Regionkommitténs yttrande om:

- "Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - En samarbetsstrategi för den europeiska turismens framtid", och

- "Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Uppföljning av Europeiska rådet den 21 september: Situationen inom den europeiska turistnäringen"

(2003/C 66/04)

BAKGRUND

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - "En samarbetsstrategi för den europeiska turismens framtid" (KOM(2001) 665 slutlig).

Kommissionens rapport till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - "Uppföljning av Europeiska rådet den 21 september: Situationen inom den europeiska turistnäringen" (KOM(2001) 668 slutlig).

Kommissionens beslut av den 15 november 2001 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i detta ärende.

Presidiets beslut av den 6 februari 2002 att ge utskottet för territoriell sammanhållningspolitik i uppdrag att utarbeta detta yttrande.

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - "Att förbättra turismens sysselsättningspotential" (KOM(1999) 205 slutlig) (CdR 291/1999 fin)(1).

Det utkast till yttrande (CdR 99/2002 rév.) som antogs av utskottet för territoriell sammanhållningspolitik den 24 juni 2002 (föredragande: Alfonso Andria (I-PPE), provinspresident i Salerno).

Utgångspunkter

Den europeiska konferens på temat turism och sysselsättning som hölls i Luxemburg i november 1997 (4-5.11.1997), Europeiska rådets möte i Luxemburg om sysselsättningen (21-22.11.1997) och slutsatserna från ministerrådsmötet (turism) den 26 november 1997 har resulterat i en omfattande och detaljerad plattform för den politiska planeringen som framför allt visar på fördelarna med en balanserad och hållbar utveckling inom den europeiska turistnäringen.

Kommissionen tillsatte 1998 en högnivågrupp med uppgift att analysera sambandet mellan turism och sysselsättning. På grundval av slutsatserna från denna arbetsgrupp ("Ett nytt partnerskap för att skapa sysselsättning inom den europeiska turismen: Slutsatser och rekommendationer från Högnivågruppen för turism och sysselsättning") lade kommissionen sedan fram meddelandet "Att förbättra turismens sysselsättningspotential" (KOM(1999) 205 slutlig).

Detta meddelande ligger till grund för rådets slutsatser av den 21 juni 1999, där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas till "nära samarbete för att maximalt utnyttja turismens potentiella bidrag till tillväxt och sysselsättning", i synnerhet på följande fyra områden:

1. Information

2. Utbildning

3. Kvalitet

4. Hållbar utveckling

Till följd av rådets slutsatser av den 21 juni 1999 om turism och sysselsättning och reaktionerna från övriga EU-institutioner(2) har medvetenheten ökat om behovet av att effektivisera dialogen mellan aktörer som vill se en dynamisk tillväxt av turismen (medlemsstater, turistbranschen, det civila samhället och EU-institutionerna).

Det nu föreliggande kommissionsmeddelandet "En samarbetsstrategi för den europeiska turismens framtid" innebär en stärkt vilja att tillämpa den öppna samordningsmetoden i samarbetet mellan de olika aktörerna (Europeiska rådet i Lissabon), något som överensstämmer med riktlinjerna i vitboken om styresformer och som är särskilt angeläget vad gäller följande fyra huvudfrågor:

1. Ökade kunskaper om turism.

2. Ökad konkurrenskraft hos företag verksamma inom denna sektor.

3. Starkare koppling mellan tillväxt och hållbar utveckling.

4. Bidra till att det skapas nya arbetstillfällen.

I sitt meddelande betonar kommissionen flera gånger hur viktigt det är att det civila samhället, turistbranschen och de aktörer som finns i de olika regionerna inom EU görs delaktiga i de processer genom vilka gemenskapens turistpolitik skall utformas, för att man skall få till stånd en interaktiv kanal för ömsesidigt informationsutbyte i realtid om utvecklingen vad gäller tillgång och efterfrågan inom turistsektorn samt om aktuella förändringar som rör gemensamma problem.

I meddelandet betonas även vikten av ett mellaninstitutionellt samarbete mellan de lokala och regionala myndigheternas olika styresnivåer samt mellan dessa myndigheter och olika EU-organ och EU-institutioner.

Ovan nämnda institutioner och samhällsaktörer måste göras delaktiga i den problematik som ofrånkomligen hör samman med denna fråga. Detta är något som även framhölls av Helena Torres Marques (ledamot i Europaparlamentet-P) vid det sammanträde som hölls den 19 mars i år i Europaparlamentets utskott för regionalpolitik, transport och turism.

Enligt kommissionens meddelande "Uppföljning av Europeiska rådet den 21 september: Situationen inom den europeiska turistnäringen" har läget för Europas turism inte visat sig vara så allvarligt som man förutsåg omedelbart efter händelserna den 11 september 2001, samtidigt som nya utvecklingstendenser har kunnat konstateras som pekar mot en annan och mer komplex bild av denna sektor.

Vad gäller de utvecklingspolitiska åtgärderna inom ramen för strukturfonderna skall man - bland annat med hänvisning till den analys som görs i den första delrapporten om ekonomisk och social sammanhållning som kommissionen lade fram den 30 januari 2002 - från och med år 2006 noga beakta utvecklingen i de regioner vars ekonomi till största delen baseras på turism och ingående undersöka konsekvenserna av sådana gemenskapsinitiativ som Leader, Interreg, Urban och Equal samt även utveckla ytterligare åtgärder i de lokala utvecklingsstrategierna, i synnerhet i mål 1-regioner.

Agenda 21 innehåller målsättningen att med lokala och regionala myndigheters fulla medverkan främja en hållbar utveckling och därmed även få fart på ekoturismen.

I september år 2002, som är internationella året för ekoturism, kommer det att hållas ett världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg.

I sitt meddelande identifierar kommissionen följande fem prioriteringar som skall lägga grunden till framväxten av den europeiska turismens framtida utveckling:

- Information: Underlätta utbyte och spridning av information, speciellt med hjälp av ny teknik.

- Utbildning: Förbättrad utbildning för att öka yrkeskunnandet inom turistnäringen.

- Kvalitet: Förbättra kvaliteten på turistprodukterna.

- Hållbar utveckling: Främja miljöskyddet (genom olika innovativa metoder inom Agenda 21).

- Ny teknik: Övervaka effekterna och användningen av tjänster baserade på informations- och kommunikationsteknik inom turistsektorn.

Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén vid sin 46:e plenarsession den 10 oktober 2002 enhälligt följande yttrande.

ALLMÄNNA KOMMENTARER

1. "We have much more in common than we have to separate us"

Hänvisningen till detta uttalande, som gjordes i den inledande sammanfattningen i den rapport som Världsturistorganisationen lade fram vid det andra mötet i kommittén "Travel and Tourism Recovery" (ITB Berlin den 15 mars 2002) med titeln "The impact of the September 11 attacks on tourism: The light at the end of the tunnel", får stå som en sammanfattning av den filosofi som ligger till grund för detta yttrande. Man måste vara medveten om att den europeiska turistsektorn kan räkna med ett mervärde i form av den röda tråd som en kulturell identitet utgör, en identitet som är mycket starkare än vad man oftast tror. Man måste därför på såväl kort som medellång sikt arbeta efter två grundläggande linjer:

a) Att på samtliga områden eftersträva ökad homogenitet i utbudsstandard utifrån en bred och gemensam bas (med början i den gemensamma valutan).

b) Mer enhetliga strategier på lokal, regional, nationell och europeisk nivå med avseende på de fem grundläggande prioriteringar för turismen som nämnts ovan, dvs. information, utbildning, kvalitet, hållbar utveckling och ny teknik.

2. Efter den första analysen där det förutspåddes att händelserna den 11 september 2001 skulle få mycket allvarligare konsekvenser för Europas turistnäring, har det nu visat sig att läget stämmer överens med prognoserna som visade att den första positiva vändningen skulle komma sex månader efter attentatet. Enligt Världsturistorganisationen håller turismen i dagsläget på att hämta igen nedgången, även om en tydlig omfördelning av turistströmmarna kan konstateras. Den interkontinentala flygtrafiken uppvisar en mycket allvarlig minskning, medan den på många håll förödande nedgången inom den s.k. inhemska turismen i viss mån hejdats.

3. I samband med denna omfördelning av turistströmmarna har vissa delar av turistnäringen blivit mer lidande än andra. Mindre researrangörer, arrangörer av sport- och kulturevenemang av medelformat, företag som säljer inrikes paketresor, mindre flygbolag och andra mindre operatörer har i allmänhet klarat krisen bättre.

4. Detta är ett tecken på att den s.k. globala ekonomin bryskt bromsades upp efter den 11 september, vilket gynnat nya strategier för ekonomisk tillväxt på det lokala planet. De regionala utvecklingsstrategierna har haft viss medvind - även om man inte alltid har utnyttjat den. En förskjutning har skett från det globala till det lokala planet.

5. I den rapport från Världsturistorganisationen som nämns ovan betonas att man inom kort väntar sig nya återhämtningsmöjligheter. Vad har då denna kris lärt oss? Vad för slags instrument behöver vi för att kunna reagera i sådana fruktansvärda situationer? Det bör påpekas att det rent generellt står klart att det saknats en strategiskt samordnad reaktion på europeisk nivå. Ingen gemensam strategi har funnits i reaktionerna på den plötsliga och komplexa kris som uppstod tiden efter attackerna.

6. I kommissionens rapport konstateras följande: "Den europeiska turistbranschen har framfört önskemål om åtgärder på flera olika områden. Man betonar framför allt att det nu mer än någonsin är nödvändigt att samordna marknadsföringen av Europa på de utomeuropeiska marknaderna, och man har bett kommissionen att spela en aktiv roll i marknadsföringen av Europa som en säker destination."

7. Vi instämmer helt i rapportens slutsats där man anger vilka gemensamma ansträngningar som bör göras: "Åtgärderna som föreslås inom ramen för denna samarbetsmodell syftar till att bättre integrera alla enskilda turistaktörers intressen i EU:s olika politikområden och initiativ som påverkar turismen, samt att skapa bättre kontakter med turistbranschen och andra berörda parter."

REKOMMENDATIONER

1. Regionkommittén stöder den öppna samråds- och samordningsmetoden men betonar vikten av insyn och demokratisk parlamentarisk granskning

Den avgörande betydelse som regionala och lokala myndigheter har gör dem till den enda existerande sammanfogande länken som kan stödja politiken för territoriell sammanhållning inom Europeiska unionen. Ingen delaktighet är möjlig utan medborgarnas engagemang. En lokal eller regional förvaltning blir effektiv endast om den har stöd underifrån. Att införa instrument ovanifrån innebär inte att dessa får en positiv effekt, hur innovativa de än är. Tvärtom. Lyhördhet för reaktioner och förslag underifrån gör att en kultur präglad av dialog och ömsesidigt lyssnande kan växa fram. Politisk federalism förvandlas då till en administrativ sådan och till ett institutionellt, ekonomiskt och socialt partnerskap.

Det är med den målsättningen ständigt för ögonen som politiken för turismens utveckling skall utformas. Ett genuint nätverk för europeisk turism kan komma till stånd endast efter en grundlig undersökning och rekognosering av de aktuella förhållandena. En utredning av behoven, en kartläggning av infrastrukturen för att ta emot turister och en utvärdering av transportsystemen är grundläggande faktorer i ett övergripande projekt där kravet på turisternas säkerhet ges högsta prioritet.

ReK konstaterar att kommissionen i sitt meddelande(3) uttrycker sin oro över de bristande framstegen inom arbetsgrupperna för de fem prioriterade nyckelområdena vid överläggningarna med de lokala och regionala myndigheterna (s. 4-5; i detta yttrande). ReK uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med principerna om god förvaltning utveckla effektiva arbetsmetoder som engagerar de lokala och regionala myndigheterna för att säkerställa att utformningen av politiken i framtiden kompletterar och ger mervärde åt turistnäringen på gräsrotsnivå.

2. Regionkommittén rekommenderar ökat ansvar för offentliga och privata aktörer

Att välja nedifrån-och-upp-principen innebär att man tänker i radikalt nya banor. Det allmänna och det privata måste omvärdera sina inarbetade relationer. Det kommer inte längre att vara fråga om över- och underordning, utan aktörerna kommer snarast att vara partner i en utvecklingsplan som bygger på jämställdhet och på ett utvidgat medborgarskapskoncept. Medborgarna skall inte längre endast foga sig i det lokala styrets beslut, utan de erbjuder sig nu att själva delta i styret av sitt lokalområde inom ramen för en institutionell verksamhet som leds av de regionala och lokala myndigheterna.

På detta sätt uppstår en samverkan som också gör turistnäringen starkt konkurrenskraftig. Det är inte längre det enskilda företaget (eller företagsgruppen) som skall söka den bästa vägen mot lönsamhet, utan det är den lokala och regionala struktur som företaget ingår i som skall finna den lämpligaste vägen för att möta marknaden. Det är också genom detta slags strategi - som av några experter kallats geo-communities - som man skall övergå från en vild och okontrollerad globalisering till "reglerad och hållbar globalisering".

En hållbar utveckling är omöjlig utan kunskaper om det egna lokalområdet och dess möjligheter. De lokala resurserna är således den främsta förutsättningen för att bygga upp och slå vakt om ekoturismen.

3. Regionkommittén prioriterar en utveckling och spridning av europeisk turism på världsmarknaden

Innan man lanserar en produkt på marknaden inriktar man sig som regel på att ur ett konsumentperspektiv ge en identitet åt den produkt som skall marknadsföras. Inom turistbranschen bör bilden av en turistprodukt inte inskränkas till viljan att främja turism inom en viss administrativ eller regional enhet.

Det är nödvändigt att alltid sätta den resande, dvs. turisten, i centrum vid utformningen av regleringar. Även enligt de mest utvecklade marknadsföringsteorierna skall utbudet "profileras" utifrån den potentiella användarens behov till dess att det skapats tydliga konsumtionsgrupperingar som kan påverka den produkt som marknadsförs till dem. I stället för att inrikta sig på en enda "EU-produkt" anser ReK att Europeiska kommissionen nu har ett ypperligt tillfälle att öka värdet på det arbete som utförs på lokal och regional nivå genom att på bästa sätt ta till vara de möjligheter som datasystemen erbjuder. Ett enda harmoniserat datanät, utvecklat via Internet, skulle underlätta för tillhandahållare av tjänster och turister att analysera och utnyttja den stora mängd uppgifter som för närvarande finns tillgänglig. Kommissionen skulle kunna främja utformningen av ett system som mer effektivt sammanför tillhandahållare av tjänster och turister, utan att för den skull utveckla en "EU-produkt".

Kommissionen bör inom ramen för sjätte ramprogrammet för forskning samarbeta med lokala och regionala myndigheter och turismsektorn i syfte att utforma åtgärder som kan hjälpa företag och turistorter att snabbare införa ny teknik i sin förvaltning och sina informationssystem.

Den nya tekniken är särskilt viktig i dagens situation, som präglas av en viss avmattning inom turismsektorn, eftersom den kan bidra till att stärka sektorns konkurrenskraft.

För att bidra till en systematisk organisation av turismens utveckling i Europa där lokalsamhällets deltagande främjas föreslår Regionkommittén att man skissar upp några förslag som belyser gemenskapspolitikens åtgärder på detta område.

A. Anpassning av säkerhets- och kvalitetsnivån på EU-ländernas transportnät (väg-järnväg-sjöfart-luftfart) för att klara trafikströmmarna i samband med människors fritid

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att liberaliseringen av transporterna och utvecklingen av transportnäten, den allt bättre fungerande inre marknaden samt den ökade tillgången till informationsteknik kommer att underlätta medborgarnas rörlighet och bidra till en ökad internationalisering av turistströmmarna.

Regionkommittén delar kommissionens åsikt i fråga om att låta gemenskapens transportpolitik ingå bland de viktigaste frågorna inom turismsektorn: hållbara transporter, passagerarnas rätt till säkerhet samt transporternas kvalitet. Att förbättra transporterna innebär förvisso på detta stadium att prioritera säkerheten, men också att beakta andra kompletterande problem. Dessutom illustreras i vitboken om transporter vilka åtgärder som behöver vidtas för att göra turisttransporterna effektivare, mer hållbara och av högre kvalitet.

Turismen är dessutom den viktigaste utvecklingsfaktorn i svårtillgängliga områden som bergsområden, öregioner och EU:s yttersta randområden.

I öregionernas fall är det nödvändigt att stärka flygtransportsystemen, skapa tätare förbindelser och garantera tillräckligt antal platser samt i högre grad förbinda öregionernas referensflygplatser med de transeuropeiska vägnäten och järnvägarna, särskilt höghastighetsnäten.

B. Anpassning av antalet yrkesutbildade från gymnasier och högskolor till behovet av arbetskraft inom turistnäringen

Regionkommittén stöder kommissionens analys av de främsta utbildningsbehoven. Turismen karakteriseras idag av en relativt låg kompetensnivå inom de flesta av de viktigaste delsektorerna och särskilt i de små och medelstora företagen. Trots att det finns en efterfrågan på kompetens inom nya områden, exempelvis inom informations- och kommunikationstekniken, är ReK medveten om att de lokala och regionala myndigheterna står inför en avgörande utmaning att stimulera tillväxten, särskilt hos småföretagen, som utgör en stor del av turistsektorn. Pristrycket från större researrangörer leder till att små familjeföretag inom turistsektorn, som saknar synliga karriärmöjligheter, måste dra in på utbildningsinsatser, vilket ytterligare försvårar deras möjligheter att anställa personal.

Avgörande framsteg har gjorts på EU-nivå på området "turism för alla". ReK välkomnar Europeiska kommissionens förslag att närmare granska möjligheterna för funktionshindrade att få tillgång till turism. ReK noterar dock den vida definitionen av turism som användes under det belgiska ordförandeskapets turistkonferens i juli 2001 och skulle gärna se att kommissionen lade fram ytterligare förslag på området för social turism.

Mot bakgrund av detta är det möjligt att vidta åtgärder för att effektivisera och konkretisera vissa av de insatser som redan fastställts i andra forum (t.ex. genom "europass för utbildning inom turismen"): "att gå från utbildning till innovation med beaktande av de i verkligheten osäkra personalresurserna för att åstadkomma en utbildningsprocess som är mer komplex än den klassiska utbildningen och som använder sig av en 'bottom-up/top-down'-metod samt partnerskap och samarbete mellan alla berörda parter."

Det är av största vikt att utvärdera möjligheten att skapa ett särskilt utbildningsnät för kompetens inom turismen också inom de redan pågående gemenskapsprogrammen (Leonardo da Vinci, Sokrates, Tempus, Erasmus) som kan samverka med sysselsättningsåtgärder (Equal) och att koppla samman dessa med utbildningsorgan (Alfa).

Regionkommittén föreslår att man för ändamålet anslår större ekonomiska resurser (inom ramen för strukturfonderna) till gymnasieutbildning, så att man skapar en "bas" av grundläggande färdigheter av medelgod kvalitet som sedan ger bättre förutsättningar för studier som leder till en akademisk examen.

E-lärandet kan när det gäller att främja "kunskapskulturen" anses som ett mervärde som skall beaktas vid utarbetandet av varje initiativ inom denna sektor, särskilt för att uppnå större enhetlighet vad gäller utbildningsrutinerna inom denna sektor.

Om man å ena sidan bör förstärka utbildningsmekanismer för att öka den yrkesrelaterade och tekniska kompetensen, är det å den andra lämpligt att koppla samman de olika erfarenheterna vad gäller utbildning i medlemsstaterna för att underlätta spridningen av en gemensam kultur för utbildning inom turismen och för att fastställa nya yrkeskategorier som kommer att ägna sig åt denna sektor.

Man kan inte nog värdera den högre utbildningens roll och betydelse (som exempelvis nyligen skett i Italien vid Centro Universitario Europeo per i Beni Culturali di Ravello i och med införandet av en "FOR.Med Master in nuove tecnologie per la valorizzazione e gestione del patrimonio culturale mediterraneo").

C. Att genomföra ett standardiseringsprojekt i syfte att skapa ett utvärderingssystem för inkvartering och mottagande av turister för att säkerställa att samma krav gäller överallt för bedömningen av de strukturer och tjänster som erbjuds

Att förbättra kvaliteten på turismen är ett grundläggande krav vid utarbetandet av de olika gemenskapsprogrammen. Världsturistorganisationen understryker att kvaliteten är kopplad till turistens uppfattning och graden av tillfredsställelse med upplevelsen av produkten. Metoderna för kontroll av kvaliteten sammanfattas i standarderna ISO 9000 och 14000, i Europeiska stiftelsen för kvalitetsstyrning (EFQM) och i klassificeringen med hjälp av stjärnor (förutom nationella utvärderingssystem).

Strukturpolitiken, konsumentskydd, miljöpolitiken, transporthantering och företagaranda har alla betydelse för utvecklingen av kvaliteten.

Regionkommittén anser att en verklig kvalitetspolitik alltid skall placera turisten i centrum. Med utgångspunkt i turisternas behov och den verkliga kapaciteten för att tillfredsställa dessa bör man sammanställa ett gemensamt förslag där man lägger fast en bestämd kvalitetsnivå för de olika aspekterna inom turismen.

Praxis när det gäller att göra kunderna nöjda och att behålla dem erbjuder intressant referensmaterial som kan leda till effektiva utvärderingsmetoder.

Rådgivning i frågor som rör organisation och affärsverksamhet, upplysningskampanjer och finansiella incitament utgör komponenter i ett program som identifierar de för turisterna avsedda kvalitetsstrukturerna med målet att skapa ett enhetligt utvärderingssystem för kvalitetsstandarderna för inkvartering och mottagning av turister.

För närvarande existerar inget gemensamt system inom EU för att fastställa kvalitetsstandarden på de tjänster som erbjuds turister, alltifrån hotell och restauranger till transporter, utbud av fritidsaktiviteter etc. I förhoppning om att målet om enhetliga kriterier och system inom EU skall kunna uppnås rekommenderar Regionkommittén kommissionen att regelbundet utvärdera de befintliga nationella systemen.

D. Att främja ett officiellt erkännande från strukturerna för inkvartering och mottagande av turister av en stadga för de skyldigheter som skall iakttas gentemot turister

Strategin för att få upp användarnas ögon för konceptet "nöjda kunder" utgör utgångspunkten till förslaget att anta en stadga för skyldigheter gentemot turisten. Kravet på att värna om turisternas rättigheter är kopplat till möjligheten att underlätta sammanställningen av gemensamma kvalitetsstandarder och att lansera ett omfattande uppföljningsprogram som är avhängigt av hur många som ansluter sig till initiativet.

En intressant referens för stadgan för skyldigheter är Carta Etica del Turismo Culturale (etisk stadga för kulturturismen), som lades fram av Osservatorio Europeo sul Turismo Culturale (Europeiska observatoriet för kulturturism) (Centro Universitario Europeo per i Beni Culturali di Ravello) i Paestum den 5 november 1999 i samband med andra upplagan av Borsa Mediterranea del Turismo Archeologico, ett evenemang initierat och anordnat av provinsen Salerno.

Särskilt viktigt är stycket som rör de skyldigheter som avser gästfriheten. Även om man i dokumentet beaktar förhållandet mellan turism och kulturtillgångar betonas främst kravet på att man vid varje åtgärd sätter turisten i centrum genom att man föreskriver ett mottagande som håller vad det lovar och som tar hänsyn till gästernas personlighet. Man skall erbjuda lämpliga tjänster och gästfrihet samt information i tillräcklig grad. Ingen som helst diskriminering får förekomma. Besökarna å sin sida skall respektera turistortens kultur och särskilda seder och bruk. Särskild hänsyn skall tas till invånarnas traditioner och religiösa och moraliska övertygelse. Dessa kriterier innebär inte att man med stadgan utger sig för att vilja sätta upp regler för institutioner eller individer. Man vill i stället att den skall peka på generella principer som kan främja en verklig kultur för detta slags turism. Man vill således väcka de berördas ansvarskänsla. I stadgan knyter man an till konventioner, rekommendationer och direktiv från olika instanser och vänder sig till berörda internationella, lokala och regionala organ samt branschorganisationer.

Den vägledande princip som ligger närmast kravet på att utarbeta en stadga för skyldigheter för den som tar emot turister kan sammanfattas i en grundläggande idé som gäller för turismen i allmänhet och inte bara för kulturturismen. Kulturturismen, står det i den etiska stadgan för kulturturism, möjliggör möten med nya miljöer och ofta med främmande kulturer. Den gynnar således vänskapen mellan människor av skilda ursprung och utvecklingen av bättre relationer, vilket är en förutsättning för att såväl det lokala som det internationella samhället skall kunna växa. Den är en äkta garant för solidaritet och fred.

Med utgångspunkt i denna inställning hävdar Regionkommittén att respekten för individens, och alltså även turistens, värdighet är en del av skyldigheterna, och går före allt kommersiellt utbud. Att fastställa denna princip i en gemenskapsstadga för skyldigheter är ett ytterst viktigt politiskt och kulturellt steg.

E. Att via en regional undersökning i medlemsstaterna definiera hur turismen har förändrats efter händelserna den 11 september 2001 med särskild tonvikt på kulturturismen och ekoturismen såsom särskilt lämpliga för en kampanj för att styra turistströmmarna bort från högsäsongsperioder

I det scenario över utvecklingen av EU-befolkningens demografiska struktur som kommissionen skisserat återfinns ett av turismens största problem vad gäller styrningen av turistströmmarna, nämligen koncentrationen till särskilda, begränsade perioder under året.

Kultur och miljö blir huvudprioriteringar för lösningen av vissa frågor som är av största vikt för turismens utveckling. Kulturturismen utgör sedan länge en stor resurs i Europa. Det är inom detta område som man måste sätta in ytterligare insatser för att i ett nätverk erbjuda ett så samordnat utbud som möjligt som kan skapa samverkanseffekter mellan olika regioner med gemensamma historiska och konstnärliga traditioner liksom traditioner på området vin och gastronomi, genom att på ett systematiskt sätt utnyttja den stora tillgång som landsbygdsturismen utgör och på så sätt skapa positiva återverkningar även för jordbrukssektorn.

Ur den synvinkeln kan det projekt från Centro Universitario Europeo per i Beni Culturali kallat "Il programma mediterraneo per i beni culturali" (Medelhavsprogrammet för kulturtillgångar) erbjuda några riktigt intressanta uppslag. Centret har etablerat en verklig "kulturbro" med länderna norr om Medelhavet genom lanseringen av ett Medelhavsobservatorium/laboratorium som regelbundet samlar företrädare på kulturområdet i Europa, Nordafrika och Mellanöstern med målet att stimulera till forsknings- och utbildningsaktiviteter som syftar till skydd och tillvaratagande av kulturtillgångar i de berörda områdena. Detta projekt gör det möjligt att på ett konkret sätt bedöma värdet av det kulturutbyte som helt naturligt är inriktat på att skapa intresseinriktade turistströmmar.

Regionkommittén stöder den del av genomförandet av Agenda 21 i Europa som rör turismen. Denna är redan föremål för utredning i en styrgrupp med kommissionens företrädare som kommer att lägga fram ett dokument vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. Till stöd för denna strategi har man redan fastställt Agenda 21 för Medelhavet och Östersjön, Destination 21 för Danmark och en lokal Agenda 21 för Calvià (Balearerna, Spanien). Förutom ett aktivt Agenda 21-arbete i många kommuner har Sverige nyligen tagit fram kvalitetskriterier för märkning av ekoturistarrangemang inom natur- och kulturområdet.

Regionkommittén ställer sig bakom målen i kommissionens meddelande: "förebygga och minimera turismens inverkan på turistmålens miljö och omgivning, styra tillväxten av transporterna, främja en medveten lokal industri och en ansvarstagande turistnäring som sociokulturell utvecklingsfaktor".

Det är i denna anda som det vore lämpligt att vidta åtgärder för spridning av en miljösyn som hänger samman med nyupptäckten och tillvaratagandet av det historiska, konstnärliga och kulturella arv som finns.

Mot bakgrund av dessa värderingar förefaller det nödvändigt att i medlemsstaterna inleda en undersökning som har till mål att finna nya former för turismen och upprätta lämpliga stödverktyg som går hand i hand med efterfrågan.

Bryssel den 10 oktober 2002.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore

(1) EGT C 317, 6.11.2000, s. 40.

(2) Jfr Europaparlamentets resolution av den 18.2.2000, ReK:s yttrande av den 15.6.2000 (CdR 291/1999 fin - EGT C 317, 6.11.2000, s. 40) och ESK:s yttrande av den 26.1.2000 (CES 93/2000).

(3) KOM(2001) 665 slutlig (bilaga 1, s. 21).