29.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/37

(1)

Enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/478 får unionsövervakning i förväg införas om utvecklingen av importen av en produkt hotar att skada unionens producenter, och om unionens intressen så kräver. Artikel 7 i förordning (EU) 2015/755 ger också möjlighet att införa unionsövervakning i förväg om unionens intressen så kräver.

(2)

Den 16 mars 2016 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om möjligheterna att lösa de aktuella problem som de europeiska stålproducenterna står inför (3).

(3)

Import till unionen av järn- och stålprodukter i allmänhet ökade med 32 % mellan 2012 och 2015, från 41,8 miljoner ton till 55,0 miljoner ton. Under samma period sjönk priserna på den övergripande stålimporten med 17 %. Samtidigt sjönk unionens export av stålprodukter med nästan 20 % i genomsnitt, från 62,3 miljoner ton under 2012 till 50,7 miljoner ton under 2015 (4).

(4)

Utvecklingen är ännu tydligare för de stålprodukter som tidigare fram till 2012 varit föremål för unionsövervakning i förväg (5). I fråga om de produkterna ökade importen med 53 % under samma period, från 13,3 miljoner ton under 2012 till 20,2 miljoner ton under 2015, och motsvarande importpriser sjönk med i genomsnitt 22 % (6).

(5)

Sedan tidigt 2000-tal har den globala kapaciteten att producera stål ökat snabbt och den mesta kapacitetsökningen har skett i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Världens nominella ståltillverkningskapacitet uppskattades till 2 243 miljoner ton år 2014 enligt OECD; vilket är mer än dubbelt så mycket som den kapacitet på 1 060 miljoner ton som registrerades under år 2000.

(6)

Parallellt med detta ökade den totala exporten kraftigt, och då främst från Kina, främst på grund av den allmänna ekonomiska nedgången och den minskande inhemska efterfrågan. Detta har lett till sänkta stålpriser i hela världen. Kina är i dag världens ledande tillverkare av stål med en produktion på 822,7 miljoner ton råstål under 2014 (7), vilket är nästan hälften av den globala stålproduktionen. Den kinesiska överkapaciteten uppskattas till cirka 350 miljoner ton (8). Detta motsvarar cirka 40 % av Kinas produktion och är nästan dubbelt så mycket som unionens totala årliga produktion av stål.

(7)

Redan 2015 gick 10 % av den kinesiska exporten till unionen, vilket motsvarar mer än 30 % av den totala importen till unionen. Detta ledde till att den blygsamma ökningen av unionens inhemska efterfrågan helt och hållet täcktes genom import. Med tanke på att EU på grund av sin storlek och sina prisnivåer är en viktig importmarknad för stål, är det högst troligt att ett eventuellt överskott i stålkapaciteten även i framtiden kommer att styras om till unionen.

(8)

Samtidigt har tillträdet till marknader i tredjeländer nyligen i hög grad begränsats. Regeringar tillgriper allt oftare handelspolitiska åtgärder som svar på den kris som drabbat den globala stålindustrin, och många ekonomier som tidigare inte använde sådana åtgärder har nu börjat använda dem. Det rör sig om olika former av handelshinder som höjda tullar samt antidumpnings- och antisubventionsåtgärder, som använts på marknader med en betydande marknadsandel av den globala förbrukningen (9). Detta gör att risken ökar att handel med stål riktas mot unionen.

(9)

Unionens stålindustri är fortfarande världsledande i det högteknologiskt specialiserade produktsegmentet. Däremot har konkurrenskraften för unionens stålproducenter på den globala stålmarknaden försämrats under de senaste åren. Dessutom har det ekonomiska resultatet för unionens stålindustri försämrats snabbt under de senaste åren. Den genomsnittliga lönsamheten ligger under hållbara nivåer, investeringar har mattats av, sysselsättningsnivåerna har minskat och det finns nästan inget utrymme för expansion. Unionsindustrin kämpar med höga energikostnader och beroendet av importerade råvaror.

(10)

Även om produktionen av råstål i unionen förblev relativt stabil under perioden 2013–2015 på omkring 166–169 miljoner ton per år, sjönk produktionen märkbart under andra halvåret 2015 med ungefär 10 % jämfört med första halvåret.

(11)

På grundval av den senaste tidens utveckling av importen av stålprodukter, av unionsindustrins utsatta situation, den fortsatt låga efterfrågan på unionsmarknaden och sannolikheten för att den nuvarande och framtida överkapaciteten kommer att ledas om till unionen om efterfrågan återhämtar sig, anses därför ett hot om skada för unionens tillverkare föreligga.

(12)

Det ligger således i EU:s intresse att övervakning i förväg sker av import av vissa stålprodukter så att man kan få fram de mycket detaljerade statistiska uppgifter som behövs för en snabb analys av importutvecklingen från alla tredjeländer. Snabb och förväntad handelsstatistik är nödvändig om det ska gå att hantera EU-stålmarknadens sårbarhet i samband med plötsliga förändringar på den globala stålmarknaden. Detta är särskilt viktigt i den nuvarande krissituationen, som präglas av osäkerhet om huruvida efterfrågan strukturellt sett kommer att återhämta sig och huruvida EU-industrin faktiskt kommer att kunna dra nytta av det.

(13)

Mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för vissa stålprodukter bör övervakningen i förväg omfatta de produkter som förtecknas i bilaga I till denna förordning.

(14)

I syfte att fullborda den inre marknaden krävs det att de formaliteter som importörer till unionen ska fullgöra är identiska oavsett var varorna klareras.

(15)

I syfte att underlätta insamlingen av uppgifter bör det krävas att ett övervakningsdokument som uppfyller enhetliga villkor visas upp vid övergång till fri omsättning för produkter som omfattas av denna förordning. Detta krav ska träda i kraft 21 arbetsdagar efter ikraftträdandet av denna förordning i syfte att hindra övergång till fri omsättning av produkter på väg till unionen och för att ge importörerna tillräckligt med tid för att begära nödvändiga handlingar.

(16)

På begäran av importören ska övervakningsdokumentet inom en fastställd tidsperiod påtecknas av medlemsstaternas myndigheter, dock utan att detta medför någon rätt för importören att importera. Dokumentet bör därför få användas endast så länge importreglerna inte ändras.

(17)

Ett övervakningsdokument som utfärdats med tanke på unionens övervakning i förväg bör gälla i hela unionen, oavsett i vilken medlemsstat det utfärdats.

(18)

Medlemsstaterna och kommissionen bör i största möjliga utsträckning utbyta information om resultaten av övervakningen i förväg.

(19)

De nationella myndigheterna ska ansvara för utfärdandet av kontrolldokumenten, men utfärdandet ska omfattas av standardvillkor på unionsnivå.

(20)

För att undvika onödiga restriktioner och alltför stora störningar av verksamheten hos företag nära gränserna bör import vars nettovikt är högst 2 500 kg inte omfattas av denna förordning.

(21)

Unionen är ekonomiskt djupt integrerad med Norge, Island och Liechtenstein inom ramen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Enligt EES-avtalet ska medlemmarna i EES i princip inte tillämpa handelspolitiska skyddsåtgärder i sina ömsesidiga förbindelser. Av dessa skäl bör produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein undantas från tillämpningen av denna förordning.

a)

Sökandens namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och telefaxnummer, e-postadress och eventuellt registreringsnummer hos behörig nationell myndighet) samt momsregistreringsnummer om sökanden är momspliktig.

b)

I förekommande fall, deklarantens eller sökandens eventuella företrädares namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och faxnummer samt e-postadress).

c)

Varubeskrivning med uppgifter om deras

d)

Deklarerade kvantiteter uttryckta i kg och, i förekommande fall, i annan lämplig mängdenhet (par, styck, etc.).

e)

Cif-värdet i euro vid unionens gräns.

f)

Följande försäkran, daterad och underskriven av den sökande med namnförtydligande med stora bokstäver: ”Jag bekräftar härmed att uppgifterna i denna ansökan är riktiga och lämnade i god tro och att jag är etablerad i unionen.”

a)

ska giltighetstiden för övervakningsdokument vara fyra månader,

b)

får outnyttjade eller endast delvis utnyttjade övervakningsdokuments giltighetstid förlängas med en motsvarande period.