L_2023044SV.01000801.xml

ÄNDRINGAR I TRIBUNALENS RÄTTEGÅNGSREGLER

TRIBUNALEN HAR BESLUTAT OM FÖLJANDE ÄNDRINGAR I SINA RÄTTEGÅNGSREGLER

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 254 femte stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

med beaktande av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol, särskilt artikel 63, och av följande skäl:

De erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av rättegångsreglerna bör beaktas för att förtydliga vissa av bestämmelserna i dem eller, i förekommande fall, för att komplettera eller förenkla dem, särskilt i syfte att främja en proaktiv handläggning av målen.

Den reform av strukturen för den dömande verksamheten vid Europeiska unionens domstol som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16 december 2015 om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol (1) och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2016/1192 av den 6 juli 2016 om överföring till Europeiska unionens tribunal av behörigheten att i första instans avgöra tvister mellan Europeiska unionen och dess anställda (2) gör det dessutom nödvändigt att anpassa rättegångsreglerna, bland annat för att den partiella specialisering av avdelningarna som tribunalen beslutat om inte ska förlora sin ändamålsenliga verkan i samband med den ändring av avdelningarnas sammansättning som sker vart tredje år.

Rättegångsreglerna bör även ändras för att beakta den utveckling som skett av bestämmelserna om skydd av fysiska personers personuppgifter i Europeiska unionen, särskilt för att det tydligare ska framgå hur sådana uppgifter, i information om mål som är anhängiga vid tribunalen, kan skyddas i förhållande till allmänheten, antingen på tribunalens eget initiativ eller på begäran av en rättegångsdeltagare eller en interventionssökande.

De åtgärder som vidtagits under hälsokrisen för att göra det möjligt för rättegångsdeltagare att hålla muntliga anföranden genom videokonferens har gett lärdomar som bör komma till uttryck i rättsregler som tas in i rättegångsreglerna.

Det är slutligen nödvändigt att lägga till rättsliga grunder i rättegångsreglerna för att möjliggöra en särskild handläggning av pilotmål och att hålla en gemensam muntlig förhandling i flera mål, vilket tribunalen har konstaterat gör det möjligt att handlägga vissa mål på ett mer effektivt sätt.

Med domstolens godkännande.

Med rådets godkännande den 18 november 2022.

Artikel 1

Tribunalens rättegångsregler av den 4 mars 2015 (3) ändras på följande sätt:

1)	Artikel 10.6 ändras på följande sätt: ”6. I mål som ännu inte tilldelats en dömande sammansättning får tribunalens ordförande vidta de åtgärder för processledning som anges i artikel 89. Ordföranden har i sådana mål behörighet att fatta sådana beslut som avses i artiklarna 66 och 66a.”

Artikel 27 kompletteras genom att det läggs till en punkt 6 med följande lydelse:

”6. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 5 ska, om ett mål rör ett sådant särskilt rättsområde som avses i artikel 25 och den skriftliga delen av förfarandet ännu inte har avslutats när tribunalen fattar beslut om domarnas indelning på avdelningarna, en ny referent som tjänstgör på en avdelning som har till uppgift att pröva mål inom detta rättsområde utses, om den ursprungliga referenten ska tjänstgöra på en avdelning som inte prövar mål inom detta rättsområde.”

Artikel 28 ändras på följande sätt:

a)	Punkt 2 ändras på följande sätt: ”2. Den avdelning som handlägger målet, tribunalens vice ordförande eller tribunalens ordförande får när som helst under rättegången, på eget initiativ eller på begäran av part, föreslå tribunalens plenimöte att punkt 1 ska tillämpas.”

Den nya punkt 3 ska ha följande lydelse:

”3. Tribunalens ordförande eller vice ordförande får, fram till dess att den muntliga delen av förfarandet har avslutats eller, om artikel 106.3 är tillämplig, innan den avdelning som handlägger målet beslutar att avgöra detta utan att inleda den muntliga delen av förfarandet, föreslå tribunalens plenimöte att punkt 1 ska tillämpas.”

c)	De nuvarande punkterna 3, 4 och 5 omnumreras till punkterna 4, 5 och 6.

4)	Artikel 31.3 ändras på följande sätt: ”3. När en generaladvokat har utsetts, ska denne höras innan de beslut som avses i artiklarna 16, 28, 45, 68, 70, 83, 87, 90, 92, 98, 103, 105, 106, 113, 126–132, 144, 151, 165, 168, och 169 och 207–209 fattas.”

Artikel 35.3 ändras på följande sätt:

”3. Justitiesekreteraren ska förvara sigillet och ansvara för arkivet. Han eller hon ska, i enlighet med de kriterier som har fastställts av tribunalen, ansvara för dess publikationer, däribland särskilt rättsfallssamlingen, och för offentliggörande på internet av handlingar som rör tribunalen.”

Artikel 45 ändras på följande sätt:

Punkt 1 ändras på följande sätt:

”1. I mål om direkt talan i den mening som avses i artikel 1 väljs rättegångsspråket av sökanden, med följande undantag:

a)	Om svaranden är en medlemsstat eller en fysisk eller juridisk person som är hemmahörande i en medlemsstat, ska rättegångsspråket vara denna stats officiella språk. Om en stat har flera officiella språk ska rättegångsspråket vara det som sökanden väljer.

Om en institution lämnar in en ansökan med stöd av en skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal, som ingåtts av unionen eller för dess räkning, i enlighet med artikel 272 FEUF, ska rättegångsspråket vara det språk på vilket avtalet ingicks. Om avtalet har upprättats på flera språk ska rättegångsspråket vara det som sökanden väljer.

c)	På gemensam begäran av parterna kan det tillåtas att ett annat av de i artikel 44 nämnda språken används för hela eller en del av rättegången.

På begäran av en rättegångsdeltagare kan det, sedan de andra deltagarna hörts, med avvikelse från bestämmelserna i led b a–c tillåtas att ett annat av de i artikel 44 nämnda språken används som rättegångsspråk för hela eller en del av rättegången. En sådan begäran får inte framställas av någon av institutionerna.”

Punkt 3 ändras på följande sätt:

”3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i leden b och c och d i punkt 1 ska följande gälla:

a)	Vid överklagande av avgöranden från personaldomstolen enligt artiklarna 9 och 10 i bilaga I till stadgan ska rättegångsspråket vara det språk på vilket personaldomstolens överklagade avgörande har meddelats.

Vid ansökningar om rättelse, vid ansökningar som syftar till att avhjälpa en underlåtenhet att pröva ett yrkande eller fatta beslut om rättegångskostnader, vid återvinning av tredskodom, vid tredjemanstalan samt vid ansökningar om tolkning av dom eller beslut eller om resning eller vid tvist om vilka rättegångskostnader som är ersättningsgilla, ska rättegångsspråket vara det språk på vilket det aktuella avgörandet har meddelats.”

Ordalydelsen i den första meningen i punkt 4 ändras på följande sätt:

”4. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i leden b och c och d i punkt 1 ska följande gälla i mål om överklagande av beslut fattade av överklagandenämnderna vid den myndighet som avses i artikel 1 och som gäller tillämpningen av reglerna om immateriella rättigheter:”

Artikel 46 ändras på följande sätt:

Punkt 2 ändras på följande sätt:

”2. Ingivna eller bilagda handlingar som avfattats på ett annat språk än rättegångsspråket ska åtföljas av en översättning till rättegångsspråket. När handlingar som biläggs en inlaga inte åtföljs av en översättning av dessa handlingar till rättegångsspråket, ska justitiesekreteraren begära att den berörda rättegångsdeltagaren avhjälper denna brist, om ordföranden på eget initiativ eller på begäran av en rättegångsdeltagare beslutar att en sådan översättning är nödvändig för att målet ska kunna handläggas på ett ändamålsenligt sätt. Om bristen inte avhjälps ska bilagorna avlägsnas från akten i målet.”

b)	Punkt 3 ändras på följande sätt: ”3. Översättning av omfångsrika handlingar får emellertid begränsas till utdrag. Ordföranden får på eget initiativ eller på begäran av rättegångsdeltagare när som helst infordra en mer omfattande eller fullständig översättning.”

Punkt 5 ändras på följande sätt:

”5. Stater som är parter i EES-avtalet men som inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet kan ges tillåtelse att får använda ett annat av de i artikel 44 nämnda språken än rättegångsspråket, när de intervenerar i ett mål som är anhängigt vid tribunalen. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga handlingar som muntliga anföranden. Justitiesekreteraren ska i samtliga fall ombesörja översättning till rättegångsspråket.”

Artikel 47 ändras på följande sätt:

”1. På begäran av en domare, generaladvokaten eller en rättegångsdeltagare ska j Justitiesekreteraren ska se till att det som har sagts eller skrivits under rättegången vid tribunalen översätts till de språk som vederbörande väljer av dem som nämns i artikel 44. inlagor översätts till rättegångsspråket och, i förekommande fall, till ett annat språk som nämns i artikel 44.

2. Justitiesekreteraren ska se till att tolkning av vad som sägs vid den muntliga förhandlingen säkerställs till rättegångsspråket och till de andra språk som nämns i artikel 44 och som används av de vid förhandlingen närvarande rättegångsdeltagarna eller som anses nödvändiga för ett ändamålsenligt genomförande av förhandlingen.”

Artikel 51 ändras på följande sätt:

Punkt 2 ändras på följande sätt:

”2. En advokat som företräder eller biträder en rättegångsdeltagare ska till kansliet ge in en handling, av vilken framgår att han eller hon är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i EES-avtalet., såvida inte en sådan handling har getts in för att öppna ett användarkonto i e-Curia.”

Punkt 4 ändras på följande sätt:

”4. Om de handlingar som avses i punkterna 2 och eller den handling som avses i punkt 3 inte ges in, ska justitiesekreteraren fastställa en skälig frist för den berörda rättegångsdeltagaren inom vilken denne ska ge in handlingarna. Löper fristen ut utan att handlingarna har inkommit, ska tribunalen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta detta formkravet i fråga utgör hinder mot att ta upp talan till prövning respektive mot att beakta den aktuella inlagan eller huruvida den medför att advokaten inte ska anses företräda eller biträda den berörda rättegångsdeltagaren.”

10)

Artikel 66, med rubriken ”Sekretess och utelämnande av vissa uppgifter i förhållande till allmänheten”, ska ha följande lydelse:

”Artikel 66

Utelämnande i förhållande till allmänheten av personuppgifter som rör fysiska personer

1. Tribunalen får under rättegången, på eget initiativ eller på begäran av en rättegångsdeltagare efter framställan i separat handling, besluta att fysiska personers för- och efternamn samt andra personuppgifter rörande dessa fysiska personer, vilka nämns i handlingar och annan information rörande målet som allmänheten har tillgång till, ska utelämnas. Detta gäller oberoende av om de berörda fysiska personerna är rättegångsdeltagare eller utomstående.

2. Punkt 1 är tillämplig på interventionssökande.”

11)

En ny artikel 66a med rubriken ”Utelämnande i förhållande till allmänheten av andra uppgifter än personuppgifter som rör fysiska personer” införs efter artikel 66. Artikeln ska ha följande lydelse:

”Artikel 66a

Utelämnande i förhållande till allmänheten av andra uppgifter än personuppgifter som rör fysiska personer

1. Tribunalen får under rättegången, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en rättegångsdeltagare efter framställan i separat handling, besluta att andra uppgifter än personuppgifter som rör fysiska personer, vilka nämns i handlingar och annan information som allmänheten har tillgång till, ska utelämnas, om det finns giltiga skäl till att dessa uppgifter inte ska göras offentliga.

2. Punkt 1 är tillämplig på interventionssökande.”

12)

Artikel 69 c ändras på följande sätt:

”c)	på begäran av en part, med den andra partens uttryckliga samtycke, och”

13)

En ny artikel 71a med rubriken ”Pilotmål” införs efter artikel 71. Bestämmelsen föreslås ha följande lydelse:

”Artikel 71a

Pilotmål

1. Om två eller flera pågående mål vid tribunalen ger upphov till samma rättsfråga och tribunalen anser att det för att tillgodose intresset av en god rättskipning bör förhindras att dessa mål handläggs parallellt, får det beslutas om vilandeförklaring i enlighet med artiklarna 69 c eller d, 70 och 71, i avvaktan på avgörandet av det av de aktuella målen som är bäst lämpat för att pröva denna fråga, vilket ska anges vara pilotmål.

2. Innan ordföranden fattar beslut i frågan om vilandeförklaring ska han eller hon anmoda parterna i de mål som kan komma att vilandeförklaras att yttra sig över denna fråga i enlighet med artikel 70.1. Ordföranden ska därvid meddela parterna vilken den aktuella rättsfrågan är och vilket mål som kan komma att anges vara pilotmål.

3. Ordföranden på den avdelning som tilldelats pilotmålet ska se till att målet handläggs med förtur i enlighet med artikel 67.2.

4. När förfarandet återupptas ska rättegångsdeltagarna i de vilandeförklarade målen ges tillfälle att yttra sig över avgörandet i pilotmålet och om konsekvenserna av detta avgörande för deras mål.”

14)

Artikel 72 ändras på följande sätt:

a)	Punkt 5 utgår.

b)	Punkt 6 omnumreras till punkt 5.

15)	I artikel 78 ändras punkt 4 på följande sätt: ”4. Om klaganden är en privaträttslig juridisk person, ska överklagandet åtföljas av aktuellt bevis på personens rättsliga existens (utdrag ur näringslivsregister, föreningsregister eller annan officiell handling).”

16)

Artikel 79 ändras på följande sätt:

” Utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 66 och 66a ska e Ett tillkännagivande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, som ska innehålla följande uppgifter: det datum när ansökan varigenom talan väckts inkom, parternas namn, yrkandena i ansökan samt åberopade grunder och huvudargument.”

17)

Artikel 82 ändras på följande sätt:

”När Europaparlamentet, rådet eller Europeiska kommissionen inte är rättegångsdeltagare, ska kopior av ansökan och svaromålet eller, i förekommande fall, av invändningen om bristande behörighet eller invändningen om rättegångshinder, utan därtill fogade bilagor, översändas till dessa institutioner, så att de kan pröva om det med stöd av artikel 277 FEUF görs gällande att en av institutionens rättsakter inte ska tillämpas.”

18)	En ny artikel 106a med rubriken ”Gemensam muntlig förhandling” införs efter artikel 106. Bestämmelsen föreslås ha följande lydelse: ”Artikel 106a Gemensam muntlig förhandling Tribunalen får besluta att hålla en gemensam förhandling i flera mål när likheterna mellan målen tillåter det.”

19)

En ny artikel 107a med rubriken ”Deltagande i en muntlig förhandling genom videokonferens” införs efter artikel 107. Bestämmelsen föreslås ha följande lydelse:

”Artikel 107a

Deltagande i en muntlig förhandling genom videokonferens

1. Om en rättegångsdeltagares företrädare på grund av hälsoskäl, säkerhetsskäl eller andra befogade skäl är förhindrad att fysiskt delta i en muntlig förhandling, kan företrädaren ges tillåtelse att delta i förhandlingen genom videokonferens.

2. Begäran om att få delta i en förhandling genom videokonferens ska framställas i separat handling, så snart förhindret att delta i förhandlingen är känt. Förhindrets beskaffenhet ska noga anges i begäran.

3. Ordföranden ska så snart som möjligt ta ställning till begäran.

4. Videokonferens får inte användas om tribunalen i enlighet med artikel 109 har beslutat om stängda dörrar.

5. De tekniska villkor som ska vara uppfyllda för att delta i förhandlingar genom videokonferens ska anges i de praktiska genomförandebestämmelser som avses i artikel 224.”

20)

Artikel 139 ändras på följande sätt:

”Förfarandet inför tribunalen ska vara kostnadsfritt, med följande undantag:

a)	Om tribunalen har förorsakats onödig kostnad, särskilt då talan utgör ett uppenbart fall av rättegångsmissbruk, kan den förplikta den rättegångsdeltagare som förorsakat kostnaden att ersätta denna.

b)	Om kostnader för kopiering och översättning som utförts på begäran av en rättegångsdeltagare och som enligt av justitiesekreteraren är att anses som osedvanligt stora, ska denne begära att ersättas av deltagaren ersätter dem enligt den taxa som anges i artikel 37.

Om en rättegångsdeltagare vid upprepade tillfällen underlåter att iaktta de krav som ställs i dessa rättegångsregler eller i de praktiska bestämmelser som avses i artikel 224, och detta gör det nödvändigt att förelägga deltagaren att avhjälpa denna brist, ska justitiesekreteraren begära att deltagaren denne på begäran av justitiesekreteraren ersätta ersätter de handläggningskostnader som detta har förorsakat tribunalen, enligt den taxa som anges i artikel 37.”

21)

I artikel 144 ändras punkt 6 på följande sätt:

”6. Om ansökan avslås, ska det särskilt uppsatta beslut som avses i punkt 5 vara motiverat och innehålla beslut om de rättegångskostnader som hänför sig till interventionsansökan, inklusive interventionssökandens rättegångskostnader, med tillämpning av artiklarna 134, och 135 och 138.”

22)

I artikel 148 ändras punkt 9 på följande sätt:

”9. Om rättshjälpssökanden inte företräds av en advokat, ska delgivning med honom eller henne ske genom att en bestyrkt kopia av den handling som ska delges skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller överlämnas med bud till adressaten mot kvitto. Delgivning med övriga rättegångsdeltagare ska ske på det sätt som anges i artikel 80.1.”

23)

Artikel 177 ändras på följande sätt:

a)	Punkt 4 ändras på följande sätt: ”4. Om klaganden är en privaträttslig juridisk person, ska överklagandet åtföljas av aktuellt bevis på personens rättsliga existens (utdrag ur näringslivsregister, föreningsregister eller annan officiell handling).”

Punkt 6 ändras på följande sätt:

”6. Om överklagandet inte uppfyller kraven i punkt 2 får justitiesekreteraren fastställa en skälig tidsfrist för klaganden att avhjälpa bristerna, om detta är befogat med hänsyn till omständigheterna. Om överklagandet inte uppfyller kraven i punkterna 2 3–5, ska justitiesekreteraren fastställa en skälig frist för klaganden inom vilken denne ska ge in de nämnda handlingarna. Löper fristen ut utan att klaganden har avhjälpt bristen avhjälpts, ska tribunalen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkravet utgör hinder mot att ta upp överklagandet till prövning.”

24)

Artikel 178.3 ändras på följande sätt:

”3. Överklagandet ska delges en part i förfarandet vid överklagandenämnden via e-Curia, om parten har inträtt i rättegången vid tribunalen i enlighet med artikel 173.2. Om parten i förfarandet vid överklagandenämnden är en institution som har ett användarkonto i e-Curia, ska överklagandet delges via e-Curia. Om så inte är fallet, ska överklagandet delges genom att delgivning ske genom att en bestyrkt kopia av överklagandet skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis skickas till den adress som angetts i enlighet med artikel 177.2 för delgivningsändamål som den berörda parten har angett under förfarandet i överklagandenämnden eller överlämnas med bud på den adressen mot kvitto. Om någon adress inte angetts i enlighet med artikel 177.2 ska delgivning enligt ovan ske på den adress som anges i det överklagade beslutet från överklagandenämnden.”

25)	Artiklarna 192–214 upphör att gälla.

26)	Rubriken till avdelning VI ändras på följande sätt: ”MÅL SOM HAR ÅTERFÖRVISATS EFTER DET ATT ETT ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE HAR UPPHÄVTS ”

27)	Artiklarna 220–223 upphör att gälla.

Artikel 2

Dessa ändringar i rättegångsreglerna är giltiga på de i artikel 44 i rättegångsreglerna angivna språken och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Ändringarna ska träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter offentliggörandet.

Luxemburg den 30 november 2022.

E. COULON

Justitiesekreteraren

M. VAN DER WOUDE

Ordföranden

(1) EUT L 341, 24.12.2015, s. 14.

(2) EUT L 200, 26.7.2016, s. 137.

(3) EUT L 105, 23.4.2015, s. 1, ändrade den 13 juli 2016 (EUT L 217, 12.8.2016, s. 71; EUT L 217, 12.8.2016, s. 72; EUT L 217, 12.8.2016, s. 73), den 11 juli 2018 (EUT L 240, 25.9.2018, s. 68) och den 31 juli 2018 (EUT L 240, 25.9.2018, s. 67).