14.10.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
LI 261/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1700
av den 10 oktober 2019
om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och
av följande skäl:
(1) |
Statistiska uppgifter och indikatorer är grundläggande för ansvarsfull evidensbaserad politik. Mot bakgrund av Europa 2020-strategin och den förstärkta ekonomiska styrningen spelar de sociala indikatorerna en viktig roll som underlag och stöd för unionens nyckelprioriteringar. Dessa prioriteringar avser i synnerhet en inkluderande och hållbar tillväxt och inkluderande och hållbara nya arbetstillfällen, social sammanhållning, fattigdomsminskning, minskning av ojämlikhet och social utestängning, integration av personer med funktionsnedsättning, likabehandling samt kompetens, rörlighet och den digitala ekonomin. De sociala indikatorerna behövs särskilt för att ge en tillförlitlig statistisk grund för utvecklingen och övervakningen av de strategier som unionen och medlemsstaterna inför för att ta itu med dessa prioriteringar. Socialstatistik av hög kvalitet behövs för att förbättra unionens resiliens och sammanhållningsmål, och för att bevara välfärdsnivåerna. Tillförlitliga data är också av yttersta vikt som skydd mot vilseledande information. |
(2) |
Socialstatistiken är oerhört viktig när det gäller att stärka de sociala målen i den europeiska planeringsterminen, och det är därför väsentligt att de sociala indikatorernas tillgänglighet förbättras så att man säkerställer att de tillhandahålls i god tid för de relevanta politiska ramarna. En förstärkning av den europeiska planeringsterminens sociala dimension kan förbättra unionens resiliens och sammanhållningsmål och säkerställa att välfärdsnivåerna upprätthålls. |
(3) |
I linje med initiativet Bortom BNP är det viktigt att hantera de sociala aspekterna av framsteg med hjälp av starka indikatorer som är inriktade på medborgarnas situation och beskriver fördelningen av materiella levnadsvillkor och ojämlikhet och som bättre utreder de många dimensionerna av begreppet livskvalitet. |
(4) |
Europeisk socialstatistik bör tillhandahållas på grundval av likabehandling av alla slags användare, däribland beslutsfattare, offentliga förvaltningar, forskare, fackföreningar, studenter, företrädare för det civila samhället inbegripet icke-statliga organisationer och medborgarna, som bör ha tillgång till statistik fritt och enkelt via databaser på kommissionens (Eurostats) webbplats och genom dess publikationer. I detta avseende bör kommissionens (Eurostats) webbplats förbättras ytterligare vad gäller aktualitet och användarvänlighet. |
(5) |
Det är därför av största vikt att de sociala indikatorerna är av så hög kvalitet som krävs, särskilt i fråga om exakthet, aktualitet, användbarhet och tillgänglighet, relevans och förmåga till anpassning till nya användarbehov samt jämförbarhet, samstämmighet och effektivitet. Det är framför allt nödvändigt att se till att de sociala indikatorerna kan tas fram snabbare, så att de i god tid finns tillgängliga för de relevanta politiska ramarna, inklusive den europeiska planeringsterminen. Dessutom kan mer exakta och aktuella indikatorer vara till stor nytta för övervakningen av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling. |
(6) |
Vid bedömning av situationen för hushåll och personer är det viktigt att mäta inkomster och uppskatta miniminivån för de resurser som krävs för ett adekvat deltagande i samhället. Det är därför nödvändigt att förbättra uppgiftsinsamlingen och metodiken för standardiserade indikatorer för att kunna tillhandahålla referensbudgetberäkningar på regional nivå och att eftersträva att säkerställa en bättre täckning av de berörda populationerna. Statistiska uppgifter bör ge en hållfast grund för införandet av indikatorer som anpassats till mångfalden av möjliga användare. |
(7) |
Inkomst används i stor utsträckning vid bedömning av hushållens situation. Det är emellertid också viktigt att mäta konsumtion, förmögenhet och skulder, inklusive eventuella skulder i utländsk valuta, både ur hushållsperspektiv och ur ett makroekonomiskt perspektiv. Fattigdom, särskilt barnfattigdom, är dessutom en mångfasetterad företeelse som omfattar inte endast materiella levnadsvillkor såsom inkomst, konsumtion, förmögenhet och skulder, utan även hälsa och utbildning samt tillgång till och utnyttjande av tjänster. För att man på ett adekvat sätt ska kunna ta itu med arbetslösheten, särskilt bland unga, och hantera nya sysselsättningstendenser, i synnerhet inom den digitala ekonomin, är det dessutom viktigt att ha tillgång till omfattande, tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter. |
(8) |
Den europeiska statistiken om personer och hushåll samlas för närvarande in på grundval av ett antal rättsakter som omfattar undersökningar om personer och hushåll, befolkningsstatistik, folk- och bostadsräkningar samt uppgifter som främst hämtas från administrativa källor. Vissa uppgifter hämtas också från företagsundersökningar. Trots stora förbättringar under de senaste åren behöver uppgiftsinsamlingen för statistik integreras och effektiviseras ytterligare på ett mer helhetsbetonat sätt på grundval av unionsomfattande undersökningar om personer och hushåll. För att erhålla tillförlitliga data för forskning och beslutsfattande är det nödvändigt att öka investeringarna i högkvalitativ och mer exakt och heltäckande uppgiftsinsamling, eftersom tillförlitliga data är en förutsättning för ansvarsfullt beslutsfattande. |
(9) |
Användning av administrativa register bör uppmuntras i så stor utsträckning som möjligt i syfte att förbättra uppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet. Möjligheten att använda administrativa källor för statistiska ändamål har redan ökat betydligt tack vare den tekniska utvecklingen. Utnyttjandet av administrativa källor bör fortsatt aktivt främjas inom socialstatistiken, samtidigt som statistikens kvalitet, i synnerhet dess exakthet, aktualitet och jämförbarhet, alltid säkerställs. Andra uppgiftskällor som anpassats till personer eller relevanta ämnen som inte går att komma åt via administrativa register bör också behållas, varvid rätten till skydd av personuppgifter bör värnas. |
(10) |
I kommissionens meddelande av den 10 augusti 2009 om produktionsmetoden för EU‐statistik: en vision för det kommande årtiondet framhålls den ökade användningen av flera olika uppgiftskällor och innovativa uppgiftsinsamlingsmetoder samt den ökade betydelsen av att harmonisera statistiska begrepp och metoder på olika områden. I meddelandet efterlystes en ny generation lagstiftning om statistik som skulle täcka ett bredare område. |
(11) |
Under 2011 godkände kommittén för det europeiska statistiksystemet (nedan kallad ESS‐kommittén), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (2), Wiesbaden-memorandumet om en ny utformning av hushålls- och socialstatistiken (Memorandum on a New Conceptual Design for Household and Social Statistics), enligt vilket de europeiska undersökningar som tillhandahåller uppgifter om personer och hushåll bör rationaliseras, och mindre frekventa insamlingar av mikrodata bör användas därutöver för att komplettera dessa huvudsakliga undersökningar på det sociala området. Vidare bör tillgången till administrativa uppgifter förbättras, och återanvändningen av befintliga uppgiftskällor och tillgången till nya uppgiftskällor bör utvecklas på unionsnivå och nationell nivå. |
(12) |
Det europeiska statistiksystemet (nedan kallat ESS) omfattas av åtagandet att engagera alla användare proaktivt och tillgodose deras krav på ett tillmötesgående sätt och att stärka samarbetet mellan kommissionen (Eurostat), de nationella statistikbyråerna, de nationella centralbankerna, den europeiska rådgivande kommittén för statistik och unionsbyråerna. Det är därför av yttersta vikt att synpunkter från alla berörda parter, däribland beslutsfattare, forskare och akademiska användare, dataproducenter, civilsamhället och andra intressegrupper vederbörligen beaktas vid anpassningen och moderniseringen av undersökningar på det sociala området. |
(13) |
Denna utveckling måste gradvis rationaliseras och lagstiftningen om statistik på det sociala området måste moderniseras, så att man säkerställer att sociala indikatorer av hög kvalitet tas fram på ett mer integrerat, anpassningsbart, flexibelt, ändamålsenligt och skyndsamt sätt, för att svara på den samhälleliga utvecklingen. Samtidigt måste vederbörlig hänsyn tas till användarnas behov, uppgiftslämnarnas börda, medlemsstaternas kapacitet och resurser, de tillämpade metodernas tillförlitlighet och exakthet, den tekniska möjligheten att framställa statistiken, den tid inom vilken statistiken kan göras tillgänglig samt resultatens tillförlitlighet. |
(14) |
I synnerhet bör inga av de åtgärder som vidtas för att tillämpa denna förordning medföra några betydande extra kostnader som leder till en oproportionell eller omotiverad börda för uppgiftslämnarna och medlemsstaterna. |
(15) |
Förordning (EG) nr 223/2009 innehåller den allmänna rättsliga ramen för europeisk statistik, och genom artikel 13 i den förordningen inrättas programmet för europeisk statistik. Genom den här förordningen fastställs en särskild ram för europeisk statistik om personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. I förordningen anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in och som ska överföras till kommissionen (Eurostat) samt de grundläggande kvalitetskrav som ska uppfyllas. I förordningen föreskrivs att närmare tekniska specifikationer ska fastställas genom delegerade akter och genomförandeakter. Förordningen gör det möjligt att integrera olika uppgiftsinsamlingar med varandra och med användningen av administrativa register, samtidigt som den befintliga lagstiftningen konsolideras och förenklas i enlighet med programmet för europeisk statistik. |
(16) |
Den nuvarande unionslagstiftningen om socialstatistik som grundas på uppgifter på individnivå antogs för att tillgodose vissa politiska behov som förelåg vid tiden för antagandet. Det sociala området kännetecknas emellertid av nya och snabbt skiftande förhållanden. Nya omständigheter och företeelser tillkommer, med åtföljande krav på uppdatering av befintlig lagstiftning på unionsnivå. I denna förordning bör därför föreskrivas ett brett statistikunderlag som på lämpligt sätt omfattar och återspeglar dagens behov och medger utveckling och produktion av statistiska uppgifter som tillgodoser beslutsfattarnas, användarnas och den stora allmänhetens framtida behov, och samtidigt beaktar statistikens jämförbarhet på internationell nivå. Denna förordning bör i synnerhet ge utrymme för en hög grad av flexibilitet för ytterligare utveckling inom statistik i fråga om personer och hushåll. Det är också mycket viktigt att uppgiftsinsamlingen sker med användning av den senaste tekniken. |
(17) |
I syfte att förenkla och rationalisera referensramen för europeisk socialstatistik baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar bör den befintliga europeiska statistiken gällande personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå sammanföras i ett enda regelverk. Detta skulle garantera att den europeiska socialstatistiken baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar och som omfattar områdena arbetskraft, inkomster och levnadsvillkor, hälsa, utbildning och användning av informations- och kommunikationsteknik, tidsanvändning och konsumtion framställs på ett mer enhetligt och samordnat sätt. |
(18) |
Kommissionen bör, i enlighet med målen för denna förordning, införa genomförbarhets- och pilotstudier som syftar till att förbättra datauppsättningarnas och de sociala indikatorernas kvalitet. Sådana studier bör omfatta uppgifternas jämförbarhet och bör innebära att nya metoder utvecklas, uppgiftsinsamlingen moderniseras och användarnas nya behov tillgodoses, särskilt vad gäller hanteringen av populationer som är svåra att nå och uppgifter om specifika delpopulationer, i synnerhet de mest utsatta, att statistik på Nuts 2-nivå tillgängliggörs och att uppgifter på detaljerad lokal nivå produceras på ett kostnadseffektivt och lyhört sätt. Medlemsstaterna bör samarbeta när det gäller genomförbarhets- och pilotstudierna och kommissionen bör kunna tillhandahålla ekonomiskt stöd för dessas utförande. |
(19) |
För områdena arbetskraft respektive inkomster och levnadsvillkor bör det, med anpassningen till användarnas behov och nya förväntningar som syfte, vara möjligt att samla in uppgifter om särskilda ämnen vid en specifik tidpunkt, så att det blir möjligt att komplettera de variabler som regelbundet samlas in med andra variabler som belyser outforskade aspekter av arbetskraft och inkomster och levnadsvillkor. I motiverade fall bör uppgifterna också kunna omfatta ämnen som inte anges i denna förordning. |
(20) |
En grundläggande uppsättning harmoniserade variabler bör tillhandahållas för varje område, i syfte att bättre utnyttja och sprida de data som kommissionen (Eurostat) har, och framför allt som en förutsättning för datamatchning och övergripande analyser. Denna praxis kommer sannolikt att bidra till att öka datauppsättningarnas potential för analys genom tillämpning av modelleringsmetoder, och leda till stordriftsfördelar. |
(21) |
Uppgiftsinsamling på områdena tidsanvändning och konsumtion på unionsnivå tillhandahåller viktiga data för flera användningsområden för unionspolitik som påverkar medborgarnas levnadsförhållanden. Uppgifter om tidsanvändning har visat sig vara av mycket stor betydelse bland annat vid bedömning av jämställdhet i fråga om fördelningen av arbets- och omsorgsansvaret och vid mätning av oavlönat arbete. Konsumtion utgör också ett viktigt inslag i medborgarnas materiella levnadsvillkor. Uppgiftsinsamling på båda dessa områden vilken för närvarande sker på frivillig väg i många medlemsstater, på grundval av överenskommelser och allmänna riktlinjer, bör utvecklas och moderniseras ytterligare. Uppgiftsinsamling bör vara obligatorisk för området konsumtion och frivillig för området tidsanvändning. Om insamlingen genomförs bör detta dock ske i enlighet med denna förordning, i syfte att säkerställa jämförbarhet. På lång sikt bör samtliga medlemsstater ha som mål att delta i uppgiftsinsamlingen för området tidsanvändning. När så är möjligt bör ekonomiskt stöd från unionen ges för modernisering och genomförande av uppgiftsinsamling på områdena tidsanvändning och konsumtion. |
(22) |
På grund av sina särdrag omfattas inte befolkningsstatistik i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 (3), folk- och bostadsräkningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 (4), företagsundersökningar och statistik som i huvudsak grundas på administrativa källor av den här förordningen, utan de bör regleras separat genom särskilda regelverk som anpassas till deras karaktär. |
(23) |
Statistiken betraktas inte längre bara som en av många informationskällor för beslutsfattandet, utan spelar i stället en central roll i beslutsprocessen. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 och med de ändamål den är avsedd för. |
(24) |
Sociala uppgifter av hög kvalitet är inte bara nödvändiga för politiska ändamål, utan även för forskning och som en del av en tillförlitlig informationsinfrastruktur. Forskare som får tillgång till mikrodata för vetenskapliga ändamål på grundval av kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 (5) vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter utan identifierare för vetenskapliga syften skulle ha stor nytta av bättre sammankopplade statistiska datauppsättningar. |
(25) |
Inkomst, konsumtion och förmögenhet är tre aspekter som avgör hushållens materiella välbefinnande. Det är viktigt att genom befintliga uppgiftskällor sträva efter att ge en bättre beskrivning av dessa aspekter, fördelningen av var och en av dem samt den simultana fördelningen över hushållen, och att därvid på ett mer noggrant sätt beakta att det finns flera uppgiftskällor och sträva efter att stärka den gemensamma användningen av dem. Därför bör denna förordning införa och stärka området konsumtion och kopplingarna mellan dessa tre aspekter. |
(26) |
Förordning (EG) nr 223/2009 ålägger medlemsstaterna att följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen. Kvalitetsrapporterna är viktiga för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. ESS-kommittén har i enlighet med artikel 12 i den förordningen antagit en ESS-standard för utformningen av kvalitetsrapporterna. Genom riktlinjerna för europeisk statistik, som utgör ryggraden i den gemensamma kvalitetsramen för ESS, fastställs standarder för utveckling, framställande och spridning av europeisk statistik. Detta bör bidra till harmoniseringen av kvalitetsrapporteringen enligt den här förordningen. |
(27) |
I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om överföring av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dem, inklusive överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen bör säkerställa att konfidentiella uppgifter överförs och används endast för statistiska ändamål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 223/2009. |
(28) |
Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (6) och (EU) 2018/1725 (7) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (8) tillämpas på de personuppgifter som omfattas av denna förordning. I synnerhet bör de statistiska uppgifter som behövs för att utveckla och övervaka åtgärder och strategier på unionsnivå och nationell nivå på områdena folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet betraktas som uppgifter som behandlas av skäl som rör ett viktigt allmänt intresse. |
(29) |
Tillförlitlig statistik behövs både på nationell och på regional nivå där jämförbarheten måste förbättras. Det är viktigt med aggregerade uppgifter för jämförbara territoriella enheter såsom Nuts 2, samtidigt som hänsyn måste tas till kostnaderna och medlemsstaterna måste få lämpliga ekonomiska resurser. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (9) bör all statistik som medlemsstaterna överför till kommissionen (Eurostat) och som ska delas upp på territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör därför de territoriella enheterna anges i enlighet med Nuts‐nomenklaturen. På längre sikt behövs det därför insatser för mer detaljerade lokala uppgifter, på grundval av den infrastruktur som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (10). |
(30) |
I syfte att beakta den ekonomiska, sociala och tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändring av de specifika ämnen som fastställs i bilaga I, införande eller anpassning av den åttaåriga löpande planeringen för insamling av de uppgifter som omfattas av denna förordning i enlighet med den periodicitet som anges i bilaga IV samt fastställande av variablernas antal och beteckningar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd sker i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. |
(31) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller beskrivningarna av variabler, de tekniska specifikationerna för de särskilda datauppsättningarna, de tekniska detaljer som är gemensamma för flera datauppsättningar, de tekniska format som behövs för att underlätta överföringen av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat), urvalsramarna, särskilt fastställandet av minimikraven för urvalen, kvalitetsrapporternas form och innehåll samt alla undantag. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12). |
(32) |
Om genomförandet av denna förordning skulle kräva betydande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag. Sådana betydande anpassningar kan i synnerhet härröra från behovet av att förbättra aktualiteten och anpassa uppgiftsinsamlingarnas utformning, inbegripet tillgången till administrativa källor, eller utveckla nya innovativa verktyg för framställning av data. Om så är lämpligt bör medlemsstaterna också få ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag, särskilt för kapacitetsuppbyggnad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (13). |
(33) |
Samarbetet och samordningen mellan myndigheterna inom ramen för ESS bör förstärkas för att säkerställa att den europeiska socialstatistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 338.2 i EUF-fördraget är samstämmig och jämförbar. Uppgiftsinsamling utförs också av andra unionsorgan än de som avses i denna förordning, särskilt unionsbyråer, liksom inom den akademiska världen. Samarbetet mellan sådana aktörer och deltagarna i ESS bör därför förstärkas så att synergieffekter kan tillvaratas. |
(34) |
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, av skäl som rör harmonisering, uppgifternas kvalitet och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, och eftersom statistik av hög kvalitet som samlas in på ett harmoniserat sätt leder till ett stort mervärde för beslutsfattandet på unions‐ och medlemsstatsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(35) |
Den europeiska socialstatistiken baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar och processen för uppgiftsinsamlingen bör bli mer ändamålsenlig och relevant. Den europeiska statistik gällande personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar regleras för närvarande i ett antal separata rättsakter som bör ersättas med denna förordning. Det är därför nödvändigt att upphäva rådets förordning (EG) nr 577/98 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 (15) och att ändra de berörda delarna av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004 (16), (EG) nr 452/2008 (17) och (EG) nr 1338/2008 (18). |
(36) |
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (19) och avgav ett yttrande den 1 mars 2017 (20). |
(37) |
ESS-kommittén har hörts. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom ett urval av dessa personer och hushåll.
2. Denna förordning gäller inte folk- och bostadsräkningar som avses i förordning (EG) nr 763/2008.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
mikrodata: icke-aggregerade observationer eller mätningar av karakteristika för individuella enheter, utan identifierare. |
2. |
förhandskontrollerade aggregerade uppgifter eller förhandskontrollerade mikrodata: uppgifter eller mikrodata utan identifierare som kontrollerats av medlemsstaterna, i förekommande fall på grundval av gemensamma valideringsregler. |
3. |
område: en eller flera datauppsättningar som täcker särskilda ämnen. |
4. |
observationsenhet: en identifierbar enhet om vilken uppgifter kan erhållas. |
5. |
ämne: det informationsinnehåll som ska samlas in om observationsenheterna, där varje ämne omfattar en rad specifika ämnen. |
6. |
specifikt ämne: det detaljerade informationsinnehåll som ska samlas in om de observationsenheter som rör ett ämne, där varje specifikt ämne omfattar en rad variabler. |
7. |
variabel: ett karakteristikum för en observationsenhet och som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden. |
8. |
administrativa register: uppgifter som en icke-statistisk källa, oftast ett offentligt organ, tar fram utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik. |
9. |
särskilda ämnen: teman som är av särskilt intresse för användarna vid en viss tidpunkt, men som inte ingår i de regelbundna datauppsättningarna. |
10. |
överordnad indikator: uppgifter som används generellt för att övervaka ett centralt mål för unionspolitiken. |
11. |
stadigvarande bosättning: en plats där en person normalt har sin dygnsvila, bortsett från tillfällig frånvaro för rekreation, semester, besök hos vänner och släktingar, affärer, läkarbehandling eller religiös pilgrimsfärd, förutsatt att endast följande personer anses vara stadigvarande bosatta i det geografiska området i fråga, nämligen
I de fall omständigheterna i led a eller b inte kan fastställas kan stadigvarande bosättning anses avse den plats där personen är folkbokförd. |
12. |
metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver data på ett strukturerat sätt. |
13. |
kvalitetsrapport: en rapport som förmedlar information om statistiska produkters eller processers kvalitet. |
14. |
urvalsram: en förteckning, karta eller annan precisering av de enheter som definierar en population som ska räknas i sin helhet eller i urval. |
15. |
privathushåll: person som bor ensam eller flera personer som bor tillsammans och förser sig själv eller sig själva med livsförnödenheter. |
Artikel 3
Områden och datauppsättningar
1. Den uppgiftsinsamling som avses i artikel 1, vilken utförs av medlemsstaterna, ska organiseras i områden, nämligen
a) |
arbetskraft, |
b) |
inkomster och levnadsvillkor, |
c) |
hälsa, |
d) |
utbildning, |
e) |
användning av informations- och kommunikationsteknik, |
f) |
tidsanvändning, |
g) |
konsumtion. |
2. Vad gäller området tidsanvändning ska den uppgiftsinsamling som avses i artikel 1, vilken utförs av medlemsstaterna, vara frivillig. Om en medlemsstat samlar in uppgifter för området tidsanvändning ska den göra detta i enlighet med denna förordning i syfte att säkerställa jämförbarhet. På lång sikt ska samtliga medlemsstater sträva efter att samla in uppgifter för området tidsanvändning.
3. Med avseende på alla områden som avses i punkt 1 ska datauppsättningarna omfatta följande gemensamma ämnen, som beskrivs närmare i bilaga I:
a) |
Tekniska detaljer. |
b) |
Karakteristika för personer och hushåll. |
c) |
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård, samt hälsans bestämningsfaktorer. |
d) |
Arbetsmarknadsdeltagande. |
e) |
Utbildningsnivå och bakgrund. |
Med avseende på vissa områden ska datauppsättningarna omfatta mer detaljerade uppgifter om dessa gemensamma ämnen, enligt vad som anges i bilaga I.
4. Utöver de ämnen som är gemensamma för alla områden och som avses i punkt 3 ska datauppsättningarna omfatta följande ämnen, som anges närmare i bilaga I:
a) |
Anställningarnas varaktighet, arbetsbiografi och tidigare arbetslivserfarenhet. |
b) |
Arbetsvillkor, inbegripet arbetstid och arbetstidsarrangemang. |
c) |
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning. |
d) |
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder. |
e) |
Levnadsvillkor, inbegripet materiell fattigdom, bostad, levnadsförhållanden och tillgång till tjänster. |
f) |
Livskvalitet, inbegripet social, samhällelig, ekonomisk och kulturell delaktighet, inkludering och välbefinnande. |
g) |
Deltagande i informationssamhället. |
h) |
Fördelning av tid (frivilligt). |
5. Precisionskraven och urvalens karakteristika på de olika områdena ska vara de som anges i bilagorna II respektive III.
6. Uppgiftsinsamling som utförs i enlighet med denna artikel ska omfatta information som medger uppdelning för att beskriva delpopulationer som är av intresse och ska när så är relevant återspegla ojämlikheter.
Utom i fall som är vederbörligen motiverade av kvalitetsskäl ska medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) även, med hänsyn tagen till kostnaden, producera information som gör det möjligt att inhämta information som gäller på Nuts 2-nivå för att uppnå bättre jämförelse av uppgifterna mellan medlemsstater.
7. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 på grundval av en genomförbarhetsstudie i syfte att ändra de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I för att återspegla relevant lagstiftningsmässig, teknisk, social, politisk och ekonomisk utveckling och tillgodose nya behov hos användarna. När kommissionen utövar denna befogenhet ska den säkerställa följande:
a) |
Sådana delegerade akter får inte leda till att någon betydande ytterligare börda eller kostnad påläggs medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna. |
b) |
Utom i vederbörligen motiverade undantagsfall får med avseende på områdena arbetskraft respektive inkomster och levnadsvillkor högst 5 % av de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I ändras för varje område under en fyraårsperiod. |
c) |
För de områden som avses i punkt 1, men inte i led b i det här stycket, får högst 10 % av de specifika ämnen som förtecknas i bilaga I ändras för varje område under perioden mellan två på varandra följande uppgiftsinsamlingar. |
d) |
Specifika ämnen som inte förtecknas i bilaga I ska utredas med avseende på genomförbarheten med hjälp av pilotstudier som genomförs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14. |
e) |
Det totala antalet variabler som ska tillhandahållas får inte överskrida de specifikationer som avses i artikel 6.2 och 6.3. |
Vad gäller leden b och c i första stycket ska antalet specifika ämnen som får ändras avrundas uppåt till närmaste heltal.
Artikel 4
Flerårig löpande planering
1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa eller anta en flerårig löpande planering.
2. Den fleråriga löpande planeringen ska
a) |
antas för en åttaårsperiod, |
b) |
gälla uppgiftsinsamling som omfattas av denna förordning, |
c) |
efterleva den periodicitet som anges i bilaga IV, |
d) |
ange den period under vilken uppgifter samlas in för
|
Vad gäller led d ii i första stycket får dessa särskilda ämnen i motiverade fall omfatta andra specifika ämnen än de som förtecknas i bilaga I.
3. De anpassningar av den fleråriga löpande planering som avses i punkt 1 ska träda i kraft senast 24 månader före den planenliga inledningen av varje period för uppgiftsinsamling vad gäller uppgiftsinsamling som sker årligen eller oftare, och senast 36 månader före den planenliga inledningen av samma period vad gäller övrig uppgiftsinsamling. Dessa anpassningar ska syfta till att säkerställa att planeringen är effektiv och anpassad till användarnas behov.
4. Kommissionen ska säkerställa att delegerade akter som antas i enlighet med denna artikel är förenliga med proportionalitetsprincipen och inte medför någon betydande extra börda eller kostnad för medlemsstaterna eller uppgiftslämnare.
Artikel 5
Statistiska populationer och observationsenheter
1. Den statistiska populationen ska utgöras av alla personer som har sin stadigvarande bosättning i privathushåll i varje medlemsstat.
2. Uppgiftsinsamlingen ska i varje medlemsstat genomföras genom ett urval av observationsenheter som utgörs av privathushåll eller personer som tillhör privathushåll och som har sin stadigvarande bosättning i den medlemsstaten.
3. Varje medlemsstat ska, inom ramen för denna förordning, sträva efter att utvidga uppgiftsinsamlingen till att omfatta observationsenheter som inte hör till privata hushåll, under förutsättning att de överförda uppgifterna gör det möjligt att identifiera sådana observationsenheter och berörda personer som har sin stadigvarande bosättning i medlemsstaten.
Artikel 6
Specifikationer för datauppsättningarna
1. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa följande detaljer i de olika datauppsättningarna, inbegripet där dessa detaljer är gemensamma för flera datauppsättningar, för att täcka de behov som identifierats inom de relevanta specifika ämnena:
a) |
Variablernas antal. |
b) |
Variablernas beteckningar. |
2. Vad gäller delegerade akter som antas i enlighet med punkt 1 a får antalet variabler inte överstiga antalet variabler för vart och ett av de områden som enligt kommissionen (Eurostat) redan är obligatoriska den 3 november 2019 med mer än 5 %.
3. För området konsumtion får variablernas antal inte överstiga det antal variabler som fastställs i den första delegerade akt som antas för detta område i enlighet med punkt 1 med mer än 5 %.
4. Om nya uppgifter krävs får kommissionen, i syfte att tillgodose användarnas behov och tillåta viss flexibilitet, ändra högst 10 % av de variabler som krävs i enlighet med de delegerade akter som avses i punkt 1 i denna artikel för vart och ett av de områden som förtecknas i artikel 3.1.
Genom undantag från första stycket i denna punkt får kommissionen för området användning av informations- och kommunikationsteknik ändra mer än 10 % av de variabler som krävs i enlighet med de delegerade akter som avses i punkt 1 i den här artikeln, förutsatt att dessa ändringar är förenliga med de genomförandeåtgärder som antas i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EG) nr 808/2004 före den 1 januari 2021.
Den högsta procentsats som avses i första stycket i denna punkt ska gälla för varje fyraårsperiod med avseende på områdena arbetskraft och inkomster och levnadsvillkor samt under perioden mellan två på varandra följande uppgiftsinsamlingar för övriga områden. Inte i något fall får antalet variabler överstiga de tröskelvärden som avses i punkterna 2 och 3.
Artikel 7
Tekniska specifikationer för datauppsättningarna
1. Kommissionen ska anta genomförandeakter som specificerar följande tekniska detaljer i de enskilda datauppsättningarna:
a) |
Beskrivningen av variablerna. |
b) |
De statistiska klassifikationerna. |
c) |
Exakta karakteristika för de statistiska populationerna, observationsenheterna och reglerna för uppgiftslämnare. |
d) |
Referensperioder och referensdatum. |
e) |
De krav som gäller geografisk täckning, urvalens detaljerade karakteristika inklusive delurval, i enlighet med bilaga III, gemensamma uppgiftsinsamlingsperioder, gemensamma standarder för redigering och imputering, viktning, skattning och variansskattning. |
f) |
Den metod som används för att se till att de insamlade uppgifterna är jämförbara, vilken i vederbörligen motiverade fall får inkludera flödesscheman över frågornas inbördes ordning, i syfte att, om så krävs, uppnå det gemensamma målet om en hög grad av jämförbarhet när det gäller uppgifter om sysselsättning och arbetslöshet inom området arbetskraft. |
2. Om detaljer är gemensamma för flera datauppsättningar ska kommissionen anta genomförandeakter som specificerar följande tekniska aspekter för datauppsättningarna:
a) |
Beskrivningen av variablerna. |
b) |
De statistiska klassifikationerna. |
c) |
De statistiska populationernas och observationsenheternas exakta karakteristika. |
3. För datauppsättningar om månatlig arbetslöshet på området arbetskraft ska kommissionen anta genomförandeakter i syfte att beskriva variablerna och längden, kvalitetskraven och detaljnivån för de tidsserier som ska överföras.
4. De genomförandeakter som avses i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
De ska antas senast tolv månader innan uppgiftsinsamlingsperioden inleds, med undantag för området användning av informations- och kommunikationsteknik, för vilket genomförandeakterna ska antas senast sex månader innan uppgiftsinsamlingsperioden inleds.
Artikel 8
Format för överföring av uppgifter
1. Tekniska format ska införas för att underlätta överföringen av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat), särskilt för att stödja kvalitetsstyrning och processdokumentation för den statistik som omfattas av denna förordning.
2. De tekniska formaten ska omfatta statistiska begrepp, processer och produkter, inklusive data och metadata.
3. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer de tekniska format som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
Genomförandeakterna ska antas senast tolv månader innan uppgiftsinsamlingsperioden inleds, med undantag för området användning av informations- och kommunikationsteknik, för vilket genomförandeakterna ska antas senast sex månader innan uppgiftsinsamlingsperioden inleds.
Artikel 9
Uppgiftskällor och metoder
1. Medlemsstaterna ska samla in de uppgifter som avses i artikel 1 vilka ska tillhandahållas kommissionen (Eurostat) med hjälp av en eller en kombination av följande källor, under förutsättning att de uppfyller kvalitetskraven i artikel 13:
a) |
Uppgifter som lämnas direkt av uppgiftslämnarna. |
b) |
Administrativa register och andra källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt, i den mån de möjliggör framtagning av uppgifter som är jämförbara och förenliga med de tillämpliga särskilda krav som fastställs i denna förordning. |
De metoder som avses i led b i första stycket i denna punkt kan inkludera skattningsmetoder för små områden avsedda att täcka den territoriella mångfalden, under förutsättning att de uppfyller de precisionskrav som anges i bilaga II.
2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med närmare uppgifter om de källor och metoder som används i enlighet med artikel 13.5.
Artikel 10
Periodicitet
Medlemsstaterna ska samla in de uppgifter som avses i artikel 1 i enlighet med den periodicitet som anges i bilaga IV.
Artikel 11
Uppgiftsöverföring och tidsfrister
1. Medlemsstaterna ska överföra de uppgifter som avses i artikel 1 till kommissionen (Eurostat) i enlighet med bilaga V.
2. För varje datauppsättning ska medlemsstaterna via säkra överföringssystem överföra förhandskontrollerade mikrodata utan direkt identifiering till kommissionen (Eurostat).
3. Förhandskontrollerade aggregerade uppgifter ska överföras för sammanställningen av den månatliga arbetslöshetsstatistiken.
4. Medlemsstaterna ska samla in och överföra uppgifter i enlighet med denna förordning från och med 2021.
5. Kommissionen (Eurostat) ska i samarbete med medlemsstaterna offentliggöra de aggregerade uppgifterna på kommissionens (Eurostats) webbplats, på ett användarvänligt sätt och så snart som möjligt inom sex månader från överföringstidsfristen vad gäller uppgiftsinsamling som sker årligen eller oftare och inom tolv månader från överföringstidsfristen vad gäller övrig uppgiftsinsamling, förutom i vederbörligen motiverade fall.
Artikel 12
Urvalsramar
1. Uppgifter som insamlas i enlighet med denna förordning ska baseras på representativa urval grundade på urvalsramar som fastställs på nationell nivå och som möjliggör att personer eller hushåll kan väljas ut slumpmässigt, med en känd urvalssannolikhet. Urvalsramarna ska syfta till att identifiera och på ett uttömmande sätt täcka målpopulationen med den vanliga godtagna täckningsavvikelsen, och ska regelbundet uppdateras. Urvalsramarna ska innehålla alla uppgifter som krävs för utformningen av urvalen, till exempel de uppgifter som behövs för stratifieringsändamål och för att kontakta personerna eller hushållen. Urvalsramen ska också omfatta de uppgifter som behövs för att koppla personer till andra administrativa register, i den mån koppling till sådana andra register är nödvändig och proportionell, samt specifikt tillåten enligt tillämplig unionsrätt eller nationell rätt som den registeransvariga enligt definitionen i förordning (EU) 2016/679 omfattas av och som även fastställer lämpliga åtgärder för att skydda de registrerades rättigheter, friheter och legitima intresse.
2. Om det saknas en sådan urvalsram i en medlemsstat, ska andra urvalsramar som uppfyller kriterierna nedan användas. Urvalsramarna ska
a) |
identifiera urvalsenheterna, som kan vara personer, hushåll, bostäder eller adresser, |
b) |
kunna redovisa urvalssannolikheten, och |
c) |
uppdateras regelbundet. |
Av kvalitetsskäl får i vederbörligen motiverade undantagsfall andra urvalssystem, exempelvis kvoturval, användas för områdena tidsanvändning och konsumtion.
3. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa enhetliga villkor för urvalsramarna, särskilt för att ange minimikrav, inbegripet den vanliga godtagna täckningsavvikelsen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
Artikel 13
Kvalitet
1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter och metadata som överförs.
2. I denna förordning ska de kvalitetskriterier som definieras i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 tillämpas.
3. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på metadata om specifikationerna, de uppgifter som överförs och urvalsramarna, bland annat i syfte att offentliggöra dem på ett användarvänligt sätt på kommissionens (Eurostats) webbplats.
4. Vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel ska medlemsstaterna, med avseende på de uppgifter och mikrodata som avses i artikel 11, överföra följande till kommissionen (Eurostat):
a) |
Metadata som beskriver den metod som används, inklusive de uppgiftskällor och metoder som avses i artikel 9, och hur de tekniska specifikationerna uppnåtts med hänvisning till specifikationerna i denna förordning. |
b) |
Upplysningar om överensstämmelse med minimikraven för de urvalsramar som använts, inklusive när de utformas och uppdateras, i enlighet med denna förordning. |
c) |
Information om de delpopulationer som inte har nåtts av uppgiftsinsamlingen. |
5. Medlemsstaterna ska överföra de metadata och upplysningar som avses i punkt 4 inom tre månader efter tidsfristen för överföring av uppgifter och mikrodata. Dessa kompletterande upplysningar ska tillhandahållas i form av kvalitetsrapporter som särskilt visar hur överförda uppgifter och mikrodata respektive metadata och upplysningar uppfyller kvalitetskraven. Kommissionen (Eurostat) ska offentliggöra informationen, i enlighet med unionens lagstiftning och nationell lagstiftning om skydd för personuppgifter.
6. Kommissionen får anta genomförandeakter för att närmare ange kvalitetsrapporternas form och innehåll, inklusive riktlinjer för den metod som ska användas för att bedöma efterlevnaden av precisionskrav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2. De får inte innebära någon betydande extra kostnad eller börda för medlemsstaterna.
7. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de uppgifter som överförs.
8. På vederbörligt motiverad begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande klargöranden som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.
Artikel 14
Genomförbarhets- och pilotstudier
1. Under uppfyllandet av målen för denna förordning och för att förbättra datauppsättningarna och de sociala indikatorerna ska kommissionen (Eurostat), vid behov, inleda genomförbarhets- och pilotstudier i vilka medlemsstaterna får delta.
Medlemsstaterna ska tillsammans med kommissionen (Eurostat) säkerställa att dessa studier är representativa på unionsnivå. Studierna ska, med beaktande av den tekniska utvecklingen, syfta till att utvärdera och utarbeta alternativa metoder, i synnerhet i syfte att
a) |
förbättra datauppsättningarnas kvalitet och jämförbarhet, |
b) |
utvidga uppgiftsinsamlingens täckning till personer som inte bor i privata hushåll eller till delpopulationer som är svåra att nå, |
c) |
utveckla, bedöma och genomföra tekniker som möjliggör en bättre täckning av den territoriella mångfalden på Nuts 2-nivå och lokal nivå, |
d) |
följa upp statistisk täckning av migrerande medborgare som byter bosättningsland, |
e) |
utveckla och testa nya detaljerade ämnen för uppgiftsinsamling, |
f) |
bidra till moderniseringen på områdena tidsanvändning och konsumtion, inbegripet mängduppgifter för konsumtion, |
g) |
utforska och införa nya sätt att förbättra anpassningen till användarnas behov, |
h) |
bättre integrera uppgiftsinsamlingen och användningen av andra uppgiftskällor, och |
i) |
göra insamlingen av uppgifter i medlemsstaterna mer effektiv och förbättra insamlingsverktygen, för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut. |
Kommissionen (Eurostat) ska i enlighet med artikel 16 tillhandahålla lämplig finansiering till de medlemsstater som genomför genomförbarhets- och pilotstudier.
2. Kommissionen (Eurostat) ska i tillämpliga fall bjuda in EU-byråer som utför europeiska sociala undersökningar som inte omfattas av det europeiska statistiksystemet för att bidra med sin sakkunskap till utvecklingen av nya indikatorer och insamlingen av pilotuppgifter om särskilda ämnen enligt bilaga IV eller ämnen av framtida intresse för det europeiska statistiksystemet.
3. Resultatet av de genomförbarhets- och pilotstudier som avses i punkt 1 ska utvärderas av kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna och datauppsättningarnas huvudsakliga användare.
Artikel 15
Tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte
Kommissionen (Eurostat) får i sina lokaler bevilja tillgång till konfidentiella uppgifter och uttag av anonymiserade mikrodata från datauppsättningarna med avseende på de områden som avses i artikel 3 i vetenskapligt syfte och enligt de villkor som fastställs i förordning (EU) nr 557/2013.
Artikel 16
Finansiering
1. För genomförandet av denna förordning ska unionen lämna bidrag till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för
a) |
utveckling och/eller införande av uppgiftsinsamling och förbättring av aktualitet, metoder för uppgiftsinsamling, urvalsramar och databehandling för statistik enligt denna förordning, under de första fyra åren för uppgiftsinsamlingen för varje område som omfattas av denna förordning, |
b) |
utarbetande av metoder för statistik enligt denna förordning, inbegripet medlemsstaternas deltagande i sådana representativa genomförbarhets- och pilotstudier som avses i artikel 14, |
c) |
insamling och framställning av statistik om ett särskilt ämne som användarna begär enligt bilaga IV, nya eller omarbetade uppsättningar av variabler och karakteristika som tillämpas för första gången. |
Om de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter genom denna förordning tilldelas uppgifter som de inte tidigare har utfört ska de beviljas tillräckliga finansiella medel från unionen för att utföra dessa uppgifter. De finansiella resurserna ska utvärderas på nytt mot bakgrund av utvecklingen när det gäller genomförandet av denna förordning
2. Det ekonomiska bidrag från unionen inom den fleråriga budgetramen förperioden 2014–2020 som avses i punkt 1 i den här artikeln ska lämnas i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 (21), artikel 16.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 (22), artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (23), artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (24), artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 (25) och artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 (26).
3. Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de stödberättigande kostnaderna.
Artikel 17
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.7, 4.1 och 6.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 3 november 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.7, 4.1 och 6.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.7, 4.1 och 6.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 18
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av ESS-kommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 19
Undantag och tillstånd
1. Om det skulle krävas väsentliga anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem för att tillämpa denna förordning, eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med denna, får kommissionen genom genomförandeakter medge ett undantag under högst tre år. Det ska säkerställas att medlemsstaternas uppgifter är jämförbara och att de representativa och tillförlitliga europeiska aggregat som krävs, inklusive överordnade indikatorer, beräknas i god tid. Dessa undantag får inte beviljas på samma grunder som de tillstånd som avses i punkterna 3 och 4.
2. Om ett undantag enligt punkt 1 fortfarande, med stöd av tillräckliga bevis, är motiverat vid utgången av den period för vilken det beviljats får kommissionen, genom genomförandeakter, medge ytterligare ett undantag under högst två år.
3. Om det enda sätt på vilket en medlemsstat kan tillhandahålla de datauppsättningar som krävs är att använda andra metoder än de som fastställs i denna förordning, eller i delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med denna, får kommissionen, genom genomförandeakter, i undantagsfall tillåta att sådana metoder används under högst fem år. Dessa tillstånd får inte beviljas på samma grunder som de undantag som avses i punkterna 1 och 2.
4. Om ett tillstånd enligt punkt 3 fortfarande, med stöd av tillräckliga bevis, är motiverat vid utgången av den period för vilket det beviljats får kommissionen, genom genomförandeakter, bevilja ytterligare ett tillstånd under högst tre år.
5. För ett undantag eller tillstånd som avses i punkterna 1–4 ska en medlemsstat lämna en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen senast den 4 februari 2020 eller inom tre månader efter dagen för ikraftträdandet av den berörda genomförandeakten eller delegerade akten, eller sex månader före utgången av den period för vilken ett befintligt undantag eller tillstånd beviljades. När den berörda medlemsstaten begär ett tillstånd som avses i punkterna 3 och 4 ska den närmare beskriva de metoder som används och visa att de leder till jämförbara resultat.
6. Kommissionen ska anta de genomförandeakter som avses i den här artikeln i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
Artikel 20
Ändringar av förordning (EG) nr 808/2004
Förordning (EG) nr 808/2004 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 3 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Statistiken ska grupperas i enlighet med bilagan.” |
2. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Område Denna förordning ska omfatta området företagen och informationssamhället, såsom detta definieras i bilagan.” |
3. |
Artikel 8.1 ska ersättas med följande: ”1. Genomförandeåtgärderna för det område som definieras i bilagan ska gälla följande: urval och specifikation, justering och ändring av ämnen och deras karakteristika, täckning, referensperioder och uppdelning av karakteristika, periodicitet och vid vilken tidpunkt uppgifterna ska överföras samt tidsfristerna för överföring av resultaten.” |
4. |
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Bilaga II ska utgå. |
Artikel 21
Ändringar av förordning (EG) nr 452/2008
Förordning (EG) nr 452/2008 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3 ska ersättas med följande: ”Artikel 3 Områden Framställningen av statistik på dessa områden ska ske i enlighet med vad som fastställs i bilagan.Denna förordning ska tillämpas på framställning av statistik på följande två områden:
(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1).” * " |
2. |
I artikel 4.1 ska leden a och b ersättas med följande:
|
3. |
Artikel 6.2 ska ersättas med följande ‘2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska beakta följande:
|
4. |
Bilagan ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 22
Ändringar av förordning (EG) nr 1338/2008
I förordning (EG) nr 1338/2008 ska bilaga I ändras på följande sätt:
1. |
Led b ska ersättas med följande:
(*2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1).”" |
2. |
Led c ska ersättas med följande:
|
3. |
I led d ska tredje stycket ersättas med följande: ”Genomförandet av hälsoundersökningar ska vara frivilligt inom ramen för denna förordning. Den genomsnittliga längden på intervjun ska inte överstiga 20 minuter för undersökningsmodulerna.” |
Artikel 23
Övergångsbestämmelser för genomförandeåtgärder
De genomförandeåtgärder som antas före den 1 januari 2021 i enlighet med förordningarna (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 ska fortsätta att gälla tills de löpt ut eller ersätts eller upphävs.
De skyldigheter som fastställs i dessa förordningar som rör överföringen av uppgifter och metadata, inklusive kvalitetsrapporterna, vad gäller referensperioder som, helt eller delvis, infaller före den 1 januari 2021 ska fortsätta att gälla.
Artikel 24
Upphävande
1. Förordningarna (EG) nr 577/98 och (EG) nr 1177/2003 upphör att gälla med verkan den 31 december 2020, utan att det påverkar de skyldigheter i dessa förordningar som rör överföringen av uppgifter och metadata, inklusive kvalitetsrapporterna, vad gäller referensperioder som, helt eller delvis, infaller före detta datum.
2. Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 25
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Vad gäller de områden som anges i artikel 3.1 f och g ska den dock tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2019.
På Europaparlamentets vägnar
D.M. SASSOLI
Ordförandee
På rådets vägnar
T. TUPPURAINEN
Ordförande
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 oktober 2019.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (EUT L 218, 13.8.2008, s. 14).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 av den 17 juni 2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 (EUT L 164, 18.6.2013, s. 16).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
(11) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(14) Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (EGT L 77, 14.3.1998, s. 3).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) (EUT L 165, 3.7.2003, s. 1).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (EUT L 143, 30.4.2004, s. 49).
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 av den 23 april 2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande (EUT L 145, 4.6.2008, s. 227).
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (EUT L 354, 31.12.2008, s. 70).
(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(20) EUT C 87, 21.3.2017, s. 1.
(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12).
(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).
(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1).
BILAGA I
Ämnen som ska omfattas
Område |
Ämne |
Specifika ämnen |
Alla områden |
Tekniska detaljer |
Information om uppgiftsinsamlingen |
Identifiering |
||
Viktning |
||
Karakteristika för intervjuer |
||
Lokalisering |
||
Karakteristika för personer och hushåll |
Demografiska uppgifter |
|
Medborgarskap och migrantbakgrund |
||
Hushållets sammansättning |
||
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård, samt hälsans bestämningsfaktorer |
Funktionsnedsättning och andra aspekter av det europeiska måttet på miniminormer för hälsa |
|
Arbetsmarknadsdeltagande |
Huvudsaklig verksamhet (egen utsago) |
|
Grundläggande karakteristika för arbete |
||
Utbildningsnivå och bakgrund |
Uppnådd utbildningsnivå |
|
Arbetskraft |
Karakteristika för personer och hushåll |
Hushållets sammansättning – ytterligare specifika uppgifter |
Vistelse i landet |
||
Orsak till flyttning |
||
Arbetsmarknadsdeltagande |
Sysselsättningsstatus |
|
Anställningens längd |
||
Närmare uppgifter om anställningen |
||
Heltids- eller deltidsanställning – skäl |
||
Icke självständigt egenföretagande |
||
Arbetsledande ställning |
||
Företagets/inrättningens storlek |
||
Arbetsplats |
||
Arbete i hemmet |
||
Sökande efter arbete |
||
Villighet att arbeta |
||
Tillgänglighet |
||
Bisyssla eller bisysslor |
||
Söker annat arbete |
||
Undersysselsättning |
||
Möjlighet att förena arbete och familjeliv |
||
Unga på arbetsmarknaden |
||
Arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn |
||
Pension och arbetsmarknadsdeltagande |
||
Vård- och omsorgsbehov |
||
Anställningarnas längd, arbetsbiografi och tidigare arbetslivserfarenhet |
Startdatum för arbete |
|
Hur arbetet hittades |
||
Kontinuitet och avbrott i karriären |
||
Grundläggande beskrivning av det senaste arbetet |
||
Arbetsvillkor, inbegripet arbetstid och arbetstidsarrangemang |
Arbetstid |
|
Arbetstidsarrangemang |
||
Arbetsorganisation och arbetstidsarrangemang |
||
Utbildningsnivå och bakgrund |
Uppnådd utbildningsnivå – närmare uppgifter, bland annat om avbruten eller ej slutförd utbildning |
|
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning |
Deltagande i formell och icke-formell utbildning (4 veckor) |
|
Deltagande i formell och icke-formell utbildning (12 månader) |
||
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård, samt hälsans bestämningsfaktorer |
Arbetsolyckor och andra arbetsrelaterade hälsoproblem |
|
Delar av den europeiska mini-modulen avseende hälsa |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Förvärvsinkomst |
|
Inkomst från arbetslöshetsersättning |
||
Inkomster och levnadsvillkor |
Karakteristika för personer och hushåll |
Hushållets sammansättning – ytterligare specifika uppgifter |
Längden på vistelsen i landet |
||
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning |
Deltagande i formell utbildning (för närvarande) |
|
Utbildningsnivå och bakgrund |
Uppnådd utbildningsnivå – närmare uppgifter, bland annat om avbruten eller ej slutförd utbildning |
|
Arbetsmarknadsdeltagande |
Karakteristika för arbetsplatsen |
|
Anställningens längd |
||
Sysselsättningsstatus |
||
Närmare uppgifter om arbetsmarknadssituationen |
||
Arbetsledande ställning |
||
Anställningarnas längd, arbetsbiografi och tidigare arbetslivserfarenhet |
Tidigare arbetslivserfarenhet |
|
Arbetsvillkor, inbegripet arbetstid och arbetstidsarrangemang |
Aktivitetskalender |
|
Arbetstid |
||
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård, samt hälsans bestämningsfaktorer |
Den europeiska mini-modulen avseende hälsa |
|
Närmare uppgifter om hälsotillstånd och funktionsnedsättning |
||
Barns hälsa |
||
Tillgång till hälso- och sjukvård |
||
Hälso- och sjukvård |
||
Tillgång till hälso- och sjukvård (barn) |
||
Hälsans bestämningsfaktorer |
||
Livskvalitet, inbegripet social, samhällelig, ekonomisk och kulturell delaktighet, inkludering och välbefinnande |
Livskvalitet |
|
Social och kulturell delaktighet |
||
Välbefinnande |
||
Levnadsförhållanden, inklusive materiell fattigdom, boende, livsmiljö och tillgång till tjänster |
Materiell fattigdom |
|
Fattigdom som specifikt rör barn |
||
Huvudsakliga karakteristika för boendet |
||
Närmare uppgifter om bostadsförhållanden, inbegripet fattigdom och imputerad hyra |
||
Boendekostnader, inbegripet sänkta kostnader för allmännyttiga tjänster |
||
Livsmiljö |
||
Boendesvårigheter (inbegripet hyressvårigheter) och orsaker till dessa |
||
Utnyttjande av tjänster, inbegripet vård och omsorg samt tjänster för självständigt boende |
||
Ekonomisk överkomlighet vad gäller tjänster |
||
Icke tillgodosedda behov och skäl |
||
Barnomsorg |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Förvärvsinkomst |
|
Inkomst från sociala transfereringar |
||
Pensionsinkomst |
||
Andra inkomster, inklusive inkomster från fastigheter och kapital och transfereringar mellan hushåll |
||
Skatter och avgifter som faktiskt betalats efter nedsättningar |
||
Total årsinkomst på person- och hushållsnivå |
||
Överskuldsättning, inbegripet orsaker |
||
Förfallna skulder |
||
Aspekter som rör förmögenhet, inklusive bostadsägande |
||
Aspekter som rör konsumtion |
||
Överföring av fördelar och nackdelar mellan generationer |
||
Bedömning av egna behov |
||
Hälsa |
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård samt hälsans bestämningsfaktorer |
Den europeiska mini-modulen avseende hälsa |
Sjukdomar och kroniska tillstånd |
||
Olycksfall och skador |
||
Smärta |
||
Psykisk hälsa, inklusive missbruk |
||
Funktionsnedsättningar |
||
Problem med personlig vård e.d. |
||
Problem med hushållsaktiviteter |
||
Tillfällig aktivitetsbegränsning (på grund av hälsoproblem) |
||
Hinder för deltagande på särskilda områden i livet |
||
Utnyttjande av hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg |
||
Läkemedelsbruk |
||
Förebyggande vård |
||
Tillgång till hälso- och sjukvård |
||
Längd och vikt |
||
Fysisk aktivitet |
||
Kostvanor |
||
Rökning |
||
Alkoholkonsumtion |
||
Sociala och miljömässiga faktorer |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Hushållets totala månadsinkomst |
|
Utbildning |
Karakteristika för personer och hushåll |
Längden på vistelsen i landet |
Anställningarnas längd, arbetsbiografi och tidigare arbetslivserfarenhet |
Startdatum för arbete |
|
Arbetsmarknadsdeltagande |
Företagets/inrättningens storlek |
|
Utbildningsnivå och bakgrund |
Uppnådd utbildningsnivå – närmare uppgifter, bland annat om avbruten eller ej slutförd utbildning |
|
Utbildningsbakgrund |
||
Självrapporterad kompetens |
||
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning |
Tillgång till information om utbildningsmöjligheter och vägledning (12 månader) |
|
Deltagande i formell utbildning (12 månader) |
||
Senaste formella utbildningen – närmare uppgifter (12 månader) |
||
Användning av informations- och kommunikationsteknik i den senaste formella utbildningen (12 månader) |
||
Skäl till deltagande i den senaste formella utbildningen (12 månader) |
||
Betalning och timmar avseende den senaste formella utbildningen (12 månader) |
||
Resultat och kompetensanvändning från den senaste formella utbildningen (12 månader) |
||
Deltagande i icke-formell utbildning (12 månader) |
||
Icke-formell utbildning – närmare uppgifter (12 månader) |
||
Användning av informations- och kommunikationsteknik i icke‐formell utbildning (12 månader) |
||
Skäl till deltagande i icke-formell utbildning (12 månader) |
||
Betalning och timmar avseende icke-formell utbildning (12 månader) |
||
Resultat och kompetensanvändning från icke-formell utbildning (12 månader) |
||
Hinder för deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning (12 månader) |
||
Informellt lärande |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Hushållets totala månadsinkomst |
|
Användning av informations- och kommunikationsteknik |
Deltagande i informationssamhället |
Tillgång till informations- och kommunikationsteknik |
Användning av och användningsfrekvens för informations- och kommunikationsteknik |
||
Hinder och problem för användningen |
||
Effekten av användningen |
||
Säkerheten, integritet och förtroende |
||
Anslutning till internet från alla platser |
||
Digital kompetens |
||
Aktivitet på internet |
||
e-handel |
||
Kommunikation med myndigheter |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Hushållets totala månadsinkomst |
|
Tidsanvändning |
Karakteristika för personer och hushåll |
Hushållets sammansättning – närmare uppgifter |
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning |
Deltagande i formell utbildning (för närvarande) |
|
Hälsa: hälsostatus och funktionsnedsättning, tillgång till, tillgänglighet för och anlitande av hälso- och sjukvård samt hälsans bestämningsfaktorer |
Den europeiska mini-modulen avseende hälsa |
|
Levnadsvillkor, inbegripet materiell fattigdom, bostäder, levnadsförhållanden och tillgång till tjänster |
Innehav av kapitalvaror |
|
Barnomsorg |
||
Vård och omsorg för sjuka och äldre |
||
Arbetsvillkor, inbegripet arbetstid och arbetstidsarrangemang |
Arbetstid |
|
Arbetstidsarrangemang |
||
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Produktion för eget bruk och försäljning, reparationer |
|
Förvärvsinkomst |
||
Hushållets totala månadsinkomst |
||
Fördelning av tid |
Tidsanvändning, typ av aktiviteter |
|
Parallella aktiviteter |
||
Plats för aktivitet |
||
Närvaro av andra under aktiviteten |
||
Bedömning av aktiviteten |
||
Konsumtion |
Karakteristika för personer och hushåll |
Hushållets sammansättning – ytterligare specifika uppgifter |
Levnadsvillkor, inbegripet materiell fattigdom, bostäder, levnadsförhållanden och tillgång till tjänster |
Huvudsakliga karakteristika för boendet |
|
Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning |
Deltagande i formell utbildning (för närvarande) |
|
Arbetsmarknadsdeltagande |
Anställningens längd |
|
Inkomst, konsumtion och aspekter som rör förmögenhet, inklusive skulder |
Total årsinkomst på person- och hushållsnivå |
|
Inkomstens huvudsakliga delar |
||
Skatter och avgifter |
||
Naturainkomster från oavlönad verksamhet |
||
Imputerad hyra |
||
Huvudsaklig inkomstkälla |
||
Aspekter som rör förmögenhet, inklusive bostadsägande |
||
Skulder |
||
Förfallna skulder |
||
Konsumtion enligt ändamålsklassifikationen av hushållens slutliga konsumtion (COICOP) |
||
Utgifter för gränsöverskridande konsumtion enligt COICOP |
||
Egen konsumtion |
BILAGA II
Precisionskrav
1. |
Precisionskrav för alla datauppsättningar uttrycks i medelfel och definieras som kontinuerliga funktioner av de faktiska skattningarna och av den statistiska populationens storlek i ett land eller i en Nuts 2-region. |
2. |
Det skattade medelfelet för en viss skattning får inte vara större än följande medelfel:
|
3. |
Funktionen f(N) ska ha formen f(N)=a√N+b |
4. |
Följande värden för parametrarna N, a och b ska användas:
|
5. |
Om länderna får negativa f(N)-värden med de parametrar som uttrycks ovan ska de undantas från motsvarande krav. |
6. |
För den skattade arbetslösheten i förhållande till åldersgruppen 15–74 år i varje Nuts 2‐region definieras f(N)- funktionen enligt följande:
|
7. |
För den skattade andelen personer som riskerar fattigdom eller social utestängning i förhållande till befolkningen i varje Nuts 2-region är dessa krav inte obligatoriska för Nuts 2-regioner med färre än 0,500 miljoner invånare, under förutsättning att motsvarande Nuts 1-region uppfyller detta krav. Nuts 1-regioner med mindre än 100 000 invånare är undantagna från kravet. |
8. |
För områdena tidsanvändning och konsumtion kan precisionskraven uppfyllas genom en kombination av mikrodata avseende observationer under högst tre på varandra följande år. Precisionen i dessa områden får uppskattas och bedömas med hjälp av relevanta alternativa metoder. |
BILAGA III
Urvalskarakteristika
1. |
Urvalskarakteristika för området arbetskraft ska omfatta följande:
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.1 e ska uppgifter tillhandahållas för hela urvalet. |
2. |
Urvalskarakteristika för området inkomster och levnadsvillkor ska omfatta följande:
|
3. |
Urvalskarakteristika för området tidsanvändning ska omfatta följande: Rapporteringsperioderna för urvalsenheterna ska
|
4. |
Urvalskarakteristika för området konsumtion ska inbegripa följande: Rapporteringsperioderna för urvalsenheterna ska fördelas över en sammanhängande period på tolv månader. |
BILAGA IV
Periodicitet
1. |
För området arbetskraft ska uppgifterna samlas in kvartalsvis, årsvis, vartannat år och vart åttonde år. Uppgifter om variabler som rör de särskilda ämnena ska samlas in vart fjärde år. |
2. |
För området inkomster och levnadsvillkor ska uppgifterna samlas in årligen, vart tredje år respektive vart sjätte år. Uppgifter om variabler som rör de särskilda ämnena ska samlas in vartannat år. |
3. |
För området hälsa ska uppgifter samlas in vart sjätte år. |
4. |
För området utbildning ska uppgifter samlas in vart sjätte år. |
5. |
För området användning av informations- och kommunikationsteknik ska uppgifter samlas in varje år. För området tidsanvändning ska uppgifter samlas in vart tionde år. |
6. |
För området tidsanvändning ska uppgifter samlas in vart tionde år. |
7. |
För området konsumtion ska uppgifter samlas in vart femte år. |
8. |
I syfte att undvika överbelastning av vissa perioder av uppgiftsinsamlingen ska den fleråriga löpande planering som fastställs i artikel 4 i tillämpliga fall avvika med högst ett år från uppgiftsinsamlingsperioderna för de områden som anges i punkterna 3, 4, 6 och 7 i denna bilaga. |
BILAGA V
Tidsfrister för överföring av uppgifter
Medlemsstaterna ska överföra de uppgifter som krävs till kommissionen (Eurostat) i enlighet med de tidsfrister som fastställs i denna bilaga:
1. |
För området arbetskraft gäller följande:
|
2. |
För området inkomster och levnadsvillkor ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare, i enlighet med följande tidsfrister:
|
3. |
För området hälsa ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare senast nio månader efter utgången av den nationella perioden för uppgiftsinsamling. |
4. |
För området utbildning ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare senast sex månader efter utgången av den nationella perioden för uppgiftsinsamling. |
5. |
För området användning av informations- och kommunikationsteknik ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare senast den 5 oktober under undersökningsåret N. |
6. |
För området tidsanvändning ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare senast 15 månader efter avslutat fältarbete. |
7. |
För området konsumtion ska medlemsstaterna överföra förhandskontrollerade mikrodata utan identifierare senast 15 månader efter referensårets utgång. |