31.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/37

(1)

Den 1 november 2011 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Turkiet (nedan kallade de berörda länderna).

(2)

Förfarandet inleddes som en följd av ett klagomål som ingavs den 20 september 2011 av Defence Committee of the Steel Butt-Welding Fittings Industry of the European Union (nedan kallad klagandena) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall över 40 %, av unionens sammanlagda tillverkning av vissa rördelar av järn eller stål. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna, företrädarna för de berörda länderna samt kända importörer och användare om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom antalet unionstillverkare föreföll vara stort angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle tillämpas för fastställandet av skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(6)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare. Stickprovet bestod av tre företag bland de 22 unionstillverkare som kommissionen visste tillverkade en likadan produkt innan undersökningen inleddes.

(7)

Urvalet gjordes på grundval av den försäljnings- och produktionsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De utvalda unionstillverkarna är baserade i fyra medlemsstater och står för 48 % av alla unionstillverkares sammanlagda försäljning i unionen och utgör 64 % av de tillverkare som gav sig till känna. Ingen berörd part motsatte sig det föreslagna stickprovet.

(8)

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer kunde beröras angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, om så var fallet, göra ett urval, ombads alla importörer att ge sig till känna för kommissionen och att lämna vissa i tillkännagivandet om inledande specificerade uppgifter om sin verksamhet under undersökningsperioden (1 oktober 2010–30 september 2011) med avseende på den berörda produkten.

(9)

Av de 38 icke-närstående importörer som kommissionen kontaktade svarade endast fem företag på stickprovsfrågorna inom tidsfristen. Ett företag visade sig vara en användare snarare än en importör. Det ansågs därför att inget stickprovsförfarande var nödvändigt, och frågeformulär sändes till alla fyra importörer som gav sig till känna. Slutligen besvarade endast två importörer frågeformuläret och samarbetade fullt ut i undersökningen.

(10)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, om så var fallet, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare att ge sig till känna för kommissionen och att lämna vissa i tillkännagivandet om inledande specificerade uppgifter om sin verksamhet under undersökningsperioden (1 oktober 2010–30 september 2011) med avseende på den berörda produkten. Samråd skedde också med myndigheterna i de berörda länderna.

(11)

När det gäller Ryssland samarbetade inga exporterande tillverkare i undersökningen. När det gäller turkiska exporterande tillverkare gav sig tre företag till känna. Därför beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt när det gäller Turkiet. De tre samarbetsvilliga turkiska företagen stod för majoriteten av den turkiska exporten till unionen under undersökningsperioden.

(12)

För att utföra sin analys skickade kommissionen frågeformulär till alla de tre samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna, till de utvalda unionstillverkarna samt de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna och användarna.

(13)

Svar på frågeformuläret inkom från alla de tre samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna, från alla utvalda unionstillverkare samt från två icke-närstående importörer i unionen och fyra användare.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(15)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2010 till och med den 30 september 2011 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som var av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(16)

Antidumpningsåtgärder är i kraft beträffande vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Malaysia, Kina, Sydkorea och Thailand, och efter kringgående också med ursprung i Kina men avsända från Indonesien, Sri Lanka, Filippinerna och Taiwan (med vissa undantag) (3). De länder som nämns i föregående mening kallas nedan länder som omfattas av antidumpningsåtgärder.

(17)

Den berörda produkten är rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål) med en yttre diameter av högst 609,6 mm av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (nedan kallade de berörda produkterna).

(18)

I produktionsprocessen används sömlösa eller svetsade stålrör för att tillverka knärör, förminskningsapparater och T-stycken, medan stålplåt normalt används som råvara för att tillverka kapsyler. Knärör och förminskningsapparater görs genom kapning och formning, bockning eller minskning. T-stycken görs med hjälp av vattentryck och kapsyler genom formning av stålplåt. Detta följs normalt av fasning och stålsandsblästring före paketeringen. I vissa fall galvaniseras produkten dessutom. Alla produkttyper har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(19)

Rördelar används i den petrokemiska industrin och byggindustrin, för energiproduktion, fartygskonstruktion och vid industrianläggningar. De används för att koppla rör till varandra i alla ovannämnda tillämpningar.

(20)

Den berörda produkten och vissa rördelar av järn eller stål som såldes på den inhemska marknaden i de berörda länderna samt vissa rördelar av järn eller stål som såldes i unionen av unionsindustrin konstaterades ha samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

Som anges i skäl 11 var ingen rysk exporterande tillverkare samarbetsvillig i denna undersökning. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen gjordes därför dumpningsberäkningarna för Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter, enligt vad som förklaras nedan.

(22)

Eftersom ingen rysk exporterande tillverkare samarbetade beräknades normalvärdet för Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter.

(23)

Det bör erinras om att klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av importen av den berörda produkten från Ryssland. Eftersom mer detaljerade uppgifter saknades grundades den beräkning som ledde till denna bevisning på ett konstruerat normalvärde för Ryssland. För att fastställa ett mer exakt normalvärde beslutade kommissionen preliminärt att normalvärdet för Ryssland ändå skulle konstrueras på grundval av de uppgifter som lämnats under undersökningen av de exporterande turkiska tillverkare som använder ryska sömlösa stålrör som insatsvara för tillverkning av den berörda produkten. Kostnaden för råvaran utgör faktiskt med stor marginal merparten av de totala tillverkningskostnaderna för den berörda produkten. Därför ansågs denna metod vara den rimligaste för att fastställa normalvärdet för Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter.

(24)

Normalvärdet för Ryssland beräknades därför genom att det vägda genomsnittliga normalvärdet fastställdes för de samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkare som köper en del av sina råvaror från Ryssland.

(25)

Det är viktigt att notera att normalvärdet fastställdes för den produkttyp som svarar för de största volymerna av importen (knärör), och inte för alla typer av den berörda produkten, för att möjliggöra en representativ jämförelse med exportpriset (se följande skäl).

(26)

Eftersom mer detaljerade prisuppgifter saknades fastställdes exportpriset för import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland på grundval av importuppgifter från Eurostat. Med tanke på den stora variationen i den produktmix som deklareras enligt vissa KN-nummer fastställdes exportpriset med hjälp av uppgifter från Eurostat enbart för den produkttyp som står för de största importvolymerna (knärör), vilket sammantaget anses vara representativt för den berörda produkten. Exportpriset grundades således på KN-nummer 7307 93 11.

(27)

Ovanstående uppgifter från Eurostat måste justeras mot bakgrund av att vissa importtransaktioner från Ryssland till Bulgarien, Estland och Litauen innehöll felaktiga deklarationer, vilket sannolikt beror på felklassificeringar av produkter. Dessa transaktioner identifierades med hjälp av den importstatistik som gjorts tillgänglig i databasen i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen och togs bort från beräkningen av exportpriset för att undvika att ett snedvridet exportpris användes vid beräkningen av dumpning.

(28)

Dumpningsmarginalen fastställdes genom en jämförelse mellan exportpriset fritt fabrik enligt uppgifter från Eurostat och normalvärdet för Ryssland fastställt enligt ovan.

(29)

För att fastställa exportpriset fritt fabrik justerades exportpriset cif baserat på uppgifterna från Eurostat (och korrigerades för att undvika den snedvridning som beskrivs ovan) med transportkostnaden. För detta ändamål användes transportkostnaden såsom den beräknades i klagomålet eftersom detta ansågs vara en rimlig uppskattning.

(30)

Den landsomfattande dumpningsmarginalen uttrycktes i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(31)

På grundval av ovanstående uppgår den preliminära landsomfattande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(32)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställde kommissionen först för var och en av de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna huruvida dess sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten var representativ, dvs. om den totala volymen av denna försäljning utgjorde minst 5 % av dess totala försäljning av den berörda produkten på export till unionen. Undersökningen visade att den inhemska försäljningen av den likadana produkten var representativ för alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare.

(33)

Kommissionen fastställde därefter vilka produkttyper de företag som sammantaget hade en inhemsk representativ försäljning sålde på den inhemska marknaden och som var identiska eller direkt jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(34)

För varje typ av den likadana produkt som de exporterande tillverkarna sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara jämförbar med den typ av den berörda produkten som såldes på export till unionen fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volym av den jämförbara produkttyp som såldes på export till unionen. Undersökningen visade att vart och ett av de tre företagen hade en representativ inhemsk försäljning för de flesta av produkttyperna.

(35)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten som såldes i representativa kvantiteter kunde anses ha sålts vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(36)

Om försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden stod för mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen och om det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika med eller högre än kostnaden per enhet, beräknades normalvärdet för varje produkttyp som det vägda genomsnittet av alla inhemska försäljningspriser för produkttypen i fråga.

(37)

Om volymen av den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den produkttypen eller om det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än kostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid inhemsk försäljning, vilket beräknades som det vägda genomsnittliga priset på enbart den lönsamma inhemska försäljningen av produkttypen i fråga.

(38)

Undersökningen visade att den lönsamma försäljningen av vissa jämförbara produkttyper stod för mer än 80 % av den sammanlagda inhemska försäljningen, och för denna försäljning användes därför all inhemsk försäljning vid beräkningen av det genomsnittliga priset för normalvärdet. För övriga produkttyper som också ansågs säljas vid normal handel användes enbart den lönsamma försäljningen.

(39)

När alla produkttyperna såldes med förlust ansågs det att de inte såldes vid normal handel. Ett normalvärde måste konstrueras dels för försäljningen av produkttyper som inte såldes vid normal handel, dels för produkttyper som inte såldes i representativa mängder på hemmamarknaden. Alla de tre undersökta företagen sålde sådana produkttyper på export till unionen, om än i begränsade mängder.

(40)

För att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6 i grundförordningen adderades de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för den inhemska försäljningen av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med dessa tillverkares egna genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. För produkttyper som såldes i kvantiteter som inte var representativa på den inhemska marknaden jämfördes den vägda genomsnittliga vinsten samt försäljnings- och administrationskostnader och andra kostnader vid normal handel för denna icke representativa försäljning för att konstruera normalvärdet.

(41)

I samtliga fall exporterades den berörda produkten till oberoende kunder i unionen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(42)

Ett av de tre samarbetsvilliga turkiska företagen hade en mycket begränsad exportförsäljning till unionen under undersökningsperioden. Företaget hävdade att det skulle vilja exportera mer till unionen men inte kunde erbjuda importörerna tillräckligt låga priser och begärde att detta faktum skulle beaktas i vår analys.

(43)

När det gäller dumpningsberäkningen för detta företag måste denna dock baseras på dess begränsade försäljning. Även om företagets försäljning till unionen var begränsad kan den inte förbises och kan vara den enda grundvalen för att beräkna en individuell dumpningsmarginal för detta företag. Under alla omständigheter kan företagets oförmåga att sälja mer på grund av sina påstått höga priser inte betraktas som en faktor som påverkar dumpningsberäkningen för detta företag.

(44)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar gjordes i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas. I synnerhet beviljades en justering för frakt- och försäkringskostnader inklusive frakt i det exporterande landet, rabatter, provisioner, kreditkostnader samt bankavgifter.

(45)

De preliminära dumpningsmarginalerna uttrycktes i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(46)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes den individuella dumpningsmarginalen för en av de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och företagets vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen.

(47)

För de två andra samarbetsvilliga turkiska tillverkarna visade dock dumpningsberäkningarna att företagen genomförde riktad dumpning såväl under en bestämd tidsperiod som för vissa kunder och regioner. Det fanns faktiskt ett klart mönster för deras exportpriser, som skilde sig väsentligt mellan olika inköpare, regioner och tidsperioder. Dumpningsberäkningen på grundval av jämförelsen mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris avspeglade vidare inte till fullo den dumpningsgrad som de två berörda tillverkarna tillämpade.

(48)

För att återspegla det fulla beloppet på den dumpning som tillämpades av de båda berörda företagen jämfördes därför, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, det normalvärde som fastställts på grundval av ett vägt genomsnitt i deras fall med priserna på alla enskilda exporttransaktioner till unionen.

(49)

För alla icke samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkare fastställdes en övrig dumpningsmarginal. Eftersom samarbetsviljan ansågs vara relativt låg (exportvolymen för de tre samarbetsvilliga turkiska företagen uppgick till mindre än 80 % av den totala turkiska exporten till unionen under undersökningsperioden), fastställdes den övriga dumpningsmarginalen på grundval av en rimlig metod som leder till en dumpningsmarginal som är högre än den högsta bland de individuella marginalerna för de tre samarbetsvilliga företagen. Denna marginal fastställdes på grundval av försäljningen av de representativa produkttyper som tillverkas av den samarbetsvilliga turkiska tillverkare som har den största dumpningsmarginalen av de tre samarbetsvilliga företagen.

(50)

På grundval av ovanstående uppgår de preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(51)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av 22 tillverkare i unionen. Alla 22 unionstillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas därför nedan unionsindustrin.

(52)

Såsom anges i skäl 7 svarade de tre utvalda unionstillverkarna för cirka 50 % av unionens sammanlagda försäljning av den likadana produkten.

(53)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden med hjälp av uppgifter i de besvarade frågeformulären från de företag som ingick i urvalet, uppskattningar som gjorts i klagomålet för de återstående tillverkarna i unionen och uppgifter från Eurostat om importvolymer.

(54)

Förbrukningen i unionen minskade betydligt (med 40 %) mellan 2008 och undersökningsperioden. Den minskade med 44 % under 2009, låg kvar på samma nivå under 2010 och ökade något (med 4 procentenheter) under undersökningsperioden.

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(55)

Kommissionen undersökte om importen av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Turkiet skulle bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(56)

För de båda berörda länderna visade undersökningen att dumpningsmarginalerna var högre än den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen och att importvolymen av den dumpade importen från dessa två länder inte var försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen.

(57)

När det gäller villkoren för konkurrens mellan importen från Ryssland och Turkiet och den likadana produkten visade undersökningen att tillverkarna från dessa länder utnyttjar samma försäljningskanaler och säljer till liknande kundkategorier. Undersökningen visade dessutom att importen från båda dessa länder hade ökat i fråga om marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

(58)

Två samarbetsvilliga turkiska exportörer hävdade att ackumulering av import från Ryssland och Turkiet inte är lämplig i detta fall, eftersom importen från dessa länder uppvisar olika trender i fråga om volym och priser.

(59)

I detta avseende noteras att undersökningen visade att importen från Turkiet är relativt stabil i fråga om volymer, medan importen från Ryssland ökar. Men med tanke på den minskade efterfrågan under skadeundersökningsperioden ökar marknadsandelarna för importen från båda länderna. Samtidigt förefaller deras prissättning inte vara väsentligt annorlunda, åtminstone inte under tiden mellan 2009 och undersökningsperioden (det höga genomsnittliga priset på rysk import under 2008 kan bero på felaktig rapportering), med ryska genomsnittliga priser något lägre men mycket nära de turkiska genomsnittliga priserna.

(60)

Mot bakgrund av ovanstående anses det preliminärt att samtliga kriterier i artikel 3.4 i grundförordningen är uppfyllda och att importen från Ryssland och Turkiet bör bedömas sammantaget.

(61)

Volymen dumpad import av den berörda produkten från de berörda länderna till unionsmarknaden ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt minskade importen med 31 % under 2009, precis innan en kraftig ökning med 89 procentenheter skedde under 2010, följt av en liten minskning med ca 12 procentenheter under undersökningsperioden. Volymen dumpad import under undersökningsperioden uppgick till 2 935 ton.

Tabell 2

Dumpad import från de berörda länderna

(62)

Marknadsandelen för den dumpade importen från de berörda länderna mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden, och ökade från 2 % till 5 %.

(63)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset på den dumpade importen från de berörda länderna, vid unionens gräns, före tull, enligt uppgifter från Eurostat. Under skadeundersökningsperioden låg det genomsnittliga priset på import från de berörda länderna i allmänhet stabilt på 1 961 euro per ton, med undantag av 2010, då det sjönk med ca 150 euro.

Tabell 3

Genomsnittliga priser på den dumpade importen

(64)

En jämförelse per produkttyp gjordes mellan de samarbetsvilliga exporterande turkiska tillverkarnas försäljningspriser och de utvalda unionstillverkarnas försäljningspriser i unionen. Eftersom de ryska exportörerna inte samarbetade i undersökningen beräknades prisunderskridandet med hjälp av genomsnittliga priser cif som redovisas av Eurostat och unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser i unionen. Vid behov gjordes justeringar för båda de berörda länderna för att ta hänsyn till handelns omfattning och kostnader efter import, inklusive tullsatsen i fråga om Ryssland.

(65)

Jämförelsen visade att priset på den dumpade produkten med ursprung i de berörda länderna som såldes i unionen under undersökningsperioden underskred unionsindustrins priser med upp till ca 30 %.

(66)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska omständigheter och förhållanden som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(67)

Såsom förklaras ovan tillämpade kommissionen ett stickprovsförfarande avseende unionstillverkare. Vid skadeanalysen fastställdes skadeindikatorerna på följande två nivåer:

(68)

Produktionen i unionen minskade med 44 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Den minskade med 47 % under 2009 och med ytterligare 2 procentenheter under 2010, och ökade därefter något (med 5 procentenheter) under undersökningsperioden, då den uppgick till 53 653 ton.

Tabell 4

Produktion

(69)

Unionstillverkarnas produktionskapacitet låg stabilt på 179 912 ton under hela skadeundersökningsperioden.

Tabell 5

Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70)

Kapacitetsutnyttjandet var 53 % under 2008, minskade till 28 % under 2009, till 27 % under 2010 och ökade något under undersökningsperioden till 30 %. Utvecklingen av kapacitetsutnyttjandet avspeglar tydligt produktionsutvecklingen, eftersom kapaciteten förblev stabil.

(71)

Unionstillverkarnas försäljningsvolym till icke-närstående kunder på unionsmarknaden minskade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningen minskade med 45 % under 2009, låg kvar på samma nivå 2010 och ökade blygsamt med 7 procentenheter under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden uppgick försäljningen i unionen till 42 379 ton.

Tabell 6

Försäljning i unionen

(72)

Unionstillverkarnas marknadsandel låg på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden och ökade till och med till 72 % under undersökningsperioden. Den ökade marknadsandelen berodde på att unionstillverkarnas försäljningsvolym minskade något mindre än förbrukningen under perioden.

Tabell 7

Unionstillverkarnas marknadsandel

(73)

Eftersom förbrukningen minskade med 40 % mellan 2008 och undersökningsperioden, dras slutsatsen att unionstillverkarna inte kunde dra nytta av någon tillväxt på marknaden.

(74)

Sysselsättningsnivån hos unionstillverkarna minskade med 18 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Antalet anställda minskade kraftigt från 982 under 2008 till 824 under 2009 (motsvarande 16 %) och låg kvar i närheten av denna nivå under 2010 för att sedan minska ytterligare till 801 under undersökningsperioden.

Tabell 8

Sysselsättning

(75)

Produktiviteten hos unionstillverkarnas anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Denna nedgång speglar det faktum att produktionen minskade snabbare än sysselsättningen.

Tabell 9

Produktivitet

(76)

Unionstillverkarnas årliga genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden till icke-närstående kunder minskade med över 10 % under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga priserna steg först med ca 12 % under 2009, föll därefter kraftigt med 23 procentenheter under 2010 och låg kvar på denna nivå under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden uppgick unionstillverkarnas genomsnittliga pris till 3 096 euro per ton.

Tabell 10

Unionstillverkarnas genomsnittliga priser

(77)

Såsom anges ovan underskred den dumpade importen från Ryssland och Turkiet unionsindustrins försäljningspriser.

(78)

Med tanke på volym, marknadsandel och priser på importen från Ryssland och Turkiet kan de faktiska dumpningsmarginalernas inverkan på unionsindustrin inte anses vara försumbar. Det är viktigt att komma ihåg det som anges i skäl 16, nämligen att antidumpningsåtgärder är i kraft mot åtta länder. Eftersom unionsindustrin tappade marknadsandelar och gjorde förluster under skadeundersökningsperioden kan ingen faktisk återhämtning från tidigare dumpning konstateras, och det anses därför att unionstillverkningen fortfarande är utsatt för de skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(79)

De utvalda unionstillverkarnas utgående lager minskade med 18 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Lagren ökade måttligt (med 2 %) under 2009 och minskade därefter med 13 procentenheter under 2010 och med ytterligare 7 procentenheter under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden uppgick de utgående lagren till 5 338 ton.

Tabell 11

Utgående lager

(80)

De årliga arbetskraftskostnaderna minskade med 10 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Arbetskostnaden minskade betydligt under 2009 med nästan 20 % (motsvarande den minskade sysselsättningen) och ökade därefter med 4 procentenheter under 2010 och med ytterligare 5 procentenheter under undersökningsperioden.

Tabell 12

Årliga arbetskraftskostnader

(81)

Under skadeundersökningsperioden minskade lönsamheten för de utvalda tillverkarnas försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden till icke-närstående kunder, uttryckt som en procentandel av nettoförsäljningen, från sunda vinster till betydande förluster. Vinsterna sjönk från 9,6 % under 2008 till – 1,2 % under 2009 och sjönk ytterligare under 2010 till – 7,8 %. Situationen förbättrades något under undersökningsperioden, då förlusterna uppgick till – 7,0 %.

Tabell 13

Lönsamhet och räntabilitet

(82)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen.

(83)

Nettokassaflödet från den löpande verksamheten var positivt och låg på 9,3 miljoner euro 2008. Det förbättrades blygsamt under 2009 till 9,8 miljoner euro, men sjönk 2010 och gick ned till endast 1,5 miljoner euro innan det nådde det negativa värdet – 4,6 miljoner euro under undersökningsperioden.

(84)

Det fanns inget som tydde på att unionsindustrin hade svårt att anskaffa kapital, i första hand tack vare att några av tillverkarna ingår i större koncerner.

Tabell 14

Kassaflöde

(85)

De utvalda företagens årliga investeringar i produktionen av den likadana produkten minskade stadigt under skadeundersökningsperioden. Den största nedgången var 2009, då investeringarna minskade med 32 %, som följdes av en minskning med 25 procentenheter 2010 och med ytterligare 8 procentenheter under undersökningsperioden. De totala årliga investeringarna sjönk från 8,3 miljoner euro under 2008 till 2,9 miljoner euro under undersökningsperioden.

Tabell 15

Nettoinvesteringar

(86)

Analysen av de makroekonomiska uppgifterna visar att unionstillverkarna minskade sin tillverkning och försäljning betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta sammanföll med en minskad efterfrågan på unionsmarknaden, vilket är en liten ökning av unionsindustrins marknadsandel. Kapacitetsutnyttjandet minskade från den redan låga andelen på 53 % under 2008 till så lågt som 30 % under undersökningsperioden. Sysselsättningen minskade dessutom med 18 %.

(87)

Samtidigt visar de relevanta mikroekonomiska indikatorerna en tydlig försämring av den ekonomiska situationen för de unionstillverkare som ingick i urvalet. Utvecklingen av priserna, lönsamheten och räntabiliteten visar en mycket negativ bild, med en nedgång från en sund nivå 2008 till betydande förluster under undersökningsperioden. Även kassaflödet försämrades betydligt.

(88)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(89)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada i en sådan utsträckning att den kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada granskades också för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(90)

Mellan 2008 och undersökningsperioden ökade volymen av den dumpade importen av den berörda produkten med 46 % på en marknad som minskade med 40 %, vilket ledde till en ökning av den dumpade importens marknadsandel från 2 % till 5 %.

(91)

Ökningen av den dumpade importen av den berörda produkten från de berörda länderna under skadeundersökningsperioden sammanföll med en nedåtgående trend för alla skadeindikatorer för unionsindustrin, med undantag av marknadsandel. Unionsindustrin förlorade 38 % av sin försäljning i unionen och försäljningspriserna sjönk med 11 % på grund av det tryck på priserna som den dumpade lågprisimporten utövade på unionsmarknaden.

(92)

Det betydande prisunderskridandet hindrade unionsindustrin från att överföra de ökade produktionskostnaderna, vilket resulterade i en minskad och negativ lönsamhet under undersökningsperioden.

(93)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från Ryssland och Turkiet vållar unionsindustrin väsentlig skada.

(94)

Under skadeundersökningsperioden förekom en betydande import från andra tredjeländer, däribland från länder som omfattas av antidumpningsåtgärder. Den totala marknadsandelen för importen från andra länder än Ryssland och Turkiet minskade mellan 2008 och undersökningsperioden från 28 % till 23 %.

(95)

I tabellen nedan visas utvecklingen av importvolymer, priser och marknadsandelar för länder som omfattas av antidumpningsåtgärder och andra tredjeländer, enligt uppgifter från Eurostat.

Tabell 16

Import från andra länder

(96)

Såsom framgår av tabellen ovan fortsatte importen från de åtta länder som omfattas av antidumpningsåtgärder till unionsmarknaden, men dess marknadsandel minskade från 21 % under 2008 till 17 % under undersökningsperioden. De genomsnittliga priserna på denna import ligger i allmänhet lägre än priserna på den dumpade importen från de berörda länderna. Ovanstående tabell med uppgifter från Eurostat visar förstås de genomsnittliga priserna cif före tull. Men även när hänsyn har tagits till antidumpningstullen är priserna på denna import fortfarande låga och jämförbara med priserna på den ryska och turkiska importen och mycket lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga priser.

(97)

Det ska dock medges att den produkt som är föremål för undersökning omfattar många olika typer av produkter och att en jämförelse av de genomsnittliga priserna överlag kanske inte är en meningsfull skadeindikator. Samtidigt anses det att de gällande antidumpningsåtgärderna undanröjer de skadliga verkningarna av denna import.

(98)

Följaktligen, och eftersom marknadsandelen för importen från de länder som är föremål för åtgärder minskar, dras preliminärt slutsatsen att en eventuell negativ inverkan av denna lågprisimport inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(99)

Marknadsandelen för importen från andra tredjeländer minskade något under skadeundersökningsperioden, från 7 % under 2008 till 6 % under undersökningsperioden. De genomsnittliga priserna för denna import är i allmänhet högre än priserna på den dumpade importen från de berörda länderna, men något lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga priser.

(100)

Även om jämförelsen mellan de genomsnittliga priserna i allmänhet kanske inte kan betraktas som en meningsfull indikator på grund av de många olika produkttyperna, med tanke på den nedåtgående trenden för denna import, dras preliminärt slutsatsen att en eventuell negativ inverkan av importen från andra tredjeländer inte heller bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(101)

Den finansiella och ekonomiska krisen 2008/2009 är med all sannolikhet orsaken till den minskade förbrukningen av rördelar. Förbrukningen minskade med över 40 % mellan 2008 och 2009 och låg sedan kvar på denna låga nivå under resten av skadeundersökningsperioden (även om den ökade något under undersökningsperioden). Eftersom de fasta kostnaderna utgör upp till 40 % av tillverkningskostnaderna för unionstillverkarna medför den minskade efterfrågan, försäljningen och produktionen betydligt högre tillverkningskostnader per enhet. Detta har naturligtvis en betydande inverkan på unionsindustrins lönsamhet.

(102)

Produktionsnedgången kan visserligen ha påverkat unionsindustrins situation, särskilt under 2009 (när nedgången faktiskt inträffade), men man kan ändå rimligen förvänta sig att unionsindustrin i normalfallet skulle kunna höja sina priser åtminstone på medellång till lång sikt och föra över kostnadsökningen till påföljande år. Såsom framgår av de minskande priserna i unionen var dock detta inte fallet, och det anses att detta var omöjligt på grund av det kraftiga prisunderskridandet genom den dumpade importen.

(103)

Mot bakgrund av dessa omständigheter dras preliminärt slutsatsen att de eventuella negativa verkningarna av den minskade efterfrågan inte bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Ryssland och Turkiet.

(104)

Sammanfattningsvis har den dumpade importen från Ryssland och Turkiet orsakat den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(105)

Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada har också analyserats. I detta avseende konstaterades det att importen från andra tredjeländer, bland annat från länder som omfattas av antidumpningsåtgärder, och effekterna av den minskade efterfrågan visserligen kan ha bidragit till skadan men inte bryter orsakssambandet.

(106)

På grundval av denna analys, i vilken verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation vederbörligen har avgränsats och åtskilts från den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(107)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse grundades på en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(108)

Om åtgärder införs förväntas det att prisdepressionen och förlusterna kommer att mildras och att unionsindustrins försäljningspriser kommer att börja återhämta sig, vilket skulle medföra en betydande förbättring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(109)

Om inga antidumpningsåtgärder införs skulle däremot unionsindustrins situation sannolikt fortsätta att försämras. I ett sådant scenario skulle unionsindustrin kunna tappa marknadsandelar eftersom den inte kan följa de marknadspriser som bestäms av den dumpade importen från de berörda länderna. Detta kommer sannolikt att leda till onödiga nedskärningar av kostnader och nedläggning av produktionsanläggningar i unionen med omfattande bortfall av arbetstillfällen som en följd.

(110)

Mot bakgrund av ovannämnda omständigheter dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(111)

Såsom anges ovan samarbetade bara två icke-närstående importörer fullt ut i den här undersökningen genom att svara på frågeformuläret. Bara en liten del av dessa två importörers omsättning rörde återförsäljning av den berörda produkten. Följaktligen kommer effekten av åtgärderna sannolikt att bli minimal.

(112)

Fyra användare samarbetade i detta förfarande genom att besvara frågeformuläret. Ingen av dem importerar produkten i fråga från de berörda länderna och de har alla angett att verkningarna av eventuella åtgärder inte skulle vara meningsfulla.

(113)

Eftersom ingen användare som importerar från de berörda länderna gav sig till känna, och i avsaknad av uppgifter som tyder på motsatsen, dras preliminärt slutsatsen att åtgärdernas inverkan på användarindustrins lönsamhet och ekonomiska situation kommer att vara ganska begränsad.

(114)

Det kan konstateras att införandet av åtgärder mot dumpad import av den berörda produkten från Ryssland och Turkiet förväntas ge unionsindustrin möjlighet att förbättra sin situation genom ökade försäljningsvolymer, högre priser och större vinster. Även om det kan uppkomma vissa negativa effekter i form av kostnadsökningar för vissa importörer, kommer dessa troligen att vara begränsade.

(115)

Två samarbetsvilliga turkiska exportörer hävdade att införandet av åtgärder mot ett litet exporterande land som Turkiet i praktiken skulle lämna hela unionsmarknaden i händerna på ett fåtal tillverkare, vilket skulle få till följd att konkurrensförhållandena påverkades negativt.

(116)

I detta avseende noteras det att en antidumpningstull som regel inte är avsedd att stänga ute och stoppa handelsflödena från de undersökta länderna. Åtgärderna syftar till att skapa lika konkurrensvillkor mellan olika marknadsaktörer. Samtidigt noteras det att det på unionsmarknaden finns fler än 20 europeiska tillverkare och att importen från andra tredjeländer är betydande. Det förefaller därför inte finnas någon anledning till eventuella förbehåll för konkurrensförhållandena på unionsmarknaden.

(117)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Turkiet.

(118)

Med hänsyn till de slutsatser som dragits om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Turkiet för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(119)

De provisoriska åtgärderna mot import med ursprung i de berörda länderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja dumpning, utan att överskrida den skadenivå som den dumpade importen vållar unionsindustrin. Vid beräkningen av storleken på den tullsats som är nödvändig för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(120)

Eftersom de fastställda underskridandemarginalerna i samtliga fall är högre än respektive dumpningsmarginaler och eftersom unionsindustrin lidit förluster under undersökningsperioden, skulle den beräknade nivån för undanröjande av skada i sig alltid vara ännu högre. Det ansågs följaktligen att ingen detaljerad beräkning av skadenivåerna behövdes.

(121)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen anser kommissionen att en preliminär antidumpningstull bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Turkiet på samma nivå som den lägsta konstaterade dumpnings- och skademarginalen, i enlighet med regeln om lägsta tull, vilken i samtliga fall är dumpningsmarginalen.

(122)

I avsaknad av samarbete från ryska exporterande tillverkare beräknades en landsomfattande dumpningsmarginal för Ryssland i enlighet med förklaringarna i skälen 21–31.

(123)

Eftersom samarbetsviljan ansågs vara relativt låg i Turkiet baserades den övriga dumpningsmarginalen för Turkiet på en rimlig metod som ger en marginal som är högre än den högsta bland de individuella marginalerna för de tre samarbetsvilliga företagen, i enlighet med förklaringarna i skäl 49.

(124)

På grundval av ovanstående uppgår de föreslagna tullsatserna till följande:

(125)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i de berörda länderna och som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns med namn och adress i artikeldelen till den här förordningen, däribland enheter som är närstående till dem som specifikt omnämns, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan ska omfattas av den tullsats som gäller för ”övriga företag”.

(126)

Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (4) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt sådana ändringar av företagets verksamhet som rör produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- och försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(127)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån på tullen för övriga företag inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(128)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en period inom vilken berörda parter som gett sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen får meddela sina synpunkter samt begära att bli hörda. Det bör dessutom påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför eventuella slutliga åtgärder.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktion H

Office Nerv 105

1049 Bryssel