25.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 162/24

1.1

Av strategiska, politiska och ekonomiska skäl förespråkar EESK uttryckligen att EU bör ha oberoende tillgång till rymden. Därför ställer vi oss bakom den politik som beskrivs i de dokument som det gemensamma rymdrådet, kommissionen och ESA (1) utarbetade i april och maj 2007.

1.2

En europeisk rymdpolitik bör syfta till fredliga mål samt till att säkerställa den gemensamma säkerheten.

1.3

EESK menar att EU:s rymdverksamhet – antingen den bedrivs på nationell nivå, inom EU eller inom ramen för ESA – påtagligt kommer att gynna olika områden, exempelvis när det gäller vetenskaplig forskning, ett önskvärt tillskott i form av infrastruktur och data samt många ekonomiska tillämpningar till följd av integrerade rymd- och landbaserade system.

1.4

ESA-konceptet har visat sig vara utomordentligt framgångsrikt när det gäller att ge Europa en viktig roll inom den internationella rymdsektorn. Kopplingen till kommissionens verksamhet bör och kommer att frigöra en avsevärd potential. Därför måste man utarbeta förfaranden för samarbete och avgränsning av behörighet. Att som planerat göra en samordning och en tydlig ansvarsfördelning mellan kommissionen och ESA vore därför till stor nytta.

1.5

Den globala utvecklingen – i USA, Ryssland, Japan, Kina och Indien och andra rymdnationer – tvingar EU att i ännu högre grad agera som både konkurrent och samarbetspartner på rymdområdet. Därför måste det på begränsad tid utarbetas konkreta program och inledas beslutsförfaranden, så att EU kan hålla samma takt som övriga världsaktörer.

1.6

Ett snabbare samordnat beslutsförfarande skulle samtidigt förbättra möjligheterna att fastställa och följaktligen även utföra uppdrag som är i linje med användarnas behov.

1.7

Galileo och GMES är EU:s ”flaggskepp”. Galileo-programmen bör genomföras utan dröjsmål.

1.8

Att man låter rymdområdet ingå i det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och i gemenskapspolitiken måste leda till ett samordnat agerande från samtliga generaldirektorat. Denna breddade bas för strategiskt tänkande inom kommissionen kommer att få positiva effekter för samordningen på nationell nivå, något som ofta saknas. En samordnad insats skulle i detta avseende vara det bästa

1.9

Alla medlemsstater, inklusive de mindre och de nya medlemsstaterna, måste gynnas av den europeiska rymdpolitiken genom att det skapas tillräckligt utrymme för vetenskaplig kompetens och högkvalificerad industriell kapacitet i hela EU, inom sektorerna på både högre och lägre nivå.

1.10

Enligt ESA:s industripolitik (2) innebär principen om ”rättvist återflöde” att varje land får tillbaka de egna investeringarna genom kontrakt och koncessioner. Förbindelserna mellan de statliga myndigheterna, ESA, privata företag och forskningsinstitut återspeglar djuprotade mönster.

1.11

Hittills har principen om ”rättvist återflöde” varit framgångsrik i arbetet med att utveckla europeisk rymdkapacitet. Marknaden har emellertid mognat och kräver nu större flexibilitet eftersom fasta förbindelser i regel inte främjar industriellt nyskapande. Till följd av marknadstrycket, användarnas behov och tjänsternas utveckling förväntas emellertid småföretag svara mot den europeiska rymdpolitikens nya krav och alternativ.

1.12

Plötsliga förändringar av fasta förfaranden och förbindelser kan å andra sidan vara kontraproduktivt, även om man tar hänsyn till de stora skillnaderna när det gäller bidragen till ESA.

1.13

Därför efterlyser EESK en öppen och transparent analys och dialog om vad EU bör uppnå om tio år: Vilka mål och motsvarande institutionella redskap – vad angår ESA, kommissionen och medlemsstaterna – krävs för att ett gemensamt samstämmigt europeiskt uppdrag ska kunna genomföras? Dialogen bör bland annat inbegripa finansieringen av ESA, hur de medelstora företagen aktivt kan medverka och hur konkurrenskraften kan bevaras på högsta nivå.

1.14

Kommissionens ansvar när det gäller tillämpningar och främjande av användarnas behov är av avgörande betydelse. EESK hoppas att kommissionen kommer att föra öppna diskussioner och involvera den privata sektorn, och då främst de små och medelstora företagen.

1.15

EESK håller med rådet om rymdområdets betydelse för försvaret och säkerheten. Man bör arbeta aktivare vad gäller planeringen av framtida system som sammanför de europeiska länderna.

1.16

Eftersom gränserna mellan civila och militära tillämpningar är otydliga, bör man fullt ut utnyttja möjligheterna till en dubbel användning.

1.17

Slutligen är kommunikation mycket viktigt. EESK menar att det krävs bättre information om de positiva effekterna av rymdforskningen i vardagen.

1.18

Välriktad information om den europeiska rymdpolitiken skulle innebära positiva incitament till undomar inom denna sektor och generellt sett göra det attraktivare för dem att studera vetenskap och teknik.

2.1

Det senaste årtiondet har EU-institutionerna och nationella arbetsgrupper i allt större omfattning diskuterat nya steg vad gäller den europeiska rymdpolitikens framtid.

2.2

I april 2007 offentliggjorde kommissionen i nära samarbete med ESA (3) ett meddelande om rymdpolitiken (4), en åtföljande konsekvensanalys och ett utförligt program över åtgärder som planeras av ESA, kommissionen och medlemsstaterna.

2.3

Den 22 maj 2007 antog rymdrådet (5) en resolution om den europeiska rymdpolitiken, baserad på kommissionens meddelande.

2.4

Som framgår av ovannämnda dokument har intresset för denna fråga ökat, och detta främjas av den globala utvecklingen på olika områden och olika strategiska EU-mål:

2.5

År 2003 och 2004 lade Europeiska kommissionen fram en grönbok och en vitbok om rymdpolitiken. I båda dessa dokument skisseras riktlinjerna för en framtida rymdpolitik. De innehöll många – ibland långtgående – förslag, som har utvecklats i det tidigare nämnda meddelandet.

2.6

I sin resolution av den 22 maj bekräftade rådet att rymdsektorn är en strategisk tillgång, som bidrar till Europas oberoende, säkerhet och välstånd samt till Europas roll i världen. Att intensifiera det europeiska samarbetet för rymdbaserade tjänster till förmån för medborgarna är en central fråga. Rådet kopplar rymdpolitiken till Lissabonstrategin, och understryker dess relevans för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

2.7

I rådets resolution framhålls målet för ett europeiskt forskningsområde, och samarbetet mellan ESA och kommissionen bekräftas. Det kommer att leda till större effektivitet, högre anslag till finansieringen av europeiska program och ett starkare samband mellan teknik och tillämpning. Förbindelserna mellan ESA och kommissionen kommer att utvecklas på grundval av de erfarenheter som görs. Frågan om medfinansieringen av existerande basinfrastrukturer (Kourou, Darmstadt) har dock inte lösts.

2.8

En central fråga är samarbetet och arbetsfördelningen mellan ESA och kommissionen. ESA intar en ledande ställning när det gäller forskning och teknik, och kommissionen kommer att svara för tillämpningar som är kopplade till dess egen politik, exempelvis transporter, miljö, säkerhet och förbindelser med tredjeländer, samt för kartläggningen av icke-statliga användares behov av bättre tjänster.

2.9

Kostnadseffektivitet inom den offentliga sektorns program kommer att bidra till konkurrenskraften hos privata industri- och handelsföretag. De små och medelstora företagen och underleverantörerna är särskilt viktiga. Samtidigt erkänner rådet ESA:s industripolitik, särskilt principen om ”rättvist återflöde”, som ett instrument för att stimulera investeringar och främja den europeiska konkurrenskraften.

2.10

Tveklöst innebär resolutionen från i maj 2007 ett nytt steg, vilket var mer än välkommet bland de ledande aktörerna (6).

3.1

Det sker snabba förändringar på rymdområdet. Det senaste årtiondet har EESK välkomnat kommissionens grön- och vitböcker om rymdpolitik (7). Som tidigare framhållits stöder EESK de nya steg som togs av rådet, kommissionen och ESA i maj 2007. Det ligger ett symbolvärde i att genombrotten i rymdpolitiken äger rum i början på 2000-talet. Detta är början på en ny era.

3.2

Den globala utvecklingen på rymdområdet får en allt större strategisk och teknisk betydelse.

3.2.1

Uppenbarligen blir rymdpolitiken allt viktigare, för att inte säga nödvändig, för att uppnå våra mål på jorden. Med andra ord är rymdtillämpningar av grundläggande betydelse för att ekonomiska och samhälleliga mål för ett sammanväxande Europa ska kunna uppfyllas.

3.2.2

Inom vetenskap och forskning är framstegen inom astronomi och planetforskning uppenbara. ESA har tillgång till de nätverk som redan finns och bidrar med riktade program och expertgranskningar. I motsats till den vetenskapliga världen är den militära sektorn fortfarande nationsbaserad.

3.2.3

Strategiskt sett måste Europa skydda sitt oberoende mot USA och Ryssland och i allt större utsträckning även mot Kina och Indien och andra rymdnationer, som alla samtidigt är både konkurrenter och samarbetsparter i rymden. Europas ställning i världen bör generellt sett utgöra utgångspunkten för all rymdpolitik.

3.3

Rymdrådets resolution av den 22 maj 2007 och åtföljande dokument, exempelvis kommissionens meddelande från 2007, dess konsekvensanalys, uttalandet av ESA:s generaldirektör och de preliminära byggstenarna i ett gemensamt europeiskt program som omfattar ESA, kommissionen och medlemsstaterna, är stora steg framåt, särskilt mot bakgrund av följande:

3.4

Ramavtalet från 2003 (8) mellan ESA och EU lade grunden för en samordnad planering och gemensamma insatser. För närvarande håller rådet på att utarbeta en övergripande strategi som syftar till en bättre samordning och främjar effektiviteten i individuella projekt, antingen de är nationella, mellanstatliga eller europeiska.

3.5

Till de viktigaste inslagen hör enligt EESK:s uppfattning det växande samförståndet och den ökande samsynen mellan medlemsstaterna, det bekräftade samarbetet mellan kommissionen och ESA samt det delade ansvaret mellan dessa båda organ (som är grunden för en ökad EU-finansiering), en bättre balans mellan forskning och utveckling å ena sidan och tillämpning å den andra och – viktigast av allt – den uttalade avsikten att sätta användarnas behov i första rummet. Andra viktiga inslag är partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn samt flaggskeppen Galileo och GMES (9), som prioriteras inom ramen för den europeiska rymdpolitiken.

3.6

Det bör emellertid noteras att de planerade åtgärderna ingår i en långvarig process som säkert ännu inte har gått in i sin slutfas. Konkreta projekt och finansieringsflöden måste fortfarande utarbetas.

3.7

ESA:s, Eumetsats och medlemsstaternas totala budget för rymdverksamheten uppgick 2005 till 4,8 miljarder euro (EU undantaget) (10). Under 2007–2013 kommer Europeiska kommissionen att anslå en garanterad summa på 1,4 miljarder euro till rymdtillämpningar och rymdverksamhet via det sjunde ramprogrammet. Anslagen till rymdområdet uppgår världen över till 50 miljarder euro. USA:s rymdbudget uppgår till cirka 40 miljarder euro, och det militära svarar för mer än 50 %. Till grund för de amerikanska utgifterna ligger en allamerikansk strategi som påverkar samarbetet mellan olika institutioner och företag (11). Framför allt är USA en stängd marknad som är tillräckligt stor för att stödja USA:s rymdindustri utan att denna behöver konkurrera på den internationella kommersiella marknaden.

3.8

Den europeiska rymdverksamheten är en blandning av europeiska (mellanstatliga eller gemensamma) och nationella program. ESA samordnar inte bara projekt, och har hittills visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är en organisation för forskning och utveckling som utvecklar en omfattande och lyckad infrastruktur på gemenskapsnivå. Det finns stora europeiska ESA-operatörer i rymden: Arianespace, Eumetsat och Eutelsat. Förutom dessa program har vissa medlemsstater egna program, baserade på nationella politiska och tekniska traditioner och målsättningar och likaledes på den kapacitet, de nätverk och de tillämpningar som finns på nationell nivå. Ett komplicerat system med gemensamma och nationella program ligger bakom den europeiska modellen.

3.9

Sannolikt kommer de nya medlemsstaterna att gå med i ESA, vilket skulle innebära att antalet medlemsländer i ESA ökar från 17 till 22 (12). Man bör dra nytta av befintlig vetenskaplig kompetens och möjligheterna att stärka de ekonomiska klustren.

3.10

Det är möjligt att det kommer att ske överlappningar mellan de nationella programmen och ESA. De försvarsbaserade projekten har hittills övervägande varit nationella. Detta kan också leda till ineffektivitet på grund av de otydliga gränserna mellan teknik i militära respektive civila syften. Den nya övergripande metoden kan främja konvergens.

3.11

Budgetarna är kopplade till infrastruktur och insamling av data. Ju bättre kontakterna med företagen och marknadskrafterna är organiserade, desto större blir multiplikatoreffekterna i form av tillämpningar och tjänster. Eumetsat (operatören för meteorologiska satelliter) är i sammanhanget ett belysande exempel och kan utgöra en förebild för andra sektorer.

3.12

Med hänsyn till budgetbegränsningarna vore det klokt om EU fokuserar på prioriterade frågor och ställer sig öppet till internationellt samarbete. Internationellt samarbete har ett stort mervärde och i vissa fall imponerande multiplikatoreffekter. För att kunna agera som likvärdig part i förhållande till tredjeländer måste EU:s kapacitet uppfylla de grundläggande krav som ställs vid sidan av de prioriterade frågorna. Det vore önskvärt att man gemensamt kommer överens om dessa krav, och att man därefter gör tillräckligt stora investeringar.

3.13

I ett nyligen offentliggjort yttrande ställer sig EESK bakom det övergripande europeiska navigationsprogrammet Galileo (13). Galileo kommer att säkerställa korrektare tids- och positionsbestämningar världen över för civila tillämpningar på ett stort antal områden. Det går att jämföra med det amerikanska GPS-systemet, men tillför även vissa saker.

3.13.1

Galileo kommer att bekräfta EU:s ställning som en oberoende aktör i rymden.

3.13.2

Effekterna för företagen i tidigare led har inte varit tillfredsställande. EESK välkomnar rådets beslut att finansiera Galileo, liksom den definition som programmen getts. Dessa program bör införas snarast i syfte att skapa gynnsamma villkor för sektorerna i senare led (14).

3.13.3

Förutom hindren för ett hållbart offentlig-privat partnerskap, som i vilket fall som helst ofta är komplicerat, finns det ett antal andra problem som inte lösts och som det är viktigt att snabbt komma till rätta med för att få de privata aktörerna att medverka aktivt.

3.14

Förutom redan befintliga tjänster kommer GMES att ge tillgång till en enhetlig och allt nödvändigare uppsättning tjänster baserade på jordobservationer. Det kommer att ”öka Europas kapacitet för miljöpolitisk övervakning och analys och bidra till de säkerhetspolitiska behoven” (15). En dynamisk global utveckling visar i vilken utsträckning det är önskvärt med nya verktyg för att anta nya utmaningar som rör miljön, klimatförändringarna, hälsan och den individuella och kollektiva säkerheten.

3.14.1

Dessa utmaningar avser ett stort antal områden – från naturkatastrofer och kriser till klimatförändringseffekter till följd av utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samt civilskydd och gränskontroller.

3.14.2

De relevanta tillämpningarna på detta område är användardrivna – av användare från många olika grupper som företräder politiker, offentliga myndigheter, företag och medborgarna – vilket understryker att det finns behov av en ökad samordning mellan ESA, kommissionen och medlemsstaterna och en sammanställning av behoven från EU.

3.14.3

GMES-tjänsterna kommer att gynna utvecklingen och genomförandet av EU:s politik på olika områden. Med hänsyn till det förväntade mervärdet av GMES, måste budgetförvaltningen (2009) inbegripa kontinuerlig finansiering av tjänster och rymdtillämpningar till stöd för EU:s politik.

3.14.4

Även när det gäller GMES-infrastrukturen är det regeringarnas ansvar att på ett tillförlitligt och hållbart sätt samla in data. Därefter måste det skapas villkor för deltagande av privata företag.

3.15

Galileo, GMES och de andra programmen visar alla att rymdpolitiken håller på att bli operativ och att den stöder pågående tekniska framsteg och tillämpningar som kommer att bidra till användningen av nya metoder när det gäller analys, förebyggande åtgärder och lösningar på samhällsfrågor.

3.16

Det är viktigt att alla medlemsstater, inklusive de mindre och de nya medlemsstaterna, gynnas av den europeiska rymdpolitiken. Ett åtagande från samtliga medlemsstaters sida ligger också i EU:s gemensamma intresse.

3.17

De nya medlemsstaterna kommer säkert att dra nytta av tillämpningarna. Dessutom bör det skapas möjligheter för dem att bidra med den vetenskapliga kompetens de redan besitter och med sin höga industriella kapacitet så att de kan stärka sin potential.

4.1

Rymdrådet sammanträdde för första gången i november 2004 för att diskutera och främja en europeisk samsyn och EU-baserade program. EESK hoppas och tror att de riktlinjer som rådet gav i maj 2007 skapar de förutsättningar som krävs för en rymdpolitik och som stämmer överens med EU:s målsättningar.

4.2

Bättre institutionella bestämmelser är alltid en förutsättning för framsteg. Mot denna bakgrund välkomnar EESK rådets och kommissionens växande engagemang i rymdfrågor, liksom det planerade och väldefinierade samarbetet och ansvarsuppdelningen mellan ESA och kommissionen.

4.3

Rymdrådet utgör den önskvärda plattformen för en diskussion om de mellanstatliga och gemenskapsrelaterade metoderna, vilka måste kopplas samman på ett effektivt sätt.

4.4

Att man har fört in ”rymden” i gemenskapspolitiken och ett särskilt avsnitt om rymdpolitiken i det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration måste synliggöras genom den planerade medverkan av samtliga generaldirektorat. Detta integrerade engagemang kommer även att bredda basen för strategiskt tänkande. Den särskilda befogenhet som det nya fördraget tilldelar EU på rymdområdet blir säkerligen till hjälp.

4.5

Särskilt uppmärksamhet bör fästas vid lagstiftningen, som dock ofta förbises. När det som i USA:s fall rör sig om ett enda land, är den befintliga lagstiftningen den naturliga ramen för konkreta åtgärder och åtföljande regler. I den komplicerade situation som råder i EU – med ESA, kommissionen och de suveräna medlemsstaterna – saknas det en välstrukturerad rättslig ordning, vilket är kontraproduktivt. Allt eftersom EU:s rymdrelaterade verksamhet byggs ut blir det allt viktigare med ett enhetligt och logiskt rättsligt och institutionellt ramverk.

4.6

Kommissionens ansvar för tillämpningarna kommer liksom olika generaldirektorats medverkan att inverka positivt på diskussionerna och samarbetet med den privata sektorn. Detta kommer att öppna nya möjligheter för användardrivna projekt.

4.7

En särskilt viktig aspekt som bör nämnas är det nya föredragets bestämmelser avseende sambandet mellan rådets höga representant för den gemensamma utrikespolitiken och kommissionens vice ordförande, som kommer att vara en och samma person.

4.8

Centralt för den europeiska rymdpolitiken är att det strategiska tänkandet inom kommissionen även får en positiv inverkan vad gäller enhetliga strategier på nationell nivå, något som ofta saknas. Nätverk med (potentiella) användare inom de nationella myndigheterna kommer också att främjas genom medverkan av kommissionens generaldirektorat.

4.9

Därför är det även mycket positivt att det inrättats ett GMES-kontor inom GD Näringsliv.

4.10

Kommissionens medverkan ger rymdpolitiken en plats bland övrig gemenskapspolitik. Detta kommer att bidra till att förbättra bilden av hur ”rymden” kan gynna medborgarna.

4.11

Hittills har rymdområdet varit alltför isolerat och informationen har brustit. Effektiv information från kommissionen och rådet bör framhålla rymdområdets samhällseffekter. Välriktad information ska också inbegripa positiva incitament till ungdomar när det gäller rymdområdet, och mer allmänt, incitament till studier i vetenskap och teknik.

4.12

EESK vill understryka att det är mycket viktigt med en systematisk och övergripande transparent utvärdering och ett korrekt genomförande. Det komplexa förhållandet mellan forskningscentrum, EU:s och medlemsstaternas offentliga myndigheter och de privata företagen samt komplicerade finansiella och organisatoriska arrangemang kräver övervakning. I en dynamisk interaktion kan en effektiv övervakning bidra till insyn och förmodligen till förenkling och nya synsätt och projekt samt deras finansiering.

5.1

Strategiska koncept och program i medlemsstaterna, särskilda nationella förbindelser med privata företag, mellanstatligt samarbete inom och utom EU och ett teknikdrivet ESA som ett mellanstatligt organ ligger bakom principen om ”rättvist återflöde”: Varje land får tillbaka sina egna investeringar i ESA-verksamhet i form av avtal med landets företag enligt ett komplicerat system med kontrakt och koncessioner. För närvarande är ESA:s näringslivspolitik framgångsrik.

5.2

Förbindelserna mellan de statliga myndigheterna, forskningsinstituten, ESA och de privata företagen återspeglar djuprotade strukturer, vilket även beror på att rymdsegmentet är en avgränsad och specialiserad marknad.

5.3

Hänsyn bör tas till följande exempel på avgörande utveckling:

5.4

Rådet förespråkar att man behåller principen om ”rättvist återflöde” när det gäller ESA. I det avseendet sammanfaller inte de olika ESA-medlemsländernas intressen helt och hållet. Det bör även noteras att principen om ”rättvist återflöde” redan har vidareutvecklats. Metoden är smidigare än tidigare och moderniseras successivt. EESK är av uppfattningen att principen om ”rättvist återflöde” kommer att visa sig tillräckligt flexibel för att involvera (alltjämt) i huvudsak nationellt baserade högkvalificerade medelstora företag på ett lämpligt sätt.

5.5

I fråga om kommissionens deltagande och finansiering gäller EU:s regler (t.ex. de konkurrenspolitiska reglerna och reglerna om offentlig upphandling). Kommittén förordar att kommissionen utvecklar lämpliga instrument och finansieringsregler för gemenskapsåtgärder på rymdområdet som tar hänsyn till rymdsektorns särdrag och möjliggör en balanserad rymdindustri i medlemsstaterna.

5.6

Något som särskilt måste uppmärksammas är de små och medelstora företagens roll vid utvecklingen av tjänster. En åtskillnad måste göras mellan stora, ofta internationellt verksamma företag och ett stort antal specialiserade, och i huvudsak nationellt baserade, medelstora företag som letar efter möjligheter i anslutning till det europeiska rymdprojektet. Konsortier av små och medelstora företag inom rymdsektorn behöver stöd.

5.6.1

De små och medelstora företagens roll växer (16). Det kommer förmodligen alltmera att bli så inom denna sektor på grund av marknadstryckets betydelse och användarnas behov och den dynamiska medverkan av mindre företag i tjänsteutvecklingen. Effektiv planering och projekt i samarbete med medelstora företag kommer att bli allt vanligare.

5.6.2

Hittills har rymdpolitiken till stor del varit åtskild från andra delar av ekonomin. Att fokus nu flyttats och ligger på en mer övergripande metod och samarbetet mellan ESA och kommissionen kommer att bidra till att teknik, privata investeringar och privata företag länkas samman. Erfarenheterna från Eumetsat och dess utveckling av operativa tjänster kan vara av praktiskt värde för GMES.

5.6.3

När det gäller affärsplaneringen med avseende på satelliter, kan marknadsföring och kommersialisering ge upphov till fördelaktiga metoder. Nätverk bestående av medelstora företag kommer att bli allt vanligare.

5.7

Rymdbaserade och markbaserade system ska integreras enligt GMES planer. Intelligenta sensornätverk kan utvecklas ytterligare.

5.8

Näringslivets involvering kräver att EU:s efterfrågan noga definieras. Att man vid sidan av forskning, uppgiftsinsamling och infrastruktur i större utsträckning betonar tjänster och användarnas behov innebär att det ständigt krävs en finjustering mellan vetenskap och tillämpning i hela EU (17).

5.9

Som påpekats tidigare måste tillämpningarna backas upp av den tekniska utvecklingen. Bland annat är ESTP (18), som sammanför vetenskapliga och industriella aktörer, en mycket lovande plattform för identifieringen av önskad teknik. ESTP förväntas ange en långsiktig strategisk forskningsagenda. ESTP kan även tillhandahålla kopplingar till andra industriområden.

5.10

Hittills har principen om ”rättvist återflöde” varit framgångsrik i arbetet med att utveckla europeisk rymdkapacitet. Marknaden har emellertid mognat och kräver nu större flexibilitet eftersom fasta förbindelser i regel inte främjar industriellt nyskapande. Till följd av marknadstrycket, användarnas behov och tjänsternas utveckling förväntas emellertid småföretag svara mot den europeiska rymdpolitikens nya krav och alternativ.

5.10.1

Därför måste de stora skillnaderna mellan de nationella bidragen till ESA, framför allt när det gäller de nya medlemsstaterna och de mindre länderna samt länder som inte är med i EU (men som är med i ESA), också beaktas.

5.11

EESK förordar en öppen och transparent analys och dialog om vad EU förväntas uppnå om tio år för att bevara och förbättra sin ställning i världen: vilka mål och motsvarande institutionella verktyg – vad angår ESA, kommissionen och medlemsstaterna – krävs för att utföra ett gemensamt samordnat europeiskt uppdrag, inklusive ett dynamiskt deltagande av medelstora företag och garantier om största möjliga konkurrens?

5.12

En sådan analys och dialog skulle också inbegripa ESA:s finansiering, särskilt effekterna av frivilliga insatser, och hur förfaranden samt en fortlöpande integration av utnyttjandet av rymdbaserade tjänster på EU:s inre marknad kan planeras. För de områden där kommissionens generaldirektorat ska delta bör särskilda finansieringsregler och motsvarande kostnadsnycklar utarbetas.

5.13

Modern sektorsbaserad industripolitik såsom den utformats av kommissionen inom olika sektorer kan också vara till hjälp, men rymdområdets särdrag måste beaktas. Till dessa hör behovet av offentligt finansierad teknik och infrastruktur, utvecklingen av prototyper, avsaknaden av en reell marknad med olika segment och en aktiv rymdrelaterad industripolitik i USA och i andra länder som styrs och finansieras av myndigheterna.

5.14

Till att börja med är det mycket angeläget att konkretisera politikernas ståndpunkter när det gäller EU:s industriella mål.

6.1

I rådets resolution understryks rymdområdets betydelse för försvaret och säkerheten. En gemensam strategi för EU:s militära kapacitet diskuteras allt oftare.

6.2

Denna diskussion är ett led i den önskvärda utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. EESK välkomnar den slutsats som successivt accepterats att säkerheten inte längre ska utgöra ett enda politikområde, utan att den ska omfattas av flera olika politikområden inom EU-institutionerna (19).

6.3

Man bör även komma ihåg att gränserna mellan civila och militära tillämpningar är otydliga. Det rekommenderas att man belyser potentiella ömsesidiga möjligheter när det gäller kravuppsättningen inom bägge sektorerna. Tack vare den dubbla användningen av civila och militära tillämpningar kan de militära systemen dra nytta av civila europeiska uppdrag.

6.4

På rymdområdet är ägande, styrelseformer och budget för tillfället strikt nationella frågor. Samverkan mellan olika länder är sällsynt, även om vissa insatser inom försvarssektorn samordnas i ett europeiskt nätverk. Det finns flera framtidsalternativ, från en ”lätt” grad av europeisk samordning till en fullfjädrad gemensam europeisk modell.

6.5

I fråga om säkerhet, teknik och budget anser EESK att man bör arbeta aktivare vad gäller planeringen av framtida system som sammanför de europeiska länderna.

6.6

De nationella tankemönstren är djuprotade när det gäller säkerhet. Med utgångspunkt i en gemensam framtidssyn, som även inbegriper viktig global utveckling, kan emellertid konkreta projekt inledas, och nya framsteg kan göras på grundval av gjorda erfarenheter.

6.7

För att undvika onödiga överlappningar skulle planeringen kunna inbegripa en specialisering och uppdelning av arbetet (20). Forskningsprogram skulle kunna inrättas för att bidra till att utveckla den tekniska kompetensen.

6.8

EDA (21) är en av de aktörer som skulle kunna ges möjlighet att utveckla särskild kompetens, fastställa kapacitet, föreslå utvecklingsprogram och samordna de nationella försvars- och rymdorganisationerna och ESA.

6.9

Det nya fördraget skapar också utsikter för bredare initiativ från kommissionen och rådet i syfte att främja säkerhetsforskningen, varvid eventuellt överlappande arbete och dubbelarbete bör undvikas.

6.10

Denna sorts beslut kräver förberedelser och följaktligen även åtaganden av rymdrådet och det allmänna rådet. De institutionella förbättringar som införts i det nya fördraget kommer här att utgöra ett stöd.