16.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 115/10

1)

De lokala och regionala myndigheterna måste ha de befogenheter samt administrativa och ekonomiska resurser som krävs för att de skall kunna utöva sin naturliga roll för att främja och styra politiken för konkurrenskraft, innovation och sammanhållning till förmån för den lokala och regionala utvecklingen.

2)

En decentralisering som är anpassad till de specifika förhållandena i respektive medlemsstat ger ökat självstyre och lokal och regional demokrati. Detta är till en del också ett svar på allmänhetens farhågor beträffande globaliseringen och de ekonomiska och sociala förändringarna i världen i stort.

3)

Trepartsavtal mellan de europeiska, nationella och regionala nivåerna där man, beroende på vilka frågor som berörs, tar upp de aktuella problemen för städerna, är bra instrument för att involvera alla berörda aktörer och fördela ansvaret mellan dem när man genomför den europeiska regionalpolitiken.

4)

Utmaningarna från den globaliserade ekonomin – som togs upp i samband med det partnerskap för tillväxt och sysselsättning som beslutades vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 23 mars 2005 för att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin – kan mötas mer effektivt genom ett agerande nedifrån och upp där regionala och lokala myndigheter engageras i utformandet och genomförandet av de nationella program som det kommer att resultera i. Dessa myndigheter har ju en viktig roll för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

1.1.1

Regionkommittén konstaterar att Europeiska rådets mål för Lissabonstrategin var att EU skulle öka konkurrenskraften och tillväxten, skapa fler och bättre jobb samt säkerställa en hållbar ekologisk och social utveckling. Europeiska unionen skulle bli världsledande till 2010. Fem år efter mötet i Lissabon konstaterar EU-kommissionen att mycket litet har åstadkommits. Lissabonstrategin behöver därför återlanseras med ett ökat ansvar för medlemsstaterna för strategins genomförande.

1.1.2

Regionkommittén avger mot den bakgrunden detta yttrande på eget initiativ om konkurrenskraft och decentralisering. Syftet är att visa på decentraliseringens betydelse för konkurrenskraften och att identifiera de nyckelfaktorer på lokal och regional nivå som bidrar till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Regionkommittén sätter inte en stärkt konkurrenskraft i motsatsställning till en hållbar utveckling. Att bidra till en hållbar utveckling är ett ansvar som delas av alla länder, medborgare och kommuner, städer och regioner. Att yttrandet fokuserar på konkurrenskraftens förutsättningar innebär inte på något sätt ett åsidosättande av strävan mot hållbar utveckling.

1.1.3

Regionkommittén betonar att de nyckelfaktorer för ökad konkurrenskraft som yttrandet identifierar är sådana faktorer som kommuner, städer eller regioner själva har makt att påverka. Det är viktigt att tillföra debatten om konkurrenskraft ett mikroperspektiv och visa på vad lokal och regional nivå i Europa konkret kan bidra med. Därför ger yttrandet också förslag på konkreta åtgärder som kan vidtas lokalt och regionalt för att stärka konkurrenskraften.

1.2.1

Regionkommittén konstaterar att utvecklingen i Europa decennierna efter kriget var remarkabel. Produktionen per invånare gick i västra Europa från under 40 % av nivån i USA vid krigsslutet till 70 % år 1970, en relativ nivå som legat oförändrad sedan dess. Tillväxten och uppbyggnaden av välfärden har hängt ihop och den senaste tidens problem att finansiera välfärden har sammanfallit med försämrad tillväxt.

1.2.2

Regionkommittén betonar att efterkrigstidens utveckling skapade många stora världsledande företag med goda framtidsutsikter, men att dessa inte ensamma kan säkra ett konkurrenskraftigt Europa. Vad Europa behöver är inte bara att dagens konkurrenskraftiga företag står sig i den globala konkurrensen utan det behövs också nya företag som börjar växa, företag som kan ersätta de arbeten som försvinner då andra företag konkurreras ut, flyttar utomlands eller drar ner produktionen.

1.2.3

Regionkommittén noterar att de flesta nya företag startar i liten skala lokalt. Den lokala företagskulturen, synen på entreprenörskap, tillgången till personal, kunskap och finansiering är av stor betydelse för hur många nya entreprenörer och växande småföretag vi kan förvänta oss.

1.3.1

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna som offentliga aktörer och som demokratiska institutioner har ett viktigt inflytande på den jordmån som företagen slår rot i och det klimat som får dem att blomstra. De utgör demokratiska fokuspunkter för företag och medborgare och den debatt som förs och det samarbete som sker i syfte att utveckla den egna närmiljön är livsviktig för utvecklingen i hela Europa. Att betona den roll för tillväxten som Europas kommuner och regioner har innebär inte att förringa medlemsstaternas stora och avgörande ansvar, men det innebär att debatten om konkurrenskraft och planerna för tillväxt förses med ett nödvändigt perspektiv närmast Europas medborgare – anställda och entreprenörer såväl som arbetssökande. Stärkandet av konkurrenskraften behöver därför byggas på subsidiaritet och decentralisering. Beslut behöver fattas nära dem som berörs och den lokala och regionala utvecklingskraften bejakas.

1.3.2

De lokala och regionala myndigheternas roll i arbetet för att uppnå målen för konkurrenskraft varierar från en medlemsstat till en annan. I de medlemsstater där förvaltningen redan i hög grad är decentraliserad och där den lokala förvaltningen har en förhållandevis autonom finansiell ställning (en stor del av utgifterna kan täckas direkt genom person- och bolagsbeskattning samt genom olika avgifter) har den lokala nivån ett inbyggt och omedelbart incitament att främja sysselsättningen, arbetsplatsernas kvalitet, företagandet och företagens verksamhetsförutsättningar, utbildnings- och innovationstjänster samt miljöns kvalitet. Detta direkta incitament ökar den lokala nivåns engagemang i arbetet med att uppnå konkurrenskraftsmålen. Det ansvar som Europeiska rådet uppmanar till kan bara uppstå via reella möjligheter till deltagande och påverkan. Eftersom den lokala förvaltningen befinner sig nära medborgarna kan uppnåendet av målen för konkurrenskraft medföra insyn och effektivitet.

1.3.3

Regionkommittén betonar att den regionala mångfald som präglar Europa i större utsträckning behöver ses som en tillgång. Det gäller att bygga på varje regions särskilda förutsättningar. Förhållandena i till exempel storstäder, tillväxtregioner, bergsområden, landsbygd, regioner i tillbakagång eller omställningsorter ser mycket olika ut. Det finns inte en europeisk modell som passar alla. Tillväxtregioner har till exempel en stor betydelse för utvecklingen i hela unionen och deras potential behöver erkännas. Det är alltid några regioner som leder tillväxtligan, men genom att bygga på varje regions komparativa fördelar kan ledarna under alla omständigheter ge dragkraft och utveckla regionerna utifrån deras egna förutsättningar. Europa har inte råd att låta vare sig starkare eller svagare regioner hämmas i sin utveckling. Konkurrenskraften och företagsamheten går inte att förbättra utan att bygga på de förutsättningar och möjligheter som råder i Europas regioner, städer och kommuner.

1.3.4

Regionkommittén understryker att Europas kommuner och regioner är olika men att de alla har en potential, ett eget intresse och ett ansvar för att bidra till ökad konkurrenskraft.

1.4.1

Regionkommittén betonar att ett dynamiskt näringsliv är kärnan i ett konkurrenskraftigt Europa. De faktorer som bidrar till en miljö där företag både växer och startas har identifierats av ett flertal bedömare. Wim Kok-rapporten listar åtgärder för att minska den administrativa bördan, förbättra lagstiftningen, underlätta nyföretagande och att skapa en stödjande miljö för företag. Kommissionens arbetsdokument om Benchmarking Enterprise Policy, SEK(2004) 1427, uppmärksammar också ett antal faktorer som till exempel tillgång till finansiering och betydelsen av innovationer och kunskapsspridning. Kommissionens meddelande Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen, KOM(2005) 97, visar också på den stora betydelse som lagstiftningen har för de villkor som näringslivet verkar under och rekommenderar därför mindre och bättre anpassad lagstiftning.

1.4.2

Regionkommittén anser att regioner, städer och kommuner ofta kan bidra till att stärka de faktorer som gynnar konkurrenskraft. Regionkommittén vill framhålla följande faktorer som lokala och regionala myndigheter tydligast kan påverka:

1.4.3

Regionkommittén understryker att lokala och regionala myndigheter står för en betydande del av ekonomin i EU. Hur de skatte- och avgiftsfinansierade offentliga åtagandena sköts har även en effekt på europeisk konkurrenskraft. Följande faktorer har specifik bäring på den offentliga förvaltningens konkurrenskraft:

1.4.4

Regionkommittén anser att för att kunna påverka faktorerna för ökad konkurrenskraft måste lokala och regionala myndigheter anta utmaningen att utveckla ledarskapet, skapa en kultur av entreprenörskap, skapa den konkurrenskraftiga förvaltningen, skapa det lärande samhället och underlätta tillgängligheten till arbeten och tjänster.

1.4.5

Regionkommittén konstaterar att i vilken grad en landsbygdskommun, en region eller en storstad kan påverka faktorerna för stärkt konkurrenskraft beror på förhållanden som formell kompetens, nationell lagstiftning, storlek, näringslivsstruktur och många andra förhållanden som avgör den lokala eller regionala politikens möjligheter. Trots de stora skillnaderna i förutsättningar måste det ändå betonas att alla lokala och regionala myndigheter i Europa kan vidta åtgärder för ökad konkurrenskraft. I de fall ansvaret ligger på ett annat organ är det ändå alltid möjligt att verka för ett ökat samspel med dem som har ansvaret. Regionkommittén ger följande 26 exempel på konkreta åtgärder för ökad konkurrenskraft.

1.5.1

Bygg ledarskap i samarbete som kan möta strukturförändringar. Erfarenheter har visat att det är nödvändigt att ha en öppen dialog och ett brett samarbete med alla berörda aktörer. Ledarskapet handlar inte bara om det politiska ledarskapet utan om det samlade ledarskapet i en kommun eller region. Det är en fråga om att kontinuerligt och långsiktigt bidra till att ett samspel och ett samförstånd uppstår mellan samhällets olika aktörer genom att tydliggöra roller och ansvar. Det civila samhället och näringslivet ingår självklart i detta ledarskap. Samarbetet ger grunden för ett strategiskt utvecklingsarbete och det bidrar till den gemensamma kunskap, det sociala nätverk och den tillit som kännetecknar framgångsregioner. Det lokala och regionala ledarskapet behöver ständigt uppdatera den gemensamma omvärldsbilden i syfte att vara väl förberett inför kommande strukturomvandlingar.

1.5.2

Sätt utvecklingsfrågorna högt på dagordningen. Det är naturligt att lokal och regional debatt mycket handlar om den offentligfinansierade service som produceras. Det är samtidigt viktigt att frågor om den samhällsekonomiska utvecklingen inte kommer i skymundan. Det politiska ledarskapet har ett ansvar att föra upp utvecklingsfrågorna på dagordningen och då särskilt sambandet mellan lokal och regional konkurrenskraft och välfärd i en globaliserad värld. Handel har gjort Europa rikt, men idag tar ofta rädslan för konkurrens överhanden och människor ser alltför ofta inte de möjligheter som finns. Tryggheten ökar om utvecklingsfrågorna sätts högt på dagordningen och politikerna talar mer om möjligheterna som finns att stärka välstånd och välfärd.

1.5.3

Utveckla lokala och regionala aktionsplaner för ökad tillväxt. Inom Lissabonprocessen tas nationella Lissabonplaner fram. Även städer, kommuner och regioner behöver planera för tillväxt. Oavsett skilda lokala och regionala förutsättningar behöver aktionsplaner tas fram i syfte att stärka konkurrenskraften och dra nytta av de olika komparativa fördelarna som finns i Europas olika regioner.

1.5.4

Delta aktivt och konstruktivt i nationell och europeisk utvecklingspolitik. Europeiska och nationella utvecklingsplaner behöver ett aktivt deltagande av ett engagerat lokalt och regionalt ledarskap. De olika nivåerna i unionen är beroende av varandra och det är enbart i ett konstruktivt samarbete där unionen, medlemsstaterna och den regionala och lokala nivån aktivt bidrar som Europas fulla potential kan frigöras. Det är inte minst viktigt i de länder som erhåller strukturfondsstöd från Europeiska unionen.

1.5.5

Lär från de bästa. En nyckel till framgång är en öppen inställning till vilka strategier och förhållningssätt som bäst gynnar den egna staden eller regionen. Ett viktigt sätt att pröva den egna verksamhetens förutsättningar och strategier är att jämföra med dem som har visat sig framgångsrika. Fokuserade studieresor med brett deltagande av näringsliv, universitet och lokaltidningar är exempel på hur ett sådant lärande kan organiseras. Genomlysning av den egna stadens eller regionens prestationer i form av benchmarking bör också välkomnas.

1.5.6

Inse att mångfald och regional identitet är väsentliga inslag för att skärpa den regionala konkurrenskraften. Det lokala och regionala ledarskapet behöver i större utsträckning arbeta för en stärkt lokal och regional attraktivitet som bygger på varje regions komparativa fördelar. Europas mångfald skall också vara en konkurrensfördel.

1.5.7

Introducera entreprenörskap i skolan. Medverka till att lärande för livet inte innebär enbart lärande för arbetstagarlivet. Entreprenörskap i skolan som särskilt ämne likväl som en integrerad del i ämnesundervisningen är en viktig del i ett modernt skolväsende. Att få kunskap om företagande och praktik i företag stärker elevernas förståelse för samhället och ökar möjligheterna att välja sysselsättning. Att föra en dialog med lokala och regionala arbetsgivare stärker också möjligheten att undervisningen anpassas efter arbetsmarknadens behov.

1.5.8

Stärk rådgivningen till nyföretagare och andra chansens företagare. Det är viktigt att entreprenörer som i första hand har en idé och en vilja att genomdriva den ges möjlighet att på ett enkelt sätt få relevant rådgivning. Arbetstagare som väljer att starta eget behöver också få tillgång till information och rådgivning. Dessutom kan de erfarenheter som ett misslyckat företagande ger bidra till att uppnå ett framgångsrikt företagande.

1.5.9

Inrätta ”first-stop-shops” för företag inriktade på rådgivning, stöd och finansiering. Både entreprenörer och etablerade företag är i behov av rådgivning och stöd. Det krävs mycket för att en etablerad företagare skall kunna upprätthålla konkurrenskraften, och tillgången till professionellt stöd och rådgivning är mycket värdefull. Det kan även behövas stöd i kontakterna med myndigheter och där kan ett ”first-stop-shop” fungera som mellanhand. Tillgången till finansiering är också av stor vikt och ett center inriktat även på att underlätta tillgången till kapital kan vara en viktig hjälp för många företagare. Det finns allt färre lokala banker och bankernas kännedom om lokala förhållanden minskar som ett resultat. Bristen på finansiering är ett nationellt och europeiskt problem, men kommuner och regioner kan bidra till att mildra effekterna.

1.5.10

Utbilda anställda i offentlig förvaltning om vad företagande innebär. En ökad förståelse för företagandets villkor är viktigt för att lokala och regionala myndigheter skall underlätta och inte motverka företagande och entreprenörskap. Det innebär inte att det offentliga åtagandets myndighetsutövande eller särskilda villkor skall ifrågasättas. En offentliganställd som har en bredare kunskap om samhällets olika delar har helt enkelt en bättre förmåga att fatta väl avvägda beslut.

1.5.11

Inrätta konsultativa råd med företagare och arbetstagarrepresentanter. De lokala och regionala demokratierna fattar självständiga beslut byggda på de mandat som väljarna har givit. För att besluten skall bygga på bästa sakliga grund krävs en kontinuerlig dialog med olika samhällsaktörer och medborgare. För att trygga sysselsättning och stärka tillväxten är en dialog med det lokala och regionala näringslivet viktigt likväl som med de anställda. Ett konsultativt råd där politiken, näringslivet och arbetstagarna möts kan vara ett sätt att stärka underlaget för politiska beslut.

1.5.12

Bidra till samverkan mellan utbildningsinstitutioner, företag, organisationer och anställda. Lärandet tar inte slut med skolan och vi behöver stärka det livslånga lärandet för att möta nya krav på kompetens. Genom till exempel lokala lärcentra kan utbud och efterfrågan på utbildning bättre matchas. Utbildningen behöver anpassas till företagare och deras anställda. Betydligt mer utbildning behöver till exempel erbjudas på kvällstid.

1.5.13

Utveckla samarbetet med universitet och högskolor. Det är viktigt att uppmuntra till högre utbildning och att förbättra tillgängligheten till utbildning och vidareutbildning på akademisk nivå. Samarbetet med universitetsvärlden behöver generellt förbättras för att mer forskning skall bli tillämpbar och möta behoven både i näringsliv och i offentlig sektor. Det samspel som finns mellan akademi och samhälle som präglar amerikanska universitet bidrar till att skapa tillväxt, och kommuner och regioner behöver verka för att stärka ett sådant samspel. Samtidigt behöver universitetens incitament att samverka förbättras.

1.5.14

Bidra till att forskningsresultat sprids. En utmaning för Europa är att i högre grad tillämpa den forskning som bedrivs. Kontaktpunkter för spridning av forskningsresultat och innovationer behöver befinna sig nära de företag som kan dra nytta av ny kunskap och nya idéer.

1.5.15

Främja de näringslivskluster som skapas. Företag inom samma bransch som ligger geografiskt nära varandra kan utveckla näringslivskluster där tjänster, personal och idéer rör sig mellan företagen. Klustren stärker utvecklingen av bästa metoder och konkurrenskraften genom det täta samspel som sker mellan individer och företag inom samma bransch och kompetensområde. Dessa bör gynnas genom förbättrad tillgång till bästa metoder och tillgång till utbildad personal. Att främja kluster måste vara en viktig del av den regionala och lokala planeringen.

1.5.16

Använd fysisk planering som ett aktivt instrument för att stärka konkurrenskraften. Fysisk planering har stor betydelse för vilken lokal marknad som skapas. Tillgången till affärslokaler och möjligheten att etablera företag påverkas av planeringen. En marknads funktion beror också på tillgängligheten för kunder till butiker och service. För tillgängligheten spelar goda offentliga kommunikationer en viktig roll. I Europa råder etableringsfrihet men om inte lokal och regional fysisk planering används rätt kan den i praktiken försvåra etablering av företag. Den regionala och lokala planeringen, både i landsbygd och i urbana områden, måste i högre grad inriktas på att stödja tillväxt och utveckling.

1.5.17

Sätt mål för effektivisering av offentliga tjänster. I Europa utgör lokalt och regionalt producerade offentligt finansierade tjänster en betydande del av ekonomin. Hur dessa resurser används har betydelse inte bara för den service medborgarna får utan även för konkurrenskraften. Ett bättre nyttjande av skattemedel ger positiva effekter på den totala ekonomin och påverkar sysselsättningen positivt. Ständig effektivisering av den offentliga servicen som produceras ger ökad offentlig produktivitet och större frihet i val av skattesatser och nivå på servicen. För att öka effektiviseringen i offentlig produktion krävs goda uppföljningssystem och möjligheter att jämföra och utvecklas enligt best practice.

1.5.18

Genomför analyser av besluts effekt på företagandets villkor. Offentliga organ behöver ta hänsyn till de effekter som deras beslut får för olika medborgare och för till exempel miljön. I likhet med att miljökonsekvensbeskrivningar tas fram bör även konsekvenserna för näringslivet och sysselsättningen beskrivas. Befintliga regler behöver också ses över i syfte att eliminera regler som orsakar onödiga kostnader och som hämmar företagens konkurrenskraft.

1.5.19

Undersök och prova kreativa sätt att tillhandahålla service. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör lokala och regionala myndigheter försöka öka effektiviteten i sin serviceverksamhet genom att undersöka och prova kreativa driftsformer, t.ex. upphandling, som i sin tur kan stimulera de lokala och regionala marknaderna.

1.5.20

Stärk upphandlingskompetensen. Utveckla den offentliga upphandlingen till ett aktivt och transparent instrument för att främja konkurrensen. Det är viktigt att upphandlingskompetensen stärks för att förbättra kvalitén och förutsägbarheten i utvärderingarna av anbud. Ofta kan upphandlingscentraler inrättas med deltagande av flera offentliga myndigheter i syfte att säkra en hög kompetens.

1.5.21

Främja småföretag vid upphandling. Samtidigt som det kan vara viktigt att samordna upphandlingskompetens över kommungränser är det viktigt att det inte innebär att upphandlingar bakas samman i för småföretag omöjligt stora uppdrag. Istället bör stora upphandlingar i möjligaste mån delas upp i flera mindre upphandlingar, vilket skulle gynna småföretagen. Den administrativa bördan vid anbudsförfarande är ofta alldeles för stor för småföretag. Upphandlingsformulär och förfarande bör i möjligaste mån standardiseras och enhetliga standarder, regionalt, nationellt och slutligen europeiskt bör skapas. Användningen av informationsteknik både för upphandling och mindre uppköp måste utökas.

1.5.22

Öka användningen av e-förvaltning. För att spara kostnader både för medborgare, företag och förvaltning behöver e-förvaltning byggas ut. En god e-förvaltning förbättrar servicen, frigör resurser till kärnverksamheten och förenklar ett ökat elektroniskt informationsutbyte mellan offentliga institutioner.

1.5.23

Öka sysselsättning och minska bidragsberoendet. Den samlade ekonomiska och sociala politiken på regional och kommunal nivå måste i högre grad inriktas på att åstadkomma fler arbetstillfällen, ge fler människor möjlighet till arbete och minska bidragsberoendet. Ökad sysselsättning är alltid det bästa sättet att minska sociala problem. Utvärderingar av vilka sysselsättningseffekter den sociala politiken ger bör ske fortlöpande i syfte att förbättra metoderna. Man bör på detta område också anordna tekniska möten för utbyte av väl fungerande metoder.

1.5.24

Frigör arbetskraft. Bidra till att frigöra arbetskraft genom bland annat utökad barnomsorg och insatser för förbättrad integration av arbetslösa invandrare i arbetsliv och företagande. I detta sammanhang spelar ökad jämställdhet en viktig roll. Ökad jämställdhet på arbetsmarknaden har stor betydelse för tillväxten. De äldre som har passerat pensionsåldern och vill fortsätta arbeta är också en resurs och bör inte hindras utan snarare välkomnas av samhället.

1.5.25

Förstora arbetsmarknaden genom bättre kommunikationer. Stora städers ekonomiska framgång beror delvis på den stora tillgången på arbetskraft och arbetstillfällen och på att avstånden är nära och kommunikationerna goda. Det gör matchningen enklare mellan arbetssökande och lediga arbeten. Betydelsen för den enskilde arbetstagaren av att ha tillgång till en stor arbetsmarknad kan inte underskattas. Det är därför viktigt att infrastrukturen och de allmänna kommunikationerna stärks för att tillgängligheten till arbetstillfällen skall öka. Regioner som gränsar till varandra måste se till att pendling över regiongränsen inte kostar mer än pendling inom regionen.

1.5.26

Säkra hög tillgänglighet till bredbandstjänster. Lokala och regionala myndigheter kan bidra till att marknadsdrivna bredbandstjänster byggs ut. Bredband ökar tillgängligheten till tjänster och underlättar distansarbete.

2.1

Regionkommittén åtar sig att hålla debatten om lokal och regional konkurrenskraft levande och uppmanar Europas kommuner, städer och regioner att föra debatten i de egna demokratiska församlingarna. Konkurrenskraften byggs underifrån och där måste denna för Europas framtid livsviktiga debatt föras och där måste orden omsättas i handling.

2.2

Regionkommittén uppmanar Europas kommuner, städer och regioner att överväga de exempel på konkreta åtgärder för ökad konkurrenskraft som rapporten beskriver och att upprätta lokala och regionala tillväxtplaner inriktade på ökad konkurrenskraft. Planerna behöver lista åtgärder avpassade för de förhållanden som råder lokalt och regionalt.

2.3

Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna att erkänna kommuners och regioners roll för tillväxt och konkurrenskraft och att underlätta för den lokala och regionala utvecklingskraften genom att säkra en hög grad av handlingsutrymme inom utvecklingspolitiken för lokal och regional nivå. Beredningen av de nationella reformprogrammen bör inbegripa en bedömning av den regionala och lokala nivåns roll i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken när det gäller genomförandet av olika riktlinjer. I det sammanhanget är det viktigt att sammanhållningspolitiken fokuserar på att uppnå Lissabonmålen och uttryckligen ger städer och lokala myndigheter en konkret roll.

2.4

Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erkänna den viktiga roll som Europas tillväxtregioner och storstadsregioner spelar för hela unionens utveckling. Regioner som släpar efter behöver dragkraften från Europas ekonomiska motorer.

2.5

Regionkommittén uppmanar kommissionen att kraftfullt främja ett europeiskt lärande om regional tillväxt och konkurrenskraft. Strategiska insatser krävs för att lära av goda europeiska exempel likväl som av exempel från andra delar av världen. Tematisk benchmarking där likartade regioner jämförs med varandra behöver främjas.

2.6

Regionkommittén uppmanar kommissionen att utveckla årliga regionala konkurrenskraftsrapporter som beskriver förhållandena i unionens regioner i syfte att underlätta tematisk benchmarking och best practice. Regionkommittén stödjer gärna kommissionen i detta arbete.

2.7

Regionkommittén har för avsikt att aktivt bidra till förberedelserna för Europeiska rådets vårmöte och utvärderingen av de nationella handlingsplanerna.