9.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 338/7

1)

Utgör syftet med det ”allmänna” direktivet 2005/29/EG (1), det vill säga att fungera som ”skyddsnät” för konsumentskyddet, samt, särskilt, skäl 10 och artiklarna 3.4 och 5.4 i nämnda direktiv hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken bedömningen av huruvida de särskilda skyldigheter till skydd för användarna som föreskrivs i de branschspecifika direktiven 2009/72/EG (2) och 2009/73/EG (3) har iakttagits omfattas av tillämpningsområdet för det allmänna direktivet 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder, vilket resulterar i att sektorsmyndigheten – i detta fall AEEGSI – som har behörighet att vidta åtgärder mot åsidosättande av det branschspecifika direktivet hindras från att ingripa i alla situationer där det även är fråga om en inkorrekt/otillbörlig affärsmetod?

2)

Ska specialitetsprincipen, som är fastställd i artikel 3.4 i direktiv 2005/29/EG tolkas så, att den utgör en princip som reglerar förhållandena mellan regelverk (allmänt regelverk och branschspecifikt regelverk), förhållandena mellan bestämmelser (allmänna bestämmelser och specialbestämmelser) eller förhållandena mellan oberoende myndigheter som ansvarar för reglering och tillsyn av respektive bransch?

3)

Kan begreppet ”står i strid” i artikel 3.4 i direktiv 2005/29/EG anses aktuellt endast vid grundläggande motstridighet mellan bestämmelserna i lagstiftningen om inkorrekta affärsmetoder och andra unionsrättsliga bestämmelser som reglerar specifika aspekter av affärsmetoder, eller räcker det att ifrågavarande bestämmelser innehåller ett regelverk som avviker från lagstiftningen om inkorrekta affärsmetoder så till den grad att det uppstår en kollision mellan bestämmelser i förhållande till en och samma konkreta situation?

4)

Hänvisar begreppet ”gemenskapsbestämmelser” i artikel 3.4 i direktiv 2005/29/EG endast till bestämmelserna i unionens förordningar och direktiv samt bestämmelserna för direkt införlivande av dessa, eller omfattar det även nationella lagar och författningar som genomför unionsrättsliga principer?

5)

Utgör dels specialitetsprincipen som är fastställd i skäl 10 och artikel 3.4 i direktiv 2005/29/EG, dels artikel 37 i direktiv 2009/72/EG och artikel 41 i direktiv 2009/73/EG hinder för en tolkning av motsvarande nationella införlivandebestämmelser enligt vilken den allmänna lagstiftningen om inkorrekta affärsmetoder alltid ska tillämpas varje gång det i en reglerad bransch – som kännetecknas av branschspecifika ”konsumentregler” och där den branschspecifika myndigheten har tilldelats behörighet att fastställa regler och besluta om påföljder – konstateras ett agerande som omfattas av begreppet ”aggressiva affärsmetoder” enligt artiklarna 8 och 9 i direktiv 2005/29/EG eller begreppet ”affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga” enligt bilaga I till direktiv 2005/29/EG, och detta även när det föreligger en branschlagstiftning om skydd av (samma) konsumeter som grundar sig på unionsrättsliga bestämmelser och helt och hållet reglerar samma ”aggressiva affärsmetoder”, ”affärsmetoder som under alla omständigheter är aggressiva” eller under alla omständigheter ”inkorrekta/otillbörliga affärsmetoder”?