15.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 351/57

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder Europeiska kommissionens förslag till rådets förordning om stadga för europeiska stiftelser, som kommer att skapa förutsättningar för inrättandet av en europeisk stiftelse (Fundatio Europaea). EESK har efterlyst en sådan stadga (1) i syfte att underlätta allmännyttiga stiftelsers gränsöverskridande verksamhet och samarbetet mellan dem inom Europeiska unionen och därigenom bidra till främjandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU.

1.2

EESK rekommenderar nu att Europaparlamentet och rådet antar förslaget utan dröjsmål. I högre grad än någonsin tidigare arbetar stiftelser med frågor som sträcker sig över nationella gränser och som kräver en effektiv organisationsform. Stiftelser på europeisk nivå som är aktiva inom vetenskap, forskning och samhällsfrågor behöver en rättslig form som erkänns i samtliga medlemsstater.

1.3

Såväl stiftelsesektorn själv som de organisationer och nätverk som företräder denna på nationell och europeisk nivå har vid upprepade tillfällen efterlyst en stadga för europeiska stiftelser som det mest kostnadseffektiva sättet att komma till rätta med gränsöverskridande hinder och därmed främja stiftelseverksamhet runtom i Europa.

1.4

Fundatio Europaea (FE) kommer att vara frivillig och inte ersätta lokal och nationell lagstiftning. Den kommer dock att ge stiftelser möjlighet att välja denna stadga för arbete i varje enskilt EU-land, utan att det krävs uppbyggnad av lokala strukturer, under förutsättning att stiftelsen erkänns i det land i vilket den ursprungligen inrättades.

1.5

EESK håller med om att den föreslagna åtgärden helt överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Det krävs EU-åtgärder för att undanröja nationella hinder och nuvarande begränsningar som stiftelser möter när de bedriver verksamhet i flera medlemsstater. Den rådande situationen visar att problemet inte hanteras adekvat via nationella åtgärder, och frågans transnationella natur kräver en europeisk ram för att säkerställa utvecklingen av stiftelser som har till uppgift att arbeta på europeisk nivå. I arbetet med att nå detta mål skulle en åtgärd som vidtas av en enskild medlemsstat inte kunna garantera optimala resultat med hänsyn till principen om den inre marknaden.

1.6

Bakgrunden till förslaget är att skapa en innovativ rättslig ram som kompletterar gällande nationella lagar, vars form och tillämpningsområde förblir oförändrade. Medlemsstaterna kommer att bibehålla sin frihet när det gäller att upprätthålla och utveckla nationella former av stiftelser.

1.7

EESK stöder valet av förordning som grund för förslaget. En förordning är det lämpligaste rättsliga instrumentet för att säkerställa överensstämmelse mellan alla medlemsstater när det gäller stadgan och för att öka förtroendet, eftersom den innebär direkt och enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Detta stärks ytterligare genom artiklarna 47 och 48 om samarbete mellan tillsynsmyndigheter respektive med skattemyndigheter.

1.8

EESK stöder de centrala inslagen i kommissionens förslag om en stadga för europeiska stiftelser, som syftar till att skapa jämvikt mellan enkel tillgång till stadgan i fråga om bildande och tillförlitlighet i fråga om öppenhet och ansvarighet.

1.9

Förslaget innehåller beskattningsaspekter som inte innebär att det skapas ett nytt system utan automatiskt ger europeiska stiftelser samma villkor som nationella enheter för allmännyttiga ändamål. Denna del av förslaget måste tas upp till grundligt övervägande, eftersom den inte får äventyra antagandet av detta mycket viktiga förslag till förordning.

2.1

På EU-nivå finns inga möjligheter att harmonisera de rättsliga ramarna för hur enheter för allmännyttiga ändamål genomför sin verksamhet i EU. Man beräknar att mer än 50 lagar reglerar bildandet av stiftelser och deras verksamhet i EU som helhet. Skillnader mellan civil- och skatterätt i de olika medlemsstaterna gör det dyrt och svårt för stiftelser att bedriva gränsöverskridande verksamheter. Dessutom störs stiftelsernas gränsöverskridande verksamhet av rättsliga, skatterelaterade och administrativa hinder. Följden är att möjligheten till gränsöverskridande kanalisering av medel och stöd till allmännyttiga ändamål inte utnyttjas fullt ut.

2.2

För att komma till rätta med dessa problem har kommissionen lagt fram ett förslag till förordning genom vilket det införs en ny europeisk rättslig form som ska göra det enklare för stiftelser att etablera sig på den inre marknaden och bedriva verksamhet där. Genom denna rättsliga form blir det möjligt för stiftelserna att mer effektivt kanalisera privata medel till allmännyttiga ändamål över gränserna inom EU. Detta bör i sin tur kunna leda till att mer pengar blir tillgängliga för allmännyttiga verksamheter. Initiativet bör därigenom få positiva konsekvenser för EU-medborgarnas allmänna bästa och för EU:s ekonomi som helhet.

2.3

I förslaget fastställs den europeiska stiftelsens viktigaste egenskaper, formerna för bildning av en europeisk stiftelse och bestämmelser om stiftelsens organisation. Det ges också på vissa villkor möjlighet att omvandla tillbaka en europeisk stiftelse till en enhet för allmännyttiga ändamål eller att likvidera den.

2.4

I förordningen fastställs lägsta tillsynsbefogenheter för tillsynsmyndigheterna i varje medlemsstat, så att de ska kunna utöva en effektiv tillsyn av verksamheter som bedrivs av de europeiska stiftelser som är registrerade i den medlemsstaten. I förordningen föreskrivs också att samma skatteförmåner som beviljas inhemska enheter för allmännyttiga ändamål automatiskt ska tillämpas på den europeiska stiftelsen och dess givare.

3.1

EESK har i sitt tidigare yttrande framhållit det betydande bidrag som stiftelser ger på en mängd områden, t.ex. mänskliga rättigheter, minoritetsskydd, sysselsättning och social utveckling, skydd av miljön och det europeiska kulturarvet samt främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg. De spelar också en central roll i strävan att uppnå de mål för smart och hållbar tillväxt för alla som ställts upp i Europa 2020-strategin.

3.2

Inom EU kan människor, varor, tjänster och kapital i allmänhet röra sig fritt över gränserna, något som generellt sett inte gäller verksamhet och resurser som rör allmännyttiga ändamål. Detta är syftet med inrättandet av en europeisk stiftelse, en ny fakultativ juridisk person som kompletterar de rättsliga former som redan finns i EU:s medlemsstater.

3.3

EESK anser att stadgan för europeiska stiftelser kommer att vara till gagn för stiftelserna, som kommer att åtnjuta mer enhetliga villkor i EU, eftersom de kan använda ett enda rättsligt instrument och en ledningsstruktur som är jämförbar i samtliga medlemsstater samt ger större rättssäkerhet och sänkta fullgörandekostnader.

3.4

Stadgan kommer att göra det lättare att sammanföra och öka sakkunskapen och resurserna. En igenkännlig europeisk form för stiftelser kommer också att ge stimulans till gränsöverskridande initiativ och donationer. Medlemsstaternas ekonomier kommer sannolikt att få tillgång till större medel på viktiga områden, t.ex. forskning och utbildning, vård- och omsorgstjänster, kultur samt miljöskydd.

3.5

EESK ser positivt på att kommissionen i sitt förslag enbart fokuserar på allmännyttiga stiftelser. Kommittén noterar att definitionen av allmännyttiga ändamål i artikel 5 bygger på en fast förteckning över de vanligaste ändamål som återfinns i de flesta medlemsstater. En sådan förteckning ger större rättslig säkerhet om vad som är allmännyttigt, men det kan visa sig vara svårt att uppdatera den, eftersom detta kräver ett enhälligt beslut i rådet och godkännande av Europaparlamentet i samband med den första översynen av förordningen sju år efter dess ikraftträdande.

3.6

EESK noterar att konceptet "tjäna allmänhetens intressen" skulle kunna förfinas i förordningen och att det skulle kunna anges att en europeisk stiftelse måste ha minst ett igenkännligt allmännyttigt ändamål samt att den ska tjäna allmänheten intresse i stort eller en del av allmänheten. EESK skulle också vilja rekommendera att följande aspekter beaktas när man avgör om ett organ tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmännyttig verksamhet:

3.7

EESK välkomnar att förslaget till förordning ger stadgan för europeiska stiftelser flera andra viktiga inslag som kommittén har rekommenderat i ett tidigare yttrande, t.ex. följande:

3.8

EESK noterar att förordningen syftar till att underlätta genomförandet av domar som EU-domstolen nyligen avkunnat (2) om möjligheterna att göra transnationella donationer till europeiska stiftelser och behandla dem som allmännyttiga stiftelser enligt lokal skatterätt. EESK anser att europeiska stiftelser i skattehänseende bör ges standardmässig status som ideell organisation, med full respekt för skattemyndigheternas befogenheter och praxis i den medlemsstat där den europeiska stiftelsen är skattepliktig, i syfte att fastställa den skattemässiga behandlingen av stiftelsen i enlighet med gällande nationella skatteregler. Medlemsstaterna får inte särbehandla europeiska stiftelser till förmån för nationella allmännyttiga stiftelser, eftersom detta strider mot EU-fördraget och mot EU-domstolens rättspraxis, men de är fria att välja vilken skatteordning som ska tillämpas. Medlemsstaterna bör också ange vilken skatteordning som ska tillämpas på europeiska stiftelser, om landets jurisdiktion inrymmer flera ordningar för icke-vinstdrivande organisationer.

3.9

Slutligen bör förslaget till förordning fullt ut beakta de rekommendationer som stiftelsesektorn själv gjort för att säkerställa att det slutliga instrumentet å ena sidan har en utpräglad europeisk dimension utan omotiverade referenser till nationella bestämmelser och å andra sidan är både omfattande och okomplicerat, något som kommer att maximera användningen av det i framtiden.

4.1

Som vi beskrev i vårt ovannämnda yttrande finns det fyra viktiga fördelar med stadgan för europeiska stiftelser, nämligen effektivitet och förenklade förfaranden, ansvarsskyldighet, ekonomiska fördelar samt politiska fördelar och fördelar för medborgarna. EESK anser att förslaget till förordning skapar en bra balans mellan dessa fyra inslag, men att vissa förslag skulle kunna förbättras – se förklaringarna nedan.

4.2

EESK vill uppmärksamma översättningen av specifika termer i förslaget, nämligen konceptet allmännytta, som i vissa språkversioner översätts till public utility (allmännyttigt företag) eller general interest (allmänt intresse) och som refererar till en mycket specifik typ av gällande nationell rättslig form, som är kopplad till bestämda rättigheter och krav. Frågan om vilka nationella enheter för allmännyttiga ändamål som ska få rätt att omvandlas till europeiska stiftelser skulle av detta skäl kunna ge upphov till förvirring, om inte detta klargörs av medlemsstaterna.

4.3

EESK anser att det är upp till medlemsstaterna att specificera vilka stiftelser och enheter för allmännyttiga ändamål som skulle kunna omvandlas eller slås ihop till en europeisk stiftelse. Detta skulle per definition utesluta icke inkorporerade enheter, t.ex. truster, men inkludera stiftelser med allmännyttiga mål, som i vissa EU-medlemsstater kan omfatta icke-autonoma fonder, samt allmännyttiga donationsfonder.

4.4

EESK anser att europeiska stiftelser som inrättas permanent på grund av sin allmännyttiga karaktär och skatterättsliga ställning bör använda sina årliga inkomster inom en rimlig tidsperiod (t.ex. inom en fyraårsperiod), och samtidigt se till att en del av stiftelsens resurser (t.ex. en tredjedel) kan utnyttjas för att upprätthålla värdet på de medel som donerats till den och/eller för att få dessa att växa. Det sistnämnda gäller inte för europeiska stiftelser som inrättas för en begränsad period eller för stiftelser som ska använda upp sina medel (spend-down foundations).

4.5

EESK vill påpeka att kraven på öppenhet i kommissionens förslag, särskilt vad avser extern revision, är mer fordrande för europeiska stiftelser när det gäller kapitalkrav än för nationella stiftelser i EU. Detta kan verka avskräckande för användningen av europeiska stiftelser i framtiden. Revisionskraven bör gälla endast över bestämda trösklar, t.ex. 150 000 euro och/eller minst 50 anställda i genomsnitt. För europeiska stiftelser med tillgångar som underskrider den föreslagna tröskeln på 150 000 euro, skulle en oberoende kontrollant kunna anlitas i stället för en revisor. Rådande praxis visar att åtta medlemsstater inte kräver extern revision och att tröskelvärdena, i de medlemsstater där sådan krävs, varierar mellan 15 000 euro (Estland) och över 2,5 miljoner euro (Polen) samt en personalstyrka på över 50 anställda (3). Denna proportionella metod vad gäller revision befriar inte de europeiska stiftelserna från skyldigheten att uppfylla andra öppenhets- och ansvarskrav i förordningen, särskilt när det gäller regelbunden (årlig) offentlig rapportering.

4.6

Medan europeiska stiftelser bör kunna utöva "relaterad" ekonomisk verksamhet, dvs. sådan som är relaterad till deras allmännyttiga uppdrag, kan det vara svårare att definiera begreppet "orelaterad ekonomisk verksamhet". Det kanske skulle vara mer klargörande att tillåta europeiska stiftelser att endast indirekt utöva orelaterad ekonomisk verksamhet via en annan juridisk person.

4.7

EESK anser att förordningen måste innehålla bestämmelser om rätten för anställda i europeiska stiftelser att bli informerade och rådfrågade på lämplig transnationell nivå i de fall då en sådan stiftelse har ett betydande antal anställda i olika medlemsstater, bl.a. följande:

4.8

EESK anser att förordningen i sin nuvarande utformning de facto skapar vissa helt nya bestämmelser för volontärer, samtidigt som det inte finns någon europeisk status för eller rättslig definition av volontärer, eller deras rättigheter och skyldigheter. Eftersom dessa grundläggande inslag saknas, anser EESK att information till och samråd med volontärer inom europeiska stiftelser bör ske i enlighet med gällande nationell lagstiftning. När det gäller de praktiska arrangemangen för transnationell information till och konsultation med volontärer, bör dessa primärt utformas genom överenskommelse mellan parterna i den europeiska stiftelsen. Avsikten här är att inte kringgå gällande lag om och status för volontärer och att inte göra användningen av europeiska stiftelser alltför komplicerad och tungrodd genom att skapa ytterligare krav som inte är förankrade i verkligheten. EESK anser också att volontärers rätt till information och samråd inte kan jämföras med anställdas; det skulle innebära helt nya rättigheter och komplicerade rättsliga problem.

4.9

EESK välkomnar att man i förslaget till förordning följer kommitténs inledande rekommendation att överlåta tillsynen av europeiska stiftelser till utsedda behöriga myndigheter i medlemsstaterna på basis av de överenskomna normer för registrerings-, rapporterings- och tillsynskrav som fastställs i förordningen om en stadga för europeiska stiftelser. Om det inte redan finns en sådan myndighet, anser EESK att företagsregistreringsmyndigheter kan spela denna roll. Vi menar att det bör överlåtas på medlemsstaterna själva att utse en eller flera myndigheter på grundval av behov och praxis.

4.10

Om EU:s lagstiftare önskar bibehålla beskattningsaspekter i den slutliga förordningen, menar EESK att man fullt ut bör beakta den angreppsmetod som fackfolk inom stiftelsesektorn rekommenderar. Detta skulle t.ex. kunna innebära en kombination av civilrättsliga instrument (kommissionens förordning) och skatterättsliga krav som medlemsstaterna anser vara nödvändiga (t.ex. utbetalning av den årliga inkomsten inom en rimlig tidsperiod).