|
26.6.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 202/4 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 27 april 2017 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – A-Rosa Flussschiff GmbH mot Union de recouvrement des cotisations de sécurité sociale et d’allocations familiales d’Alsace (Urssaf), som har trätt i stället för Urssaf du Bas-Rhin, Sozialversicherungsanstalt des Kantons Graubünden
(Mål C-620/15) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Migrerande arbetstagare - Social trygghet - Tillämplig lagstiftning - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Artikel 14.2 a - Förordning (EEG) nr 574/72 - Artikel 12a.1a - Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet - Personal ombord på ett fartyg - Arbetstagare som är utstationerade i en annan medlemsstat - Schweizisk filial - E 101-intyg - Bindande verkan))
(2017/C 202/06)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: A-Rosa Flussschiff GmbH
Motpart: Union de recouvrement des cotisations de sécurité sociale et d’allocations familiales d’Alsace (Urssaf), som har trätt i stället för Urssaf du Bas-Rhin, Sozialversicherungsanstalt des Kantons Graubünden
Domslut
Artikel 12a.1a i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av rådets förordning EEG nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005, ska tolkas så, att ett E 101-intyg som utfärdats av den institution som har utsetts av den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med artikel 14.2 a i förordning nr 1408/71, i deras ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning nr 118/97, i deras lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005, är bindande för såväl institutioner som ansvarar för social trygghet i den medlemsstat där arbetet utförs som för domstolarna i denna medlemsstat även när dessa konstaterar att de villkor under vilka den berörde arbetstagaren utövar sin verksamhet uppenbart inte omfattas av det materiella tillämpningsområdet för nämnda bestämmelse i förordning nr 1408/71.