15.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/51

Föredragande:

Michael IKRATH

Medföredragande:

Carlos TRIAS PINTÓ

1.1

EESK välkomnar att kommissionen i detta skede avstår från regleringsåtgärder, och stöder den i dess föresats att tillämpa de relevanta konkurrensreglerna om det skulle visa sig vara nödvändigt för att säkerställa likvärdiga villkor och konsumentskyddet.

1.2

EESK välkomnar kommissionens initiativ, som syftar till att fördjupa den inre marknaden genom handlingsplanen. Detta kommer att kräva dels en successiv utvidgning av den ekonomiska och monetära unionen, dels ytterligare harmonisering av finansiella produkter och tjänster i kombination med digital innovation, samtidigt som man upprätthåller rättvisa och teknik- och affärsmodellsneutrala konkurrensvillkor.

1.3

EESK uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att uppnå en grundlig, harmoniserad, samordnad och systematisk tillämpning av det breda spektrumet av alleuropeiska standarder som för närvarande håller på att genomföras, för att se till att dessa är fullständigt inkluderande för konsumenterna och samtidigt skyddar dem mot de många risker som är förknippade med de nya finansiella scenarierna.

1.4

EESK noterar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt traditionella banker som riktar sig till privatkunder (”tråkig bankverksamhet”) som viktiga förmedlare av sådana produkter och tjänster. Traditionellt sett har dessa banker, särskilt regionala och lokala banker, åtnjutit stort förtroende från EU-konsumenterna, som inte är särskilt benägna att byta leverantör. Icke desto mindre bör gränsöverskridande produkter främjas för att understryka idén om den inre marknaden och den fria rörligheten för personer och varor.

1.5

Samtidigt bör man ta itu med konsumenternas farhågor beträffande t.ex. olika språk och lagstiftning, högre avgifter för utlandsbosatta, vägran att ge utlandsbosatta tillgång till vissa finansiella tjänster och produkter, skillnader i beskattning, överutnyttjande av lagstiftningen mot penningtvätt och valutakursrisker.

1.6

EESK uppmanar kommissionen att undersöka hur många ekonomiskt utsatta låntagare som tar gränsöverskridande konsumentlån som inte är tillgängliga för dem hemma (låneshopping) och därigenom utsätter sig för en hög risk för överskuldsättning.

1.7

Med hänsyn till finansiella produkters och tjänsters jämförbarhet och transparens och i syfte att skapa likvärdiga villkor mellan medlemsstaterna rekommenderar EESK att man ska vidta åtgärder för att se till att skatteordningarna för produkter och tjänster inte längre utgör ett hinder för rättvis konkurrens.

1.8

EESK uppmanar kommissionen att sörja för att det införs lämpliga, oberoende och obligatoriskt certifierade jämförelseverktyg för olika finansiella produkter i de olika jurisdiktionerna i EU.

1.9

EESK rekommenderar reglering av utomeuropeiska it-jättar såsom Google och Apple, som kan använda sina kunddatabaser för att erbjuda skräddarsydda produkter för direkt försäljning utan att omfattas av EU:s konsumentskyddsregler och andra bestämmelser.

1.10

Kommittén är fast övertygad om att digitaliseringen fortlöpande och ständigt förändrar konsumenternas beteende. EESK välkomnar och stöder därför kommissionens fokus på att stärka den digitala inre marknaden med särskild uppmärksamhet åt finansiella tjänster. Kommissionen gör rätt i att koncentrera sig på att undanröja hinder för gränsöverskridande digital distribution (geoblockering). Det är enligt EESK:s åsikt det enda sättet att åstadkomma en verklig inre marknad för finansiella tjänster för konsumenter.

1.11

Inom FinTech anser kommittén att det, med hänsyn till hållbar reglering och för att i största möjliga mån bevara den finansiella stabiliteten, bör råda likvärdiga konkurrensvillkor mellan alla dem som tillhandahåller de finansiella tjänsterna i fråga och att samma garantier för konsumenterna som de som gäller inom den traditionella banksektorn alltid måste ha företräde.

1.12

EESK rekommenderar kommissionen att definiera ytterligare produkter, som är enkla och har samma egenskaper och därmed är jämförbara och transparenta, vid sidan av de konsumentprodukter som redan anges i handlingsplanen. Det ger möjlighet att erbjuda dem som ”flaggskeppsprodukter” i hela EU via olika distributionssystem (FinTech, traditionella kontor osv.) och kan uppmuntra konsumenterna att lita på dessa produkter. Med ordentlig information om produkten och produkttransparens kan konsumenterna välja den bästa leverantören i hela EU, utan risk.

1.13

Oberoendet mellan de olika parter som är inblandade i förvaltningen av samma finansiella tjänst bör stärkas för att undvika eventuella intressekonflikter, eftersom detta underlättar god styrning och effektiv tillsyn av finansiella tjänster.

1.14

EESK framhåller behovet av att regelbundet se över alla standarders inverkan på utvecklingen av finansiella produkter och tjänster avsedda för konsumenterna och samtidigt på lämpligt sätt stärka tillsynsmyndigheternas resurser. Kommittén påpekar också att det behövs effektiva mekanismer för alternativ tvistlösning och tvistlösning online för gränsöverskridande transaktioner, vilket är en viktig faktor för att förbättra konsumenternas förtroende.

1.15

Om man vill att resultaten för medborgarna och företagen ska vara ändamålsenliga och effektiva när det gäller att minimera kostnaderna anser kommittén slutligen att alla åtgärder och alla texter i frågan måste bygga på och beakta Refit-programmets principer. Utan att äventyra de tydliga målen på detta område är det viktigt att all framtida lagstiftning och reglering om detta förblir enkel och undanröjer onödiga bördor. Likaledes måste man för att uppnå en verklig inre marknad som inte är fragmenterad undvika överreglering på nationell eller regional nivå.

2.1

Denna handlingsplan syftar till att ge de europeiska konsumenterna ett större urval av och bättre tillgång till finansiella tjänster inom EU.

2.2

Den omfattar finansiella tjänster som är viktiga i konsumenternas vardag, t.ex. sparande på transaktionskonton, betaltjänster, kreditkort, hypotekslån och andra lån samt olika typer av försäkringar.

2.3

Handlingsplanen utgör en integrerad del i utvecklingen av en fördjupad och rättvisare inre marknad. När det gäller finansiella tjänster innebär detta att konkurrensen mellan leverantörer av finansiella tjänster och konsumenternas valmöjligheter måste förbättras, så att konsumenterna kan dra nytta av lägre priser, högre produktkvalitet och innovation.

2.4

Konsumenterna bör kunna välja fritt ur ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter som är tillgängliga i hela EU. Det bör inte längre spela någon roll i vilken medlemsstat leverantören befinner sig.

2.5

Leverantörer av finansiella tjänster och produkter bör ges möjlighet att dra nytta av den EU-omfattande marknaden (den inre marknaden).

2.6

EU har redan antagit ett antal åtgärder för att skapa en inre marknad för finansiella tjänster för konsumenter, såsom direktiven om betalkonton (1), hypotekslån (2) och försäkringsdistribution (3), handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion (4), strategin för den inre marknaden (5) och strategin för den digitala inre marknaden (6).

2.7

Denna handlingsplan, som bygger på samråden om kommissionens grönbok (7), utarbetades i syfte att kartlägga och undanröja de återstående hindren.

2.8

Handlingsplanen är inriktad på tre huvudområden:

2.9

Med tanke på att endast 7 % av konsumenterna för närvarande utnyttjar finansiella tjänster från en annan medlemsstat prioriterar man i handlingsplanen utvecklingen av FinTech-företag och onlineföretag.

3.1

EESK konstaterar att inrättandet av en inre EU-marknad för finansiella tjänster förutsätter att EU:s olika finansmarknadsprojekt harmoniseras. Till exempel påverkar kapitalmarknadsunionen alla EU-medlemsstater, medan bankunionen med sina tre pelare endast berör euroområdet, och de ”nya” medlemsstaternas marknader inte beaktas. Det innebär att det gränsöverskridande tillhandahållande av finansiella tjänster och produkter som eftersträvas möter osynliga gränser.

3.2

EESK anser därför att det är lämpligt att samtidigt med den försatta fördjupningen av den inre marknaden för finansiella tjänster fortsätta att utvidga den ekonomiska och monetära unionen: om inte alla länder successivt ansluter sig till den gemensamma valutan – särskilt på det digitala området – kommer det att vara omöjligt att genomföra handlingsplanen fullt ut. Det finns också en risk för att alternativa digitala valutor såsom bitcoin utnyttjar denna situation, vilket skulle kunna undergräva säkerheten, uppgiftsskyddet och konsumenternas förtroende för gränsöverskridande finansiella tjänster.

3.3

EESK påpekar att konsumenterna för närvarande behandlar handeln med finansiella tjänster som en lokal och regional affärsmodell. Så länge oron och osäkerheten beträffande det nya finansiella landskapet kvarstår instämmer kommittén därför i kommissionens slutsats att ”de flesta köpare av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kommer troligen även i fortsättningen att inrikta sig på inhemska produkter” (8).

3.4

EESK betraktar de olika skatteordningarna i medlemsstaterna som ett stort hinder för finansiella produkters jämförbarhet och transparens. Viktiga produkters attraktionskraft ligger ofta i deras skatteincitament, som dock endast gynnar nationella skattebetalare. Dessutom utgör kampen mot skatteflykt, som gör att innehavare av utländska konton misstänks för oärlighet i sina skatteärenden, ett allvarligt hinder för den gränsöverskridande finansmarknaden. EESK uppmanar därför kommissionen att ta med ytterligare förslag i handlingsplanen.

3.5

Trots kommissionens betydande insatser har enligt Eurobarometer 446 endast 7 % av EU-medborgarna hittills utnyttjat gränsöverskridande finansiella tjänster. Det är också oklart hur många ekonomiskt utsatta låntagare som tar gränsöverskridande konsumentlån som inte är tillgängliga för dem hemma (låneshopping) och därigenom utsätter sig för en hög risk för överskuldsättning. EESK föreslår därför att denna fråga ska undersökas.

3.6

Man får dock inte glömma att nämna att denna gränsöverskridande efterfrågan finns i gränsregioner med ett gemensamt språk. Och även inom de nationella marknaderna byter mindre än en tredjedel av konsumenterna leverantör. Ett av de främsta skälen till detta är den större tillfredsställelsen främst med lokala eller regionala banker som riktar sig till privatkunder (se Eurobarometer 446). I detta sammanhang vill kommittén påpeka att lönsamheten hos regionala banker som riktar sig till privatkunder har utsatts för särskilt starkt tryck sedan finanskrisen. Frågan om hur bankerna ska kunna bära de höga kostnaderna för att ha en relativt liten andel kunder från andra medlemsstater måste därför beaktas. EESK uppmanar kommissionen att ta itu med andra orsaker till denna låga andel gränsöverskridande köp av finansiella produkter, t.ex. olika språk och lagstiftning, högre avgifter för utlandsbosatta, vägran att ge utlandsbosatta tillgång till vissa finansiella tjänster och produkter, skillnader i beskattning, överutnyttjande av lagstiftningen mot penningtvätt och valutakursrisker.

3.7

I detta sammanhang anser EESK att man måste fästa yttersta vikt vid att bevara just denna roll som lokala och regionala banker som riktar sig till privatkunder spelar: den som leverantörer av finansiella tjänster som åtnjuter konsumenternas förtroende. Detta kräver en mycket mer differentierad reglering av banksektorn, med konsekvent tillämpning av proportionalitetsprincipen (9). Endast på detta villkor kan dessa banker framgångsrikt fungera som innovationsledare eller innovationsföljare.

3.8

Enligt EESK:s mening är detta en förutsättning för att uppnå kommissionens berättigade mål: att finanssektorn ska kunna utnyttja den moderna teknik som krävs för att utveckla den inre marknaden och att denna sektor ska förbli både finansiellt sund och trygg för konsumenter och investerare.

3.9

Kommittén är fast övertygad om att digitaliseringen fortlöpande och ständigt förändrar konsumenternas beteende. EESK välkomnar och stöder därför kommissionens fokus på att stärka den digitala inre marknaden med särskild uppmärksamhet åt finansiella tjänster. Kommissionen gör rätt i att koncentrera sig på att undanröja hinder för gränsöverskridande digital distribution (geoblockering). Det är enligt EESK:s åsikt en bra möjlighet att åstadkomma en verklig inre marknad för finansiella tjänster för konsumenter. Andra åtgärder (i enlighet med punkt 3.6) behövs dock också.

3.10

EESK delar kommissionens uppfattning att det framtida arbetet å ena sidan främst bör inriktas på ett korrekt genomförande av tidigare antagen lagstiftning (se punkt 2.6). Å andra sidan behövs det ytterligare åtgärder för att se till att fördelarna med en EU-omfattande inre marknad för finansiella tjänster kan frigöras för konsumenterna.

3.11

I detta avseende välkomnar EESK att handlingsplanen innehåller en ambitiös färdplan med åtgärder, och förväntar sig att de nationella lagstiftarna, tillsynsmyndigheterna och konsumentorganisationerna ska delta fullt ut i genomförandet av dem. Arbetsmarknadens parter har också en viktig uppgift i detta sammanhang.

3.12

Kommittén välkomnar också att marknadsaktörerna ges större möjligheter att utveckla sina individuella finansiella tjänster, i synnerhet när det gäller digital innovation. På så sätt tas tillräcklig hänsyn till de för närvarande mycket olika marknadsförhållandena i medlemsstaterna, i linje med det gemensamma målet.

3.13

EESK rekommenderar kommissionen att definiera ytterligare produkter som är enkelt jämförbara och fullständigt transparenta, som är enkla och har samma egenskaper, vid sidan av de konsumentprodukter som redan anges i handlingsplanen. Det ger möjlighet att erbjuda dem som ”flaggskeppsprodukter” i hela EU via olika distributionssystem (FinTech, traditionella kontor osv.) och kan uppmuntra konsumenterna att lita på dessa produkter. Med ordentlig information om produkten och produkttransparens (harmoniserad terminologi, undvikande av alltför fackmässiga beskrivningar, enkla och begripliga avtalsvillkor) kan konsumenterna välja den bästa leverantören i hela EU, utan risk.

3.14

EESK anser att en effektiv kombination av ny onlineteknik och jämförbara och transparenta konsumentprodukter kommer att vara av yttersta vikt för vidareutvecklingen av en fördjupad inre marknad för finansiella tjänster.

3.15

EESK välkomnar därför att kommissionen i sitt diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union, som offentliggjordes den 1 juni, tar upp viktiga aspekter som rör harmonisering av finansiella produkter och tjänster i EU. Detta gäller i synnerhet skapandet av likvärdiga konkurrensvillkor mellan de olika medlemsstaterna och således leverantörerna av finansiella tjänster. Unionens förslag om EMU förenklar därmed jämförbarheten och presentationen av de olika ”gränsöverskridande” finansiella produkterna.

3.16

I detta sammanhang anser EESK också att det är viktigt att fortsätta att efterlysa reglering för FinTech-företag. Under finanskrisen 2008–2010 var en mycket sträng reglering (Basel III, fjärde kapitalkravsdirektivet) en av orsakerna till att traditionella banker som riktar sig till privatkunder inte längre i tillräcklig utsträckning kunde fullgöra sin huvudsakliga uppgift (utlåning till små och medelstora företag och privatpersoner). Samtidigt omfattas det som FinTech-företag erbjuder inte av denna reglering. Innan handlingsplanen för gränsöverskridande finansiella tjänster för konsumenter införs efterlyser EESK därför likvärdiga villkor i fråga om bestämmelser som gäller för traditionella banker som riktar sig till privatkunder och FinTech-företag (10).

3.16.1

Det är mycket viktigt att kommissionen tar itu med konsumenternas farhågor beträffande FinTech, t.ex. skydd av personuppgifter och integritet, prövningsmekanismer, risken för överskuldsättning, konsekvenserna av dessa plattformars eventuella insolvens, brist på oberoende och ansvarsfull rådgivning om de produkter och tjänster som de erbjuder, risken för ekonomiskt utanförskap för konsumenter som är digitala analfabeter, utnyttjande och användning av stordata samt tillgången på och till dessa produkter, så att konsumenternas förtroende för finansinstituten, som gått förlorat på grund av krisen, kan återställas.

3.17

EESK uppmanar medlemsstaterna att se till att genomförandet av samtliga åtgärder i handlingsplanen alltid är förenligt med direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster samt den europeiska tillgänglighetsakten.

3.18

Handlingsplanen kommer endast att få önskad verkan om den åtföljs av en successiv (både kvalitativ och kvantitativ) förstärkning av finansmyndigheternas tillsynsfunktioner, med systematisk övervakning av hur leverantörerna av finansiella tjänster agerar vid genomförandet av det andra betaltjänstdirektivet och Mifid II, och man tryggar den komplexa jämvikten mellan integritet och transparens och en åtskillnad mellan produktrådgivnings- och marknadsföringsfunktionerna. Allt detta bör kombineras med särskild uppmärksamhet åt kreditvärderingsinstitut och oberoende finansiella förmedlingstjänster, såsom EESK påpekade i sitt yttrande om grönboken.

3.19

Utbildning och livslångt lärande är nödvändigt för att bekämpa ekonomisk analfabetism som kan leda till överskuldsättning och ekonomiskt och socialt utanförskap.

4.1

Mot bakgrund av kommentarerna i punkt 3 rekommenderar EESK kommissionen att koncentrera sig på att snabbt genomföra åtgärder för förbättrad kvalitet på och tillförlitlighet hos jämförelsewebbplatser för finansiella tjänster (åtgärd 4), granskning av nationella konsumentskyddsregler (åtgärd 8), FinTech (åtgärd 10) och elektronisk identifiering (åtgärd 11).

4.3

EESK välkomnar därför särskilt de åtgärder som föreslås i åtgärd 11, såsom att främja användningen av eIDAS-förordningen (förordningen om elektronisk identifiering) – t.ex. genom att utvidga den till att omfatta B2C – och främja nya metoder för digital onboarding (t.ex. videoidentifieringsförfarande). I detta avseende stöder EESK Europaparlamentets motsvarande ståndpunkt (11) om det femte penningtvättsdirektivet (12). Alla dessa digitala förfaranden får inte undergräva uppgifts- och integritetsskyddet.

4.6

EESK rekommenderar också att man ser över den gällande särskilda lagstiftningen om finansiella tjänster med avseende på dess inverkan på den inre marknad som eftersträvas och dess digitala lämplighet. Informationen till konsumenterna bör vara begriplig, enkel och ändamålsenlig, så att konsumenterna kan göra de val som är riktiga för dem. Överdrivna informations-, rådgivnings- och dokumentationskrav är särskilt skadliga för utvecklingen av en digital inre marknad på området för finansiella tjänster. Man bör därför inta en helhetssyn vid bedömningen.

4.13

Det är också mycket viktigt att kommissionen i hög grad inriktar sig på expresskonsumentkrediter, som ofta brister i transparens och omfattar allsköns oskäliga villkor, samtidigt som man använder sig av vilseledande marknadsföringsmetoder med stöd av reklam i större medier (press, radio och tv). I detta sammanhang uppmanar EESK medlemsstaternas tillsynsmyndigheter att ordentligt övervaka dessa företags agerande på marknaden i nära samarbete med konsumentorganisationer.