21.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 389/50

1.1

EESK stöder starkt meddelandet om digitalisering av den europeiska industrin (1). Kommittén anser att hela paketet (2) utgör ett första steg mot ett brett europeiskt arbetsprogram som ska genomföras i nära samarbete mellan samtliga berörda offentliga och privata parter.

1.2

EESK uppskattar den enhetliga och ambitiösa strategiska visionen för industripolitiken i meddelandet och dess fokus på fyra nyckelområden: 1) teknik och plattformar, 2) standarder och referensarkitektur, 3) geografisk sammanhållning, i form av ett nätverk av regionala innovationsknutpunkter, och 4) kompetens på alla nivåer.

1.3

Den analys som Europeiska kommissionen har genomfört visar att frågan är brådskande. I analysen betonas styrkorna i Europas digitala industri, men där framkommer även en oro över att mervärdet kan komma att till mycket stor del förskjutas från industriaktörerna till dem som äger de digitala plattformarna, och i analysen understryks bristen på gemensamma standarder och interoperabla lösningar. Det finns också ett stort behov av digital kompetens.

1.4

Industri 4.0 är i grunden en bottom up-process. Men den offentliga sektorn bör utveckla strategiska riktlinjer, och har en avgörande roll att spela vad gäller reglering, skapande av möjligheter och finansiellt stöd.

1.5

Digitaliseringen och industri 4.0 innebär genomgripande förändringar av företagsmodeller och hela den miljö där dagens företag verkar. Det är mycket viktigt att bygga upp en medvetenhet och en känsla av att man har gemensamma mål bland alla berörda parter. Förutom företag handlar det om arbetsmarknadens parter på alla nivåer, den akademiska världen, forskningsinstitut, lokala och regionala offentliga aktörer, utbildningssektorn och konsumenterna.

1.6

Inget europeiskt land kan med framgång ensamt ta vara på alla möjligheter i den digitala eran. Det är Europa i sin helhet som utgör den kritiska massan och som kan jämföras med stora marknader som Förenta staterna och Kina. Digitaliseringen av industrin kräver en gemensam industristrategi för EU och medlemsstaterna. Detta bör stärka Europas industribas, dra till sig nya investeringar och återföra investeringar och arbetstillfällen. Det kommer hålla Europa fokuserat på målet om att industriproduktionen ska utgöra 20 % av EU:s BNP senast 2020.

1.7

En stabil och förutsägbar miljö är avgörande. Nystartade företag och expanderande företag förtjänar särskild uppmärksamhet. Rådet (konkurrenskraft) bör på kommissionens initiativ snarast fatta beslut om en EU-strategi för industri 4.0 och en inre digital marknad som ersätter den rådande fragmentering som 28 digitala strategier har lett till. Den digitala inre marknaden bör vara en integrerad del av den nya inre marknaden för att undvika fragmentering av den europeiska digitala miljön.

1.8

Samarbete är avgörande. Nationella och regionala 4.0-plattformar måste samla alla berörda aktörer. Inom EU:s ramverk bör varje aktör utveckla sina egna särdrag. Partnerskap av alla slag, synergier och kluster, gränsöverskridande arrangemang och EU-benchmarking bör främjas.

1.9

I samma anda måste offentlig–privata partnerskap, viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (3) och e-förvaltningsinitiativ uppmuntras.

1.10

De ökande skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller industriproduktion och teknisk prestanda är oroande. EESK anser att ett väl utformat samarbete skulle kunna leda till att man i stället närmar sig varandra.

1.11

Kommittén välkomnar den finansiering på 5 miljarder euro till forskning och utveckling på IKT-området som planeras inom ramen för Horisont 2020 samt finansieringen från en rad andra EU-fonder, t.ex. Junckers investeringsplan. Kommissionen måste klargöra hur dessa politiska intentioner ska genomföras.

1.12

Väsentliga ytterligare finansiella resurser krävs uppenbarligen. Kommissionen nämner 50 miljarder euro enbart till IKT-investeringar. Detta innebär ett betydande finansiellt engagemang från de offentliga och privata sektorerna i hela Europa. Det står ännu inte klart hur dessa finansiella åtaganden ska genomföras inom en rimlig tidsram.

1.13

Riskkapital har en central roll för finansieringen. Bankerna bör uppmuntras att spela sin roll i industri 4.0. En fullt utvecklad europeisk kapitalmarknad skulle ge ett lämpligt stöd.

1.14

Skräddarsydda produkter till massproduktionspriser skulle ge stora fördelar för användare och konsumenter. De flesta områden för privat konsumtion skulle dra nytta av bättre prestanda och kvalitet.

1.15

Vi beklagar att kommissionen är så kortfattad vad gäller de betydande sociala konsekvenserna som digitaliseringen av industrin innebär. Nettoeffekterna är oförutsägbara. För att undvika ett splittrat samhälle måste särskild uppmärksamhet riktas åt de generationer och inkomstgrupper som kan komma att drabbas hårt. För många andra kommer den att innebära nya möjligheter.

1.16

Digitaliseringen kommer att få avsevärda konsekvenser för arbetsmarknaden och arbetsorganisationen, t.ex. ökade inkomstskillnader och inskränkning av tillgången till de sociala trygghetssystemen, som kan få negativa följder om de inte hanteras på lämpligt sätt (4).

1.17

För att säkerställa stabila sociala förbindelser, ett sammanhållet samhälle och en välutbildad och motiverad arbetskraft med en anständig inkomst och högkvalitativa arbetstillfällen krävs ett aktivt engagemang från alla berörda parter. För att säkerställa en anpassning som är rättvis för de arbetstagare som påverkas av digitaliseringen är det nödvändigt att det upprättas sociala och omfattande dialoger på alla nivåer, vare sig det gäller EU-nivå, nationell, regional eller företagsnivå, och likaså att den yrkesmässiga anpassningen sker i god tid och med tillräckligt stöd.

1.18

Det finns en direkt koppling mellan utbildningsprogram och lärosäten å ena sidan och social sammanhållning å den andra. Uppdaterade kvalifikationer för användarna av digital teknik och omskolning är nyckelfrågor. Företag och arbetsmarknadens parter bör aktivt engageras i utvecklingen av kursplanerna för alla nivåer och typer av utbildning.

1.19

EESK förväntar sig att kommissionen agerar som en katalysator genom att på ett effektivt sätt genomföra den strategiska planen. Detta innebär framför allt en effektiv samordning av olika metoder för att undvika osäkerhet och fragmentering på marknaden. Den digitala inre marknaden är avgörande. En påskyndad process för europeisk standardisering kommer att spela en avgörande roll.

1.20

Vidare förväntar sig EESK att kommissionen intar en aktiv roll när det gäller att

2.1

Digitalisering av industrin är en väsentlig del av den omfattande omvandling av ekonomin som innefattar robotisering, materialvetenskap och nya produktionsprocesser och som kallas industri 4.0. Detta paradigmskifte kommer att radikalt förändra näringslivet och samhället. Så sent som 2014 saknade EU en tydlig överblick av de ekonomiska, tekniska, sociala och samhälleliga aspekterna av industri 4.0. EESK lade fram en lista med önskvärda åtgärder (7).

2.2

EESK antog i september 2015 ett yttrande om de socioekonomiska följderna av digitalisering av industrin och osäkra arbetsmarknader (8).

2.3

Övergripande utveckling äger rum i synnerhet i Förenta staterna, Kina, EU, Japan och Korea. Andra kommer att följa. Stordata som ny råvara fungerar som katalysator för förändrade produkt- och tjänstemönster. Områden som tidigare varit åtskilda (9) interagerar, medan tjänster (särskilt digitala) i värdekedjor genererar ett avsevärt mervärde till produktionsprocesserna.

2.4

I dagens läge kan inget företag fungera utan en digital strategi. Denna strategi påverkar samtidigt produkter, tjänster och processer inom industrin som helhet. I samband med att nya marknader utvecklas skapar digitaliseringen av industrin hård konkurrens både mellan företag och mellan ekonomiska block. Världsomspännande samarbete före det konkurrensutsatta stadiet är också vanligt förekommande i näringslivet.

2.5

Åtgärderna drivs av en fokuserad industristrategi, särskilt i Förenta staterna och Kina, där näringslivet gynnas av stora inre marknader. Detta är storpolitik. Obama-administrationen inledde 2011 ett omfattande program för ny teknik, i synnerhet IKT, som inbegriper näringslivet, forskningsinstitut och universitet runt om i landet.

2.6

I vanlig ordning kommer privata projekt att gynnas avsevärt av de nya tekniska program som nyligen tillkännagetts av de federala myndigheterna.

2.7

Förenta staterna har för avsikt att använda sig av digital omvandling för att återta förlorad mark på den industriella marknaden genom att utnyttja den amerikanska handlingsfriheten och de dominerande globala aktörerna inom IKT och stordata, såsom Google, Amazon, Microsoft, Cisco och andra (10).

2.8

Ett konsortium av ledande industriföretag arbetar för samma syfte. En lista över de 50 mest innovativa företagen år 2014 avslöjar att sju av tio ledande företag är Förenta staterna-baserade (11).

2.9

Kinesiska myndigheter använder digital omvandling för att stärka Kinas position globalt. Officiella dokument understryker målet att mäta sig med Förenta staterna.

2.10

Kinas tydliga ambitioner framhålls i ett övergripande statsdrivet program kallat Made in China 2025, som baseras på målsättningarna i det tyska Industrie 4.0. Detta är ett helt nytt koncept i kinesiska ekonomi- och tillverkningsprocesser, med en hög grad av samordning mellan beslutsfattare, ekonomiska aktörer och innovativa krafter.

2.11

Omfattande ekonomiska resurser har öronmärkts för ändamålet. Den ekonomiska nedgången påverkar inte dessa specifika program.

2.12

Intresset för industri 4.0 har tilltagit dramatiskt. Digitalisering är också ett ärende av hög prioritet för Junckerkommissionen. Digitaliseringen kommer att kräva optimal samordning mellan kommissionens avdelningar.

2.13

Ett tydligt fokus i rådet (konkurrenskraft) är avgörande för att skapa en känsla av gemensamt syfte inom kommissionen, och bland nationella och regionala beslutsfattare. Digitalisering av industrin och stordata inom europeisk tillverkningsindustri måste säkerställa en stark position inför framtiden. Detta är i grunden en bottom up-process som inbegriper alla aktörer. Den offentliga sektorn går i spetsen i egenskap av regleringsorgan, kontaktpunkt och ekonomiskt stöd.

2.14

Sedan 2011 har initiativet kommit från Tyskland, genom gemensamma ansträngningar från förbundsregeringen, den akademiska världen och näringslivet. Efter lanseringen av Industrie 4.0 år 2013, har processen effektiverats i Plattform 4.0 och i en samarbetsöverenskommelse mellan regering, näringsliv och fackföreningar. Näringslivet är i allt högre grad involverat i övergripande initiativ, ofta i samarbete med regionala myndigheter.

2.15

Samtidigt finns Industrie 4.0 i Österrike, L’Industrie du Futur i Frankrike, Catapult i Förenade kungariket, Smart Industry i Nederländerna, med flera. Det är ett brokigt landskap, eftersom varje land utvecklar sin egen vision gällande 4.0 och industrins framtid. Graden av samarbete och känsla av att ärendet är brådskande varierar ändå mycket mellan länderna.

2.16

Nationella, regionala och lokala (städer!) initiativ kompletterar varandra. Kommissionen planerar med rätta gränsöverskridande arrangemang och partnerskap såväl som utbyte av bästa praxis.

2.17

Stora företag och medelstora specialiserade företag går i spetsen. De främsta orosmomenten är de stora skillnaderna mellan länderna, eftersläpning eller bristande kunskaper i små eller medelstora företag samt svag medverkan från allmänheten. En mycket svår fråga är fragmenteringen av den europeiska marknaden och den vanliga nedslående bilden av Europa som 28 industriella och digitala strategier.

2.18

Digitaliseringen av industrin och industri 4.0 omfattar mycket mer än teknik. Näringslivet måste göra sig redo för radikala förändringar på grund av en rad faktorer: produktionens hastighet, skala och oförutsägbarhet såväl som ytterligare fragmentering och omorientering av värdekedjor, nya förhållanden mellan forskningsinstitut, högre utbildning och den privata sektorn, nya affärsmodeller, nya förbindelser mellan företag av olika storlek, nya sätt att samverka mellan alla affärsnivåer (formgivning, produktion, försäljning, logistik, underhåll), behovet av uppdaterade och nya kompetenser jämsides med nya arbetssätt, och närmare koppling mellan industrin och användaren. Särskilt de traditionella industrigrenarna utmanas av helt nya koncept (12).

2.19

Konsumenten kan få mer att säga till om än någonsin. Genom att kombinera tillverkning och tjänster medför digitaliseringen anpassad och skräddarsydd produktion för samma eller lägre kostnad än för serietillverkning, ofta i en ny miljö. Samtidigt måste konsumenterna ges möjligheter att få lämplig information om produkters sociala och miljömässiga påverkan, information som gör det lättare att bilda sig en väl underbyggd åsikt om avsedda inköp.

3.1

För att stöda industri 4.0 och dess intressenter – företagare, personal, arbetsmarknadsparter, leverantörer, kunder och utbildningsanordnare – behöver EU en industriell strategi med lämplig arbetsfördelning mellan alla berörda parter. Rådet (konkurrenskraft) har en avgörande roll. Liksom med all industripolitik är det en fråga om delade befogenheter.

3.2

Europeiska rådet (13) har som mål att europeisk industri år 2020 ska utgöra 20 % av EU:s BNP i stället för nuvarande 12 %. Tveksamhet hos investerarna och brist på (europeisk) vägledning resulterar dock i nedgång i tillverkningsindustrin.

3.3

Kommissionens avdelningar betonar behovet av enhetliga strategier och förbereder för närvarande ett imponerande arbetsprogram – regleringar, standardisering, forskning, utveckling och ekonomiska resurser – i nära samarbete med medlemsstaterna och näringslivet.

3.4

EESK konstaterar med tillfredsställelse att de flesta av de 17 rekommendationerna som lades fram i yttrandet år 2014 (14) för närvarande är under diskussion.

3.5

Kommissionen, regeringar, företag och intressenter kommer att delta samtidigt i möten om industri 4.0. Europeiska offentlig–privata partnerskap bör uppmuntras (15), liksom det planerade viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse om lågenergielektronik för sakernas internet. En detaljerad färdplan behövs för företag och regeringar.

3.6

Att det för närvarande finns 28 digitala strategier är ett stort bekymmer. Detta är i grunden kontraproduktivt med avseende på behovet av större skala, och ett viktigt argument för att snabba upp den digitala inre marknaden.

3.7

Den digitala inre marknaden borde bli en integrerad del av den omarbetade inre marknaden. Smart lagstiftning och reglering måste påskyndas. Dagordningen omfattar följande:

3.8

EESK uppmanar till samråd för att skapa balans mellan rättsliga bestämmelser och manöverutrymme för ekonomiska aktörer.

3.9

Europa måste vidta åtgärder för att etablera världsomspännande standarder, i nära samarbete med utomeuropeiska aktörer.

3.10

Den allmänna dataskyddsförordningen innehåller flexibla lösningar för medlemsstaterna. Det är viktigt att den allmänna dataskyddsförordningen inte leder till resultat som inskränker tillgången till data och möjligheten att återanvända data och därmed ökar EU-marknadens obalans.

3.11

Datasäkerhet undervärderas fortfarande i hög grad av näringslivet och staterna. Nätbrottsligheten sprider sig över världen. EU har en uppenbar roll att spela.

3.12

EESK uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma sådan statistik som fortfarande systematiskt förbises. Mera detaljerade statistiska uppgifter gällande tjänster är avgörande för företag och beslutsfattare.

4.1

Ett växande antal länder och regioner arbetar nu allvarligt med digitalisering.

4.2

Växande skillnader mellan länder och variationer i företagens kunskapsnivå i de olika länderna är dock svåra frågor. Ett stort problem är interoperabiliteten mellan företag och leverantörer.

4.3

Program för ökad medvetenhet upprättas för företag och intressenter. Varje land hittar sina egna metoder. Plattformar, ofta på regional nivå, är väldigt viktiga för att stärka samarbetet mellan stora och små företag och mellan företag och forskningsinstitut och universitet.

4.4

En breddning av regionala och nationella offentlig–privata partnerskap borde uppmuntras. De sammanför parter från olika områden och verkar för ömsesidiga utbyten. De främjar samarbete och kan fungera som källa till välbehövda ekonomiska medel.

4.5

Plattformar, kompetenscentrum och fältlaboratorier fokuserar ofta på specifika områden inom digitalisering, exempelvis på värdekedjor i förändring, nya affärsmodeller, sociala innovationer och arbetsplatsinnovationer (16), med aktivt deltagande av anställda och fackföreningar. Inrättandet av kontaktpunkter (s.k. one-stop shops) bör uppmuntras. Sektororganisationer spelar en roll när det gäller sektorspecifika frågor.

4.6

(Tekniska) universitet kring vilka företagsinkubatorer är samlade – företagscampus – spelar också en pådrivande roll. Konceptet entreprenörsuniversitet som sprids över kontinenten är till ytterst stor hjälp (17).

4.7

Nätverk av företag, plattformar, sektororganisationer och universitet förstärker önskvärda trender. Den inre digitala marknaden bör förbättra villkoren för gränsöverskridande samarbete. Ekonomiska och rättsliga villkor för att dela värdeskapandet genom digitalisering av industrin kan behövas för att främja samarbete mellan aktörer av (väldigt) skiftande storlek. Särskild inriktning på små och medelstora företag och nystartade företag är nödvändigt. Merparten av dessa saknar riktad information och många lider brist på verktyg för förbättring.

4.8

I jämförelse med läget i Förenta staterna är nystartade företag och expanderande företag en ganska svag punkt i Europa. Ömsesidigt utbyte mellan stora och små och nätverk av (gränsöverskridande) företagsinkubatorer ger resultat. Coacher och mentorer, såsom deltidsarbetande, pensionerade och erfarna företagare, kan spela en stödjande roll.

5.1

Digitalisering håller på att bli en prioritet för europeiska fonder (Horisont 2020, regional och annan finansiering). Det gemensamma forskningscentrumet i Sevilla och kommande innovationsknutpunkter med erfarenhet från hela världen kan vara mycket gynnsamma.

5.2

Ur EESK:s synvinkel är frågan om att finansiera alla nödvändiga investeringar långt mer komplicerad än vad som framgår av meddelandet. Väsentliga ytterligare finansiella resurser krävs uppenbarligen. Kommissionen nämner 35 miljarder euro enbart till IKT-investeringar. Detta innebär nära samarbete mellan EU-finansiering och nationell och regional finansiering, samt aktivt industriellt deltagande via plattformar och offentlig–privata partnerskap. Det står ännu inte klart hur dessa finansiella bestämmelser ska genomföras inom en rimlig tidsram. Den vanliga frågan kan ställas: vem förväntas betala och för vilket ändamål?

5.3

EU-finansiering kritiseras med all rätt ofta för att vara för långsam och för byråkratisk, något som vanligen är mycket kostnadskrävande och avskräcker små företag. Se bara på Förenta staterna! Det är nödvändigt att justera förfarandena och minska byråkratin, samtidigt som man upprätthåller rättvisan. Det kan vara lämpligt att minska antalet obligatoriska partner i konsortier för forskning och utveckling (18).

5.4

University Business Incubation Rankings för småföretag kan vara ett nyttigt verktyg för att mäta lovande nystartade företag och snabba upp EU:s byråkratiska förfaranden.

5.5

Innovativa digitala affärsprocesser drivs av nystartade företag och expanderande företag såsom enhörningar (unicorns) (19). Amerikanerna leder. Dessutom är amerikanska innovationsbevakare mycket aktiva i Europa och söker efter lönsamma företag att köpa upp.

5.6

Förutom banksektorn är riskkapital aktivt involverat. Privatbankerna digitaliseras också. FinTech verkar vid sidan av detta. Som förlängning av den digitala världen främjar FinTech hastighet, ökad effektivitet och öppenhet samt en förändrad inställning till kunder. Flera FinTech-kärnområden borde finnas i Europa, utöver London.

5.7

Bankerna och FinTech borde vara nyckelpartner på den digitala inre marknaden, med en högre prestanda- och värdeskapandenivå. De borde uppmuntras att fungera som strategisk partner till industrin, och professionellt bedöma de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna av olika projekt. Helt nya former av sammanlänkande plattformar och mervärdestjänster kan vara till nytta.

5.8

Finansiell reglering (eller dess översyn) borde inte hindra banksektorn från att ta kalkylerade risker vid investering i industri 4.0.

5.9

En fullt utvecklad europeisk kapitalmarknad behövs för att skapa ett ekonomiskt spelfält med lika villkor jämförbart med det som finns i Förenta staterna.

6.1

Industri 4.0 och det digitala samhället angår alla. Medvetenheten måste höjas. Risker och osäkerhet inför framtiden, såväl som chanser och möjligheter, samhälleliga villkor och samhällets acceptans, är under diskussion.

6.2

I nordvästra Europa syns den digitala revolutionen i media varje dag (tv, press, sociala medier). I en del länder är den allmänna opinionen tämligen väl informerad, men informationen måste förbättras avsevärt runtom i Europa.

6.3

Skräddarsydda produkter till massproduktionspriser skulle ge stora fördelar för användare och konsumenter. Betydligt högre effektivitet väntas inom följande områden:

6.4

Industri 4.0 påverkar starkt alla yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Därför har arbetsmarknadspolitiken en central plats i den framtida utvecklingen. I detta avseende är resonemanget i meddelandet beklagligt kortfattat och tämligen ytligt.

6.5

Under 2015 diskuterade EESK ett stort antal effekter som digitaliseringen har på tjänstesektorn och sysselsättningen (21). Förändringar sker vad beträffar arbetsbeskrivning, kompetens och kvalifikationer, utbildning, arbetsmiljöer och processorganisation, avtalsförhållanden mellan företag och anställda, karriärplanering etc.

6.6

En av vår tids största utmaningar är att hantera en snabb teknikutveckling som kan lämna vissa (möjligen många) människor utanför (22). Politiken och samhället som helhet, affärssektorn, fackföreningar, icke-vinstdrivande organisationer, den offentliga sektorn, sektororganisationer och icke-statliga organisationer behöver alla engagera sig.

6.7

I den digitala eran kommer social sammanhållning i hög grad att bero på utbildning. Utbildning på samtliga nivåer och utbildningssystemen i hela Europa är i akut behov av uppdaterad kompetens och kvalifikationer för att man ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen och behovet av (internationell) rörlighet. Kreativitet och entreprenörskap bör främjas (23).

6.8

För att förse den europeiska arbetskraften med de färdigheter som den behöver i den digitala tidsåldern måste offentliga och privata investeringar i yrkesinriktad utbildning främjas och man måste undersöka om det behövs åtgärder på europeisk nivå för att sprida medlemsstaternas goda erfarenheter av ledighet för utbildning i hela EU (24).

6.9

EU behöver en kompetensagenda baserad på en förteckning över nyckelkompetenser. Ett EU-forum för utbildning och näringsliv, som inkluderar arbetsmarknadsparter, kommer att ge ett utomordentligt stöd. Arbetsmarknadsparterna inom användarsektorerna borde också delta i fastställandet av digitala kompetenser för industrin. EU-initiativet Grand Coalition for Digital Jobs och motsvarande nationella koalitioner borde bara väl samordnade.

6.10

Digitalisering öppnar nya möjligheter och ger människor större valfrihet i fråga om personligt ansvar och frihet (till exempel tid och plats för arbete). Väldigt många drar nytta av detta, endera inom befintliga företag, genom att växla till nya företag eller som egenföretagare. Man borde utreda hur olika former av flexibilitet borde genomföras av nationella arbetsmarknadsparter enligt nationell praxis och lagstiftning, för att uppnå en rättvis balans mellan anställdas och arbetsgivares intressen (25).

6.11

Främst på grund av robotisering säger man upp stora grupper av arbetstagare, inklusive chefer på olika nivåer. Den lägre medelklassen drabbas hårt, liksom den äldre generationen. Samhället har ett tydligt ansvar gentemot dem som, på grund av ålder eller otillräckliga kvalifikationer, inte längre kan ta del av arbetsmarknaden.

6.12

I syfte att stärka sysselsättningen trots den sjunkande efterfrågan på arbetskraft måste potentiella problem identifieras genom diskussioner med alla intressenter och motsvarande strategier måste utarbetas i enlighet med enskilda medlemsstaters behov (t.ex. på området offentliga investeringar, sysselsättningsskapande innovation och fördelning och förkortning av arbetstid) (26).

6.13

Samtidigt måste man rätta till obalansen på arbetsmarknaden. Kompetenshöjning måste underlättas för sådana som anses klara av att höja sin kompetens. Runtom i Europa finns det hundratusentals lediga platser inom sektorerna för teknik och IKT. Detta kräver lämplig kommunikation.

6.14

Näringslivet och fackföreningarna står inför samma utmaningar. En välutbildad och motiverad arbetskraft med anständig inkomst och högkvalitativa arbetstillfällen ligger i allas intresse. Om det inte hanteras på ett bra sätt, kan motstånd i den allmänna opinionen och bland arbetstagare förorsaka skadliga spänningar.

6.15

Social dialog på alla nivåer – EU, nationellt, regionalt och i företagen – är nödvändig. Den ekonomiska situationen och de sociala förhållandena, traditionerna och kulturen varierar från ett land till ett annat. Det är av yttersta vikt att alla aktörer tar ett gemensamt ansvar.

6.16

På EU-nivå borde den sociala dialogen inom ramen för industri 4.0 beröra

6.17

Social dialog sker samtidigt på sektornivå. Ett exempel är dialogen mellan Ceemet och IndustriAll inom metall-, verkstads- och teknikbaserad industri. Europeiska bankförbundet, försäkringssektorn och centralbankerna för en liknande dialog med UNI Europa Finans. Dessutom arbetar Europeiska bankförbundet och UNI Europa med ett europeiskt omskolningsprojekt som inbegriper 40 000 anställda.

6.18

Samma tillvägagångssätt tillämpas eller borde tillämpas på nationell nivå, med hänsyn till de enorma skillnader i kultur, agenda och praxis som råder mellan länderna och olikheter vad gäller den sociala dialogen i sig och statens ingripande i egenskap av lagstiftande och underlättande aktör.

6.19

På regional nivå och företagsnivå kommer den sociala dialogen att inriktas på förändrade affärsmodeller och på individers specifika situation, regional specialisering och ömsesidigt utbyte mellan företag, skolor, högre utbildning och företagscampus. Nationella och regionala plattformar kan också vara till stor hjälp inom alla dessa områden (27).

6.20

Sammanfattningsvis är en välskött social dialog avgörande för att skapa en gemensam anda och gemensamma mål för samhälle, företag och direkt berörda aktörer inom ett område fullt av ekonomiska och sociala fallgropar.