Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen"

(2002/C 36/09)

Den 24 april 2001 beslutade rådet att i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som ansvarade för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande enhälligt den 27 september 2001. Föredragande: Johannes M. Jaschick

Vid sin 385:e plenarsession den 17-18 oktober 2001 (sammanträdet den 17 oktober 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 78 röster för, inga röster emot och 3 nedlagda röster.

1. Inledning

Handeln med växter och växtprodukter internationaliseras alltmer och därmed ökar även risken för att skadegörare sprids. Därför är det särskilt viktigt att samordna skyddsåtgärderna inom gemenskapen. Kommissionen föreslår speciella åtgärder som syftar till samarbete mellan växtskyddsmyndigheten och tullen samt en harmonisering av avgiftsuppbörden. En omarbetning av direktiv 2000/29/EG är i princip nödvändig och ESK förordar en sådan revision. Kommittén vill dock rikta uppmärksamheten på följande kommentarer, för att på så sätt hjälpa till att förbättra direktivförslaget.

2. Kommentarer

2.1. ESK ser positivt på att definitionerna i direktivet så långt som möjligt har harmoniserats med begreppen i tullkodexen med avseende på t.ex. "avgångskontor", "bestämmelsekontor" eller "transitering". På grund av samarbetet med tullen vid t.ex. transitering eller import/export av träförpackningar(1) är en samordning absolut nödvändig.

2.2. När det gäller avsiktlig införsel av skadegörare för vetenskapliga ändamål, t.ex. för forskning vid universiteten, måste det krävas tillstånd. Ett system för detta förfarande finns inte i dag. Det är känt sedan tidigare att karantänsjukdomshärdar från forskningsinstitut har nått inhemska växter och de utgör på så sätt en fara(2).

2.3. Detta "växtpassystem" bör bli obligatoriskt även för utsäde. En kontroll är bara möjlig när det är möjligt att identifiera varan med hjälp av ett växtpass eller märkning och intyg(3).

2.4. Rutinerna för arkivering av originalintyg efter genomförd införselkontroll bör regleras. En möjlighet skulle vara att arkivera originalen på införselplatsen, såvida inte kontroll först sker i ursprungslandet eller på bestämmelseorten. En annan möjlig åtgärd kan vara att använda en enhetlig stämpelblankett för ankomststämpeln(4).

2.5. För att hjälpa inspektörerna vid ankomstorten när det gäller att fatta beslut i fråga om begreppet "mindre kvantiteter växter" krävs en tydligare definition. I praktiken är det oftast importen av mindre mängder frukt (t.ex. mango) som orsakar problem vid ankomstorten(5).

2.6. Den registrering av importörer som genomförs av medlemsstaternas växtskyddstjänst är i stort sett avslutad och blir kontrollerad vid gränsövergångsorten. Skulle registreringsnumret inte vara igenkännbart, utan möjligheten finns att använda vilka nummerkombinationer som helst som "officiella registreringsnummer" vid ankomstorten, är denna registrering meningslös. Därför måste ett enhetligt kodsystem införas(6).

2.7. ESK stöder i princip införandet av ett enhetligt avgiftssystem, vilket i sin tur kräver att avgifterna harmoniseras.

2.8. ESK rekommenderar att man undersöker i vilken omfattning direktivet kan utvidgas till att omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Bryssel den 17 oktober 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(2001) 183 slutlig, artikel 1.2.

(2) Artikel 1.3.

(3) Artikel 1.5 a.

(4) Artikel 1.8, ny artikel 13.2.

(5) Artikel 1.8, ny artikel 13 a,2 c.

(6) Artikel 1.8, ny artikel 13 a, 7.