Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Stärka den lokala dimensionen i den europeiska sysselsättningsstrategin"

(KOM(2001) 629 slutlig)

(2002/C 149/08)

Den 17 januari 2002 beslutade Ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 23.3 i arbetsordningen att utarbeta ett yttrande om ovannämnda meddelande.

Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som förberett ärendet, antog sitt yttrande den 10 april 2002. Föredragande var Gianni Vinay.

Vid sin 390:e plenarsession den 24-25 april 2002 (sammanträdet den 24 april) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 97 röster för och 2 nedlagda röster.

1. Inledning och presentation av förslaget

1.1. Meddelandet är ett uttryck för den allt större uppmärksamhet som kommissionen ägnar den lokala dimensionen inom den europeiska sysselsättningsstrategin, och är en uppföljning av meddelandet från april 2000, kring vilket det samma år skedde ett ytterst omfattande samråd. Syntesen av samrådet, som lades fram vid konferensen i Strasbourg, bidrar med ytterligare material till den nya förslagsfasen.

1.1.1. I yttrandet om det föregående meddelandet(1) uttalade vi oss utförligt om de lokala aktörerna, till vilka vi räknade arbetsmarknadens parter, och om deras roller, om vikten av att erbjuda de lokala aktörerna en fullständig och grundlig information och utbildning, om svårigheten att formulera en gemensam definition för den sociala ekonomin samt om kravet på att agera lokalt på ett enhetligt sätt vad gäller sysselsättningsstrategins samtliga fyra pelare. Vi noterar med tillfredsställelse att några av dessa punkter har vunnit gehör i det nya dokumentet.

1.2. Efter en kort redogörelse för utvecklingen på området alltifrån inledningen av Luxemburgprocessen framhålls i meddelandet hur medlemsstaterna i sysselsättningsriktlinjerna för 2002 uppmanades att stödja regionala och lokala myndigheter vad gäller att utarbeta sysselsättningsstrategier. Vidare konstateras att man i så gott som samtliga av unionens länder noterar en tendens till decentralisering, stöd för den sociala ekonomin och bildande av partnerskap. Också av de nationella handlingsplanerna för år 2001 framgår att ett närmare samarbete mellan nationella regeringar och lokala och regionala myndigheter håller på att upprättas.

1.3. Som en central punkt framhåller kommissionen att den lokala nivån alltjämt får bristfällig information och inte engageras systematiskt i utarbetandet av de nationella handlingsplanerna och genomförandet av Europeiska socialfonden. Kommissionen anser vidare att utvecklingen av en lokal dimension inom den europeiska sysselsättningsstrategin skulle innebära ett avgörande bidrag både vad gäller strävan mot gemenskapens sysselsättningsmål och kampen mot social marginalisering.

1.4. Kommissionen anser att det vid utvecklingen av en lokal dimension i den europeiska sysselsättningsstrategin krävs en samstämmig politisk vilja på gemenskapsnivå och på nationell, regional och lokal nivå, med hänsyn tagen till subsidiaritetsprincipen. Det är viktigt att få till stånd ett fortlöpande utbyte av bästa metoder och att på lokal nivå sprida kunskap om den europeiska sysselsättningsstrategin och de relevanta nationella handlingsplanerna, de nationella handlingsplanerna för social integration och strukturfondernas program.

1.5. Genom att peka på vilka kriterier som bör prägla utarbetandet av lokala sysselsättningsstrategier vill kommissionen att man drar lärdom av och i större utsträckning använder sig av de befintliga instrumenten, och nämner förutom strukturfonderna särskilt Eures, Urban och Equal. Ett särskilt påpekande gäller de innovativa initiativ som främjas genom artikel 6 i Europeiska socialfonden och den budgetpost som avsatts till stöd för förberedande åtgärder för lokala åtaganden för sysselsättningen för år 2000 och 2001.

1.6. I dokumentet förebådas en rad moment för utvärdering av de pågående initiativen och programmen, särskilt vad gäller den lokala dimensionen. Där specificeras också att kommissionen kommer att prioritera den lokala utvecklingen vid utvärderingen av programplaneringsperioden.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ser positivt på både det aktuella och det föregående meddelandet och ser det som glädjande att kommissionen fäster allt större vikt vid utvecklingen av en lokal sysselsättningsstrategi i egentlig mening, något som kommittén ständigt förordat.

2.2. Vi uppskattar hur den samrådsfas som pågick under år 2000 utnyttjades. Även om ett antal problem som hämmar utvecklingen av initiativ på lokal nivå avslöjades under denna fas har kommissionen ändå med detta dokument kartlagt åtgärder och instrument som så långt det är görligt möjliggör en lösning av dessa problem. Kommissionen ger också exempel på områden och former som är framkomliga för de lokala aktörerna och vill samtidigt göra medlemsstaterna uppmärksamma på att det krävs ett dubbelriktat flöde vid utarbetandet av nationella handlingsplaner.

2.3. Beslutet att utvärdera hela den pågående programplaneringsperioden, främst för att den påverkar den lokala utvecklingen, innebär att man å ena sidan går utanför ämnet i fråga, men å andra sidan framhäver kravet på att den sysselsättningsstrategi som fastställdes vid Europeiska rådet i Lissabon skall utvecklas fullt ut med särskilt fokus på de lokala sysselsättningsplaner som utgör ett oundgängligt operativt komplement till denna strategi.

2.4. Med ett ordagrant citat från punkt 11 framhålls i dokumentet hur den lokala nivåns betydelse i den europeiska sysselsättningsstrategin uttryckligen erkänts i riktlinjerna för sysselsättningen för år 2002. Denna punkt ingår emellertid i kapitlet om den andra pelaren: "Utveckla företagarandan och skapandet av arbetstillfällen". I det tidigare yttrandet uttryckte ESK sin övertygelse om att strategier för utveckling av sysselsättningen på lokal nivå gör det möjligt att arbeta vidare på de mål som fastställts i samtliga fyra pelare i den europeiska strategin, just med tanke på de många aktörer och funktioner som kan bidra till dessa strategier. ESK vill särskilt framhålla detta argument och skulle önska att kommissionen tog det till sig, också därför att det i meddelandet förekommer ett flertal hänvisningar till den fjärde pelaren, som behandlar jämställdheten.

2.4.1. Den framskjutna position som jämställdhetspolitiken får i dokumentet ligger i linje med den övertygelse som också ESK delar att det är just på den lokala nivån som betingelserna skapas för en minskad eller ökad jämställdhet, inte enbart genom en särskild aktiv politik och satsningar på riktad utbildning, utan även genom en ökad kulturell och social medvetenhet. Utifrån den sistnämnda synvinkeln förefaller uppmaningen till lokala myndigheter att främja kvinnors sysselsättning med "åtgärder som syftar till att göra det lättare att kombinera arbete och familj" otillräcklig eftersom en sådan möjlighet borde skapas i både mäns och kvinnors intresse. Av riktlinjerna för sysselsättningen 2002 framgår att man är medveten om detta. I kapitlet "Kombinera arbete och familj" hävdas att den politik som genomförts i detta syfte "betyder mycket för både kvinnor och män"(2).

2.5. Den roll som arbetsmarknadens parter spelar har fått en mer framträdande position i det aktuella dokumentet jämfört med det föregående, och där betonas att dessa i allt större utsträckning bör delta i utvecklingen och genomförandet av lokala sysselsättningsstrategier.

2.5.1. Som vi redan understrukit i vårt tidigare yttrande är deras roll viktig inte bara på det socialpolitiska området, om vars utveckling det fattades ett viktigt beslut vid det nyligen avslutade Europeiska rådet i Laeken, utan även för att de utgör ett aktivt inslag i partnerskapen. Denna funktion har de för övrigt utövat på ett positivt och initiativrikt sätt inom de territoriella sysselsättningspakterna och i de gränsöverskridande partnerskapen som verkar inom ramen för Eures. Om arbetsmarknadens parter dessutom, vilket fastställdes vid Europeiska rådet i Feira, skall spela en framträdande roll när det gäller att fastställa, genomföra och utvärdera riktlinjerna för sysselsättningen, är detta än viktigare på lokal nivå.

2.6. Kommissionen inser problemet med de enskilda medlemsstaternas olika tolkningar av den sociala ekonomin, något som kommittén har påpekat vid flera tillfällen. Man understryker emellertid samtidigt att denna sektor - hur den än klassificeras - skulle kunna innebära en stor potential vad gäller initiativ för lokal utveckling, och framhåller hur begreppet partnerskap på lokal nivå mognar fram med hjälp av de politiska prioriteringarna inom den europeiska sysselsättningsstrategin. Det vore emellertid lämpligt om kommissionen, så långt det är möjligt och inom ramen för subsidiariteten, kunde verka för en allmän gemensam definition, också med avseende på det forum om den lokala utvecklingen som aviserats till början av år 2003.

2.7. Beträffande subsidiariteten, som på alla sätt måste värnas, uppskattar vi ändå att kommissionen hänvisar till vitboken om styrelseformerna i EU, där man rent allmänt men även specifikt i samband med sysselsättnings- och sammanhållningsproblemet efterlyser en stark samverkan mellan de olika styrelsenivåerna i unionen, de enskilda länderna och de regionala och lokala nivåerna. En sådan samverkan krävs inte bara för att göra gemenskapspolitiken så effektiv som möjligt utan också för att upprätta en relation mellan EU-institutionerna och medborgarna och göra det möjligt för dessa att bidra till genomförandet av de politiska och ekonomiska besluten och till deras kvalitet.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Kommissionen nämner Eures som ett av olika europeiska initiativ för utvecklingen av sysselsättningen på lokal nivå. Detta instrument instiftades 1993, och tack vare att det anses så viktigt har giltighetstiden ständigt förlängts. En reform av Eures rättsliga grund är för närvarande under prövning. Det är emellertid märkligt att kommissionen med tanke på vilka möjligheter detta instrument kan erbjuda inte anser det på sin plats att föreslå att det arbetas om i grunden och inte heller att det fullt ut integreras i den europeiska sysselsättningsstrategin. Det är också märkligt att kommissionen föreslår finansieringskriterier och finansieringskällor med varierande utformning, i stället för att låta instrumentet uppgå i strukturfondernas budgetposter. I Eures-nätet ingår som bekant de offentliga arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadens parter, två aktörer som enligt det aktuella meddelandet har en viktig funktion inom den lokala sysselsättningsstrategin. Detta är ytterligare ett logiskt och följdriktigt skäl till att kommissionen borde inrikta sig på en reformmodell som anvisats här ovan.

3.2. Kommissionen framhåller Urban-initiativets positiva inverkan på sysselsättningen. Det är ytterligare ett gemenskapsinitiativ som är avsett för insatser på det sociala och miljömässiga planet i stadsområden med extrema problem. Redan i yttrandet med anledning av att detta initiativ skulle förnyas(3) underströk ESK att Urban hade goda förutsättningar att påverka sysselsättningen, även om detta inte var programmets främsta målsättning. Dessutom har initiativet den viktiga egenskapen att det stimulerar till en starkt engagemang från hela det civila samhället i planeringen av de verksamheter som skall finansieras. ESK skulle önska att man i den analys som kommissionen planerat av resultaten från såväl Urban som från alla övriga initiativ också preciserar och lyfter fram den följdverkan av spridningen av välfungerande metoder som alltid skall ingå.

3.2.1. I samband med att kommissionen hänvisar till den kapacitet för att skapa sysselsättning på lokal nivå som finns hos de program och initiativ som redan pågår bör även Interreg III nämnas, som har just detta tema som ett av sina programplaneringskriterier.

3.3. När kommissionen på sin tid lade fram genomförandekriterierna för innovativa åtgärder som finansieras på grundval av artikel 6 i Europeiska socialfonden(4) påpekade man ett tydligt samband med utvecklingen av sysselsättningen på det lokala planet; för övrigt helt naturligt mot bakgrund av tidigare erfarenheter. Vidare framhöll man att förslag som grundades på principen om partnerskap mellan olika aktörer som t.ex. offentliga myndigheter, den privata sektorn, arbetsmarknadens parter, den sociala ekonomin etc. skulle prioriteras. I kommissionens meddelande åberopas denna bakgrund, och "Lokala sysselsättningsstrategier och innovation" framhålls som ett prioriterat tema. Vi ställer oss naturligtvis bakom allt som anförts ovan, men vill ändå påpeka att uppmaningen att lägga fram förslag för ögonblicket är förbehållen behöriga offentliga myndigheter eller lokala och regionala förvaltningar.

3.3.1. Detta skapar ett slags outtalad hierarki bland de lokala aktörerna, som skulle kunna tillämpas också på det område som behandlas i detta meddelande, trots att man med uttrycket "lokala aktörer" i såväl kommissionens första dokument som i det föreliggande avser ett brett spektrum av aktörer. Det är oklart om ett initiativ till en lokal sysselsättningsstrategi kan utarbetas, föreslås och presenteras av vilka som helst av dessa aktörer som bygger upp ett partnerskap för ändamålet, eller om den som driver ett initiativ alltid måste vara en offentlig eller administrativ myndighet på lokal nivå.

3.4. I dokumentet uppmärksammas kravet på att lokala aktörer skall få grundlig information om EU:s och medlemsstaternas politik, vilket naturligtvis är oundgängligt för att stimulera till initiativ och strategier som inte bara går att genomföra via instrument och resurser på gemenskapsnivå, utan som även ligger i linje med den politik som utformats såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. Vid uppräkningen av de element som utgör en lokal sysselsättningsstrategi har man förbisett en punkt som kommittén anser grundläggande och som framhölls redan i det föregående yttrandet, nämligen utbildning.

3.4.1. Det förslag till strategiskt förfarande som kommissionen lagt fram är uppdelat i följande steg: avgränsa ett område, diagnos över starka och svaga sidor, identifiera potentiella aktörer, analysera möjligheter och hot när det gäller sysselsättningen i området samt engagera regionala och nationella myndigheter. Det är viktigt att framhålla att starka och svaga punkter liksom möjligheter och hot när det gäller sysselsättningen kan förekomma inte bara i de socioekonomiska, infrastrukturella, produktionsmässiga eller organisatoriska betingelserna i ett område, utan också - och det i stor utsträckning - i krav på utbildning som underlättar anställbarheten, som stöder utvecklingen av företagarfärdigheter, som främjar arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga och som via yrkeskompetens och sociokulturell medvetenhet gynnar jämställdheten.

3.4.2. ESK vill betona att utbildning och livslångt lärande utgör bärande delar i alla initiativ för utveckling av sysselsättningen på lokal nivå. Naturligtvis kan det finnas, och kommer att finnas, projekt som har utbildning (en specialinriktad men ändå bred utbildning) som mål för en lokal strategi, men i bilaga 2 i dokumentet återfinns det förslag som kommittén lade fram i sitt tidigare yttrande om främjandet av "territoriella initiativ och avtal om yrkesutbildning". Vi vill åter göra kommissionen uppmärksam på detta krav som ett led i en bredare och betydligt viktigare strategisk uppläggning när det gäller att utforma alla slags initiativ.

3.5. Vi ser positivt på kommissionens beslut att anordna ett forum om den lokala utvecklingen nästa år, och förklarar oss redan nu intresserade och beredda att bidra när det blir dags för en bredare diskussion. Enligt dokumentet tycks en sådan vara inplanerad i början av år 2003, men där står också att det i mitten av detta år äntligen kommer att föreligga en utvärderingsanalys av de 89 territoriella sysselsättningspakter som påbörjades som pilotprojekt år 1997. Eftersom det rör sig om en tidsskillnad på endast några få månader och eftersom forumet är tänkt att vara en plats för utbyte av erfarenheter och information, vore det kanske lämpligare om de båda tidpunkterna sammanföll.

3.6. Ett lyckosamt överförande av den europeiska sysselsättningsstrategin till lokal nivå och det civila samhällets aktiva medverkan i beslutet om strategier och möjliga vägar kan som redan påpekats i stor utsträckning bidra till att få de europeiska medborgarna att känna samhörighet och till att återupprätta en relation mellan dem och institutionerna. Emellertid måste man vad gäller sysselsättningspolitiken hålla fast vid de principer som fastställdes i Lissabon och som bearbetades ytterligare under rådets möte i Laeken nyligen. Å ena sidan måste man alltså skapa stabila arbetstillfällen av hög kvalitet (det är för övrigt oroande att kommissionen i ett dokument nyligen erkände att begreppet "arbete av hög kvalitet" saknar säkra och effektiva jämförelseindikatorer). Å andra sidan måste den europeiska sociala modellen definieras, stödjas och främjas, eftersom det rör sig om två grundläggande element för att verka för den sociala sammanhållningen inom unionen och stärka den inför utvidgningen.

3.6.1. I den europeiska ekonomin kan man emellertid skönja tydliga tecken på en tillbakagång och förväntningarna på en återhämtning är mycket försiktiga. Den lokala nivån kan inte bortse från den nationella nivån eller gemenskapsnivån. Det krävs alltså beslut som på ett kraftfullt sätt prioriterar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

3.6.2. Det finns ett handlingsutrymme som måste utnyttjas beslutsamt, och samtidigt måste en hållbar utvecklingsmodell konsolideras med både miljömässiga och sociala aspekter. I båda fallen krävs det garantier och skydd. På samtliga nivåer, från gemenskapsnivån till den lokala nivån, måste man precisera och respektera dessa för jämvikten så grundläggande faktorer.

3.6.3. Den lokala nivån är ett mikrokosmos, där de mest omedelbara och verkliga möjligheterna och riskerna förenas; den enskilde medborgaren kan omedelbart kontrollera om de politiska besluten verkligen ger resultat. Huruvida besluten i det aktuella meddelandet kommer att slå väl ut kommer således den närmaste tiden, men framför allt på längre sikt, att bero inte bara på om de förslag till vilka vi försökt bidra är effektiva, utan främst på hur man på toppmötesnivå beslutar att gå vidare.

Bryssel den 24 april 2002.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) Yttrande om kommissionens meddelande "Agera lokalt för sysselsättningen - En lokal dimension i den europeiska sysselsättningsstrategin", EGT C 14, 16.1.2001.

(2) Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2002 - KOM(2001) 511 slutlig.

(3) Yttrande om meddelande från kommissionen om fastställande av riktlinjer för ett gemenskapsinitiativ för ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja en hållbar stadsutveckling (Urban) - EGT C 51, 23.2.2000.

(4) Meddelande från kommissionen om genomförandet av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden för programplaneringsperioden 2000-2006, KOM(2000) 894 slutlig.