28.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 487/92

Föredragande:

Gundars STRAUTMANIS

1.1

Kommittén ställer sig generellt sett positiv till kommissionens meddelande, som en utgångspunkt för praktiska planer och initiativ för att främja standardiseringen på IKT-området. Det fastställer de prioriterade områdena och de främsta åtgärderna, med tidsfrister (färdplan).

1.2

EESK anser att standardiseringen måste främja ökat mervärde, trygga sysselsättningen på alla områden och öka välbefinnandet i samhället som helhet. Det är därför särskilt viktigt att de områden som ska prioriteras i samband med standardiseringen fastställs på ett korrekt sätt, även inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT), så att man löser dessa frågor som är viktiga för alla. Detta visar att detta kommissionsmeddelande verkligen behövs och visar också tydligt varför det har så avgörande betydelse för det fortsatta främjandet av standardiseringen på IKT-området och därmed också för utvecklingen av den digitala inre marknaden.

1.3

Kommittén önskar framföra ett antal rekommendationer som kan hjälpa kommissionen att ytterligare förbättra sina meddelanden och andra åtföljande dokument som den utarbetat.

1.4

Även om kommittén rent generellt stöder kommissions meddelande föreslår vi att man tar ställning till

2.1

Den 19 april 2016 antog kommissionen sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016) 176 final).

2.2

Kommissionens meddelande har som mål

2.3

Andan i kommissionens meddelande:

2.4

Bakgrund till kommissionens meddelande:

2.5

Meddelandets centrala budskap:

3.1.1

I första avsnittet i kommissionens meddelande sägs det att världsekonomins omställning till en digital ekonomi påverkar alla näringsgrenar. I första avsnittet behandlas också allmänna frågor som rör meddelandet, t.ex.

3.2.1

I andra avsnittet i kommissionens meddelande sägs det att IKT-standardiseringen står inför flera nya utmaningar som kräver målmedvetna och långsiktiga EU-insatser.

3.2.2

I meddelandet framhålls att dessa utmaningar bl.a. kan leda till en utspridning av resurser som redan är knappa, förhållandevis låg effektivitet och en mer allmän inbromsning av EU:s innovationsförmåga.

3.3.1

I tredje avsnittet i kommissionens meddelande presenteras en handlingsplan med prioriterade åtgärder för nästa skede i den tekniska standardiseringen av den digitala ekonomin.

3.3.2

Kommissionens förslag till tillvägagångssätt:

3.4.1

I punkt 3.1 i kommissionens meddelande identifieras fem prioriterade områden som är den digitala inre marknadens grundläggande tekniska byggstenar (ordningsföljden är irrelevant), nämligen följande:

3.4.2

De prioriterade områdena valdes ut sedan synpunkter inkommit från det europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering, där näringsliv, standardiserare, regeringar och civilsamhälle är företrädda.

3.4.3

Den digitala omställningen får stora följder för både olika branscher och konsumenter. Många viktiga IKT-tillämpningsområden (t.ex. e-hälsa, intelligenta transportsystem, smart energi, avancerad tillverkning och smarta städer) hänger direkt samman med de fem prioriterade områden för standardisering på IKT-området som har valts ut.

3.4.4

De valda prioriteringarna kommer att komplettera andra standardiseringsinstrument som används för att genomföra den europeiska standardiseringspolitiken. Förutom det planerade gemensamma initiativet för europeisk standardisering handlar det om den löpande planen för IKT-standardisering och EU:s årliga arbetsprogram.

3.5.1

I punkt 3.2 i meddelandet förklarar kommissionen att det inte räcker med att enbart fastställa prioriteringar för IKT-standarder för den digitala inre marknaden. För att uppnå resultat krävs det ett engagemang på hög nivå från många berörda parter, t.ex. näringsliv, standardiseringsorgan, forskare, EU-institutioner och nationella förvaltningar.

3.5.2

Kommissionen föreslår en process på hög nivå för att nå de prioriterade målen. Denna process kommer att bygga vidare på och komplettera det europeiska flerpartsforumet, den löpande planen för IKT-standardisering och unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering som mekanismer för att införa och sprida standarder. Kommissionen beskriver i meddelandet varje del av processen och alla aktiviteter med koppling till detta.

4.1.1

I kommissionens meddelande betraktas standardisering inte som ett mål i sig utan bara som ett verktyg, och ett av målen med den är att främja forskning och innovation inom IKT.

4.1.2

Standarder handlar inte bara om möjligheter utan också om ramar och begränsningar. Standarder kan stimulera utvecklingen men också bromsa den, i synnerhet inom sektorer som utvecklas mycket snabbt, såsom IKT.

4.1.3

I avsnitt 2 i meddelandet IKT-standardisering i en föränderlig och utmanande omvärld som handlar om de problem som man ställs inför i standardiseringsprocessen, sägs följande: ”[…] den ökande komplexiteten [kan] på grund av den omfattande standardfloran och de många olika tekniska grupper som deltar i standardiseringen bromsa innovationen.”

4.1.4

Resultaten av det offentliga samrådet (”Synopsis report on the public consultation ’Standards in the Digital Single Market: setting priorities and ensuring delivery’”) visar de åsikter som finns i berörda grupper, till exempel IKT-sektorn. Denna sektor vill ha en standardiseringsprocess nedifrån och upp.

4.1.5

Det är uppenbart att alltför strikta standarder eller ett alltför tidigt införande av standarder kan

4.1.6

Detta innebär att man under standardiseringsprocessen måste göra en noggrann lägesbedömning varje gång en standard utformas, antas och genomförs och att man måste finna en rimlig balans mellan standarder som en hämmande faktor och kreativitet, dvs. möjligheten att uttrycka sig fritt så att nya ”icke-standardiserade” lösningar skapas.

4.2.1

I punkt 3.1 i meddelandet nämner kommissionen följande fem prioriterade områden för standardiseringen på IKT-området:

4.2.2

Meddelandet hänvisar samtidigt till den årliga löpande planen för IKT-standardisering (Rolling Plan for ICT Standardisation). De olika områden som identifieras och beskrivs i den årliga löpande planen för 2016 räknas upp nedan:

4.2.3

Även om dessa båda dokument – kommissionens meddelande och den löpande planen för IKT-standardisering 2016 – hör ihop och kompletterar varandra, används det olika terminologi i dem. Inget av de båda dokumenten gör en koppling mellan liknande standardiseringsområden.

4.3.1

I punkt 3.1 i kommissionens meddelande tas de fem prioriterade områden upp som valts ut för standardiseringen på IKT-området. Här nämns följande: ”Områdena valdes ut efter det att synpunkter inkommit från det europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering, där näringsliv, standardiserare, regeringar och civilsamhälle är företrädda. Ett offentligt samråd visade att det råder bred uppslutning bakom de prioriteringar som nämns här.”

4.3.2

Det offentliga samrådet ägde rum mellan den 23 september 2015 och den 4 januari 2016, och 168 respondenter deltog. Resultaten av samrådet återfinns i ”Synopsis report on the public consultation ’Standards in the Digital Single Market: setting priorities and ensuring delivery’”.

4.3.3

Eftersom resultaten av undersökningen beaktats vid valet av de prioriterade områdena för IKT-strategin, som anges i kommissionens meddelande och berör en stor del av Europas företagare, kan det förhållandevis låga antalet respondenter (168) innebära att det finns ett behov av ytterligare information om respondentgruppernas sammansättning.

4.3.4

Information om respondentgrupperna finns i rapporten (2).

4.3.5

Som vi kan se tillhör många respondenter olika standardiseringsorganisationer. En förhållandevis liten andel utgörs av utvecklare och producenter – sådana som noggrant följer marknadens behov, initierar eller följer trender i den tekniska utvecklingen och som har sina egna utvecklingsplaner. I absoluta tal är dessa få till antalet.

4.3.6

Resultaten av det offentliga samrådet, som presenteras i ”Synopsis report”, ger information om de områden som valts ut. Det framgår dock inte hur många och vilka områden som faktiskt diskuterats (och de som anges i den årliga löpande planen för IKT-standardisering omnämns inte), vem som valde ut dem och – om den ursprungliga förteckningen också innehöll andra områden – vilka åsikter som framfördes.

4.4.1

Kommissionens meddelande innehåller många konkreta detaljer som också kommer att förändras med tiden, däribland de prioriterade områdena, de främsta åtgärderna, de viktigaste tidsfristerna och mycket annat. Ett sådant dokument, dvs. ett meddelande från kommissionen, kan därför inte vara utformat så att det omfattar en längre tidsperiod.

4.4.2

Det måste därför finnas ett konkret och praktiskt tillämpbart förfarande för hur och hur ofta man bör se över dokumentet, genomföra offentliga samråd, fatta beslut, genomföra operativ planering och vidta andra åtgärder. Med andra ord måste man planera hanteringen av dokumentets regelbundna livscykel och åtgärderna i samband med detta.

4.5.1

Kommissionen beskriver i meddelandet många kopplingar till valet av prioriteringar för IKT-standardisering och de åtgärder som planeras på vägen framåt. När EESK:s studiegrupp tog del av kommissionens meddelande och de dokument som hör samman med detta konstaterade den dock att det finns flera samhällsviktiga aspekter som antingen inte berörs alls i meddelandet eller endast nämns i förbigående.

4.5.2

Även om syftet med kommissionens meddelande är att fastställa prioriteringarna för IKT-standardiseringen och åtgärderna i samband med detta kommer det praktiska genomförandet och tillämpningen av det direkt eller indirekt också att påverka sådana områden som

4.5.3

EESK konstaterar att man under standardiseringsprocessen bör uppmärksamma