5.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 170/61

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) håller med om att partnerskap erbjuder många fördelar när det gäller att utveckla innovationer, och att partnerskapens potential därför skulle kunna utnyttjas bättre.

1.2

EESK anser att det är viktigt att finjustera de tio föreslagna initiativen och öka samordningsvinsterna dem emellan, med ekonomiskt stöd från Horisont 2020, eftersom de i fråga om instrument, former och innehåll skiljer sig från andra typer av partnerskap.

1.3

EESK efterlyser långsiktig finansiell säkerhet för initiativen och stabilitet i regelverket, i syfte att reducera de högriskinslag som karakteriserar dem och att bidra till EU:s övergripande mål: hållbar utveckling, sysselsättning och nya kvalificerade yrkesprofiler.

1.4

EESK anser att dessa instrument är viktiga beståndsdelar för att säkerställa ökade anslag till investeringar i forskning och innovation, under förutsättning att de är flexibla, enkla och obyråkratiska, öppna och genomblickbara med hävstångseffekter för ytterligare finansiering, samt säkerställer en allt större roll för småföretag, särskilt i mindre gynnade områden.

1.5

EESK anser att det krävs mätbara mål som är inriktade på innovation och på omvandling till industriella mål och ny sysselsättning. Målen bör vara förankrade i en gemensam vision på medellång till lång sikt i ett välavvägt och genomblickbart styrningssystem med tydliga teknisk-vetenskapliga och socioekonomiska resultatindikatorer.

1.6

När det gäller institutionella offentlig-privata partnerskap rekommenderar EESK att större uppmärksamhet ägnas åt mekanismer för att förhindra insiderhandel och åt att öka hävstångseffekten, att man i programmen och projekten ger större utrymme åt alla former av mindre företag, inbegripet den sociala ekonomin, samt att det utformas en kraftfull kommunikationsstrategi, med en proaktiv roll för forumet för berörda aktörer i alla gemensamma företag.

1.7

I fråga om offentlig-offentliga partnerskap anser EESK att EU:s budget för forskning och innovation bör bidra till att uppnå en mer välavvägd fördelning av EU-medel, med större hänsyn tagen till små och medelstora teknikintensiva företag och till kliniska, medicinska och tekniska innovationer som främjar alla människors välbefinnande, särskilt när det gäller aktivt åldrande och assistans till äldre.

1.8

Kommittén efterlyser en proaktiv kommunikationspolitik om utvecklingen av de tio nya initiativen och rekommenderar att det anordnas årliga konferenser med alla berörda aktörer inom det organiserade civila samhället. Vid dessa konferenser skulle det läggas fram årsrapporter om de resultat som har uppnåtts och om strategier inför framtiden. Vi anser att man också bör ta fram praktiska flerspråkiga handledningar för smart deltagande i olika former av aktiva partnerskap på EU-nivå.

1.9

EESK rekommenderar kommissionen att utveckla denna proaktiva politik, som eventuellt kan omfatta inrättandet av EESK:s pris för ekonomisk och social innovation. Den bör särskilt rikta sig till tre målgrupper – berörda forskare och företagare, användare av innovativa lösningar på marknaden och den europeiska allmänheten som helhet – i syfte att uppfylla samhällets behov, särskilt när det gäller utbildning. Kommittén föreslår att man inrättar ett ”Europeiskt innovationspris” för att belöna innovativa tillämpningar på det industriella, ekonomiska och sociala området och ge det europeiska mervärdet ökad synlighet.

2.1

Horisont 2020 innehåller bestämmelser om inrättandet av offentlig-privata partnerskap på sådana nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till att

2.2

Man bör klargöra att det finns olika former av partnerskap för forskning och innovation:

2.3

Erfarenheterna av de institutionella offentlig-privata partnerskap som har formen av EU-organ enligt artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 har visat att ytterligare kategorier bör läggas till för att öka urvalet av mer flexibla instrument som är mer lättillgängliga för privata partner än vad som gäller för EU-institutionerna.

2.4

De offentlig-privata partnerskapen inom Horisont 2020 kan definieras som innovativa finansieringsinstrument som identifieras och genomförs på ett öppet och överskådligt sätt på grundval av en utvärdering som utförs av oberoende experter och som visar följande:

2.5

Gemensamma teknikinitiativ är en beprövad form av samarbete mellan den offentliga och privata sektorn på FoU-området.

2.6

De gemensamma teknikinitiativen är huvudsakligen ett resultat av de europeiska teknikplattformar som kommittén redan tidigare har yttrat sig om (1), och då i synnerhet de europeiska teknikplattformar där de vanliga befintliga instrumenten för att stödja FoU inte är tillräckliga för att nå de mål som fastställs i de strategiska agendorna.

2.7

EESK håller med om att partnerskap erbjuder många fördelar och att deras potential skulle kunna utnyttjas bättre. Kommittén har därför välkomnat ”kommissionens initiativ att inom ramen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen inrätta och främja europeiska innovationspartnerskap (EIP)”.

2.8

EESK har också understrukit ”innovationens avgörande betydelse för Europa 2020-strategin” och att ”innovationer inte nödvändigtvis är ett resultat av en linjär process, […] utan att innovationer skapas i en komplex process” (2).

2.9

Om det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan forskning och innovation, får ”innovationen […] inte inordnas under forskningen och inte heller får forskningen inordnas under innovationen. Detta skulle innebära en kulturell utarmning av grundläggande europeiska värderingar” (3).

2.10

EESK vill på nytt framhålla sitt stöd till främjandet av social innovation, i synnerhet inom ramen för EU:s finansieringsprogram, t.ex. strukturfonderna eller programmet för social förändring och social innovation, som medel för att underlätta ytterligare stöd till utvecklingen av de sociala företagens finansieringskapacitet (4).

2.11

Kommittén har påpekat partnerskapens betydelse för att öka EU:s attraktionskraft som global aktör inom forskning och innovation.

2.12

EESK har framhållit sitt stöd för den roll som partnerskapet spelar när det gäller att föra samman olika offentliga aktörer på europeisk och nationell nivå i offentlig-offentliga partnerskap och offentlig-privata partnerskap (5) för att bidra till att möta de stora samhällsutmaningarna och stärka EU:s konkurrenskraft. På grundval av en analys av

har det varit möjligt att lyfta fram mycket positiva faktorer i frågan (6).

2.13

EESK ställer sig bakom den metod som använts för att ta fram de tio förslagen i investeringspaketet, som har utvecklats av kommissionen på grundval av resultaten av offentliga samråd, konsekvensanalyser och olika färdplaner.

2.14

Den 31 oktober 2013 anordnade EESK själv en hearing om det föreslagna initiativpaketet, där företrädare för en lång rad berörda civilsamhällesorganisationer, ledningen för olika existerande gemensamma företag och kommissionen deltog.

3.1

EESK stöder helt och fullt kommissionens initiativpaket och anser att både initiativen till offentlig-privata partnerskap på forskningsområdet enligt artikel 187 i fördraget och initiativen för offentlig-offentliga partnerskap enligt artikel 185 i EUF-fördraget är kraftfulla verktyg för att behandla viktiga frågor som påverkar den europeiska konkurrenskraften och den ekonomiska och sociala hållbara utvecklingen.

3.2

EESK anser att det är viktigt att utarbeta de tio föreslagna initiativen med ekonomiskt stöd från Horisont 2020, eftersom de i fråga om instrument, former och innehåll skiljer sig från andra typer av partnerskap, även om målen ibland är likartade. Man bör dock undvika dubbelarbete, överlappning och möjliga konflikter och i stället lyfta fram samverkanseffekter och komplementaritet med andra initiativ. Medlemsstaterna är under alla omständigheter inte befriade från sitt ansvar på de områden som berörs av dessa partnerskapsinitiativ.

3.3

EESK betonar vikten av att från EU:s sida garantera långsiktig finansiell säkerhet när det gäller forskning och innovation och ett stabilt, förenklat regelverk, och av att från företagens sida säkerställa initiativ i syfte att reducera de högriskinslag som karakteriserar dem. Vi anser dock att finansieringsstöden bör fördelas på ett mer balanserat sätt mellan initiativen, med större fokus på it-stöd för ett aktivt liv och programmet för högteknologiska små och medelstora företag.

3.4

När det gäller själva instrumenten utgör de viktiga beståndsdelar för att säkerställa ökade anslag till investeringar i forskning och innovation, under förutsättning att de är flexibla, enkla och obyråkratiska, öppna och genomblickbara, och om man kan lösa problemen med balansen och/eller den eventuella konflikten mellan konkurrenslagstiftningen och främjandet av innovation, skyddet av immateriella rättigheter och spridningen av resultaten. Syftet bör vara att allmänheten, som är skattebetalare och konsumenter, i slutändan ska få bättre tjänster.

3.5

EESK vill i synnerhet påminna om att det är viktigt att ”även i fortsättningen garantera forskarnas och deras organisationers upphovsmannaskap och immateriella rättigheter” och att det kunde vara ”ändamålsenligt att ge fri tillgång till ett lämpligt urval av data som ligger till grund för fritt tillgängliga publikationer, framför allt om det finns en global jämvikt mellan Europa och länder utanför Europa” (7).

3.6

EESK anser att det krävs mätbara mål som är kopplade inte bara till sektorns industriella strategi, utan framför allt till en lösning av samhällsproblem och hållbar ekonomisk och social utveckling, framför allt vad avser sysselsättning. Målen bör också vara förankrade i en gemensam vision på medellång till lång sikt i ett välavvägt och genomblickbart styrningssystem med klara och tydliga teknisk-vetenskapliga och socio-ekonomiska resultatindikatorer.

3.7

EESK gör en positiv bedömning av erfarenheterna av offentlig-privata partnerskap som ett verktyg för att sammanföra olika typer av finansiering, och vi förespråkar radikalt förenklade kostnadsfinansieringsmodeller som gör modellen mer tillförlitlig, minskar risken för oriktigheter i stödmottagarnas utgiftsdeklarationer, gör projektredovisningen mindre komplex och undanröjer onödiga kontrolletapper och på så sätt förenklar och påskyndar ansökningsförfarandet.

3.8

EESK anser därför att det i syfte att garantera lika villkor för alla företag som är verksamma på den inre marknaden är nödvändigt att den finansiering som ges via Horisont 2020 till offentlig-privata partnerskap och offentlig-offentliga partnerskap utformas dels i enlighet med reglerna för statligt stöd, för att säkerställa effektivitet i de offentliga utgifterna och undvika marknadssnedvridning, dels i enlighet med alla etiska föreskrifter.

3.9

Enligt EESK är det särskilt viktigt att bildandet av offentlig-privata partnerskap sker på villkor som utformats för att bevara en reell konkurrensutsatt miljö och ge nya aktörer möjlighet att när som helst etablera sig på marknaden, samt systematiskt involvera grupper av slutanvändare i program och projekt.

3.10

EESK anser att det är nödvändigt att erkänna betydelsen av immateriella rättigheter. I synnerhet är det nödvändigt att uppmuntra bildandet av patentpooler, i syfte att möjliggöra delning av vetenskapliga uppgifter och öka ansträngningarna för samarbete och forskning kring specifika teknologiska aspekter, för att därigenom undvika eventuella patentsnår (patent thicket)  (8).

3.11

EESK rekommenderar att man utarbetar en heltäckande ”handledning” för slutanvändarna av de olika EU-instrumenten för innovation och de olika formerna av partnerskap, gemensamma initiativ, flaggskeppsinitiativ, kunskapsgrupper, plattformar och andra liknande EU-åtgärder för forskning och innovation. En sektorsövergripande dimension skulle för övrigt förbättra investeringarnas verkan (t.ex. nanoteknik och stöd till äldre) och göra det möjligt att i större utsträckning involvera alla olika företagsformer.

3.12

EESK anser att det är nödvändigt att göra hela systemet av åtgärder, samverkanseffekter och EU-politik (allt från forsknings- och innovationspolitik till regional-, sammanhållnings- och industripolitik) mer användarvänligt och genomskådligt, särskilt för små och medelstora företag och för mindre organisationer inom den sociala ekonomin.

3.13

På samma sätt anser EESK att det är viktigt att säkerställa synlighet, offentlighet – även med avseende på språk – och insyn vad avser hela paketet och de initiativ och instrument som det omfattar och påverkar med en proaktiv kommunikationspolitik och årliga konferenser, med deltagande av alla berörda parter från det organiserade civila samhället, där man kan presentera regelbundna rapporter om de resultat som uppnåtts och om framtida strategier.

3.14

Med tanke på omfattningen av de resurser som anslås, de olikartade situationerna och de faktiska behoven i medlemsstaterna, anser EESK att man bör utforma en kommunikationspolitik inriktad på fyra målgrupper:

3.15

EESK menar att det skulle kunna införas ett EESK-pris för ekonomisk och social innovation i syfte att erkänna de resultat som uppnåtts av de tio föreslagna partnerskapen i olika discipliner i de 28 medlemsstaterna, under medverkan av det forum för berörda aktörer som inrättas genom stadgan för gemensamma företag. EESK uppmanar kommissionen att för sin del genomföra omfattande upplysnings- och utbildningsåtgärder om offentlig-privata partnerskap.

4.1

EESK ser positivt på att det finns en tydlig tendens mot ökad användning av offentlig-privata partnerskap när det gäller folkhälsa, Clean Sky, kontroll av luftrummet, elektronik och informationsteknik, bränsleceller och vätgas. Vi menar dock att det krävs samordning med olika andra befintliga partnerskap och med EU-politiken på andra områden.

4.2

Vad gäller innovativa läkemedel rekommenderar EESK att mer uppmärksamhet ägnas åt utveckling av läkemedel tillgängliga för de fattigaste befolkningsskikten för långvarig behandling och sällsynta sjukdomar. EESK rekommenderar för övrigt att man inom EU prioriterar saluföring av produkter baserade på europeisk forskning och att man för priset per gram aktiv substans fastställer regler som beaktar problemen i de offentliga finanserna och i medlemsstaternas sociala system.

4.3

När det gäller FCH 2 – det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas – anser EESK att det är viktigt att man bland målen infogar i synnerhet utvecklingen av koldioxidfri teknik för alstringen av vätgas.

4.4

När det gäller Clean Sky-initiativet bör man ägna större uppmärksamhet åt konsekvenserna av resultaten (även de löpande) av de angivna demonstrationsprojekten både vad avser riskhanteringen i fråga om säkerheten och för miljön.

4.5

I fråga om initiativet för utveckling av biobaserade industrier som använder biologiska material, material från ekologiskt jordbruk samt biomaterial bör man se till att den teknik som används respekterar den levande världen, miljön och hållbarheten i livsmedelssektorn i linje med försiktighetsprincipen. EESK förväntar sig positiva, konkreta och synbara resultat av detta initiativ.

4.6

Det stora åtagande (även finansiellt) som gjorts i fråga om Ecsel-initiativet för digital teknik och nanoelektronik (och som redan planerats i temadelarna av Horisont 2020) bör åtföljas av konkreta fördelar för den skattebetalande allmänheten i form av bättre tillgång till denna teknik på ett användarvänligt och kostnadsfritt sätt (9).

4.7

EESK stöder med övertygelse också de fyra offentlig-offentliga partnerskapen, men vill framhålla betydelsen av två av dessa, som bör förstärkas inte minst vad avser resurser, nämligen:

4.8

Särskilt för AAL-programmet för it-stöd i hemmet rekommenderar EESK att man beaktar att situationen varierar mellan medlemsländerna, inte minst med tanke på att dessa problem kan bli allvarligare mot bakgrund av den demografiska utvecklingen fram till 2024 och därefter. EU-finansieringens nivå bör höjas kraftigt i förhållande till finansieringen i sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och ta hänsyn till de ståndpunkter som i framtiden kommer att framföras av olika företrädare för det civila samhället genom inrättandet av en tillfällig kommitté.

4.9

För att påskynda utvecklingen och öka möjligheterna till skapandet av sysselsättning och nya kvalificerad yrkesprofiler, rekommenderar EESK att dessa institutionella partnerskap utvecklas i nära samarbete och samverkan med andra liknande insatser inom flaggskeppsinitiativen för industripolitiken och för smart specialisering, samt inom sammanhållningspolitiken och de regionala innovationsstrategierna.

4.10

Vad gäller deltagande i forskningsprogrammet för metrologi hänvisar EESK till sitt yttrande i frågan (10), och vi rekommenderar att stödet – även det finansiella – för småföretagens och användargruppernas deltagande höjs. I fråga om partnerskapet Europa–utvecklingsländerna i Afrika inom området klinisk prövning hänvisar vi till yttrandet om EU och Afrika (11), med den särskilda rekommendationen att inte förbise de tecken som finns på att de sjukdomar som nu studeras återvänder till Europa. Man bör också i protokollen se till att de etiska principerna respekteras.