Yttrande från Regionkommittén om "Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Genomförandet av 'ett europeiskt område för forskningsverksamhet': riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning (2002-2006)"

(2001/C 357/04)

BAKGRUND

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Genomförandet av "ett europeiskt område för forskningsverksamhet": riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning (2002-2006) (KOM(2000) 612 slutlig).

Kommissionens beslut av den 4 oktober 2001 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i denna fråga.

Regionkommitténs ordförandes beslut av den 7 februari 2000 att ge utskott 5 - socialpolitik, folkhälsa, konsumentskydd, forskning, turism - i uppdrag att utarbeta ett yttrande.

Det utkast till yttrande (CdR 63/2001 rév.) som antogs av utskott 5 den 19 april 2001 (föredragande: Giuseppe Torchio, I-PPE).

Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén enhälligt följande yttrande vid sin 39:e plenarsession den 13-14 juni 2001 (sammanträdet den 13 juni).

1. Allmänna kommentarer

1.1. Kommissionens meddelande om "ett europeiskt område för forskningsverksamhet" öppnar en ny horisont som inger förhoppningar, och visar samtidigt en samlad bild av den vetenskapliga och tekniska verksamheten och forskningspolitiken i Europa.

1.2. Med detta meddelande vill kommissionen dessutom lägga grunden för ett nytt förhållningssätt mellan de europeiska medborgarna, vetenskapen och forskningen genom att betona forskningens centrala roll i samhället och inleda den politiska debatt kring dess tillämpningar som visar sig allt mer nödvändig med tanke på forskningens sociala konsekvenser.

1.3. Sedan ett tjugotal år tillbaka har man uttryckt farhågor om att Europa släpar efter i förhållande till Förenta staterna inom den tredje industriella revolutionens huvudområden. Man har ännu inte lyckats råda bot på de allvarliga strukturella svagheterna inom forskningsverksamheten i Europa. År 1999 investerade Europeiska unionen 70 miljarder euro mindre i forskning och utveckling än USA med forskningsutgifternas andel av BNP på en så låg nivå som 1,8 % jämfört med USA:s 2,7 % respektive Japans 3,1 %.

1.4. Även när det gäller antalet forskare, antalet patent och exporten av högteknologi räknat per invånare ligger EU klart sämre till. Kommissionen föreslår därför en kraftig förstärkning av de offentliga och privata forskningsinsatserna, men också att medlemsstaternas forskningsinsatser samordnas så att medborgarna får tillgång till de redskap som behövs för kunskapsutveckling i en anda av ny tilltro till det tekniska framåtskridandet.

1.5. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 bedömdes förslaget om att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet vara en central del i byggandet av ett europeiskt kunskapssamhälle. ESK, ReK och kandidatländerna har tagit emot förslaget med positiva omdömen, och Europaparlamentet har fört fram förslaget i sin resolution av den 18 maj 2000. Dessutom har det strömmat in hundratals kommentarer från företag, forskningsorgan och näringslivet.

1.6. Det känns mycket angeläget att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet med tanke på ekonomins och de allt betydelsefullare kommunikationernas globalisering eller världsomspännande karaktär, de allt snabbare vetenskapliga och tekniska framstegen och deras betydande sociala konsekvenser.

1.7. För att skapa detta gemensamma område för forskningsverksamhet krävs det att man på ett djärvt och handlingskraftigt sätt samordnar unionens, medlemsstaternas och forskningsaktörernas verksamhet. Nödvändiga åtgärder måste vidtas för att undanröja hindren för fri rörlighet för forskare, kunskap och teknik i Europa med allt vad detta kan omfatta: vetenskapliga karriärer, sociala trygghetssystem, immateriell äganderätt och bestämmelser om överföring av kunskap och spridning av resultat.

1.8. Regionkommittén vill gärna ta del av resultaten från analyser och förslag från de utvärderingsgrupper som kommissionen och medlemsstaterna gemensamt har inrättat.

1.9. För att uppnå målen krävs en översyn av åtgärderna för stöd till forskning inom EU, så att man tillgodoser både kraven på konkurrenskraft och medborgarnas förväntningar, uppnår kompetens och en balanserad teknisk utveckling i hela unionen samt fastställer, genomför och följer upp unionens politik inom olika sektorer. Denna politik har mot bakgrund av de mellanstatliga initiativ till vetenskapligt samarbete som tagits i Europa sedan 1950-talet bidragit avsevärt till att stärka den europeiska forskningskapaciteten.

1.10. När det gäller forskningssamarbete har i genomsnitt 50000 projekt om året kunnat noteras under femårsperioden 1995-1999, vilket har ett odiskutabelt värde. Dessa samarbetsprojekt har dock inte kommit med eller inlemmats i de 15 medlemsstaternas forskningsprogram utan fortsatt att existera sida vid sida, utan den "regi" som är nödvändig i enlighet med fördragets princip om komplementaritet när det gäller Europeiska unionens och medlemsstaternas verksamhet.

1.11. För en mer strukturerad bild över framtida insatser, särskilt när det gäller femårsperioden 2002-2006, hänvisas till kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet för forskning upprättad i enligt med artikel 6 i besluten om upprättandet av femte ramprogrammet, nr 182/1999/EG och 1999/64/Euratom.

2. Kommentarer om huvudsakliga riktlinjer och mål

2.1. För att uppnå de mål för forskning och teknisk utveckling som beskrivs i fördraget, nämligen att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forskningsinsatser som har anknytning till övrig gemenskapspolitik gäller det att genomföra följande:

- Utveckla en stabilare grund för den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen genom att i skolorna i högre grad uppmärksamma undervisningen i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen.

- Förbättra de europeiska forskningsprestationerna genom att skapa nätverk mellan och på ett samordnat sätt genomföra nationella program, skapa nätverk mellan befintliga offentliga spetsforskningscentra, universitetsanknutna och privata sådana i medlemsstaterna samt genomföra stora projekt inom riktad industriell forskning.

- Stärka forskningskapaciteten i unionen, särskilt genom stöd till forskning för och i små och medelstora företag, genom införlivande av kunskap och teknik samt utnyttjande av forskningsresultat och skapande av teknikföretag. Detta skall ske genom en strategi som främjar tillgången till, uppbyggnaden och finansieringen av den europeiska forskningsinfrastrukturen och framväxten av elektroniska högkapacitetsnät.

- Som stöd för utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi stärka de mänskliga resurserna inom vetenskap, teknik och innovation, särskilt genom att öka rörligheten över gränserna, utveckla möjligheterna till europeiska karriärer, öka antalet kvinnor inom forskningen, göra vetenskap mer lockande för ungdomar och samarbeta mer med forskare från tredje land.

- Leva upp till det nya sociala kontraktet genom att ta hänsyn till tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om en hållbar utveckling samt till de vetenskapliga och tekniska framstegens sociala och etiska följder.

2.2. Följande måste beaktas när de föreslagna åtgärderna genomförs:

1) Kontinuiteten och samstämmigheten i det vetenskapliga och tekniska samarbetet i unionen. Här kan man förbättra samordningen av olika organisationers verksamhet och mer systematiskt utnyttja möjligheterna till gemensamma eller samverkande åtgärder.

2) Den regionala potentialen: Den kan utnyttjas genom att man skapar nätverk där regionernas kapacitet och verksamhet inom forskning, innovation och överföring av teknik tas till vara, särskilt på gemensamma områden.

3) Samverkan dels med kandidatländerna och framför allt på global nivå för att EU:s forskare och industri skall få tillgång till kunskap och teknik som utvecklas på andra ställen i världen samt ansträngningar att mobilisera unionens vetenskapliga och tekniska kapacitet till förmån för det internationella samfundet inom de områden där Europa har en erkänd expertis.

2.3. Kommissionen rekommenderar att man utformar åtgärder som kompletterar verksamheten inom strukturer och organisationer för mellanstatligt vetenskapligt samarbete i Europa av allmän karaktär, såsom Europeiska vetenskapsstiftelsen, Cost och Eureka samt samarbete av mer specialiserad karaktär, såsom ESA, EMBL, ESRF och CERN.

2.4. Rekommendationen avser även strukturfonderna, regionala initiativ och Europeiska investeringsbankens åtgärder, programmen för ekonomiskt och tekniskt bistånd till länderna i Central- och Östeuropa och till tredje land i Medelhavsområdet, samt övriga finansiella instrument inom ramen för internationellt samarbete.

2.5. Det är berättigat att offentliga myndigheter stöder forskningsverksamhet vars resultat har ett större "samhälleligt värde" än det direkta värdet för den som genomför forskningen, såväl när det gäller grundforskning som riktad forskning.

2.6. Ett visst mått av offentligt stöd till företag som genomför riskfylld eller långsiktig forskning som inte omedelbart kan omsättas i praktiken är legitimt och nödvändigt om forskningen i fråga kan bidra till att stärka den europeiska konkurrenskraften.

2.7. En annan nyhet är att "europeiskt mervärde" kan utgöra ett urvalskriterium när EU:s prioriteringar avseende gemenskapsstöd till forskning fastställs.

2.8. Tidigare fastställda kriterier avseende forskningskostnader och forskningsdimensioner som överstiger ett enskilt lands möjligheter måste kompletteras med ansträngningar att samla en "kritisk massa" av finansiella och mänskliga resurser och med hjälp av finansieringssamverkan uppnå stordriftsfördelar.

Man bör också förena kompletterande kompetens med tvärvetenskapliga problemställningar samt utnyttja jämförande undersökningar på europeisk nivå som är relevanta för unionens prioriteringar och intressen på områden som sträcker sig från små och medelstora företag till informationssamhället, jordbruk, miljö m.m.

2.9. Följande forskningsverksamhet bör prioriteras:

- Forskning om allvarliga sjukdomar som följer på genomkartläggningen.

- Nanoteknik på det tvärvetenskapliga forskningsområdet.

- Utvecklingen av informationssamhället, inte minst i samband med initiativet e-Europa.

- Forskning och utveckling inom industrisektorer som kännetecknas av stora osäkerhetsfaktorer och risker.

- Flygteknik och rymdteknik.

- Biologisk mångfald, kartläggning och bevarande av växters och djurs genetiska resurser.

- Ämnens spårbarhet i livsmedel och livsmedelssäkerhet.

2.10. Forskning som syftar till att utveckla modeller för hållbar utveckling kommer att kräva att man anammar en selektiv strategi och uppmärksammar eventuella uteslutningsstrategier.

2.11. Dessutom bör det anges en rangordning av prioriteringarna i förhållande till de eftersträvade målen, som innefattar andra initiativ inom varierande sektorer, såsom olika former av forskning, innovationer, infrastruktur, mänskliga resurser osv.

2.12. Vid sidan av insatserna inom enskilda sektorer bör man avsätta finansiella resurser till genomförandet av andra insatser inom olika sektorer.

3. Bedömning av tidigare och pågående åtgärder samt rekommendationer

3.1. Det är viktigt att analysera de oberoende experternas utlåtande och därefter kommissionens utvärdering.

3.2. En grupp på elva oberoende experter har utvärderat de resultat som har uppnåtts vid genomförandet av ramprogrammet under de fem senaste åren:

- Rent allmänt är det nödvändigt att sätta in unionens forskningsåtgärder i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik. Kommissionen bör, särskilt med tanke på utvidgningen, underlätta uppkomsten av en samstämd politik.

- När det gäller tidigare erfarenheter betonar experterna att de positiva effekterna av ett mer samlat ramprogram har kunnat "möjliggöra för forskare vid universitet och inom industrin att tillsammans arbeta med tillämpad forskning". Det återstår dock att se över förvaltningsförfaranden och strukturer.

3.3. Experterna rekommenderar följande framtida åtgärder:

- Fortsatt användande av "nyckelåtgärder" som ett medel att göra programmen mer samlade.

- Förstärkning av forskning som är nödvändig för att uppnå unionens politiska mål.

- Stödja de bästa europeiska forskarna genom att stärka spjutspetsforskning och erbjuda dem en referensram för forskning som innebär större utmaningar och risker.

- Större flexibilitet med avseende på vilka instrument i fördraget som kan tillämpas.

3.4. Utvärderingen av femte ramprogrammet efter halva genomförandetiden gör det möjligt för kommissionen att föreslå omfattande förändringar såväl med avseende på utformning som genomförande.

3.5. Nya interventionstyper och mekanismer för garanti och åtgärder bör införas samtidigt som mer effektiva samverkanseffekter mellan nationell verksamhet och de olika möjligheter som erbjuds i fördraget noga bör analyseras.

3.6. Vidare bör verksamheten utformas utifrån ett begränsat antal prioriteringar i ljuset av de förändringar som skett på olika områden, särskilt när det gäller den nya immateriella ekonomin, livsmedelssäkerheten och industrisäkerheten.

4. Särskilda rekommendationer

4.1. EU:s genomsnittliga interventionsstöd har varit 700000 euro per projekt för fjärde ramprogrammet och 1,7 miljoner euro för femte ramprogrammet.

4.2. Det rör sig om kortvariga (i genomsnitt treåriga) projekt av liten omfattning, vilka valts ut av kommissionen efter offentliga ansökningsomgångar. Det är en modell som skulle kunna öppna för andra interventionsformer, men framför allt bör den innebära att integrationen och genomförandet i partnerskapet mellan medlemsländerna och EU förstärks.

- Kommissionen föreslår därför att man övergår från ett system där EU helt och hållet finansierar enstaka projekt till ett system med övergripande finansieringsplaner, där Europa endast bidrar med en del av finansieringen.

- Interventionerna bör vara längre än fyra år och stödformen bör vara ett mellanting mellan projektstöd och institutionell finansiering av permanent karaktär. Detta skulle möjliggöra större smidighet i fråga om rörlighet och infrastruktur, så att forskningen skulle få större effekt och de nationella initiativen belysas.

- En övergripande flexibilitet skulle uppnås genom användning av de instrument "med variabel geometri" som föreskrivs i fördraget men hittills varit tämligen outnyttjade.

4.3. De olika behoven inom offentlig och privat forskning, grundforskning, riktad forskning och industriell forskning bör tillgodoses genom att omfattningen av de EU-finansierade åtgärderna ökas avsevärt och att förfarandena underlättas.

4.4. Inrättande av nätverk mellan nationella program bör åstadkommas på följande två nivåer: dels genom den öppna samordningsmetod som förespråkades av Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 och som innebär ömsesidigt öppnande av nationella program, dels genom att fler medlemsstater samordnar genomförandet av de nationella programmen (art. 169 i fördraget), att det anordnas gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar och att de gränsöverskridande program som även är öppna för deltagande från de associerade länderna främjas.

4.5. Man måste undvika att skada ramen för de interventioner som pågår eller är under utarbetande.

4.6. I nätverken med spetsforskningscentra skall offentliga och privata forskarlag, framför allt från universiteten, förenas i långsiktiga gemensamma verksamhetsprogram med längre varaktighet och större intensitet än de nuvarande, personalutbyte under längre perioder samt intensiv användning av IT-verktyg och elektroniska nätverk genom interaktiva arbetssätt.

4.7. Det är nödvändigt att grundligt analysera mekanismerna för samarbete, gemensam förvaltning och delat ansvar mellan regionerna och ramprogrammet vid utformningen av de strategiska riktlinjerna för forskning och finansiering inom de specifika programmen.

4.8. De stora projekten inom den riktade forskningen är i storleksordningen tiotals miljoner till hundratals miljoner euro, och bör genomföras av konsortier bestående av företag, universitet och forskningscentra genom övergripande och på förhand utarbetade finansieringsplaner enligt överblickbara regler av peer review-modell.

4.8.1. En variabel del av totalkostnaden bör vara förbunden med resultat i form av tekniska prestationer med ekonomisk och social inverkan.

4.8.2. En annan möjlighet som bör få erkännande är gruppering ("clustering") av klart avgränsade delar i ett projekt.

4.8.3. När det gäller industriell forskningsverksamhet skulle validering av olika former av teknik kunna ske genom "tekniska plattformar", i form av prototyper, med stöd från Eureka.

4.9. När det gäller forskning och innovation, nystartade företag och små och medelstora företag, kommer man i lika hög grad som tidigare att uppmärksamma de regionala och nationella insatserna för att stödja forskning för och i små och medelstora företag och inrättandet av teknikföretag. I enlighet med meddelandet "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" planeras åtgärder för "kollektiv forskning" med stöd till verksamhet till förmån för europeiska industriella sammanslutningar eller grupper av nationella sammanslutningar inom ämnesområden som är av intresse för små och medelstora företag i medlemsstaterna.

4.9.1. "Samarbetsforskningen" får inte heller försummas.

4.9.2. Kommissionen begär förstärkning av åtgärderna inom området ekonomisk och teknisk information (insamling, behandling och spridning av information som är av intresse för små och medelstora företag), bildandet av nätverk mellan forskare, företagare och finansiärer samt stödet till bildandet av avknoppningsföretag från universitet och till utveckling av inkubatorer för teknikföretag.

4.9.3. Här kan man åstadkomma vissa samordningsvinster i fråga om finansieringen från företag och industrisammanslutningar, Europeiska investeringsbanken och Eureka.

4.10. När det gäller forskningsinfrastruktur erbjuder EU i dag stöd för transnationellt tillträde till sådan infrastruktur i medlemsstaterna som tillhandahåller tjänster på europeisk nivå

4.10.1. Kommissionen föreslår att en begränsad del av utvecklings- och konstruktionskostnaderna bärs genom samfinansiering av genomförbarhetsstudier om ny infrastruktur av europeiskt intresse, i enlighet med principen om samordningsvinster mellan medel från nationell och regional nivå, EIB, strukturfonderna etc. Detta bör även ske för att stödja de olika forskarsamhällenas nyttjande och utveckling av snabba elektroniska nätverk med hög kapacitet.

4.11. När det gäller mänskliga resurser överväger kommissionen att avsevärt öka omfattningen av de stipendier som främjar rörligheten för EU, kandidatländerna och tredje land.

4.11.1. Ett förslag går ut på att inrätta ett system med stipendier för överföring av kunskap och teknik till små och medelstora företag, samt att därmed uppmuntra fler kvinnor att göra vetenskaplig karriär på samtliga nivåer och uppmuntra ungdomar till vetenskapliga studier inom sektorn i en kunskapsbaserad ekonomi och med forskarlag som har bildats kring framstående personligheter inom forskning.

4.11.2. Förhållandet mellan vetenskapen, samhället och medborgarna har stor betydelse. De sociala följderna av de vetenskapliga och tekniska framstegen bör beaktas inom forskningsverksamheten, och denna verksamhet kan indelas i följande områden: stöd till politiska beslut och ett europeiskt vetenskapligt referenssystem, forskning och samhällets behov, dialogen mellan vetenskap och samhälle, förhållandet mellan kvinnor och vetenskap samt etik.

4.11.3. Den urvalsmetod som bygger på offentliga ansökningsomgångar och utvärdering genom en peer review-mekanism bör behållas, men med andra anbuds- och förslagsinfordringar än de traditionella.

4.11.4. De nya förvaltningsmetoderna gynnar verksamhet i stora block när det gäller nätverken mellan spetsforskningscentra, stora projekt inom riktad forskning, kollektiv forskning för små och medelstora företag, forskningsinfrastruktur som genomförs inom ramen för associeringsavtal med gemenskapen samt "stipendier för rörlighet" som tilldelas via mekanismen för "värdstipendier", dvs. överlåts på specialiserade offentliga gemenskapsstrukturer eller "verkställande kontor".

4.11.5. "Davignongruppen" påpekar i sin utvärdering av Gemensamma forskningscentrets verksamhet att centrets insatser bör inriktas på vetenskapligt och tekniskt stöd till genomförandet av gemenskapspolitiken och det politiska beslutsfattandet på europeisk nivå, särskilt på de områden som kan ge mervärde.

4.12. Den tid som förflyter från det att en projektansökan lämnats in tills ett beslut om godkännande meddelas måste nedbringas till ett minimum.

4.13. Ett av de största hindren för ett fungerande europeiskt område för forskningsverksamhet är att kostnaderna för patent i Europa är betydligt högre än i USA samt att det tar längre tid innan man har fått patent i respektive länder. Dessutom ställer olika länder olika krav; man är beroende av en patentjurist i respektive land och man har kostnader för översättningarna.

4.14. Stödet inom ramen för Craft-programmet måste utökas, antalet utvärderingstillfällen måste fördubblas, villkoren för att få tillgång till stödet måste förenklas och andelen egen forskning inom små och medelstora företag måste utökas kraftigt.

5. Slutsatser

5.1.1. I arbetsplanen kan man inte bortse från dokumenten med förslag på områdena en europeisk strategi för rymden, benchmarking (metodologi och indikatorer), vetenskap, samhälle och medborgare, forskningsinfrastruktur, kartläggning av spetsforskning och senast i juni 2001 mänskliga resurser och rörlighet, regional dimension och öppnande mot resten av världen.

5.1.2. När det gäller femte ramprogrammet har kommissionen för avsikt att väsentligt öka projektstorleken, höja finansieringströsklarna och införa finansieringssystem som är knutna till resultaten.

5.1.3. På kort sikt kommer forskningsprojektens "arbetsprogram" att ändras på så sätt att forskarsamhällena uppmuntras att använda elektroniska nätverk med hög kapacitet, på grundval av begreppet "World Wide Grid" för distribuerad databehandling över nätverk.

5.1.4. Inom flera program planeras användning av "integrerade projekt", där principen är gruppering ("clustering") av forskningsprojekt, samordningsverksamhet och utbildningsstipendier, samt lansering av ett litet antal "integrerade projekt" inom genomforskning och åtgärder inom nanoteknik och bekämpningen av allvarliga sjukdomar.

5.1.5. På medellång sikt strävar kommissionen efter att skapa nätverk mellan spetsforskningscentra, men först i och med nästa ramprogram kan EU:s åtgärder och målen för "ett europeiskt område för forskningsverksamhet" verkligen genomföras.

5.1.6. Regionkommittén uppskattar kommissionens samlade insatser för att ge EU:s investeringar på forskningsområdet ett mervärde.

5.1.7. Man bör framför allt se till att olika forskningsprojekt inte innebär dubbelarbete på ett och samma område, och man bör kontrollera resultaten, direkt och i relation till forskningen, särskilt när det gäller den konkreta industriverksamheten och de små och medelstora företagens verksamhet.

5.1.8. I olika europeiska forum har man på senare tid pekat på vikten av en övergripande resursökning, som bör riktas till de områden där man behöver förhindra det alltmer oroväckande fenomenet "kompetensflykt" till USA.

5.1.9. Framför allt bör åtgärder som ger upphov till samordningsvinster mellan EU-länderna, de associerade länderna och tredje land främjas, på så sätt att forskarna garanteras tillräckliga löner och sociala förmåner.

5.1.10. I detta sammanhang är regionernas och de lokala myndigheternas roll förbunden med den särskilda uppgiften att samordna vetenskap och teknik i området med nationell respektive europeisk nivå, inom ramen för samfinansiering av innovation och främjande av forskning och genom att ny energi från ungdomar och universitetsvärlden tillförs, även genom studentutbyte på universitetsnivå både mellan medlemsstater och med USA.

5.1.11. I egenskap av företrädare för regionernas och de lokala myndigheternas intressen vill Regionkommittén garantera lika villkor i konkurrensen mellan Europa, USA och Japan.

5.1.12. Om man jämför med våra främsta konkurrenter är anslagen till den europeiska forskningen för närvarande otillräckliga. Man bör försöka återställa balansen och samtidigt åstadkomma större öppenhet i fråga om uppnådda resultat. Man får inte heller glömma hur viktigt det är att ge den mänskliga verksamheten, företagssystemet och de nya generationerna konkreta utvecklingsperspektiv när det gäller kunskap, ny teknik, och nätverk med hög kapacitet.

5.1.13. Denna omfattande utvecklingsprocess för forskningen kan inte annat än medföra fördelar för de lokala myndigheterna, icke att förglömma bekämpningen av sjukdomar, och mer generellt befrielse från det tekniska beroendet av tredje land.

Bryssel den 13 juni 2001.

Regionkommitténs

ordförande

Jos Chabert