(1)

År 2013 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) nr 185/2013 (2) om avdrag från vissa fiskekvoter som tilldelats Spanien för 2013 och efterföljande år till följd av överfiske av en viss makrillkvot under 2009. I den förordningen fastställdes avdrag från makrillkvoterna i Ices-sektion 8c, Ices-delområdena 9 och 10, och i EU:s vatten i Cecaf-området 34.1.1, samt från ansjoviskvoten i Ices-delområde 8.

(2)

Den spanska fiskeflottan för kustfiske är i hög grad beroende av makrill och har redan mycket låg lönsamhet. Till detta kommer att kvoten är 20 % lägre för 2019 än för 2018 och att makrillavdraget kommer att fortsätta till 2023. Om ett lägre avdrag för makrill tillåts endast för 2019 kommer fisketrycket på beståndet inte att öka i förhållande till det som redan tillåts enligt rådets förordning (EU) 2019/124 (3). För att undvika negativa sociala och ekonomiska följder för den berörda fiskesektorn och för den därmed förbundna beredningsindustrin, bör de kvantiteter som dras av inte under något år överskrida 33 % av den årliga makrillkvoten. När den kvantitet som ska dras av överskrider 33 % av den årliga makrillkvoten, bör genomförandeförordning (EU) nr 185/2013 ändras så att den årliga kvantitet som ska dras av minskas medan avdragsperioden förlängs med motsvarande längd.

(3)

Spaniens makrillkvot i Ices-sektion 8c, Ices-delområdena 9 och 10, och i EU:s vatten i Cecaf-området 34.1.1 har för 2019 fastställts till 24 597 ton, medan de avdrag som föreskrivs i genomförandeförordning (EU) nr 185/2013 för det året har fastställts till 9 240 ton, vilket motsvarar 38 % av Spaniens kvot. De avdrag som ska göras under 2019 bör därmed minskas så att de motsvarar 33 % av kvoten och mellanskillnaden bör läggas till de avdrag som ska göras under 2023.

(4)

Spanien har begärt att avdraget från makrillkvoten för 2019 minskas från de 5 544 ton som ursprungligen fastställdes till 4 421 ton. Skillnaden utgör 0,1 % av den totala tillåtna fångstmängden, så den biologiska påverkan på beståndet är minimal, men den ytterligare kvantitet detta innebär är icke desto mindre viktig för det småskaliga fisket. 2023 års avdrag från samma kvot skulle ökas till 1 392 ton från de 269 ton som ursprungligen fastställdes. Den ursprungliga avdragsandelen för makrill- och ansjoviskvoterna skulle variera från år till år, men skulle förbli oförändrad sett till hela perioden 2019–2023. De avdrag som ska göras under 2023 skulle fortfarande ligga under de årliga avdrag som fastställts för 2016–2022.

(5)

Ändringarna av de avdrag som görs från kvoterna för makrill och ansjovis under 2019 skulle även fortsättningsvis säkerställa att fiskemöjligheterna för dessa arter inte överskrids för 2019. De skulle vara i linje med målen för den gemensamma fiskepolitiken.

(6)

Genomförandeförordning (EU) nr 185/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.