7.3.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 86/24 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén om Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt
(2019/C 86/04)
|
I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar
(COM(2018) 353 final)
Ändringsrekommendation 1
Skäl 13
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
En klassifikation på unionsnivå av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen. Enhetliga rättsliga krav för att betrakta investeringar som miljömässigt hållbara investeringar, baserat på enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att möjliggöra sådana investeringar. |
En klassifikation på unionsnivå av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen. Enhetliga rättsliga krav för att betrakta investeringar som miljömässigt hållbara investeringar, baserat på enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att möjliggöra sådana investeringar. De enhetliga rättsliga kraven bör i fråga om krav på tillbörlig aktsamhet för investerare och företag att iaktta hållbarhetskriterierna även omfatta gränsöverskridande ekonomiska verksamheter och hela deras värdekedjor, varvid man bör eftersträva att omsätta dem i de befintliga OECD-standarderna (OECD:s riktlinjer för transnationella företag). |
Motivering
De framtida EU-omfattande hållbarhetsstandarderna skulle kunna utvidgas till gränsöverskridande ekonomiska verksamheter och bli OECD-standarder. På så sätt skulle man kunna inkludera offshore-affärer, som inte uttryckligen omfattas av EU-bestämmelsernas tillämpningsområde.
Ändringsrekommendation 2
Skäl 35
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Tillämpningen av denna förordning bör ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Översynen bör också inkludera en bedömning av huruvida denna förordnings tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta mål för social hållbarhet . |
Tillämpningen av denna förordning kommer att ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Den första översynen senast den 31 december 2021 kommer också att inkludera en bedömning av i vilken utsträckning och när denna förordnings tillämpningsområde skulle kunna utvidgas till att omfatta mål avseende de sociala aspekterna av målen för hållbar utveckling, som är avsedda att bli EU:s nya långsiktiga utvecklingsstrategi . |
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att säkerställa samstämmighet med den översynsklausul som fastställs i artikel 17 i kommissionens förslag.
Ändringsrekommendation 3
Artikel 13
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete. |
De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete. |
Motivering
Anpassning i enlighet med skäl 21 i kommissionens förslag.
Ändringsrekommendation 4
Artikel 14
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Krav för tekniska granskningskriterier |
Krav för tekniska granskningskriterier |
||||
1. De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska |
1. De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
Motivering
i) |
i kommissionens förslag anges inte närmare vilken typ av påverkan den undersöker. |
ii) |
Led h bör utgå, eftersom begreppet ekologisk hållbarhet inte omfattar begreppet likviditet på marknaden. |
Ändringsrekommendation 5
Artikel 15
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||||
Plattform för hållbar finansiering |
Plattform för hållbar finansiering |
||||||||
1. Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering bestående av |
1. Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering bestående av |
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
Ändringsrekommendation 6
Artikel 17 1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. i rapporten ska följande utvärderas: |
Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. i rapporten ska följande utvärderas: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker, och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341
(COM(2018) 354 final)
Ändringsrekommendation 7
Nytt skäl efter skäl 1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Att införliva faktorer avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i investeringsbeslutsprocessen kan ge fördelar som sträcker sig längre än till finansmarknaderna. Det är därför viktigt att finansmarknadsaktörer tillhandahåller den information som krävs för att investeringar ska kunna jämföras och välgrundade investeringsbeslut fattas. Dessutom är det, för att finansmarknadsaktörer ska kunna fullgöra skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om konsekvenser och risker ur hållbarhetssynpunkt och tillhandahålla slutinvesterare meningsfull information, nödvändigt att de företag som de investerar i lämnar information på ett tillförlitligt, jämförbart och harmoniserat sätt. För att denna process ska bli framgångsrik måste det införas rättsligt överenskomna definitioner. |
Ändringsrekommendation 8
Skäl 4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att säkerställa en samstämmig tillämpning av denna förordning och att det krav på informationslämnande som föreskrivs i denna förordning tillämpas tydligt och konsekvent av finansmarknadsaktörerna är det nödvändigt att fastställa en harmoniserad definition av hållbara investeringar. |
För att säkerställa en samstämmig tillämpning av denna förordning och att det krav på informationslämnande som föreskrivs i denna förordning tillämpas tydligt och konsekvent av finansmarknadsaktörerna är det nödvändigt att fastställa en tydlig och harmoniserad definition av hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och då undvika eventuella överlappningar i lagstiftningen som inte överensstämmer med principerna om bättre lagstiftning och proportionalitet . Genom definitionen av hållbara investeringar säkerställs en miniminivå av samstämmighet mellan finansiella produkter och tjänster, och säkerställs även att sådana investeringar har en positiv nettoinverkan i fråga om hållbarhetsprestanda. På grund av mångsidigheten hos begreppet hållbarhet – i bemärkelsen av de tre hållbarhetsdimensionerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – kan det hända att positiva konsekvenser sett till en dimension inte alltid åtföljs av positiva konsekvenser sett till en annan, men nettohållbarhetsprestandan, mätt enligt harmoniserade hållbarhetsindikatorer, måste alltid vara tydligt positiv. Definitionen av hållbarhetsrisker behövs för att man ska kunna säkerställa samstämmighet i fråga om lagstiftningsresultat, men är även avsedd att vara ett föränderligt och dynamiskt redskap som kan integrera framväxande risker. Definitionen omfattar de finansiella och icke-finansiella konsekvenserna av att förbise risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Hållbarhetsprestanda ska mätas på grundval av harmoniserade hållbarhetsindikatorer som utan dröjsmål ska upprättas av kommissionen, genom användning av befintliga europeiska och internationella åtaganden . |
Ändringsrekommendation 9
Artikel 2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||
Definitioner |
Definitioner |
||||||
I denna förordning gäller följande definitioner: |
I denna förordning gäller följande definitioner: |
||||||
(…) |
(…) |
||||||
|
|
||||||
|
|
II. POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
1. |
Europeiska regionkommittén anser att ett hållbart (1) finansväsen bidrar till att man vid investeringsbeslut beaktar miljöhänsyn (klimatförändringar, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald och resursutarmning) vid sidan av sociala hänsyn (t.ex. dåliga arbetsvillkor) och bolagsstyrningsaspekter. |
2. |
Kommittén bekräftar sitt åtagande för att hantera klimatförändringarna och främja hållbar utveckling i enlighet med FN:s Agenda 2030, som antogs 2015, och dess 17 mål för hållbar utveckling. |
3. |
Kommittén anser att man bör beakta samlingsindikatorer för utveckling i Europa som omfattar tillräckligt många olika utvecklingsrelaterade aspekter, bl.a. hållbarhet. Det regionala indexet över social utveckling som kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik redan tillämpar för alla EU:s regioner skulle kunna användas som en startpunkt. |
4. |
ReK upprepar att det krävs betydande investeringar för att möta utmaningarna med klimatförändringar och hållbar utveckling och att dessa inte kan täckas med enbart offentliga medel (2). |
5. |
Kommittén är medveten om att klimatförändringarna försvårar frågan om otillräcklig bankkapitalisering och finansmarknadsstabilitet genom att orsaka nya, ytterligare fysiska risker och övergångsrisker för den finansiella sektorn. |
6. |
ReK välkomnar därför starkt kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 och ställer sig bakom dess mål och beredskapen att ge den finansiella sektorn och privata investerare möjlighet att ge sitt bidrag till att de ambitiösa och gemensamma klimat- och hållbarhetsmålen uppnås. |
7. |
Kommittén uppmanar kommissionen att, när den undersöker om det är genomförbart att integrera klimatrisker och andra miljörisker i institutens strategier för riskhantering samt möjligheterna till en kalibrering av kapitalkraven för banker inom ramen för kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet, beakta att med hänsyn till kriterier som ska granskas objektivt bör inga lägre kapitalkrav ställas när hållbarhetsrisken i fråga om ekologiskt eller socialt ansvar visserligen är låg, men den ekonomiska risken är hög. |
8. |
ReK uppmanar kommissionen att klargöra hur de delvis motstridiga målen i handlingsplanen kan sammanjämkas samtidigt som den finansiella stabiliteten upprätthålls. Vi påpekar att främjandet av ett hållbart finansväsen inte få ske på bekostnad av finansmarknadens stabilitet. |
9. |
Kommittén anser att denna handlingsplan och dess genomförande måste ses mot bakgrund av FN-målen för hållbar utveckling, som FN fastställde 2015 med sikte på 2030, och EU:s uttalade beredskap att eftersträva dessa mål. |
10. |
Kommittén påpekar i detta sammanhang att ReK deltar aktivt i den flerpartsplattform på hög nivå som ger kommissionen råd och stöd i frågan om hur hållbarhetsmålen kan genomföras på bästa sätt i EU. Vi påpekar också att det av plattformens rekommendationer tydligt framgår hur viktigt det är att mobilisera lämpliga medel för att hållbarhetsmålen ska kunna uppnås och att de innehåller konkreta förslag i detta avseende. |
11. |
Kommittén är bekymrad över klimatförändringarnas konsekvenser i EU och globalt, och påminner om att de lokala och regionala myndigheterna ofta har ett huvudansvar för att minska de skador som orsakas av alltmer extrema naturfenomen och investera i anpassningsåtgärder (3). |
12. |
ReK betonar att konsekvenserna (4) av klimatrelaterade naturkatastrofer är direkt kännbara i de lokala och regionala myndigheterna och att dessa myndigheter också gynnas av det långsiktiga tryggandet av EU-ekonomins konkurrenskraft och av nya, mer hållbara investerings- och sysselsättningsmöjligheter. |
13. |
Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna ansvarar för en stor del av investeringarna i infrastruktur för transport, telekommunikation, energi, vatten och avfallshantering, vilka i bredare bemärkelse är viktiga förutsättningar för hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta betonar kommittén att de lokala och regionala myndigheterna har en central roll när det gäller att bygga upp motståndskraft mot de klimatrelaterade ogynnsamma naturfenomen som blir allt vanligare. |
14. |
ReK stöder kommissionens initiativ att som en del av investeringsplanen för Europa utvidga det tekniska och finansiella stödet till hållbara projekt genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning med EU-portalen för investeringsrådgivning, vars förstärkta rådgivningskapacitet på miljöområdet och det sociala området kommer att gynna den regionala och lokala nivån. Vi välkomnar också det parallella stödet till hållbara investeringar i partnerländer genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), med början i Afrika och EU:s grannländer, inom ramen för genomförandet av EU:s yttre investeringsplan (EIP), som bl.a. kommer att stödja hållbart jordbruk, konnektivitet och skapandet av anständiga arbetstillfällen. |
15. |
Kommittén påpekar att det finns en koppling mellan EU-medborgarnas levnadsstandard och utbildningsnivå och deras medvetenhet om behovet av ett hållbart finansiellt system och dess utsikter, samt deras möjligheter att delta i det genom egna investeringar i hållbara finansiella produkter.Under alla omständigheter måste EU-medborgarna få bättre information om hållbar tillväxt om de ska bli mer medvetna om dess olika aspekter. |
16. |
ReK anser att genomförandet av handlingsplanen bör främja en starkare inriktning av de ekonomiska verksamheterna på långsiktiga mål med beaktande av de möjliga samhällskonsekvenserna av den ekonomiska aktiviteten, inom EU och globalt. |
17. |
Kommittén uppmanar därför kommissionen att fortsätta att sträva efter att begränsa den kortsiktighet som är typisk för finansmarknaderna, och påpekar att denna kortsiktighet uppenbart och i stor utsträckning inverkar negativt på ledningen och strategin hos såväl stora börsnoterade som mindre företag. |
18. |
ReK välkomnar att denna handlingsplan började genomföras snabbt med de tre första lagstiftningsförslagen av den 24 maj 2018 – förslaget till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, förslaget till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och förslaget till förordning om referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar – samt inledningen av ett offentligt samråd om integration av hållbarhet i förfaranden för kontroll av ändamålsenligheten. |
19. |
ReK påpekar att små och medelstora företag och familjeägda företag har en mer direkt koppling till företagets miljömässiga och sociala påverkan och en i grunden annorlunda inställning till dess hållbarhets- och styrningsaspekter. Kommittén konstaterar dock att de ofta har högre kapitalkostnader och större svårigheter att få tillträde till finansmarknaderna. |
20. |
Kommittén uppmanar kommissionen att så snabbt som möjligt lägga fram förslag för att genomföra övriga mål i handlingsplanen. |
21. |
ReK beklagar att kommissionen i sin handlingsplan, där det står att den enda investeringsfond som planeras i den nya fleråriga budgetramen skulle kunna erbjuda sådant stöd, inte har följt högnivågruppens rekommendation om att inrätta ”hållbar infrastruktur i Europa”, en mekanism som skulle stödja hållbara transportinfrastrukturprojekt i alla medlemsstater och som skulle vara särskilt värdefull för de lokala och regionala myndigheterna. |
22. |
Kommittén betonar att vissa lokala och regionala myndigheter själva utfärdar hållbara finansiella produkter såsom kommunala eller regionala gröna obligationer samt sociala eller hållbara obligationer. Det är viktigt att stödja sådana initiativ genom att både utveckla gemensam praxis för obligationer och förbättra utfärdarnas finansiella stabilitet genom samarbeten såsom gemensamma borgensåtaganden och liknande. |
23. |
ReK lyfter fram exemplet med Baskien, som nyligen införde en ”ram för hållbara obligationer” (5) enligt vilken intäkterna från försäljning av obligationer kan användas för att finansiera ekonomiskt överkomliga bostäder, tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård, projekt för att främja förnybar energi, förebyggande av miljöföroreningar och många andra hållbara investeringar i olika områden som fastställs i ramen. Ett annat gott exempel är Nordiska offentliga emittenter av gröna obligationer som 2017 publicerade ett gemensamt ramverk för rapportering, vilket tagits emot positivt av marknaden. (6) |
24. |
Kommittén bekräftar sitt stöd för införandet av en skatt på finansiella transaktioner med en bred bas (7) i EU. Vi betonar att med en ändamålsenlig utformning kan denna skatt bidra till att främja en kultur av långsiktighet på finansmarknaderna. |
25. |
ReK betonar att en skatt på finansiella transaktioner utöver andra fördelar även skulle ge möjlighet att styra kapitalflöden till hållbara investeringar. Detta skulle uppnås genom att transaktioner till förmån för de mest hållbara investeringarna enligt EU-ramen för att underlätta hållbara investeringar skulle undantas från transaktionsskatten eller beskattas lägre. |
26. |
Kommittén välkomnar att kommissionens förslag till InvestEU-programmet av den 6 juni 2018 inom ramen för den fleråriga budgetramen också har som mål att bidra till skapandet av ett hållbart finansiellt system i EU och främja en omorientering av privat kapital mot hållbara investeringar genom att ca 30 % av den föreslagna InvestEU-budgetgarantin på 38 miljarder euro kommer att användas för hållbar infrastruktur. |
27. |
ReK välkomnar också att InvestEU:s bidrag till uppnåendet av EU:s klimatmål enligt kommissionens förslag ska bli föremål för hållbarhetssäkring i enlighet med investeringsriktlinjer som kommissionen bör utarbeta i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och använda kriterier som ska fastställas inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar. |
28. |
Eftersom små och medelstora företag är de som har svårast att anpassa sin verksamhet så att den blir mer hållbar, anser ReK att politikområdet små och medelstora företag i InvestEU-programmet bör innehålla starka incitament för att stödja denna anpassning. |
29. |
Kommittén betonar att hållbar utveckling bortom finansmarknaderna förutsätter att de rätta incitamenten finns inom hela spektrumet av ekonomisk aktivitet. ReK upprepar att en effektiv marknad för handel med utsläppsrätter för växthusgaser som regleras inom ramen för det europeiska utsläppshandelssystemet kan spela en avgörande roll för att skapa de rätta incitamenten för att bekämpa klimatförändringarna, förutsatt att dessa genomförs tillsammans med en ambitiös politik för energieffektivitet och förnybar energi. Vi beklagar därför de nedslående resultaten av utsläppshandelssystemet i dess nuvarande form, med fortsatt alltför låga priser för utsläppsrätter. ReK hänvisar till sin uppmaning att en minimiandel av auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet bör förvaltas direkt av de lokala och regionala myndigheterna och användas för investeringar i en förbättring av den lokala motståndskraften (8). |
30. |
Kommittén uppmanar också EU-institutionerna, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att förbehållslöst ta sig an hållbar utveckling och se till att EU blir en internationellt ledande aktör på detta område som till fullo utnyttjar de innovations- och utvecklingsmöjligheter som en gradvis övergång till en ny ekonomisk och finansiell modell ger upphov till. |
Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar
31. |
Kommittén välkomnar kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, som skulle göra det möjligt att utveckla en samordnad ram på EU-nivå för att bedöma hållbarheten och som är en förutsättning för att flera av kommissionens konkreta mål enligt dess handlingsplan ska kunna uppnås. Med utgångspunkt i den föreslagna förordningen uppmuntrar ReK kommissionen till att arbeta med att utveckla ett ”EU-miljömärke” för hållbara finansiella produkter. |
32. |
ReK välkomnar kommissionens avsikt enligt handlingsplanen att under 2019 lägga fram förslag till en grön EU-obligation på grundval av kriterierna i ”ramförordningen”, eftersom en sådan standard skulle öka medvetenheten och förbättra investerarnas förtroende och därmed bidra till skapandet av en djup och likvid marknad för hållbara finansiella tillgångar. |
33. |
Kommittén beklagar dock den ensidiga inriktningen på hållbarhetens ekologiska aspekter i kommissionens handlingsplan, i synnerhet i ”ramförslaget”. Vi framhåller att hållbarhet omfattar sociala frågor i lika hög grad som ekologiska aspekter och att även bolagsstyrningsfrågor är mycket relevanta, särskilt när det gäller investeringar. |
34. |
ReK skulle välkomna ett påskyndat genomförande och uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt, och senast i den första rapporten om tillämpningen av förordningen om en ram för att underlätta hållbara investeringar, redogöra för när och hur den kommer att föreslå att denna förordnings tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta definitioner och kriterier som investerare kan använda för att bedöma om en ekonomisk verksamhet är hållbar i överensstämmelse med alla mål som ingår i målen för hållbar utveckling. |
35. |
Kommittén uppmanar kommissionen att också rapportera om vad den har gjort för att göra metoderna för en hållbarhetsinriktad styrning av det finansiella systemet till OECD-standarder. |
36. |
ReK efterlyser rättsligt bindande krav på tillbörlig aktsamhet för investerare och företag när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, som även gäller för utländsk koncernverksamhet och längs deras värdekedjor. |
37. |
Kommittén delar kommissionens uppfattning (enligt skäl 36) att det finns ett europeiskt mervärde i att på EU-nivå införa ett enhetligt EU-klassifikationssystem för kriterierna för att avgöra vad som utgör en hållbar verksamhet för investeringsändamål, och därigenom tillgodose EU:s miljö- och klimatpolitiska åtaganden och mål och undvika en kostsam fragmentering av marknaden. Förslaget till förordning överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipens krav enligt artikel 5 i EU-fördraget. |
38. |
Kommittén konstaterar att förslaget till förordning är förenligt med proportionalitetsprincipen. |
Förslaget om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker
39. |
ReK anser att det är ytterst viktigt att proportionalitetsprinciperna respekteras vid fastställandet av ett på hållbarhetsmål inriktat regelverk för transparens- och upplysningskrav i samband med beaktandet av intressena hos de kreditinstitut som är särskilt viktiga för lokala företag och lokala och regionala myndigheter, för små och medelstora institut, såsom sparbanker och kooperativa banker, och betonar att dessa måste beaktas. |
40. |
Kommittén anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. |
Referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar
41. |
Kommittén anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. |
Bryssel den 5 december 2018.
Karl-Heinz LAMBERTZ
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) Begreppet hållbarhet kan enligt Brundtlandkommissionen definieras som en utveckling ”som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter”. När det gäller tillväxten i Europeiska unionen är hållbarhet den övergripande vägledande princip som sammanför ekologi, ekonomi och socialt ansvar.
(2) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.
(3) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.
(4) Enligt handlingsplanen ökade antalet väderrelaterade naturkatastrofer per år med 46 % mellan 2007 och 2016. De ekonomiska förlusterna ökade med 86 % (till 117 miljarder euro år 2016).
(5) http://www.euskadi.eus/contenidos/informacion/7071/es_2333/Basque%20Government%20Sustainability%20Bond%20Framework_2018.pdf
(6) Nordic Public Sector Issuers: Position Paper on Green Bonds Impact Reporting;
https://www.munifin.fi/recents/news/2017/ 10/24/nordic-issuers-release-guide- on-green-bonds-impact-reporting
(7) Se ReK:s yttrande från februari 2012 om ”Gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner”. CdR 332/2011 fin (EUT C 113, 18.4.2012, s. 7).
(8) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.