säkerhetsackrediteringsverksamheten samordnas med verksamheten i de programförvaltande myndigheterna och andra enheter som ansvarar för tillämpningen av säkerhetsföreskrifter.

(25)

Med hänsyn till systemens speciella karaktär och komplexitet är det mycket viktigt att säkerhetsackrediteringsverksamheten genomförs inom ramen för unionens och medlemsstaternas gemensamma ansvar för säkerheten, genom att man bemödar sig om att nå samförstånd och engagerar alla aktörer som berörs av säkerheten, och att det finns en permanent riskövervakning. Det är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringsverksamheten anförtros branschfolk med vederbörliga kvalifikationer för ackreditering av komplexa system och med säkerhetsgodkännande på tillräckligt hög nivå.

(26)

För att säkerställa att styrelsen för säkerhetsackreditering kan fullgöra sina uppgifter bör det också föreskrivas att medlemsstaterna ska låta denna ta del av alla nödvändiga handlingar den kan behöva och bevilja vederbörligen bemyndigade personer tillgång till sekretessbelagd information och till områden under deras jurisdiktion samt att de på det lokala planet ska ansvara för säkerhetsackreditering av de områden som ligger inom deras territorium.

(27)

De system som skapas inom ramen för programmen är infrastruktur vars användning sträcker sig långt utöver medlemsstaternas nationsgränser och vilka har anlagts som transeuropeiska nät i den mening som avses i bestämmelserna i artikel 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Dessutom bidrar de tjänster som tillhandahålls genom dessa system till att utveckla transeuropeiska nät inom transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur.

(28)

Kommissionen ska bedöma budgetkonsekvenserna av finansieringen av byrån för den berörda utgiftsposten. Utifrån dessa uppgifter, och utan att det inverkar på lagstiftningsförfarandet, måste budgetmyndighetens båda grenar inom ramen för budgetsamarbetet i god tid nå en uppgörelse om finansieringen av byrån. Unionens budgetförfarande ska tillämpas på unionens bidrag som belastar Europeiska unionens allmänna budget. Vidare ska granskningen av räkenskaperna utföras av Europeiska revisionsrätten, i enlighet med avdelning VIII i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

(29)

Byrån bör tillämpa relevant unionslagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar och skydd av enskilda med avseende på hanteringen av personuppgifter. Det bör även följa de säkerhetsprinciper som gäller för rådets och kommissionens enheter.

(30)

Det bör vara möjligt för tredjeländer att delta i byråns verksamhet, förutsatt att de i förväg har ingått ett avtal om detta med unionen, särskilt när dessa länder har deltagit i tidigare faser av Galileo-programmet genom sina bidrag till ESA:s Galileosat-program.

(31)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta och säkerställa verksamheten inom en byrå som ansvarar i synnerhet för säkerhetsackrediteringen av systemen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av insatsernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(32)

Eftersom byråns namn ska ändras bör förordning (EG) nr 683/2008 ändras i enlighet med detta.

(33)

Förordning (EG) nr 1321/2004 har tidigare ändrats. Med tanke på de ändringar som nu införs vore det av tydlighetsskäl lämpligt att upphäva den förordningen och ersätta den med en ny förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, UPPGIFTER, INTERNA ORGAN

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en unionsbyrå kallad Europeiska byrån för GNSS (nedan kallad byrån).

Artikel 2

Uppgifter

Byråns uppgifter ska vara de som anges i artikel 16 i förordning (EG) nr 683/2008.

Artikel 3

Interna organ

Byråns interna organ ska vara styrelsen, styrelsen för säkerhetsackreditering för europeiska GNSS-system och verkställande direktören. De ska utföra sina uppgifter i överensstämmelse med riktlinjer utfärdade av kommissionen i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) 683/2008.

Artikel 4

Rättslig status och lokalkontor

1.   Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.   Byrån ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Byrån får besluta att inrätta lokalkontor i medlemsstaterna, förutsatt att dessa samtycker, eller i tredjeländer som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 23.

4.   Med förbehåll för vad som anges i artikel 11.9 ska byrån företrädas av sin verkställande direktör.

Artikel 5

Styrelse

1.   Härmed inrättas en styrelse, som ska fullgöra de uppgifter som förtecknas i artikel 6.

2.   Styrelsen ska bestå av en företrädare som utses av varje medlemsstat, fem företrädare som utses av kommissionen och en företrädare utan rösträtt som utses av Europaparlamentet. Styrelseledamöternas mandattid ska vara fem år. Mandatet kan förnyas en gång för en period på högst fem år. En företrädare för den höga representanten och en företrädare för ESA ska inbjudas att närvara vid styrelsens möten som observatörer.

3.   Deltagande av företrädare för tredjeländer och villkoren för detta ska i förekommande fall fastställas i de överenskommelser som avses i artikel 23.

4.   Styrelsen ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden när denne är förhindrad att utöva sina uppgifter. Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara två och ett halvt år, vilken kan förnyas en gång, och ska upphöra när de inte längre är styrelseledamöter.

5.   Ordföranden ska sammankalla styrelsens möten.

Den verkställande direktören ska normalt delta i överläggningarna, om inte ordföranden beslutar annat.

Styrelsen ska hålla ett ordinarie sammanträde två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

Styrelsen kan bjuda in personer vilkas ståndpunkter kan vara av intresse och låta dem delta i sammanträdena som observatörer. Styrelseledamöterna får, med förbehåll för bestämmelserna i arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

Styrelsens sekretariat ska tillhandahållas av byrån.

6.   Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med två tredjedelars majoritet.

7.   Varje företrädare för medlemsstaterna och kommissionen ska ha en röst. Beslut som grundar sig på artikel 6 b och 6 e ska antas enbart om kommissionens företrädare röstar ja. Den verkställande direktören får inte delta i omröstningen.

I styrelsens arbetsordning ska anges närmare regler om röstningsförfarandet, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.

Artikel 6

Styrelsens uppgifter

Styrelsen ska se till att byrån fullgör de uppgifter som det anförtros på de villkor som fastställs i denna förordning och fatta nödvändiga beslut i detta avseende. När det gäller de säkerhetsackrediteringsuppgifter och beslut som föreskrivs i kapitel III, ska styrelsen endast ansvara för resurser och budgetfrågor. Styrelsen ska också

a)

utnämna den verkställande direktören i enlighet med artikel 7.2,

b)

senast den 15 november varje år, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande, anta byråns arbetsprogram för det kommande året,

c)

fullgöra sina skyldigheter avseende byråns budget enligt artiklarna 13 och 14,

d)

kontrollera driften av säkerhetscentrumet för Galileo (nedan kallat säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo eller GSMC), i enlighet med artikel 16 a ii i förordning (EG) nr 683/2008,

e)

utöva disciplinär myndighet över den verkställande direktören,

f)

i enlighet med artikel 21 anta de särskilda bestämmelser som behövs för det praktiska genomförandet av rätten att få tillgång till handlingar som tillhör byrån,

g)

anta den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer och översända denna till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén senast den 1 juli; byrån ska varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör resultaten av utvärderingsförfarandena,

h)

anta sin arbetsordning.

Artikel 7

Verkställande direktör

1.   Byrån ska ledas av sin verkställande direktör, som ska utföra sina uppgifter under styrelsens tillsyn.

2.   Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över minst tre kandidater, upprättad av kommissionen till följd av ett öppet uttagningsförfarande efter det att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på annat håll. Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utse den verkställande direktören med tre fjärdedelars majoritet bland ledamöterna.

Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med tre fjärdedelars majoritet bland ledamöterna.

Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Mandatet kan förnyas en gång med ytterligare en femårsperiod.

3.   Europaparlamentet eller rådet får uppmana den verkställande direktören att lägga fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande inför de institutionerna.

Artikel 8

Den verkställande direktörens arbetsuppgifter

Den verkställande direktören

a)

ska ha ansvaret för att företräda byrån, med undantag för verksamhet och beslut i enlighet med kapitel II och III, samt svara för dess ledning,

b)

ska förbereda styrelsens arbete; han eller hon ska delta i styrelsens arbete utan att ha rösträtt,

c)

ska under styrelsens överinseende svara för genomförandet av byråns årliga arbetsprogram,

d)

ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bl.a. genom att anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggörandet av meddelanden,

e)

ska göra beräkningar av byråns inkomster och utgifter i enlighet med artikel 13 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 14,

f)

ska varje år utarbeta ett utkast till en allmän rapport och lägga fram det för styrelsen,

g)

ska se till att byrån, som huvudman för GSMC, kan följa de föreskrifter som anges i gemensam åtgärd 2004/552/Gusp,

h)

ska fastställa byråns organisationsstruktur och förelägga styrelsen denna för godkännande,

i)

ska utöva de befogenheter som anges i artikel 18 när det gäller personalen,

j)

får med styrelsens godkännande vidta de åtgärder som krävs för att inrätta lokalkontor i medlemsstaterna i enlighet med artikel 4,

k)

ska se till att sekretariatet och alla nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls styrelsen för säkerhetsackreditering och de organ som den inrättat under sitt överinseende enligt artikel 11.11.

KAPITEL II

ASPEKTER SOM RÖR EUROPEISKA UNIONENS ELLER DESS MEDLEMSSTATERS SÄKERHET

Artikel 9

Gemensam åtgärd

1.   I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 683/2008 ska de förfaranden som fastställs i gemensam åtgärd 2004/552/Gusp tillämpas varje gång unionens eller medlemsstaternas säkerhet kan påverkas av systemens drift.

2.   De beslut om säkerhetsackreditering som fattas i enlighet med kapitel III och de kvarstående risker som identifierats ska av kommissionen meddelas till rådet för kännedom.

KAPITEL III

SÄKERHETSACKREDITERING AV DE EUROPEISKA GNSS-SYSTEMEN

Artikel 10

Allmänna principer

Den verksamhet för säkerhetsackreditering som anges i detta kapitel ska bedrivas enligt följande principer:

a)

Verksamhet rörande, och beslut om, säkerhetsackreditering ska ske inom ramen för unionens och medlemsstaternas kollektiva säkerhetsansvar.

b)

Ansträngningar ska göras för att nå besluten genom samförstånd under medverkan av alla relevanta parter som berörs av säkerhetsfrågor.

c)

Uppgifterna ska utföras med respekt för relevanta säkerhetsbestämmelser som är tillämpliga på rådet och kommissionen (7).

d)

Ett permanent övervakningsförfarande ska garantera att säkerhetsriskerna är kända, att säkerhetsåtgärderna är utformade för att minska sådana risker till en godtagbar nivå i enlighet med de grundläggande principer och miniminormer som anges i de säkerhetsbestämmelser som är tillämpliga på rådet och kommission och att dessa åtgärder tillämpas i enlighet med begreppet säkerhet på djupet. Dessa åtgärders effektivitet ska utvärderas kontinuerligt.

e)

Beslut om säkerhetsackreditering ska, efter det förfarande som fastställs i strategin för säkerhetsackreditering, grundas på lokala beslut om säkerhetsackreditering som fattats av respektive medlemsstats nationella myndighet för säkerhetsackreditering.

f)

Den tekniska säkerhetsackrediteringen ska anförtros branschfolk med betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och med lämplig behörighet i säkerhetsfrågor, vilka agerar objektivt.

g)

Säkerhetsackrediteringsbeslut ska fattas oberoende av kommissionen, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3, och av de enheter som ansvarar för genomförandet av programmen. Det ska därför finnas en ackrediteringsmyndighet för de europeiska GNSS-systemen som ska vara ett självständigt organ inom byrån som fattar oberoende beslut.

h)

Säkerhetsackrediteringen ska bedrivas så att kravet på oberoende förenas med behovet av en lämplig samordning mellan kommissionen och de myndigheter som ansvarar för säkerhetsföreskrifternas tillämpning.

Artikel 11

Styrelsen för säkerhetsackreditering

1.   En styrelse för säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system (nedan kallad styrelsen för säkerhetsackreditering) ska inrättas inom byrån. När det gäller europeiska GNSS-system ska styrelsen för säkerhetsackreditering ha de uppgifter som åvilar myndigheten för säkerhetsackreditering enligt de relevanta säkerhetsbestämmelser som är tillämpliga på rådet och kommissionen.

2.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska utföra de uppgifter som anförtrotts byrån vad avser säkerhetsackreditering enligt artikel 16 a i i förordning (EG) nr 683/2008 och fatta beslut om säkerhetsackreditering enligt den här artikeln, särskilt om godkännande av strategin för säkerhetsackreditering och av satellituppskjutning, tillstånd att sköta driften av systemen i deras olika former och för olika tjänster, tillstånd att sköta driften av markstationerna, särskilt sensorstationer som befinner sig i tredjeland, samt tillstånd att tillverka mottagare som innehåller PRS-teknik med tillhörande komponenter.

3.   Säkerhetsackrediteringen av systemen som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering ska gå ut på att fastställa att systemen överensstämmer med de säkerhetskrav som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008 och med de relevanta säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och kommissionen.

4.   På grundval av sådana riskrapporter som avses i punkt 11 ska styrelsen för säkerhetsackreditering informera kommissionen om sin riskbedömning och ge kommissionen råd om olika alternativ för hantering av kvarstående risker i fråga om ett givet beslut om säkerhetsackreditering.

5.   Kommissionen ska fortlöpande hålla styrelsen för säkerhetsackreditering underrättad om konsekvenserna av eventuella planerade styrelsebeslut om det korrekta genomförandet av programmen och planerna för hantering av kvarstående risker. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska beakta alla sådana yttranden från kommissionen.

6.   Beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering ska riktas till kommissionen.

7.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare per medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för den höga representanten. En företrädare för ESA ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör.

8.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska själv fastställa sin arbetsordning och utse sin ordförande.

9.   Styrelseordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska ansvara för att företräda byrån, om den verkställande direktören, enligt artikel 8, inte är ansvarig.

10.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personalresurser och materiella resurser som krävs för att tillhandahålla lämpligt administrativt stöd och göra det möjligt för den att tillsammans med de organ som anges i punkt 11 utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt, särskilt när det gäller att handlägga ärenden, inleda säkerhetsförfaranden och övervaka deras genomförande, inspektera systemens säkerhet, bereda beslut och organisera sina möten.

11.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska inrätta särskilda underställda organ, som ska handla enligt dess instruktioner, för att hantera specifika frågor. Den ska i synnerhet, samtidigt som den nödvändiga kontinuiteten i arbetet tryggas, inrätta

—

en panel som ska genomföra översyner av säkerhetsanalyser och tester för att ta fram relevanta riskrapporter i syfte att bistå styrelsen i beredandet av beslut,

—

en kryptodistribueringsmyndighet som ska bistå styrelsen för säkerhetsackreditering, framför allt i frågor rörande nyckelförsörjningspunkter.

12.   Om enighet enligt de allmänna principer som avses i artikel 10 i denna förordning inte kan nås, ska styrelsen för säkerhetsackreditering fatta ett majoritetsbeslut efter omröstning i enlighet med artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i denna förordning. Kommissionens företrädare och den höga representantens företrädare ska inte rösta. Styrelseordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska på dess vägnar underteckna de beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering.

13.   Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om hur antagandet av ackrediteringsbeslut påverkar det korrekta genomförandet av programmen. Om kommissionen anser att ett beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering i betydande grad kan påverka programmens korrekta genomförande, t.ex. i fråga om kostnader och tidsplaner, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och rådet.

14.   Med hänsyn till Europaparlamentets och rådets synpunkter, som bör framföras inom en månad, får kommissionen anta varje lämplig åtgärd i enlighet med förordning (EG) nr 683/2008.

15.   Styrelsen ska regelbundet informeras om hur arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering fortskrider.

16.   Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering ska följa kommissionens arbetsprogram för GNSS.

Artikel 12

Medlemsstaternas roll

Medlemsstaterna ska

a)

till styrelsen för säkerhetsackreditering överlämna all information som de anser vara relevant för säkerhetsackreditering,

b)

ge av styrelsen för säkerhetsackreditering vederbörligen bemyndigade personer tillgång till alla sekretessbelagda uppgifter och alla områden/platser knutna till säkerheten inom system som omfattas av respektive medlemsstats jurisdiktion i enlighet med dess nationella lagstiftning och utan åtskillnad på grund av nationalitet, vilket inbegriper säkerhetsinspektioner och tester som beslutats av styrelsen för säkerhetsackreditering,

c)

var och en ansvara för utformandet av en modell för kontroll av tillgång som ska ge en översikt eller en förteckning över de områden som ska ackrediteras och om vilken överenskommelse ska nås i förväg mellan medlemsstaterna och styrelsen för säkerhetsackreditering, för att därigenom säkerställa att alla medlemsstater tillhandahåller samma nivå på kontrollen av tillgång,

d)

på lokal nivå ansvara för säkerhetsackrediteringen av de områden inom deras territorium som ingår i området för de europeiska GNSS-systemens säkerhetsackreditering och i detta syfte rapportera till styrelsen för säkerhetsackreditering.

KAPITEL IV

BUDGETBESTÄMMELSER OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 13

Budget

1.   Utan att det påverkar andra tillgångar och avgifter som återstår att fastställa, ska byråns inkomster inbegripa ett bidrag från unionen, som ska införas i Europeiska unionens allmänna budget, i syfte att garantera balansen mellan inkomster och utgifter.

2.   Byrån ska täcka kostnader för personalens löner, administration och infrastruktur, driftkostnader, kostnader för den löpande verksamheten i styrelsen för säkerhetsackreditering, inbegripet de organ som avses i artikel 11.11, samt kontrakt och avtal som byrån ingår för att fullgöra de uppgifter som den anförtros.

3.   Den verkställande direktören ska utarbeta ett förslag till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande året och översända det till styrelsen tillsammans med ett utkast till verksamhetsplan.

4.   Inkomster och utgifter ska vara i balans.

5.   Styrelsen ska varje år på grundval av förslaget till inkomst- och utgiftsberäkning lägga fram en inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret.

6.   Denna beräkning, som också ska innehålla ett utkast till verksamhetsplan tillsammans med ett preliminärt arbetsprogram, ska senast den 31 mars av styrelsen översändas till kommissionen och till de tredjeländer med vilka unionen har ingått avtal i enlighet med artikel 23.

7.   Beräkningen ska tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget av kommissionen översändas till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad budgetmyndigheten).

8.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget införa de beräknade belopp som den bedömer som nödvändiga för verksamhetsplanen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten, vilket den i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska förelägga budgetmyndigheten.

9.   Budgetmyndigheten ska godkänna anslag som utgör bidrag till byrån samt anta byråns verksamhetsplan.

10.   Budgeten ska antas av styrelsen. Den ska anses vara slutlig efter det att Europeiska unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Den ska i förekommande fall anpassas i enlighet därmed.

11.   Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra något projekt som kommer att få avsevärda ekonomiska konsekvenser för budgetfinansieringen, i synnerhet projekt som rör egendom, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Styrelsen ska informera kommissionen om detta.

12.   Om den ena av budgetmyndighetens båda parter har meddelat sin avsikt att avge ett yttrande, ska den översända sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med datum för meddelandet om projektet.

Artikel 14

Genomförande och kontroll av budgeten

1.   Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.   Senast den 1 mars året efter budgetårets utgång ska byråns räkenskapsförare överlämna de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare, tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3.   Senast den 31 mars året efter budgetårets utgång ska kommissionens räkenskapsförare vidarebefordra byråns preliminära räkenskaper till revisionsrätten, tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Rapporten ska också överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

4.   Efter det att revisionsrättens iakttagelser om byråns preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 129 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inkommit ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

5.   Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

6.   Senast den 1 juli året efter budgetårets utgång ska den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna, tillsammans med styrelsens yttrande, till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras.

8.   Senast den 30 september ska den verkställande direktören till revisionsrätten översända ett svar på dess iakttagelser. Den verkställande direktören ska även översända detta svar till styrelsen.

9.   Den verkställande direktören ska på begäran förelägga Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 146.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

10.   Europaparlamentet ska före den 30 april år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

Artikel 15

Finansiella bestämmelser

De finansiella bestämmelser som är tillämpliga på byrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8), utom när avvikelsen är nödvändig för byråns verksamhet och kommissionen har godkänt den i förväg.

KAPITEL V

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 16

Bedrägeribekämpning

1.   Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (9) ska, i syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra lagstridiga handlingar, tillämpas utan inskränkning.

2.   Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (10) och utan dröjsmål anta erforderliga bestämmelser, som ska vara tillämpliga på alla anställda vid byrån.

3.   I beslut om finansiering och i de avtal om och instrument för genomförande som härrör från dessa beslut ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på platsen hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos dem som är ansvariga för tilldelningen av anslagen.

Artikel 17

Privilegier och immunitet

Protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska tillämpas på byrån.

Artikel 18

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren som antagits gemensamt av Europeiska unionens institutioner ska gälla för personalen vid byrån. Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen utfärda nödvändiga detaljerade tillämpningsföreskrifter.

2.   Om inte annat föreskrivs i artikel 8, ska byrån, när det gäller dess egen personal, utöva de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer tillsättningsmyndigheten.

3.   Personalen vid byrån ska bestå av anställda som ska rekryteras av byrån enligt vad som krävs för uppgifternas utförande, men kan även utgöras av tjänstemän som prövats på lämpligt sätt, vilka tillfälligt utsetts eller avdelats av kommissionen eller medlemsstaterna.

4.   De bestämmelser som fastställs i punkterna 1 och 3 ska också tillämpas på personal inom GSMC.

Artikel 19

Ansvar

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga. Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

2.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som ingår i alla medlemsstaters lagstiftning, ersätta skador som orsakats av dess enheter eller av dess anställda under tjänsteutövning.

3.   Europeiska unionens domstol ska ha behörighet att avgöra tvister som rör ersättningen av sådana skador som avses i punkt 2.

4.   De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som är tillämpliga på dem.

Artikel 20

Språk

1.   Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (11) ska gälla för byrån.

2.   De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 21

Tillgång till handlingar och skydd av personuppgifter

1.   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (12) ska tillämpas på de handlingar som innehas av byrån.

2.   Inom sex månader efter ikraftträdandet av den här förordningen ska styrelsen anta bestämmelser om genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   Mot de beslut som fattas av myndigheten i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska unionens domstol enligt artikel 228 och 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.   Vid behandling av uppgifter som rör enskilda ska byrån omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (13).

Artikel 22

Säkerhetsbestämmelser

Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper som ingår i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom. Detta ska bl.a. omfatta bestämmelser om utbyte, hantering och lagring av sekretessbelagd information.

Artikel 23

Tredjelands deltagande

1.   Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med Europeiska unionen i detta syfte.

2.   Det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i dessa avtal, utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktär, omfattning och utformning av dessa länders deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Ändringar av förordning (EG) nr 683/2008

I hela förordning (EG) nr 683/2008 ska orden ”Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS” eller ”tillsynsmyndigheten” ersättas med ”Europeiska byrån för GNSS” respektive ”byrån”.

Artikel 25

Upphävande av och giltigheten hos vidtagna åtgärder

Förordning (EG) nr 1321/2004 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska betraktas som hänvisningar till den här förordningen. Eventuella åtgärder som vidtagits på grundval av förordning (EG) nr 1321/2004 ska fortsätta att gälla.

Artikel 26

Utvärdering

Senast 2012 ska kommissionen utvärdera denna förordning, och särskilt byråns uppgifter i enlighet med artikel 2, samt vid behov lägga fram förslag.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 22 september 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

O. CHASTEL

Ordförande

(1)  EUT C 317, 23.12.2009, s. 103.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 juni 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 september 2010.

(3)  EUT L 246, 20.7.2004, s. 1.

(4)  EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

(5)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(6)  EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.

(7)  Rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (EGT L 101, 11.4.2001, s. 1). Kommissionens säkerhetsbestämmelser framgår av bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (EGT L 317, 3.12.2001, s. 1).

(8)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(9)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(10)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(11)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58.

(12)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(13)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

  翻译：