31.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 251/7

Föredragande:

Carlos TRIAS PINTÓ

1.1

I övergången till nya affärsmodeller på finansområdet för företag inom banksektorn och icke-banksektorn anser EESK att man måste bibehålla finanssystemets ”biologiska mångfald”, utan att det innebär en godtycklig tillämpning av bestämmelserna (1).

1.2

Banker som bygger på shareholder value (värde för aktieägarna) bör kompletteras på ett ändamålsenligt sätt med banker som bygger på stakeholder value (värde för intressenterna) inom ramen för den grossist-, detalj- och investeringsrelaterade verksamheten. Endast på detta sätt är det möjligt att garantera ett stabilt och effektivt finansiellt ekosystem som fullt ut bidrar till utvecklingen av den reala ekonomin.

1.3

EESK ger sitt fulla stöd till de ansträngningar som kommissionen har gjort när det gäller att i det nya finansiella regelverket ta hänsyn till särdragen hos kredit- och sparkassor och därmed undvika oönskade konsekvenser för en enhetlig tillämpning av tillsynsreglerna eller en alltför stor administrativ börda.

1.4

Det huvudsakliga problemet handlar dock fortfarande om hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas på den nya banklagstiftningen på ett lämpligt sätt (särskilt vad avser kapitalkravsdirektivet [CRD IV] och kapitalkravsförordningen [CRR]) som Baselkommittén föreslog skulle tillämpas proportionerligt, i enlighet med EU-fördragen. Detta innebär att de strängaste kraven bör tillämpas på de globala bankerna medan strikta krav skulle gälla för alleuropeiska banker (av systemkaraktär i Europa) och mer flexibla krav skulle tillämpas på nationella och lokala banker (i syfte att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå för konsumenterna).

1.5

Det handlar inte om att ge gratisfördelar till vissa segment inom finanssektorn. EESK har alltid stött rättvisa konkurrensvillkor och förespråkar därför att man använder objektiva parametrar när det gäller att motivera särskild reglering av varje affärsmodell. Det rör sig främst om de finansiella och ekonomiska resultaten, bidraget till den reala ekonomin, riskhanteringen och styrelseformerna. EESK föreslår att de finansiella myndigheterna uppmuntrar de aktörer som bäst uppfyller villkoren.

1.6

EESK vill lyfta fram den bankmodell som kredit- och sparkassor utgör, och framhålla sin kritik mot vissa beteenden i den finansiella sektorn, inbegripet vissa aktörer inom denna sektor, och förespråkar en skärpning av de yrkesetiska reglerna och riktlinjerna för goda styresformer inom hela finanssektorn som en nödvändig förutsättning för att förtroendet ska återvinnas.

1.7

EESK betonar den dramatiska effekt som fortsatt stagnation och dyrare krediter till små och medelstora företag och hushåll kan få för Europeiska unionens framtid. Vi vill också upprepa den kritik som Europaparlamentet nyligen framförde mot Baselkommitténs ifrågasättande av de särskilda europeiska instrumenten för små och medelstora företag.

1.8

Om unionen med framgång ska kunna möta de kommande utmaningarna och vara en drivkraft för förändring (och inte bara passivt genomgå förändringar) bör man snarast vidta en rad åtgärder på det finansiella området i syfte att förverkliga Europa 2020-strategin, inremarknadsakterna I och II, småföretagsakten, Cosme-programmet, initiativet för socialt företagande etc. En förstärkning av spar- och kreditkassornas roll i det europeiska finansiella systemet är av största vikt om dessa mål ska kunna uppnås.

2.1

Spar- och kreditkassorna har historiskt tenderat att spela en nyckelroll i ekonomins utveckling, särskilt genom stödet till jordbruk, småskalig industri och handel. Spar- och kreditkassor står i dag för cirka 40 % av Europeiska unionens finanssektor (upp till 70 % i Frankrike och 60 % i Tyskland), med betydande strukturskillnader mellan länderna. När det gäller sparkassorna står den koncentration inom sektorn som finns i länder som Spanien och Finland i kontrast till den mycket fragmenterade situationen i Tyskland och Österrike.

2.2

Generellt sett har omstruktureringarna i banksektorn lett till en mindre och sundare men samtidigt mindre inkluderande sektor. Under de senaste åren har utvecklingen lett till allt färre lokalkontor och därmed till minskad finansiering av små och medelstora företag och familjer och förlust av ett stort antal arbetstillfällen. Detta fenomen kan förvärras om lokalbankerna trängs ut från marknaden.

2.3

Med utgångspunkt i affärsmodellen för hushållsbanker har spar- och kreditkassor vissa särdrag som är viktiga: nära kopplingar till den lokala produktionsstrukturen, lokal förankring, ett väl förgrenat handelsnätverk, närhet till kunderna, finansiering av särskilda sektorer, närhet till lokala intressen och lokala aktörer och en solidaritetsprofil.

2.4

Spar- och kreditkassornas strukturella sammansättning innebär att de i allmänhet har sunda tillgångsstrukturer med ett rimligt risktagande, med inriktning på investeringar och kapitalisering i enlighet med den lokala territoriella utvecklingspolitiken.

2.5

Begreppsmässigt bör man skilja på kreditkassor och sparkassor:

2.6

Statistiken för kreditkassor i kristider är mycket talande: Ingen kreditkassa i EU har förklarats insolvent. De har cirka 20 % av marknaden för inlåning, och i länder som Italien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna finansierar de 25–45 % av lånen till små och medelstora företag. De har stadigt ökat sin inlåningsandel de senaste åren, vilket ger en tydlig signal om förtroende för denna typ av kreditinstitut.

2.7

Sparkassorna spelar för sin del fortfarande en stor roll i EU:s finansiella system. I Tyskland står de för en marknadsandel på 43 % för inlåning och 39 % för krediter, och i Spanien är siffrorna 41 % respektive 42 %.

2.8

Internationella valutafonden (2) betonar också kreditkassornas grundläggande roll. De utgör en pålitlig och säker kreditgivare för små och medelstora företag och för många hushåll eftersom de är mindre beroende av aktieägarnas förväntningar.

2.9

Vissa undantag har dock kunnat konstateras: Några spar- och kreditkassor har övergett de egna målen och ägnat sig åt spekulativ verksamhet och överdrivna expansionssatsningar i andra områden, vilket i några länder har lett till att man har vidtagit regleringsåtgärder som i viss mån har undergrävt denna bankmodell.

2.10

Sammanfattningsvis bör arbetet med att förstärka det egna kapitalet, uppnå en lämplig storlek, bevara den lokala prägeln och upprätthålla höga nivåer när det gäller att skydda konsumenterna gå hand i hand med bevarandet av de grundläggande särdragen i denna unika affärsmodell. I denna process efterlyser EESK erkännande och stöd från EU-institutionerna.

3.1

Kredit- och sparkassorna kännetecknas av särdrag som är typiska för en affärsmodell för hushållsbanker: närhet till kunderna, lokal förankring, samarbete, sociala syften osv. Olika faktorer påverkar emellertid utvecklingsmöjligheterna (3):

3.2

Kredit- och sparkassor fortsätter dock att spela en viktig roll i genomförandet av Europa 2020-strategin genom sina ekonomiska, sociala och territoriella funktioner som komplement till andra former av finansiering utanför banksektorn (gräsrotsfinansiering, riskkapital, företagsänglar osv.) som har dykt upp som en följd av den kraftiga begränsningen av bankernas utlåning (credit crunch) och de stora garantier som fordras.

3.3

EESK anser att de ekonomiska och monetära myndigheterna bör förstärka åtgärderna för att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och uppmuntra långsiktig finansiering. De bör även främja olika företagsformer (4) och en fördelning av risker inom sektorn för finansiella tjänster.

4.1

I kredit- och sparkassorna är de finansiella respektive de sociala funktionerna starkt sammanflätade i engagemanget för territoriell sammanhållning. Det sociala engagemanget och intresset för lokalsamhället är de kännetecken som är mest synliga för allmänheten (5).

4.2

Överskottet används till bidrag till förmån för kultur, sociala tjänster och sjukvård, utbildning och forskning, det historiska och konstnärliga arvet, hållbar miljö osv., och för sparkassorna motsvarar den sociala utdelningen flera miljarder euro årligen.

4.3

Med tanke på behovet av att skapa värde för de lokala ekonomierna blir arbetssätt som bygger på stakeholder value (värde för intressenterna) allt viktigare. Rent konkret underlättar ett socialt bankväsen ekonomisk integration och territoriell sammanhållning och främjar entreprenörskap och lanseringen av projekt som bygger på mikrofinansiering och socialt ansvarsfulla investeringar.

4.4

Kredit- och sparkassor spelar en viktig roll som mellanhänder för EU:s instrument och program. Europeiska investeringsbankens (EIB) och Europeiska investeringsfondens (EIF) finansiella instrument för små kooperativa banker har en förmedlande roll som enligt EESK:s mening bör underlättas genom en förenkling av de administrativa kraven, vilket är en viktig fråga för genomförandet av Junckerplanen. Det är också absolut nödvändigt att de kan stärka sin roll i genomförandet av initiativet för socialt företagande.

5.1

I Europa har sparkassorna på senare tid varit föremål för en intensiv omstrukturering som i vissa länder har lett till en förändring av deras stiftelsekaraktär.

5.2

Senare har de till följd av den globala finanskrisen genomgått räddningar och undsättningar, fusioner och förvärv, förstatliganden och även – när det gäller de spanska sparkassorna – omvandling till kommersiella banker.

5.3

Problem i samband med bolagsstyrning, de ökade kraven i den nya finansiella regleringsramen och behovet av att anpassa sektorns storlek till en krympande marknad har medfört viss koncentration inom banksektorn. Internationalisering av dessa enheter för att nå ökad storlek innebär en utmaning och EESK vill betona att risktagandet brukar vara större i multinationella koncerner.

5.4

Å andra sidan har kommissionen, på grundval av 2012 års rapport från Liikanengruppen och i syfte att avhjälpa de problem som de banker som är för stora för att tillåtas gå omkull orsakar för skattebetalarna, lagt fram en förordning om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften i EU:s kreditinstitut. Kommittén har redan med bred majoritet antagit ett yttrande (6) om denna förordning.

5.5

I vissa artiklar i detta förslag till förordning föreskrivs undantag från bestämmelserna om kapitalkrav och rösträtt för kredit- och sparkassor eftersom dessa har en mycket specifik struktur vad gäller ägande och ekonomi.

5.6

EESK anser att vissa av bestämmelserna om separation mellan affärsbanks- och investeringsbanksverksamhet skulle kunna undergräva de mindre lokalbankernas funktionssätt och dagliga närvaro i regionen för att hjälpa realekonomin och att de därför skulle kunna bli oproportionerliga.

5.7

Konsekvenserna av dessa förändringar är inte oviktiga för EU-medborgarna. Resultatet blir en minskning av den installerade kapaciteten (kontor och personal), vilket påverkar sysselsättningen och finansieringsmöjligheterna för både enskilda personer och små och medelstora företag,

5.8

Kommittén anser kort sagt att det utan en viss flexibilitet när det gäller att uppfylla de nya rättsliga kraven finns en risk för att kredit- och sparkassor förvandlas till vanliga banker och följaktligen förlorar sin särart, vilket innebär att samhället går miste om en stor gemensam tillgång som byggts upp under århundraden.

6.1

Kredit- och sparkassor har bidragit till att ge det europeiska banksystemet stabilitet, solvens och kompetens. Marknaden ställer dock nya krav vilket innebär att de måste ta itu med följande utmaningar:

6.2

Kontakter är en resurs som är en av de viktigaste immateriella tillgångarna inom banksektorn, och finansiella institut i den sociala ekonomin bör använda sina kontaktnät och nätverk för internt stöd. De finansiella myndigheterna bör å sin sida erkänna värdet av dessa solidaritetsfonder mellan kreditkassor när tillsynsreglerna tillämpas.

6.3

Man bör också kontrollera andelen sena betalningar, osäkerhet orsakad av geopolitiska risker och tekniska innovationer (den digitala agendan) som skapar ett nytt ekosystem för finanssystemet där man måste bevaka det framtida samspelet mellan fyra aktörer: det traditionella bankväsendet, de nya digitala aktörerna, lagstiftaren och konsumenterna.

6.4

Man bör kombinera sin styrka, nämligen närheten (i fråga om allt från deras kunskap om kunderna till deras engagemang för gemenskapsprojekt), med användning av IKT för att stödja nya initiativ till förmån för den reala ekonomins återhämtning.

6.5

Man bör förbättra företagsledningen, inbegripet lämpliga strukturer för utbildning, förvaltning och tillsyn av verksamheten. Framför allt måste man etablera strikta uppförandekoder för att säkerställa professionalism och etik bland dem som företräder olika intressen i statliga organ.

6.6

EESK föreslår att det inrättas en ny modell för intern övervakning av spar- och kreditkassorna som omfattar anställda, företrädare för små och medelstora företag och andra intressegrupper.

6.7

En ny utmaning är konkurrensen med företag utanför banksektorn för att – som svar på nya krav från medborgarna – kunna växa parallellt med och upprätta kopplingar till plattformar för gräsrotsfinansiering och metoder för samverkanskonsumtion.

7.1

EESK efterlyser kompletterande finansiella reglerings- och tillsynssystem och insatser för att ge finansinstitut tillräcklig förmåga att motstå nya kriser.

7.2

I detta sammanhang har Europeiska kommissionen antagit en delegerad förordning (7) som på grundval av Europeiska bankmyndighetens utkast till tekniska standarder reglerar aspekter som rör kapitalbaskrav med hänsyn till att kapitalinstrumenten hos kredit- och sparkassor skiljer sig åt. Av särskild betydelse är de frågor som avser begränsningen av inlösen av kärnprimärkapitalinstrument för kreditkassor.

7.3

En annan viktig pelare för att fullborda bankunionen är den gemensamma tillsynsmekanismen, och förvaltningen av den fond som syftar till att täcka eventuella bankräddningar. EESK anser att detta verktyg kommer att förstärka bankernas möjligheter att reagera på framtida kriser (8).

7.4

Med tanke på behovet av att ömsesidigt ansvara för risker instämmer EESK i att man bör beakta varje instituts riskmodell vid fastställandet av deras bidrag till den framtida gemensamma resolutionsfonden. Kommittén uppmanar dessutom kommissionen att specificera och genomföra en korrekt viktning av de indikatorer som fastställs i direktivet om återhämtning och resolution av kreditinstitut (9). EESK välkomnar också att man tagit hänsyn till om de omfattas av ett institutionellt skyddssystem (10).

7.5

I detta nya ekonomiska scenario efterlyser EESK att man konkret stimulerar företagens sociala ansvar, ”etiska” och transparenta finanser samt utbildningssatsningar från tillsynsorganens sida för att förbättra den finansiella kulturen (11), särskilt när det gäller den sociala ekonomins former, som fortfarande till stor del är obekanta. I det sammanhanget är det av största vikt att ge en större roll och synlighet åt de nätverk som företräder dem: Europeiska sparbanksföreningen (EACB), Europeiska förbundet för etiska och alternativa banker (Febea) och Europeiska sparbanksföreningen (ESBG).

7.6

Det är mycket positivt att nya finansiella instrument utformas för att förbättra den nuvarande förvaltningen, men man måste i bestämmelserna ta hänsyn till de berörda ekonomiska aktörernas mångfald, säkerställa stabilitet och samtidigt minska bördan för finansiella institut med mindre resurser. Syftet är kort sagt bättre lagstiftning.

8.1

Att återskapa produktionsstrukturen, stärka den lokala ekonomin och ta itu med sociala problem bör vara EU:s prioriteringar. EESK uppmanar därför institutionerna att genom permanenta forum för dialog stärka bankmodeller som förankrar det finansiella systemet i realekonomin, vilket skapar stabilitet och välstånd i regionen.

8.2

Trenden med allt större banker till följd av omstruktureringar medför oroande systemrisker. Därför efterlyses nu en återgång till traditionell verksamhet (back to basics) inom ramen för en ökad differentiering mellan de institutioner som är specialiserade på affärsbanksverksamhet och institutioner som kombinerar utvecklingen av sitt företag med investeringsbankverksamhet. Erfarenheten har visat att spridning, mångfald och riskdelning är bra för Europas finansiella system.

8.3

Kredit- och sparkassornas vitalitet och utveckling bygger på en demokratisk förvaltning och friheten att på ett ansvarsfullt sätt välja hur överskottet ska användas. En förbättring av finansförmedlingen till förmån för den reala ekonomin är vad som säkerställer framtida kontinuitet i linje med FN-målen för hållbar utveckling för 2015 och FN:s egen förklaring om kooperativ från 2012.

8.4

Därför förtjänar spar- och kreditkassorna särskild uppmärksamhet i samband med tillämpningen av tillsynsbestämmelserna, eftersom de utgör bankformer som EU-medborgarna efterfrågar, baserade på ansvarsfull och solidarisk förvaltning (12) i linje med den sociala ekonomins principer och värderingar.