30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 209/49


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1365/75

[COM(2016) 531 final – 2016/0256 (COD)]

om

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 337/75

[COM(2016) 532 final – 2016/0257 (COD)]

och om

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2062/94

[COM(2016) 528 final – 2016/0254 (COD)]

(2017/C 209/08)

Föredragande:

Christa SCHWENG (AT–I)

Medföredragande:

Giulia BARBUCCI (IT–II)

Remiss

Europeiska unionens råd, 8.9.2016

Rättslig grund

Artikel 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av facksektionen

7.3.2017

Antagande vid plenarsessionen

30.3.2017

Plenarsession nr

524

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

168/0/0

1.   Slutsatser

1.1

EESK har tagit del av förslaget till översyn av förordningarna om inrättande av de tre organen Cedefop, Eurofound och EU-Osha. Kommittén välkomnar varmt det faktum att styrelsens väl avvägda trepartsstruktur ska bibehållas, i motsats till vad som föreslagits i den gemensamma ansatsen. Trepartssystemet är ett uttryck för ett inkluderande arbetssätt, där man respekterar betydelsen av den roll som arbetsmarknadens parter spelar i sökandet efter gemensamma lösningar.

1.2

De övergripande målen för de tre organen bör på ett enhetligt och mer heltäckande sätt definieras som att ”stödja behoven hos alla EU:s institutioner och organ, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter”.

1.3

EESK förespråkar att befogenheter som rör tillsättning av personal och ändring av den interna strukturen för respektive organ bör kvarstå hos den verkställande direktören. Endast i undantagsfall, då den verkställande direktören inte är i stånd att utföra de uppgifter som ankommer på tillsättningsmyndigheten, bör styrelsen besluta att denna befogenhet överförs till en annan högre tjänsteman.

1.4

EESK motsätter sig minskningen av antalet medlemmar i direktionen, eftersom detta kommer att vara till nackdel för den intressegrupp som för närvarande innehar posten som ordförande, då denna grupp inte kommer att ha någon annan talesperson i direktionen. Dessutom innebär en bredare representation i direktionen att mer välgrundade diskussioner underlättas.

1.5

EESK välkomnar det standardiserade förfarandet för utnämning av den verkställande direktören vilket ligger i linje med det förfarande som tillämpas för EU-Osha.

1.6

Kommittén är övertygad om att tjänsten som vice verkställande direktör har visat sig vara till nytta och bör behållas där den finns. Mot bakgrund av att gällande praxis, som skiljer sig åt mellan organen, fungerar bra, kräver kommittén en viss flexibilitet för de tre organen. Det slutgiltiga beslutet om tjänsten som vice verkställande direktör bör överlåtas till styrelsen.

1.7

EESK anser att upprättande av kontakter och samarbete med tredjeländer och internationella organisationer endast bör kräva godkännande av styrelsen, i vilken kommissionen är företrädd.

2.   Bakgrund

2.1

Förordningarna om inrättande av de tre organen – Eurofound, Cedefop och EU-Osha – kommer genom dessa föreslagna förordningar att anpassas till den gemensamma ansatsen för decentraliserade organ. Denna ansats antogs av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen 2012 och ska ligga till grund för en viss nivå av standardisering vad gäller EU-organens konsekvens, effektivitet, ansvarsskyldighet och insyn. Enligt den gemensamma ansatsen bidrar organen till att genomföra viktig unionspolitik och hjälper på så vis samtliga institutioner, men särskilt kommissionen, att koncentrera sig på grundläggande policyskapande uppgifter. Organen utgör också ett stöd för beslutsprocessen genom att föra samman teknisk expertis och specialexpertis på EU-nivå och medlemsstatsnivå och därigenom bidra till ökat samarbete mellan medlemsstaterna och EU inom viktiga politikområden. Till skillnad från andra EU-organ har de tre organ som är aktuella här en gemensam tradition av trepartsstyrning, där företrädare för regeringar, arbetstagare och arbetsgivare från alla medlemsstater ur institutionell synpunkt är delaktiga i styrningen av organen. Genom att organens arbete förankras så starkt i de faktiska förhållandena i medlemsstaterna kan deras ämnesrelevans och politiska relevans säkerställas. Det aktuella arbetet med att anpassa förordningarna om inrättande av de tre organen utgör en möjlighet att kartlägga och framhäva de specifika styrmekanismer i trepartsstrukturen som har utvecklats över tid inom varje organ, samt att säkerställa att etablerad god praxis kan fortsätta att tillämpas.

2.2

En utvärdering av alla de europeiska organen föregick offentliggörandet av den gemensamma ansatsen.

3.   Sammanfattning av utkasten till förslag

3.1

Den rättsliga grunden för alla tre organen var artikel 235 i EEG-fördraget (nu artikel 352 i EUF-fördraget) vilken behövde uppdateras på grund av en dom i domstolen. Eurofound och EU-Osha grundade sig på artikel 153.2 a i EUF-fördraget och Cedefop grundade sig på artiklarna 166.4, 165.4 och 149 i EUF-fördraget.

3.2

Inget av de tre organen har fått nya uppgifter genom ändringen av förordningarna, men deras uppgifter har anpassats till rådande omständigheter och förlegade begrepp har uppdaterats.

3.3    Övergripande bestämmelser

3.3.1

Gemensamt för de tre organen är att styrelsen inte bara består av företrädare för alla medlemsstater samt för kommissionen, utan även av 28 företrädare för nationella arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationer. Trepartssystemet är ett uttryck för ett inkluderande arbetssätt, där man respekterar betydelsen av den roll som arbetsmarknadens parter spelar i sökandet efter gemensamma lösningar. I den gemensamma ansatsen föreslogs att antalet företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer skulle minskas radikalt. Detta föranledde oro hos de europeiska och nationella organisationerna för arbetsmarknadens parter och den ursprungliga strukturen bibehölls.

3.3.2

Styrelsens ledamöter utses av rådet för en period på fyra år. Förutom sakkunskap inom respektive organs arbetsområden ska ledamöterna också ha relevanta färdigheter när det gäller ledarskap, administration och budget. Företrädare för arbetsgivare och arbetstagare utses av rådet på grundval av förslag från de främsta europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Ett ytterligare kriterium för EU-Osha har – hittills – varit att de ska vara ledamöter eller företrädare i rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor.

3.3.3

I styrelsens uppgifter ingår följande: antagande av programplaneringsdokumentet, budgeten, den årliga verksamhetsrapporten, de finansiella reglerna, strategin för bedrägeribekämpning, reglerna för att förebygga och hantera intressekonflikter, arbetsordningen och planerna för kommunikation och informationsspridning, befogenheter avseende tillsättning av personal, utseende av den verkställande direktören och räkenskapsföraren, uppföljning av rapporter och utvärderingar som utförs av Olaf samt beslut som rör respektive organs interna struktur och samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer.

3.3.4

Tidsfristerna för antagande och översändande av de årliga och fleråriga programplaneringsdokumenten harmoniseras.

3.3.5

Styrelsens ordförande och de tre vice ordförandena utses bland företrädarna för regeringarna, arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressegrupper och kommissionen, och de väljs med två tredjedelars majoritet för en period på två år (för EU-Osha hittills ett år). Styrelsen sammanträder en gång om året och fattar beslut med enkel majoritet.

3.3.6

Direktionen (tidigare arbetsutskottet/byrån) består av styrelsens ordförande, de tre vice ordförandena, gruppsamordnarna och en företrädare för kommissionen. För Eurofound och EU-Osha innebär detta en minskning av storleken, då det fram till nu har varit möjligt för direktionen att bestå av elva personer.

3.3.7

Direktionen har hittills haft i uppgift att övervaka genomförandet av styrelsens beslut, men enligt den nya förordningen kommer den att få mer omfattande befogenheter, nämligen att förbereda beslut som ska antas av styrelsen och att tillsammans med styrelsen övervaka uppföljningen av utredningar som utförts av Olaf, samt att bistå och stödja den verkställande direktören i genomförandet av styrelsens beslut. I brådskande fall får direktionerna för de tre organen fatta interimistiska beslut på styrelsens vägnar i administrativa frågor, inklusive vad gäller tillsättningsbefogenheter och budgetära frågor.

3.3.8

De verkställande direktörernas uppgifter har fastställts mycket mer ingående i den föreslagna förordningen än i de tidigare förordningarna. Också beslutet om huruvida ett eller flera lokala kontor ska inrättas i en eller flera medlemsstater för att organet ska kunna utföra sina uppgifter på ett mer effektivt sätt är nytt. För detta krävs förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den berörda medlemsstaten.

3.3.9

Den verkställande direktören utses av styrelsen med två tredjedelars majoritet för en period på fem år, från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen. Den verkställande direktörens mandatperiod får förnyas en gång, på grundval av en bedömning av dennes arbetsinsats. Detta utnämningsförfarande överensstämmer med det förfarande som tillämpas för EU-Osha. För Cedefop och Eurofound finns vice verkställande direktörer.

3.3.10

De föreslagna förordningarna anpassar också de finansiella bestämmelserna, bestämmelserna om programplanering och de befintliga rapporteringsbestämmelserna till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 när det gäller rambudgetregleringen av organ.

3.3.11

Varje förslag till förordning innehåller också nya standardbestämmelser om rättslig ställning, avtal om säte, språkordning, öppenhet, bedrägeribekämpning, säkerhetsbestämmelser om konfidentiella uppgifter, ansvar, utvärdering och samarbete med tredjeländer och internationella organisationer.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

För att uppnå gemensamma normer för de tre trepartsorganen förespråkar EESK att man tar hänsyn till befintlig bästa praxis så som den har utvecklats. Regler och styrningsmetoder bör vara så lika varandra som möjligt, samtidigt som varje organs särskilda karaktär måste respekteras. De huvudsakliga inslagen i strukturen för trepartsstyrningen bör vara desamma för alla tre organ, och formerna för genomförandet av den bör vara så lika som möjligt. Frågor såsom specifika mål, uppgifter samt stödjande och rådgivande strukturer bör definieras för varje organ.

4.2

De övergripande målen för de tre organen bör på ett enhetligt och mer heltäckande sätt definieras som att ”stödja behoven hos alla EU:s institutioner och organ, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter”.

4.3

EESK välkomnar varmt det faktum att styrelsens väl avvägda trepartsstruktur ska bibehållas, i motsats till vad som ursprungligen föreslagits i den gemensamma ansatsen. Alla tre organen har sina egna ansvarsområden som är nära knutna till arbetslivet. Av denna anledning är sakkunskapen hos företrädare för arbetsgivare och arbetstagare absolut nödvändig, även i syfte att säkerställa att organens arbete på ett adekvat sätt återspeglar de verkliga förhållandena för arbetsgivare och arbetstagare liksom den stora variationen av erfarenheter i EU:s medlemsstater. Dessa gruppers direkta deltagande i styrelsen är en garanti för ett bättre samarbete och en känsla av egenansvar. Det är också en garanti för att hänsyn tas till arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov i den årliga och fleråriga programplaneringen och att organen tar dessa i beaktande när de utför sina uppgifter.

4.4

Förutom sakkunskap inom respektive organs arbetsområden måste också hänsyn tas till relevanta färdigheter när det gäller ledarskap, administration och budget vid utnämningen av styrelseledamöter. Ur EESK:s synvinkel bör det avgörande kriteriet vid utnämningen av styrelseledamöter fortfarande vara att de har relevant kunskap inom organets särskilda verksamhetsområde. Även om det är fullständigt rimligt med vissa grundläggande kunskaper inom ledarskap, administration och budget, bör en strikt tolkning av detta villkor inte innebära att sakkunniga inom organets område inte tillåts delta i styrelsens arbete.

4.5

Enligt den nya förordningen ska styrelsens uppgifter gå utöver den traditionella tillsynsfunktionen avseende budget och planering, i och med att styrelsen också kommer att kunna utöva befogenheter med avseende på tillsättning av personal och ändra de interna strukturerna för det berörda organet. EESK anser att detta traditionellt sett är en uppgift som ankommer den verkställande direktören, och att det inte ligger i linje med en tillsynsfunktion. Kommittén föreslår att dessa befogenheter tas bort. EESK inser dock att om den verkställande direktören på grund av exceptionella omständigheter inte är i stånd att utföra de uppgifter som ankommer på tillsättningsmyndigheten måste denna befogenhet överföras till en annan högre tjänsteman. Detta beslut bör fattas av styrelsen med två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna.

4.6

Ordförandeskapet för styrelsen för organet i Bilbao ska förlängas till två år, vilket redan är fallet med de två andra organen. EESK anser att det bör finnas en hänvisning till den rotation av ordförandeskapet mellan de olika intressegrupperna som tillämpas av alla organen. Det bör också finnas en bestämmelse om att ordförandeposten ska kunna innehas flera gånger av samma person. EESK påminner om att med ett tvåårigt ordförandeskap kommer inte alla intressegrupper att ges samma tyngd under en mandatperiod, och föreslår därför att längden på ordförandeskapet för styrelsen behålls oförändrad, vilket återspeglar nuvarande praxis inom de olika organen.

4.7

Det föreslås att direktionen ska minska i storlek, men att den ska få fler uppgifter; en uttömmande förteckning över dessa finns. Av praktiska skäl, och framför allt på grund av att direktionen är verksam mellan styrelsens sammanträden, föreslår EESK att orden ”till exempel” läggs till före förteckningen över uppgifter, för att påpeka att förteckningen är vägledande. På samma sätt som för styrelsen bör direktionen inte ges befogenheter med avseende på tillsättning av personal. EESK ser med viss skepsis på minskningen av storleken på direktionerna för Eurofound och EU-Osha. I synnerhet kommer den intressegrupp som för närvarande innehar ordförandeposten att missgynnas då den inte kommer att ha någon annan talesperson i direktionen. EESK föreslår att man behåller sammansättningen med tre ledamöter per intressegrupp.

4.8

Formuleringen av punkten om tidsfristen för programplaneringsdokumentet är vilseledande. EESK begär att man klargör att utkastet till programplaneringsdokument, vilket består av en flerårig del, ett årligt arbetsprogram och en budget som inbegriper mänskliga resurser, antas av styrelsen och översänds till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd senast den 31 januari. Senast den 30 november ska styrelsen anta det slutliga programplaneringsdokumentet.

4.9

EESK välkomnar det standardiserade förfarandet för utnämning av den verkställande direktören vilket ligger i linje med det förfarande som tillämpas för EU-Osha. Kommittén föreslår dock att observatörer från alla intressegrupper ska vara närvarande när kommissionen utarbetar slutlistan.

4.10

Alla tre organen har kontaktkontor i Bryssel. Ur EESK:s synvinkel krävs med utgångspunkt i organens arbetssätt inte några ytterligare kontor i medlemsstaterna. Förordningarna bör därför hänvisa till de befintliga kontoren i Bryssel, men hänvisningen till möjligheten att inrätta andra lokala kontor bör tas bort.

4.11

I linje med den gemensamma ansatsen stryks tjänsten som vice verkställande direktör vid Eurofound. EESK påpekar att även Cedefop har en vice verkställande direktör, trots att detta inte föreskrivs i förordningen. Kommittén är övertygad om att tjänsten som vice verkställande direktör har visat sig vara till nytta. Den möjliggör i synnerhet att en balans mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen integreras i ledningen för de berörda organen, vilket är till stöd för arbetsmarknadsparternas delaktighet som en del av trepartsstyrningen. Mot bakgrund av att gällande praxis, som skiljer sig åt mellan organen, fungerar bra, kräver kommittén en viss flexibilitet för de tre organen. Det bör överlåtas till styrelsen att besluta huruvida tjänsten som vice verkställande direktör är nödvändig.

4.12

EESK ser mycket positivt på att avtal om säte ska ingås med de länder där respektive organ har sitt säte. Alla tre organ har redan ingått sådana avtal om säte och bestämmelsen kommer därför att återspegla vad som redan är fallet.

4.13

Enligt utkasten till förordningar ska utvärderingar utföras av kommissionen vart femte år. Kommittén är övertygad om att medverkan av företrädare för styrelsen kommer att bidra till att man på ett bättre sätt kan ta itu med eventuella förändringar efter en utvärdering.

4.14

När organen upprättar kontakter och samarbete med tredjeländer och internationella organisationer krävs föregående godkännande av kommissionen och därefter integreras detta i programplaneringsdokumentet. EESK anser att godkännande av styrelsen, i vilken kommissionen är företrädd, är tillräckligt och att inget ytterligare godkännande är nödvändigt.

5.   Särskilda kommentarer

5.1    Eurofound

5.1.1

Jämfört med den nuvarande förordningen har hänvisningen till forskning på medellång och lång sikt strukits, vilket skulle kunna tolkas som ett avskaffande av de europeiska undersökningarna. Även om undersökningarna är kostnadskrävande är de Eurofounds flaggskepp och erbjuder inte bara EU:s institutioner, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, utan även en mängd forskare inom den akademiska och den politiska världen, unika jämförbara uppgifter för hela Europa om ett ytterst rikt och brett spektrum av levnads- och arbetsvillkor. EESK uppskattar och stöder de europeiska undersökningarna eftersom de bidrar direkt till den fortsatta utvecklingen av hela det europeiska projektet.

5.1.2

EESK välkomnar det faktum att uppgifterna för de rådgivande kommittéer som kan inrättas och upplösas av styrelsen ska beskrivas tydligare.

5.2    Cedefop

5.2.1

EESK håller inte med om det mål som anges för Cedefop, nämligen att organet ska bistå kommissionen när det gäller att utforma och genomföra en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer. Kommittén anser att målet för Cedefop bör anpassas till målen för de andra två organen. Förordningen bör därför klargöra att Cedefops mål är att tillsammans med EU:s organ och institutioner stödja medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter i utformningen och genomförandet av politik genom att tillhandahålla information och analyser om yrkesutbildning, kompetens och kvalifikationer.

5.2.2

EESK välkomnar det faktum att kommissionens förslag återspeglar att Cedefop har tagit sig an nya uppgifter sedan inrättandet. Cedefops nuvarande verksamhet omfattar mycket mer än enbart yrkesutbildning och annan utbildning. Den består också av arbete med kvalifikationer, framför allt den europeiska referensramen för kvalifikationer, kompetensanalys och prognoser om kompetensbehov och validering av icke-formellt och informellt lärande. Kommittén understryker dock att fokus för Cedefops verksamhet även i fortsättningen bör ligga på yrkesutbildning och annan utbildning, inklusive lärlingsutbildning och lärande på arbetsplatsen för alla (ungdomar och vuxna) i syfte att öka deras anställbarhet.

5.3    EU-Osha

5.3.1

Enligt förslaget är syftet med EU-Osha bland annat att tillgängliggöra rättslig information om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. EESK anser att denna bestämmelse inkräktar på kommissionens ansvarsområde och motsätter sig därför den.

5.3.2

Kommittén ser mycket positivt på att det finns en uttrycklig hänvisning till informations- och kommunikationsverksamhet samt skyddskampanjer i förordningen om EU-Osha. Sedan 2000 har organet genomfört tvååriga informations- och upplysningskampanjer om olika teman vad gäller arbetarskydd och därigenom nått en bred publik och spridit goda, praktiska lösningar.

5.3.3

Organets informationsnätverk skapades samtidigt som organet inrättades och är en viktig faktor för att se till att den information som tillgängliggörs både är faktamässigt korrekt och faktiskt relevant för de verkliga förhållandena. I praktiken utvidgar nätverkan också den inkluderande trepartsstrategin på EU-nivå till att omfatta nationell nivå och för därmed samman företrädare för regeringarna och arbetsmarknadens parter på sätt som har visat sig vara mycket konstruktiva och värdefulla. Arbetsmarknadsparternas delaktighet i detta nätverk är därför av central betydelse och bör garanteras av medlemsstaterna. EESK anser det dock inte vara realistiskt att organet ska kunna göra ändringar i ett nationellt nätverk som väljs ut av medlemsstaterna i enlighet med specifika kriterier. Styrelsen bör dock tillåtas att lägga fram rekommendationer vad gäller medlemskap.

Bryssel den 30 mars 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


  翻译: