Europeiska unionens C 81E/31 m

31.3.2004

Europeiska unionens officiella tidning

CE 81/17

PROTOKOLL

(2004/C 81 E/02)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

1. Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.15.

2. Skriftliga förklaringar (artikel 51 i arbetsordningen)

Den skriftliga förklaringen nr 15/2003, som inte erhållit nödvändigt antal underskrifter, hade bortfallit, i enlighet med bestämmelserna i artikel 51.5 i arbetsordningen.

3. Mellanöstern (uttalande följt av debatt)

Uttalanden av den höge representanten för GUSP och av kommissionen: Mellanöstern.

Javier Solana, (Hög representant för GUSP), och Mario Monti (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.

Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Joan Vallvé för ELDR-gruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, och Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALEgruppen.

ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA

Vice talman

Talare: Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Gianfranco Dell'Alba, grupplös, Gerardo Galeote Quecedo, Emilio Menéndez del Valle, Ole Andreasen, Roseline Vachetta, Luís Queiró, Ulla Margrethe Sandbæk, Bruno Gollnisch, Karl von Wogau, Richard Howitt, Alexandros Alavanos, Florence Kuntz, Dominique F.C. Souchet, Lennart Sacrédeus, Ioannis Souladakis, François Zimeray, Per Gahrton, Javier Solana, Mario Monti och Bruno Gollnisch.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA

Vice talman

4. Justering av protokollet från föregående sammanträde

Richard Howitt hade låtit meddela att han hade varit närvarande men att hans namn inte förekom på närvarolistan.

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

5. Parlamentets sammansättning

Jorge Moreira da Silva hade skriftligen meddelat att han hade utsetts till statssekreterare i den portugisiska regeringen.

I enlighet med artikel 8.4 i arbetsordningen fastställde parlamentet att denna plats var vakant, med verkan från och med den 6 oktober 2003, och skulle underrätta den berörda medlemsstaten härom.

6. Utskottens och delegationernas sammansättning

På begäran av PPE-DE-gruppen godkände parlamentet följande utnämningar:

—	utskottet AFCO: Cornelis Bremer

—	Den gemensamma parlamentariska församlingen för konventionen mellan stater i Afrika, Västindien och Stilla havet och Europeiska unionen (AVS-EU-församlingen): Maria Martens

—	Panayotis Demetriou hade utsetts till observatör i utskottet AFET.

—	Eleni Theocharous hade utsetts till observatör i utskottet LIBE.

7. Begäran om bekräftelse av parlamentarisk immunitet

Talmannen tillkännagav att Marco Pannella den 1 oktober 2003 hade lämnat in en begäran om att parlamentet skulle intervenera hos behöriga italienska myndigheter, för att bekräfta dennes parlamentariska immunitet vid ett rättsligt förfarande inför brottmålsdomstol i Rom.

I enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen hänvisades denna begäran till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

8. Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande förslag till rekommendation (artikel 49 i arbetsordningen):

—

Sarah Ludford för ELDR-gruppen, Anna Terrón i Cusí för PSE-gruppen, Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen och Marianne Eriksson för GUE/NGL-gruppen om Guantánamofångarnas rätt till en rättvis rättegång (B5-0426/2003).

hänvisat till	ansvarigt utskott: AFET
	rådgivande utskott: LIBE

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

9. Hastighetsbegränsande anordningar ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/24/EEG om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon [KOM(2003) 350 — C5-0272/2003 — 2003/0122(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Paolo Costa

(A5-0308/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0419)

10. Förordning (EG) 2596/97 (förlängning av övergångsåtgärder för Finland och Sverige) * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2596/97 om förlängning av den frist som föreskrivs i artikel 149.1 Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige [KOM(2003) 0372 — C5-0324/2003 — 2003/0144(CNS)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Föredragande: Joseph Daul

(A5-0317/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0420)

11. Förordning 79/65/EEG (Informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter) * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning nr 79/65/EEG om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen [KOM(2003) 472 — C5-0437/2003 — 2003/0183(CNS)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Joseph Daul (A5-0318/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0421)

12. Säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen ***II (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen [8478/1/2003 — C5-0278/2003 — 2002/0014(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Nelly Maes

(A5-0301/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT och ÄNDRINGSFÖRSLAG

Förklarades godkänd (P5_TA(2003)0422)

Inlägg om omröstningen:

—	Före omröstningen gjorde föredraganden ett uttalande i enlighet med artikel 110a.4 i arbetsordningen.

13. Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet [KOM(2003) 431 — C5-0323/2003 — 2003/0166(ACI) KOM(2003) 529 — C5-0418/2003 — 2003/0206(ACI)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Joan Colom i Naval (A5-0315/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)

RESOLUTIONSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL BESLUT

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0423)

14. Ändringsbudget nr 5/2003 (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5 för budgetåret 2003 Avsnitt III, kommissionen [13014/2003 — C5-0449/2003 — 2003/2144(BUD), 2003/2181(BUD)] — Budgetutskottet.

Föredragande: Göran Färm

(A5-0316/2003)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0424)

15. Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet [KOM(2002) 769 — C5-0635/2002 — 2002/0309(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Föredragande: Reinhard Rack

(A5-0311/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0425)

16. Förslag till interinstitutionellt avtal ”Bättre lagstiftning”(artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förbättringar av gemenskapslagstiftningens kvalitet [2003/2131(ACI)] — Utskottet för konstitutionella frågor.

Föredragande: Monica Frassoni

(A5-0313/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)

FÖRSLAG TILL BESLUT

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0426)

17. Bättre och enklare gemenskapslagstiftning (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande 2 om kommissionens meddelande om bättre och enklare gemenskapslagstiftning [KOM(2001) 726 — C5-0108/2002 — 2002/2052(COS)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Manuel Medina Ortega

(A5-0235/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Föredraganden, för PSE-gruppen, begärde att ärendet skulle återförvisas till utskottet i enlighet med artikel 144.1 i arbetsordningen.

Talare: Monica Frassoni yttrade sig om denna begäran.

Parlamentet godkände denna begäran.

18. Europeisk rymdpolitik (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om europeisk rymdpolitik — Grönbok [2003/2092(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Guido Bodrato

(A5-0294/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0427)

19. EG:s koncentrationsförordning * (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer ”EG:s koncentrationsförordning” [KOM(2002) 711 — C5-0005/2003 — 2002/0296(CNS)] — Utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Föredragande: Benedetto Della Vedova (A5-0257/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0428)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs(P5_TA(2003)0428)

Inlägg om omröstningen:

—	Ieke van den Burg meddelade, efter omröstningen om ändringsförslag 40, hade hon ville göra en muntlig ändring av detta ändringsförslag.

Talmannen biföll inte begäran, då omröstningsresultatet för ändringsförslag 40 redan var klart.

20. Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar (omröstning)

Resolutionsförslag från Johanna L.A. Boogerd-Quaak, för utskottet LIBE, om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar: förhandlingsläget med Förenta staterna (B5-0411/2003)

Debatten ägde rum den 23 september 2003(punkt 27).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0429)

21. Den europeiska biodlingen (omröstning)

Resolutionsförslag från Astrid Lulling och Dominique F.C. Souchet, för utskottet AGRI, om den europeiska biodlingens svårigheter (B5-0410/2003)

Debatten ägde rum den 25 september 2003(punkt 22 i protokollet).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0430)

22. Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer (omröstning)

Betänkande om kommissionens meddelande om ett integrerat regelverk för avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer [KOM(2002) 637 — C5-0070/2003 — 2003/2034(INI)] — Fiskeriutskottet.

Föredragande: Arlindo Cunha (A5-0303/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 14)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0431)

Inlägg om omröstningen:

—	Elspeth Attwooll lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 3.

* *

(Kl. 11.30–12.10 samlades parlamentet under ordförandeskap av Pat Cox till ett högtidligt möte med anledning av att Vaira Vike-Freiberga, Republiken Lettlands president, besökte parlamentet.)

* *

23. Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Betänkande Joan Colom i Naval — A5-0315/2003: Sebastiano (Nello) Musumeci

24. Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:

Betänkande Paolo Costa — A5-0308/2003

—	en enda omröstning ja: Marianne L.P. Thyssen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Gilles Savary, Arlene McCarthy och Christa Randzio-Plath nej: Daniel J. Hannan, Caroline F. Jackson, James Nicholson och Charles Tannock

Betänkande Bodrato — A5-0294/2003

—	en enda omröstning ja: Hélène Flautre, Arlene McCarthy, Gilles Savary, Marianne L.P. Thyssen och Mark Francis Watts nedlagda röster: Caroline F. Jackson, Roy Perry och Philip Claeys

Resolutionsförslag — B5-0411/2003

—	resolutionen (i sin helhet) ja: Gianfranco Dell'Alba och Ilda Figueiredo nej: Charles Tannock

Resolutionsförslag — B5-0410/2003

—	ändringsförslag 3 ja: Danielle Darras, Gianfranco Dell'Alba, Philip Bushill-Matthews, Caroline F. Jackson och Olga Zrihen

Betänkande Cunha — A5-0303/2003

—	punkt 1 ja: Gianfranco Dell'Alba

* *

Christian Foldberg Rovsing meddelade att han inte hade deltagit i omröstningen om betänkande Bodrato — A5-0294/2003 — på grund av ekonomiska intressen.

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

25. Hänvisningar till utskott

Utskottet PETI är rådgivande utskott för:

—	Rapport om genomförandet av direktiv 75/442/EEG om avfall (KOM(2003) 250 — C5-0409/2003 — 2003/2124(INI)) (Ansvarigt utskott: ENVI)

—	Rapport om genomförandet av direktiv 96/61/EEG om att förebygga och begränsa föroreningar (KOM(2003) 354 — C5-0410/2003 — 2003/2125(INI)) (Ansvarigt utskott: ENVI)

—	Invandring, integration och sysselsättning (KOM(2003) 336 — C5-0382/2003 — 2003/2147(INI)) (Ansvarigt utskott: EMPL)

Utskottet CULT är rådgivande utskott för:

—	Reducerade mervärdesskatter (ändring av direktiv 77/388/EEG) (KOM(2003) 397 — C5-0359/2003 — 2003/0169(CNS)) (Ansvarigt utskott: ECON)

26. Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter

Talmannen hade, i enlighet med artikel 74.1 i arbetsordningen, mottagit rådets gemensamma ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkter om följande dokument:

—

Europaparlamentets och rådets förordning om narkotikaprekursorer (C5-0462/2003 — 2002/0217(COD) — 9732/1/2003 — SEK(2003) 1073 — 11228/1/2003)

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	hänvisat för yttrande vid första behandlingen: ENVI

—

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av säkerhetsövervakning av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (C5-0463/2003 — 2001/0252(COD) — 10949/2/2003 — SEK(2003) 1082 — 12155/1/2003)

hänvisat till	ansvarigt utskott: ENVI
	hänvisat för yttrande vid första behandlingen: AGRI, BUDG, CONT, ITRE, JURI

—

Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprätthållande av gemenskapsregler för humanläkemedel (C5-0464/2003 — 2001/0253(COD) — 10950/3/2003 — SEK(2003) 1082 — 12155/1/2003)

ansvarigt utskott:	ENVI
	hänvisat för yttrande vid första behandlingen: AGRI, BUDG, CONT, ITRE, JURI

—

Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (C5-0465/2003 — 2001/0254(COD) — 10951/3/2003 — SEK(2003) 1082 — 12155/1/2003)

hänvisat till	ansvarigt utskott: ENVI
	hänvisat för yttrande vid första behandlingen: AGRI, BUDG, CONT, ITRE, JURI

Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 10 oktober 2003.

27. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden

I enlighet med artikel 148.2 i arbetsordningen skulle protokollet från innevarande sammanträde föreläggas kammaren för justering vid inledningen av nästföljande sammanträde.

Efter parlamentets godkännande skulle de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.

28. Datum för nästa sammanträdesperiod

Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 20–23 oktober 2003.

Talare: Rainer Wieland kommenterade sitt inlägg av den 23 september 2003 i Strasbourg (punkt 20 i protokollet av detta datum) och tog upp frågan om ledamöternas tillträde till parlamentets lokaler i samband med demonstrationer. Han bad att frågan skulle hänskjutas till presidiet. (Talmannen svarade att han skulle överlämna frågan till kvestorerna och till Europaparlamentets talman).

29. Avbrytande av sessionen

Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.

Sammanträdet avslutades kl. 12.15.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Pat Cox

Talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev under:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Belder, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, van den Bos, Boselli, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Camre, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Clegg, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Cossutta, Paolo Costa, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Darras, Daul, Davies, Decourrière, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Robert J.E. Evans, Färm, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flautre, Flemming, Flesch, Florenz, Folias, Formentini, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Orcoyen Tormo, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Glase, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lisi, Lombardo, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Malmström, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Marchiani, Marinho, Marini, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Medina Ortega, Meijer, Menéndez del Valle, Mennea, Mennitti, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgantini, Morillon, Emilia Franziska Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Musumeci, Myller, Napoletano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Pastorelli, Patakis, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santini, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Sbarbati, Scallon, Scapagnini, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schleicher, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sørensen, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Tsatsos, Turchi, Turco, Turmes, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vattimo, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen.

Observatörer:

Bagó Zoltán, Balla Mihály, Bastys Mindaugas, Beneš Miroslav, Brejc Mihael, Chronowski Andrzej, Chrzanowski Zbigniew, Ciemniak Grażyna, Cilevičs Boriss, Didžiokas Gintaras, Ékes József, Falbr Richard, Fazakas Szabolcs, Fenech Antonio, Filipek Krzysztof, Gadzinowski Piotr, Gawłowski Andrzej, Germič Ljubo, Grzebisz-Nowicka Zofia, Gurmai Zita, Gyürk András, Hegyi Gyula, Holáň Vilém, Ilves Toomas Hendrik, Kacin Jelko, Kamiński Michał Tomasz, Kāposts Andis, Kelemen András, Klich Bogdan, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kroupa Daniel, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Lachnit Petr, Landsbergis Vytautas, Lepper Andrzej, Libicki Marcin, Lisak Janusz, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanisław, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Matsakis Marios, Őry Csaba, Palečková Alena, Pasternak Agnieszka, Peterle Alojz, Pieniążek Jerzy, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Podobnik Janez, Pospíšil Jiří, Protasiewicz Jacek, Pusz Sylwia, Rouček Libor, Sefzig Luděk, Siekierski Czesław, Smorawiński Jerzy, Szabó Zoltán, Szájer József, Szczygło Aleksander, Tomaka Jan, Vaculík Josef, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vastagh Pál, Vėsaitė Birutė, Wenderlich Jerzy, Widuch Marek, Wiśniowska Genowefa, Žiak Rudolf.

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+	antogs
-	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (...,...,...)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (...,...,...)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
ÄF	ändringsförslag
AC	kompromissändringsförslag
pc	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
art	artikel
PR	resolutionsförslag
PRC	gemensamt resolutionsförslag
SEK	sluten omröstning

1. Hastighetsbegränsande anordningar ***I

Betänkande: COSTA (A5-0308/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning	ONU	+	380, 23, 12

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: Slutomröstning

2. Förordning (EG) 2596/97 (förlängning av övergångsåtgärder för Finland och Sverige) *

Betänkande: DAUL (A5-0317/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

3. Förordning 79/65/EEG (Informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter) *

Betänkande: DAUL (A5-0318/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

4. Säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen ***II

Andrabehandlingsrekommendation: MAES (A5-0301/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+	kvalificerad majoritet

5. Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond

Betänkande: COLOM I NAVAL (A5-0315/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+	kvalificerad majoritet

6. Ändringsbudget nr 5/2003

Betänkande: FÄRM (A5-0316/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+	kvalificerad majoritet

7. Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ***I

Betänkande: RACK (A5-0311/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

8. Förslag till interinstitutionellt avtal ”Bättre lagstiftning”

Betänkande: FRASSONI (A5-0313/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		+

9. Bättre och enklare gemenskapslagstiftning

Betänkande: MEDINA ORTEGA (A5-0235/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning		återförvisad till utskott	artikel 144.1

10. Europeisk rymdpolitik

Betänkande: BODRATO (A5-0294/2003)

Avser	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
endast en omröstning	ONU	+	394, 41, 54

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: Slutomröstning

11. EG:s koncentrationsförordning *

Betänkande: DELLA VEDOVA (A5-0257/2003)

Avser	ÄF nr	Från	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning	1-21 23-34	utskottet		+
artikel 2, punkt 1	37	PSE	EO	-	221, 256, 5
artikel 8, punkt 2	38	PSE		-
artikel 10, punkt 3	39	PSE		-
	22	utskottet		+
artikel 11, punkt 6	40	PSE		-
artikel 18, punkt 4	41	PSE		-
efter skäl 20	42	ELDR		+
skäl 33	35	PSE		-
skäl 42	36	PSE		-
Omröstning: ändrat förslag				+
Omröstning: lagstiftningsresolution				+

12. Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar

Resolutionsförslag: B5-0411/2003

Avser	ÄF nr	Från	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
resolutionsförslag B5-0411/2003 (utskottet LIBE)
punkt 2		originaltexten	delad
			1	+
			2	+
punkt 9		originaltexten	särsk.	+
Omröstning: resolutionen (i sin helhet)			ONU	+	445, 31, 21

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

Verts/ALE: slutomröstning

Begäran om särskild omröstning

PSE: punkt 9

Begäran om delad omröstning

M. HEATON-HARRIS m.fl.

punkt 2

Första delen:”Europaparlamentet uppmanar... artikel 11 efterlevs”

Andra delen:”inom två månader efter det att resolution antagits”

13. Den europeiska biodlingen

Resolutionsförslag: B5-0410/2003

Avser	ÄF nr	Från	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
resolutionsförslag B5-0410/2003 (utskottet AGRI)
efter punkt 11	3	GUE/NGL	ONU	+	371, 72, 54
skäl E	2	GUE/NGL		-
efter skäl I	1/rev	PPE-DE + PSE + Souchet		+
Omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+

Begäran om omröstning med namnupprop

GUE/NGL: ÄF 3

14. Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer

Betänkande: CUNHA (A5-0303/2003)

Avser	ÄF nr	Från	ONU, etc.	Omröstning	ONU/EO — anmärkningar
punkt 1		originaltexten	ONU	+	423, 65, 12
efter punkt 4	2	ELDR	EO	+	277, 202, 7
punkt 5		originaltexten	delad
			1	+
			2	+
punkt 7	1	ELDR		-
	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 8	5	PSE		+
	punkt	originaltexten	särsk.	↓
punkt 11	3	ELDR	EO	+	257, 207, 38 ändrat muntligen
	punkt	originaltexten	särsk.	↓
punkt 12		originaltexten	särsk.	+
punkt 19		originaltexten	särsk.	+
skäl A		originaltexten	särsk.	+
skäl B		originaltexten	särsk.	+
skäl H		originaltexten	delad
			1	+
			2/ONU	+	368, 79, 52
skäl K	4	ELDR		+
	punkt	originaltexten		↓
skäl M		originaltexten	särsk.	+
Omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+

Begäran om omröstning med namnupprop

EDD: punkt 1, skäl H [del två], skäl K [del två]

Begäran om särskild omröstning

ELDR: punkt 19

Verts/ALE: skäl A, B, M, punkterna 1, 7, 8, 11, 12

Begäran om delad omröstning

Verts/ALE, EDD

skäl H

Första delen:”EU har även förbundit sig ... med tredje land”

Andra delen:”samtidigt får man ... fiskerisektorns intressen”

Verts/ALE

punkt 5

Första delen: hela texen utom orden ”företrädesvis”

Andra delen: dessa ord

Övrigt

Attwooll för ELDR-gruppen, hade föreslagit ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 3, med följande lydelse:

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en sund finansieringsplan för fiskeavtalen, i vilken hänsyn bör tas till möjliga budgetkonsekvenser av ökat antal avtal i en nära framtid och en rättvis kostnadsdelning mellan gemenskapen och fartygsägarna när det gäller att betala för fiskerättigheterna, oberoende av det tredje land med vilket avtalet ingåtts, samtidigt som det beaktas att EU:s bidrag skall uppfattas som ett bidrag till ett handelsavtal och som utvecklingsbistånd.

Talmannen konstaterade att ingen motsatte sig denna muntliga ändring, vilken därför godkändes.

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1. Betänkande Costa A5-0308/2003

Ja-röster: 380

EDD: Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Clegg, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Patakis, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Cappato, Garaud, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Souchet, Turco

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, Böge, von Boetticher, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Daul, Decourrière, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Langen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Marinos, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stockton, Sturdy, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Färm, Fava, Fruteau, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lavarra, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Poignant, Rapkay, Rocard, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Walter, Weiler, Whitehead, Wynn, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Camre, Hyland, Marchiani, Muscardini, Nobilia, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Ferrández Lezaun, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, McKenna, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wyn

Nej-röster: 23

EDD: Farage

PPE-DE: Arvidsson, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Grönfeldt Bergman, Harbour, Helmer, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Perry, Provan, Purvis, Stenmarck, Stevenson, Wachtmeister

Nedlagda röster: 12

EDD: Abitbol

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Stirbois

PPE-DE: Kratsa-Tsagaropoulou, Langenhagen, Posselt, Rübig

2. Betänkande Bodrato A5-0294/2003

Ja-röster: 394

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Caudron, Cossutta, Fraisse, Herzog

NI: Beysen, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Camre, Hyland, Muscardini, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Ferrández Lezaun, Frassoni, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lipietz, MacCormick, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Sörensen

Nej-röster: 41

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Farage, Sandbæk

GUE/NGL: Alavanos, Alyssandrakis, Blak, Bordes, Cauquil, Eriksson, Figueiredo, Frahm, Korakas, Laguiller, Manisco, Meijer, Patakis, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vinci

NI: Claeys

PPE-DE: Perry, Sacrédeus

Verts/ALE: Flautre, Gahrton, Lambert, Lannoye, Lucas, McKenna, Nogueira Román, Schörling, Schroedter, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 54

EDD: Abitbol, Kuntz

GUE/NGL: Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Jové Peres, Koulourianos, Krivine, Markov, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Puerta, Vachetta, Wurtz

NI: Berthu, Cappato, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois, Turco

PPE-DE: Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Corrie, Deva, Dover, Elles, Hannan, Harbour, Helmer, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Provan, Purvis, Scallon, Stevenson, Stockton, Sturdy, Tannock

UEN: Caullery, Marchiani, Thomas-Mauro

Verts/ALE: Auroi

3. B5-0411/2003 _ Flygbolagens Överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar resolution

Ja-röster: 445

EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Clegg, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Vinci

NI: Beysen, Cappato, Della Vedova, Dupuis, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Mennea, Turco

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Berlato, Camre, Caullery, Hyland, Marchiani, Muscardini, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, Maes, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 31

EDD: Belder, Blokland, van Dam, Farage

GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Patakis

NI: de La Perriere

PPE-DE: Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Goodwill, Hannan, Harbour, Helmer, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Perry, Scallon, Stevenson, Stockton, Sturdy

Nedlagda röster: 21

EDD: Abitbol, Kuntz

GUE/NGL: Alavanos, Figueiredo

NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Elles, Inglewood, Niebler, Radwan

Verts/ALE: Boumediene-Thiery, McKenna

4. B5-0410/2003 — Den europeiska biodlingen

Ja-röster: 371

EDD: Abitbol, Kuntz

ELDR: Nordmann, Plooij-van Gorsel

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Cossutta, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Souchet

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba

UEN: Andrews, Berlato, Camre, Caullery, Hyland, Marchiani, Muscardini, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: MacCormick

Nej-röster: 72

EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Farage, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Clegg, Costa Paolo, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pesälä, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Eriksson, Frahm, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

PPE-DE: Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Gargani, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Stevenson

Verts/ALE: Breyer

Nedlagda röster: 54

EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

NI: Cappato, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois, Turco

PSE: Zrihen

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Ferrández Lezaun, Flautre, Gahrton, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn

5. Betänkande Cunha A5-0303/2003

Ja-röster: 423

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Clegg, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Boudjenah, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langenhagen, Lehne, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Berlato, Camre, Caullery, Hyland, Marchiani, Muscardini, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Celli, Jonckheer, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, Staes, Turmes

Nej-röster: 65

EDD: Andersen, Bonde, Farage, Sandbæk

GUE/NGL: Eriksson, Frahm, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

PPE-DE: Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Chichester, Corrie, Deva, Dover, Elles, Goodwill, Hannan, Harbour, Helmer, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Perry, Purvis, Scallon, Tannock

PSE: Lund

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Voggenhuber, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 12

EDD: Belder, Blokland, Coûteaux, van Dam

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Cappato, Della Vedova, Dupuis, Turco

Verts/ALE: Ferrández Lezaun

6. Betänkande Cunha A5-0303/2003

Ja-röster: 368

EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

ELDR: Manders

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Caudron, Cossutta, Di Lello Finuoli, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Stirbois

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Camisón Asensio, Cederschiöld, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marini, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stevenson, Sudre, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Valdivielso de Cué, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, van den Burg, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Darras, De Keyser, Désir, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Rocard, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Berlato, Camre, Caullery, Fitzsimons, Marchiani, Muscardini, Nobilia, Ó Neachtain, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Ferrández Lezaun, Lagendijk, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, Schroedter, Voggenhuber

Nej-röster: 79

EDD: Andersen, Bonde, Farage, Sandbæk

ELDR: Vallvé, Virrankoski

GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Meijer, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt

PPE-DE: Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Corrie, Deva, De Veyrac, Dover, Elles, Goodwill, Hannan, Harbour, Helmer, Hortefeux, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Perry, Provan, Purvis, Scallon, Stockton, Sturdy, Tannock

PSE: Lund

UEN: Angelilli, Musumeci

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Jonckheer, Lambert, Lannoye, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 52

EDD: Belder, Blokland, van Dam

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Clegg, Costa Paolo, Davies, De Clercq, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Wallis, Watson

GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller

NI: Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Kronberger, Turco

ANTAGNA TEXTER

P5_TA(2003)0419

Hastighetsbegränsande anordningar ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/24/EEG om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon (KOM(2003) 350 — C5-0272/2003 — 2003/0122(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 350) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0272/2003),

—	med beaktande av artikel 67 och artikel 158.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0308/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0420

Förlängning av övergångsåtgärder för Finland och Sverige *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2596/97 om förlängning av den frist som föreskrivs i artikel 149.1 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (KOM(2003) 372 — C5-0324/2003 — 2003/0144(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 372) (1),

—	med beaktande av artikel 149.2 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0324/2003),

—	med beaktande av artikel 67 och artikel 158.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0317/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0421

Informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning nr 79/65/EEG om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (KOM(2003) 472 — C5-0437/2003 — 2003/0183(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 472) (1),

—	med beaktande av artikel 37.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0437/2003),

—	med beaktande av artikel 67 och artikel 158.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0318/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0422

Säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (8478/1/2003 — C5-0278/2003 — 2002/0014(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (8478/1/2003 — C5-0278/2003) (1),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 8) (3),

—	med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 664) (4),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0301/2003).

1.	Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 233 E, 30.9.2003, s. 12.

(2) P5_TA(2002)0395, 3.9.2002.

(3) EGT C 103 E, 30.4.2002, s. 351.

(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC2-COD(2002)0014

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 9 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommitténs,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)	I den resolution om flygkatastrofen vid Dominikanska republikens kust som Europaparlamentet antog den 15 februari 1996 (4) framhålls att gemenskapen bör bli mer aktiv och utveckla en strategi för att förbättra säkerheten för de medborgare som reser med flyg eller bor i närheten av flygplatser.

(2)	Kommissionen har överlämnat ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Fastställande av en gemenskapsstrategi för bättre flygsäkerhet”.

(3)

I meddelandet anges tydligt att säkerheten kan ökas på ett effektivt sätt genom att man säkerställer att luftfartygen fullt ut överensstämmer med de internationella säkerhetsnormer som anges i bilagorna till konventionen angående internationell civil luftfart, som undertecknades i Chicago den 7 december 1944 (”Chicagokonventionen”).

(4)

För att skapa och upprätthålla en hög enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i Europa bör harmoniserade metoder införas för att säkerställa att internationella säkerhetsnormer verkligen följs inom gemenskapen. Det är därför nödvändigt att harmonisera reglerna och förfarandena för rampinspektioner av luftfartyg från tredje land som landar på flygplatser som är belägna i medlemsstaterna.

(5)

Om medlemsstaterna genom harmoniserade metoder kan säkerställa att internationella normer verkligen följs, kan de undvika snedvridning av konkurrensen. En gemensam hållning gentemot luftfartyg från tredje land som inte uppfyller internationella säkerhetsnormer kommer att sätta medlemsstaterna i ett mer gynnsamt läge.

(6)	Luftfartyg som landar på flygplatser som är belägna i medlemsstaterna bör inspekteras, om det föreligger misstanke om att de inte uppfyller internationella säkerhetsnormer.

(7)	Inspektioner kan även genomföras genom ett stickprovsförfarande, utan att särskild misstanke föreligger, under förutsättning att gemenskapsrätten och internationell rätt följs. I synnerhet bör inspektionerna utföras på ett sätt som inte är diskriminerande.

(8)	Inspektioner skulle kunna utökas när det gäller sådana luftfartyg som redan tidigare vid upprepade tillfällen konstaterats uppvisa brister, eller luftfartyg från flygbolag vilkas luftfartyg flera gånger har uppmärksammats.

(9)	Information som samlats in i varje medlemsstat bör göras tillgänglig för alla andra medlemsstater och kommissionen för att säkerställa effektivast möjliga kontroll av att luftfartyg från tredje land uppfyller internationella säkerhetsnormer.

(10)	Av dessa skäl bör man på gemenskapsnivå inrätta ett förfarande för bedömning av luftfartyg från tredje land och därtill hörande mekanismer för samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter för att utbyta information.

(11)	Säkerhetsrelaterad information är känslig till sin natur och därför krävs det att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning för att säkerställa lämplig sekretess för den information som de mottagit.

(12)

Utan att det påverkar allmänhetens rätt till tillgång till kommissionens handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (5) bör kommissionen besluta om åtgärder och därtill hörande villkor för att sprida sådan information till berörda parter.

(13)	Luftfartyg som är i behov av korrigeringsåtgärder bör, om de fastställda bristerna utgör en uppenbar säkerhetsrisk, beläggas med startförbud till dess att de internationella säkerhetsnormerna är uppfyllda.

(14)	Anläggningarna vid den inspekterande flygplatsen kan vara sådana att den behöriga myndigheten tvingas låta luftfartyget fortsätta till en lämplig flygplats, förutsatt att villkoren för en säker flygning är uppfyllda.

(15)	För att utföra sina uppgifter enligt detta direktiv bör kommissionen biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 12 i rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (6).

(16)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(17)

Kommissionen bör även förse den kommitté som inrättats genom artikel 12 i förordning (EEG) nr 3922/91 med statistiska uppgifter och information om särskilda händelser som samlats in inom ramen för andra gemenskapsåtgärder och som skulle kunna vara betydelsefulla för att upptäcka brister som utgör risker för säkerheten inom den civila luftfarten.

(18)

Det samarbete och utbyte av information som pågår inom de gemensamma luftfartsmyndigheterna (JAA) och Europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC) måste beaktas. Dessutom bör befintlig sakkunskap i fråga om säkerhetskontroll av utländska flygplan (SAFA-förfarandet) utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.

(19)	Hänsyn bör tas till den roll som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) spelar i fråga om säkerheten inom den civila luftfarten, bland annat när det gäller inrättandet av förfaranden för att skapa och upprätthålla en hög enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i Europa.

(20)

En överenskommelse om utökat samarbete i fråga om användningen av flygplatsen i Gibraltar träffades i London den 2 december 1987 mellan Konungariket Spanien och Förenade kungariket genom en gemensam förklaring från de båda ländernas utrikesministrar. Denna överenskommelse har ännu inte trätt i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Räckvidd och syfte

1. Inom ramen för gemenskapens övergripande strategi att skapa och upprätthålla en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i Europa införs genom detta direktiv harmoniserade metoder som skall säkerställa att internationella säkerhetsnormer verkligen följs inom gemenskapen genom en harmonisering av regler och förfaranden för rampinspektioner av luftfartyg från tredje land som landar på flygplatser som är belägna i medlemsstaterna.

2. Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att genomföra sådana inspektioner som inte omfattas av detta direktiv och att utfärda startförbud för, utestänga eller uppställa villkor för varje luftfartyg som landar på deras flygplatser i enlighet med gemenskapsrätten och internationell rätt.

3. Statliga luftfartyg enligt definitionen i Chicagokonventionen samt luftfartyg som har en högsta tillåten startvikt på mindre än 5 700 kg och som inte bedriver kommersiell lufttransportverksamhet skall inte omfattas av detta direktiv.

4. Tillämpningen av detta direktiv på flygplatsen i Gibraltar skall inte anses påverka Konungariket Spaniens respektive Förenade kungarikets rättsliga ståndpunkter i tvisten om överhögheten över det territorium där flygplatsen är belägen.

5. Tillämpningen av detta direktiv på flygplatsen i Gibraltar skall uppskjutas tills överenskommelsen enligt den gemensamma förklaringen från Konungariket Spaniens och Förenade kungarikets utrikesministrar den 2 december 1987 har trätt i kraft. Konungariket Spaniens och Förenade kungarikets regeringar skall informera rådet om när detta sker.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med:

a)	”startförbud”: formellt förbud för ett luftfartyg att lämna en flygplats och vidtagande av sådana åtgärder som är nödvändiga för att kvarhålla det,

b)	”internationella säkerhetsnormer”: de säkerhetsnormer som återfinns i Chicagokonventionen och dess bilagor, i deras lydelse vid tidpunkten för inspektionen,

c)	”rampinspektion”: granskning av luftfartyg från tredje land i enlighet med bilaga II,

d)	”luftfartyg från tredje land”: luftfartyg som inte används eller drivs under tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet.

Artikel 3

Insamling av information

Medlemsstaterna skall inrätta en mekanism för att samla in sådan information som bedöms vara användbar för att uppnå det syfte som anges i artikel 1, inbegripet följande:

Viktig säkerhetsinformation som särskilt kan erhållas genom

—	rapporter från piloter,

—	rapporter från underhållsorganisationer,

—	rapporter rörande tillbud,

—	andra organisationer som är oberoende av medlemsstaternas behöriga myndigheter,

—

klagomål.

Information om åtgärder som vidtagits efter en rampinspektion, såsom

—	startförbud,

—	luftfartygs eller operatörers utestängning från den berörda medlemsstaten,

—	nödvändiga korrigerande åtgärder,

—	kontakter med operatörens behöriga myndighet.

Uppföljande information om operatören såsom

—	vilka korrigerande åtgärder som vidtagits,

—	återkommande fel.

Denna information skall bevaras och härvid skall ett standardiserat formulär, som innehåller de uppgifter som anges i formuläret i bilaga I, användas.

Artikel 4

Rampinspektion

1. Varje medlemsstat skall fastställa lämpliga metoder för att säkerställa att rampinspektioner genomförs med avseende på luftfartyg från tredje land som landar på någon av medlemsstatens flygplatser som är öppen för internationell luftfart, om misstanke föreligger om att dessa luftfartyg inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer. När dessa förfaranden genomförs skall den behöriga myndigheten fästa särskild uppmärksamhet vid luftfartyg

—	i fråga om vilka det har mottagits information som indikerar dåligt underhåll eller tydliga skador eller defekter,

—	som har rapporterats uppträda onormalt sedan de flög in i en medlemsstats luftrum vilket föranleder betydande oro för säkerheten,

—	som vid en tidigare rampinspektion uppvisat brister som ger anledning till betydande oro för att luftfartyget inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer och i fråga om vilket medlemsstaten befarar att bristerna inte har rättats till,

—	i fråga om vilka det finns indikationer på att de behöriga myndigheterna i registreringslandet inte utövar tillräcklig säkerhetstillsyn, eller

—	i fråga om vilka den information som har samlats in enligt artikel 3 ger anledning till oro beträffande operatören eller i fråga om vilka en tidigare rampinspektion av ett luftfartyg som används av samma operatör har avslöjat brister.

2. Medlemsstaterna får fastställa bestämmelser för genomförande av rampinspektioner enligt ett stickprovsförfarande, utan att särskild misstanke föreligger, under förutsättning att sådana bestämmelser är förenliga med gemenskapsrätten och internationell rätt. Ett sådant förfarande skall emellertid genomföras på ett icke-diskriminerande sätt.

3. Medlemsstaterna skall säkerställa att lämpliga rampinspektioner och andra övervakningsåtgärder som har beslutats enligt artikel 8.3 genomförs.

4. Rampinspektionen skall utföras i enlighet med förfarandet i bilaga II och med hjälp av ett formulär för rampinspektion som minst innehåller de uppgifter som anges i formuläret i bilaga II. När rampinspektionen har slutförts skall luftfartygets befälhavare eller en företrädare för luftfartygets operatör underrättas om resultaten av rampinspektionen, och om betydande brister har uppdagats skall rapporten sändas till luftfartygets operatör och till de berörda behöriga myndigheterna.

5. När den berörda behöriga myndigheten utför en rampinspektion enligt detta direktiv skall alla tänkbara ansträngningar göras för att undvika orimliga förseningar av det inspekterade luftfartyget.

Artikel 5

Informationsutbyte

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall delta i ett ömsesidigt informationsutbyte. Denna information skall på begäran av en behörig myndighet omfatta en förteckning över de flygplatser i den berörda medlemsstaten som är öppna för internationell lufttrafik med angivelse av antalet utförda rampinspektioner per kalenderår samt hur många gånger luftfartyg från tredje land använt varje flygplats i förteckningen.

2. Alla standardiserade rapporter som avses i artikel 3 och rampinspektionsrapporter som avses i artikel 4.4 skall utan dröjsmål överlämnas till Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA), till kommissionen och, på deras begäran, till medlemsstaternas behöriga myndigheter.

3. Om en standardiserad rapport visar att en möjlig säkerhetsrisk föreligger eller om en rampinspektionsrapport visar att ett luftfartyg inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer och kan utgöra en möjlig säkerhetsrisk, skall rapporten omedelbart lämnas till alla behöriga myndigheter i medlemsstaterna och till kommissionen.

Artikel 6

Informationsskydd och spridning av information

1. Medlemsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig sekretess för den information som de mottagit i enlighet med artikel 5. De skall använda denna information endast för detta direktivs syften.

2. Kommissionen skall varje år offentliggöra en rapport med samlad information som skall vara tillgänglig för allmänheten och branschens aktörer och innehålla en analys av all information som mottagits i enlighet med artikel 5. Analysen skall vara enkel, lättfattlig, och endast gå att tolka på ett sätt och ange om det för vissa typer av luftfartyg, vissa företag eller vissa stater där luftfartygen är registrerade eller stater som ansvarar för luftfartygens drift kan finnas en förhöjd säkerhetsrisk för passagerarna. Varifrån denna information kommer skall inte avslöjas i analysen.

3. Utan att det påverkar allmänhetens rätt att få tillgång till kommissionens handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001, skall kommissionen på eget initiativ och i enlighet med förfarandet i artikel 10.2 besluta om åtgärder och därtill hörande villkor för att sprida den information som avses i punkt 1 till berörda parter. Dessa åtgärder, som kan vara allmänna eller avse ett enskilt fall, skall grunda sig på behovet att

—	ge personer och organisationer den information de behöver för att förbättra säkerheten inom den civila luftfarten,

—	begränsa informationsspridningen till vad som är absolut nödvändigt för användarnas syfte för att säkerställa lämplig sekretess när det gäller denna information.

4. När upplysningar om brister avseende luftfartyg lämnas frivilligt skall inte källan anges i de rampinspektionsrapporter som avses i artikel 4.4.

Artikel 7

Startförbud för luftfartyg

1. I fall av bristande överensstämmelse med internationella säkerhetsnormer som utgör en uppenbar flygsäkerhetsrisk bör luftfartygsoperatören vidta åtgärder för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen före luftfartygets avgång. Om den behöriga myndighet som utför rampinspektionen inte är övertygad om att korrigerande åtgärder kommer att vidtas före flygning, skall den belägga luftfartyget med startförbud tills dess att någon risk inte längre föreligger och omedelbart underrätta de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över den berörda operatören och den stat där luftfartyget är registrerat.

2. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utför rampinspektionen får i samarbete med den stat som ansvarar för det berörda luftfartygets drift, eller den stat där luftfartyget är registrerat, föreskriva villkor som är nödvändiga för att luftfartyget skall kunna tillåtas flyga till en flygplats där bristerna kan rättas till. Om bristerna påverkar giltigheten av luftfartygets luftvärdighetsbevis får startförbudet endast hävas om operatören får tillstånd av den stat eller de stater vars territorier kommer att överflygas under denna flygning.

Artikel 8

Åtgärder för att förbättra säkerheten samt genomförandeåtgärder

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna rapporter rörande de operativa åtgärder som vidtas för genomförande av kraven i artiklarna 3, 4 och 5.

2. På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 10.2 vidta lämpliga åtgärder för att underlätta genomförandet av artiklarna 3, 4 och 5, t.ex. genom att

—	upprätta en förteckning över vilka uppgifter som skall samlas in,

—	specificera innehållet i rampinspektionerna och det förfarande som gäller för dem,

—	ange hur uppgifter skall bevaras och spridas,

—	inrätta eller stödja lämpliga organ för förvaltning och drift av nödvändiga redskap för insamling och utbyte av information.

3. På grundval av den information som tas emot enligt artiklarna 3, 4 och 5 och i enlighet med förfarandet i artikel 10.2 får beslut fattas om lämplig rampinspektion och andra övervakningsåtgärder, särskilt när det gäller en viss operatör eller vissa operatörer från ett visst tredje land i avvaktan på att behöriga myndigheter i detta tredje land vidtar tillfredsställande åtgärder för att rätta till bristerna.

4. Kommissionen får vidta lämpliga åtgärder avseende samarbete med eller bistånd till tredje land för att förbättra det ifrågavarande landets flygsäkerhetstillsyn.

Artikel 9

Utestängning eller villkor för driften

Om en medlemsstat, i avvaktan på att den behöriga myndigheten i ett tredje land vidtar tillfredsställande åtgärder för att rätta till bristerna, beslutar att utestänga en viss operatör eller vissa operatörer från det landet från sina flygplatser eller att med avseende på dem uppställa villkor i fråga om driften vid sina flygplatser,

a)	skall den medlemsstaten underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits; kommissionen skall i sin tur underrätta de andra medlemsstaterna.

b)	får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 10.3 ge rekommendationer och vidta åtgärder som bedöms som nödvändiga; kommissionen får även utsträcka de åtgärder som avses i led a) till att gälla hela gemenskapen .

Artikel 10

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 12 i förordning (EEG) nr 3922/91.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

5. Kommissionen får dessutom rådfråga kommittén i andra frågor som rör genomförandet av detta direktiv.

Artikel 11

Genomförande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (8). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 12

Ändring av bilagorna

Bilagorna till detta beslut får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 10.2.

Artikel 13

Rapport

Senast den ... (9) skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tilllämpningen av direktivet, särskilt artikel 9, där det bland annat skall redogöras för utvecklingen inom gemenskapen och i internationella forum. Rapporten får åtföljas av förslag till ändring av det här direktivet.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ..., den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 103 E, 30.4.2002, s. 351.

(2) EGT C 241, 7.10.2002, s. 33.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 september 2002 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 13 juni 2003 (EUT C 233 E, 30.9.2003, s. 12) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 oktober 2003.

(4) EGT C 65, 4.3.1996, s. 172.

(5) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(6) EGT L 373, 31.12.1991, s. 4. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2871/2000 (EGT L 333, 29.12.2000, s. 47).

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(9) Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

BILAGA I

BILAGA II

I. En rampinspektion skall omfatta alla eller ett urval av följande punkter, beroende på den tid som står till förfogande.

1.	Kontroll av att de dokument som krävs för internationella flygningar finns tillgängliga och är giltiga, såsom registreringsbevis, loggbok, luftvärdighetsbevis, besättningens certifikat, radiolicens, passagerar- och godsförteckning o.s.v.

2.	Kontroll av att besättningens sammansättning och kvalifikationer uppfyller kraven i bilagorna 1 och 6 till Chicagokonventionen (ICAO-bilagorna).

3.	Kontroll av driftdokumentation (flygdata, driftfärdplan, tekniska journaler) och av att flygningen förbereds i enlighet med kraven i ICAO-bilaga 6.

Kontroll av förekomsten av och tillståndet hos följande element, som krävs för internationella flygningar enligt ICAO-bilaga 6:

—	Drifttillstånd.

—	Miljövärdighetsbevis.

—	Drifthandbok (inklusive minimiutrustningslista, Minimum Equipment List, MEL) och flyghandbok.

—	Säkerhetsutrustning.

—	Säkerhetsutrustning i kabinen.

—	Nödvändig utrustning för den aktuella flygningen, inklusive radiokommunikations- och radionavigationsutrustning.

—	Färdregistrator.

5.	Kontroll av att luftfartyget och dess utrustning (inklusive skador och reparationer) är i sådant skick att normerna i ICAO-bilaga 8 fortsatt uppfylls.

II. En inspektionsrapport skall upprättas efter rampinspektionen och omfatta allmän standardiserad information enligt nedan. Dessutom krävs en förteckning över utförda kontroller, med uppgift om eventuella brister som uppdagats vid dessa, och/eller över alla nödvändiga särskilda anmärkningar.

Nationell luftfartsmyndighet (namn)

(Stat)

P5_TA(2003)0423

Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond

Europaparlamentets resolution om kommissionens förslag till beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (KOM(2003) 431 — C5-0323/2003 — 2003/0166(ACI) och KOM(2003) 529 — C5-0418/2003 — 2003/0206(ACI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut (KOM(2003) 431 — C5-0323/2003),

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut (KOM(2003) 529 — C5-0418/2003),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (2),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (3),

—	med beaktande av sin ståndpunkt av den 10 oktober 2002 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (4),

—	med beaktande av resultaten från trepartsmötet den 23 september 2003,

—	med beaktande av budgetutskottets betänkande (A5-0315/2003), och av följande skäl:

A.	Europeiska unionen har inrättat institutionella och budgetmässiga instrument för att ge ersättning till offren för skador som orsakats av större naturkatastrofer.

B.	Italien och Spanien har inlämnat en begäran om ersättning för skador som orsakats av oljetankern Prestiges förlisning, jordbävningen i Molise och Apulien samt Etnas vulkanutbrott i slutet av 2002.

C.	Portugal har inlämnat en begäran om ersättning för skador som orsakats av de bränder som uppstod på grund av den osedvanliga torkan under sommaren 2003.

1.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en kortfattad kvantitativ och kvalitativ utvärdering av fondens första åtgärder och, i synnerhet, av tillämpningskriterierna i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 2012/2002, så att parlamentet kan bedöma hur fonden fungerar.

2.	Europaparlamentet konstaterar att de skador som orsakats av naturkatastroferna skulle ha kunnat undvikas helt eller delvis, och anser att det bör finnas incitament för utveckling och tillämpning av en förebyggande politik och adekvat lagstiftning för bevarande och korrekt användning av mark.

Angående de skador som orsakats av oljetankern Prestige, av jordbävningen i Molise och i Apulien och genom vulkanen Etnas utbrott (KOM(2003) 431:

Europaparlamentet frågar sig om de långa tidsperioderna för att lägga fram vissa önskemål om stöd beror på överdrivet krångliga bestämmelser i fondens regelverk eller på dålig samordning mellan de nationella förvaltningarna och EU:s administration. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen lämna information om dessa fördröjningar.

Angående bränderna i Portugal (KOM(2003) 529:

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen informera om användningen av de existerande gemenskapsstöden till skydd för gemenskapens skogar.

5.	Europaparlamentet begär att rådet skall gå med på parlamentets krav avseende programmet Forest-Focus som för närvarande befinner sig på förlikningsstadiet.

* *

6.	Europaparlamentet godkänner besluten, som bifogas denna resolution, om användning av medel från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i ovannämnda interinstitutionella avtal av den 7 november 2002.

7.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, inklusive bilagorna, till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 172, 18.6.1999.

(2) EGT C 283, 20.11.2002, s. 1.

(3) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(4) P5_TA(2002)0464.

BILAGA I

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT AV DEN 9:OKTOBER 2003 användning av medel från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (skador som orsakats av oljetankern Prestige, av jordbävningen i Molise och Apulien och genom vulkanen Etnas utbrott)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (2),

med beaktande av kommissionens förslag,

och av följande skäl:

(1)	Europeiska unionen har inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad ”fonden”) för att visa solidaritet med befolkningarna i de regioner som drabbas av katastrofer.

(2)	Enligt det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 får fonden användas upp till ett tak på en miljard euro om året.

(3)	Förordning (EG) nr 2012/2002 innehåller bestämmelser för hur fonden får utnyttjas.

(4)	De skador som orsakats av oljetankern Prestige, av jordbävningen i Molise och Apulien och genom vulkanen Etnas utbrott uppfyller villkoren för att berättigas stöd från fonden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 skall 56,250 miljoner euro tas från Europeiska unionens solidaritetsfond i form av åtagandebemyndiganden.

Artikel 2

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ..., den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 283, 20.11.2002, s. 1.

(2) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

BILAGA II

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT AV DEN 9 OKTOBER 2003 om användning av medel från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (skogsbränder i Portugal)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (2),

med beaktande av kommissionens förslag,

och av följande skäl:

(1)	Europeiska unionen har inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad ”fonden”) för att visa solidaritet med befolkningen i de regioner som drabbas av katastrofer.

(2)	Portugal inkom den 13 augusti 2003 med en ansökan om medel ur fonden för en brandkatastrof.

(3)	Enligt det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 får fonden användas upp till ett tak på en miljard euro om året.

(4)	Brandkatastrofen i Portugal uppfyller villkoren för att berättigas stöd från fonden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003 skall 48,539 miljoner euro tas från Europeiska unionens solidaritetsfond i form av åtagandebemyndiganden.

Artikel 2

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ..., den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 283, 20.11.2002, s. 1.

(2) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

P5_TA(2003)0424

Ändringsbudget nr 5/2003

Europaparlamentets resolutions om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2003 för budgetåret 2003 (13014/2003 — C5-0449/2003 — 2003/2144(BUD) och 2003/2181(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003, slutgiltigt antagen den 19 december 2002 (2),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 (4) om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet,

—	med beaktande av de preliminära förslagen till Europeiska unionens ändringsbudgetar nr 5/2003 och nr 6/2003 för budgetåret 2003 som kommissionen lade fram den 30 juli och 25 september 2003 (SEK(2003) 886 och SEK(2003) 1059),

—	med beaktande av förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2003 för budgetåret 2003 som rådet fastställde den 7 oktober 2003 (13014/2003 — C5-0449/2003),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 9 oktober 2003 (5) om att utnyttja flexibilitetsmekanismen i samband med Europeiska unionens solidaritetsfond, för ett belopp av 56,25 miljoner euro respektive 48,539 miljoner euro,

—	med beaktande av artikel 92 och bilaga IV i parlamentets arbetsordning,

—	med beaktande av budgetutskottets betänkande (A5-0316/2003), och av följande skäl:

A.	Europeiska unionen bör visa sin solidaritet genom att bidraga till arbetet efter de skador som vållats genom förlisningen av oljetankern Prestige, jordbävningarna i Molise och Apulien och Etnas vulkanutbrott i slutet av 2002 samt skogsbränderna i Portugal 2003.

B.	Nödvändiga medel från budgeten har ställts till förfogande i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (6)och det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 om dess finansiering.

C.	Syftet med ÄB nr 5/2003 är att formellt inkludera dessa budgetmedel i 2003 års budget.

1.	Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med ÄB nr 5/2003 som syftar till att utan dröjsmål i 2003 års budget inkludera de budgetmedel som ställts till förfogande ur Europeiska unionens solidaritetsfond, så att de som har drabbats av dessa naturkatastrofer kan bli hjälpta.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av ÄB nr 5/2003 vid en enda behandling (liksom de europeiska institutionernas beslut att slå samman de två förfaranden som ursprungligen var avsedda, till ett), vilket har lett till snabbast möjliga stöd från EU-budgeten till de berörda länderna och regionerna, efter att ansökningarna kom in.

3.	Europaparlamentet godkänner utan ändringar förslagen till ändringsbudgetar nr 5/2003.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002.

(2) EUT L 54, 28.2.2003.

(3) EGT C 172, 18.6.1999.

(4) EGT C 283, 20.11.2002, s. 1.

(5) P5_TA-PROV(2003)0423.

(6) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

P5_TA(2003)0425

Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (KOM(2002) 769 — C5-0635/2002 — 2002/0309(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 769) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C5-0635/2002),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0311/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2002)0309

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)	I sin vitbok om transportpolitik (5) meddelade kommissionen att den tänkte lägga fram ett förslag om minimikrav i fråga om säkerheten i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet.

(2)

Transportsystemet, särskilt det transeuropeiska transportnätet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (6), är av största betydelse för den europeiska integreringen och för européernas välstånd. Europeiska gemenskapen ansvarar för att säkerhet, service och användarvänlighet i det transeuropeiska vägnätet ligger på en hög, enhetlig och stabil nivå.

(3)	Tunnlar längre än 500 meter är viktiga delar av infrastrukturen som underlättar kommunikationerna mellan stora områden i Europa, och spelar en avgörande roll för regionernas ekonomier och deras tillväxt.

(4)	Europeiska rådet har vid flera tillfällen, särskilt vid mötet i Laeken den 14 och 15 december 2001, betonat att säkerhetshöjande åtgärder för tunnlar måste vidtas snarast.

(5)

Den 30 november 2001 möttes transportministrar från Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike i Zürich för att anta en gemensam förklaring innehållande en rekommendation om att inhemsk lagstiftning skall anpassas efter de senaste harmoniserade kraven för att höja säkerheten i långa tunnlar.

(6)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att uppnå en lämplig, gemensam säkerhetsnivå för tunnlar i det transeuropeiska vägnätet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den nödvändiga harmoniseringsnivån, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(7)	Den senaste tidens tunnelolyckor har gjort att tunnlarnas betydelse för människor, ekonomi och kultur har kommit i fokus.

(8)	Vissa äldre tunnlar i Europa konstuerades under en tid när de tekniska möjligheterna och transportförhållandena var helt andra än de är idag. Vissa tunnlar har alltså en lägre säkerhet, som måste höjas.

(9)

Tunnelsäkerheten kräver ett antal åtgärder beträffande bl.a. tunnlarnas geometri och konstruktion, säkerhetsutrustning och skyltning, trafikstyrning, räddningsstyrkornas utbildning, tillbudshantering, anvisningar om hur man uppträder i en tunnel och kommunikation mellan driftsledning och räddningsstyrkor (t.ex. polis, brandkår och övrig räddningspersonal).

(10)

Såsom redan tydliggjorts genom överläggningarna i FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) är trafikanternas beteende en avgörande aspekt i samband med tunnelsäkerheten. I detta direktiv behandlas sådana aspekter endast i begränsad omfattning, eftersom de är — respektive är avsedda att bli — föremål för annan gemenskapsomfattande reglering, till exempel direktiv 2003/59/EG (7).

(11)	För rimlighetens skull, och med tanke på de höga kostnader som är förknippade med åtgärderna, bör en lägsta nivå för säkerhetsutrustning fastställas med beaktande av typ och förväntat trafikflöde för varje tunnel. Tunnlarna bör därför indelas i klasser med olika utrustningskrav.

(12)

Internationella organ som World Road Association (PIARC) och UNECE utfärdar sedan länge ovärderliga rekommendationer om hur säkerheten kan höjas och hur säkerhetsutrustning och trafikregler för vägtunnlar kan harmoniseras. Rekommendationerna är inte bindande, och får alltså full effekt bara om de omsätts i tvingande lagstiftning.

(13)	En hög säkerhetsnivå förutsätter ett noggrant underhåll av säkerhetsutrustningen. Därför bör man inleda ett formaliserat informationsutbyte medlemsstaterna emellan om modern säkerhetsteknik och data om olyckor och tillbud.

(14)	För att garantera att den driftsansvarige tillämpar detta direktiv korrekt bör medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter på nationell, regional eller lokal nivå som skall övervaka att kraven i detta direktiv följs och som därmed bär ansvaret för tunnelsäkerheten.

(15)	Direktivet bör genomföras enligt ett flexibelt och etappindelat tidsschema. På så sätt kan de mest brådskande ombyggnaderna genomföras utan större störningar i transportsystemet eller överbelastning i sektorn för offentliga anläggningsarbeten i medlemsstaterna.

(16)	Kostnaderna för att bygga om befintliga tunnlar varierar mycket medlemsstaterna emellan, främst av geografiska skäl, och medlemsstaterna bör få möjlighet att koncentrera de ombyggnadsarbeten som direktivet nödvändiggör till områden där tunneltätheten klart överstiger det europeiska genomsnittet.

(17)	Det bör undersökas i vilken utsträckning de ombyggnadsarbeten som krävs i de berörda tunnlarna i det transeuropeiska vägnätet enligt detta direktiv kan vara berättigade till ytterligare medel inom ramen för TEN. Även vägavgifter bör utnyttjas för att finansiera ombyggnadsarbetena.

(18)

När det gäller tunnlar som redan är i drift och tunnlar som inte har öppnats för allmän trafik inom 18 månader efter det att detta direktiv träder i kraft, bör medlemsstaterna — om ombyggnad skulle medföra orimliga kostnader — få godta att uppfyllandet av direktivets krav ersätts med riskbegränsande åtgärder.

(19)	Med tanke på den kommande utvidgningen av EU bör åtgärder även vidtas för ett snabbt verkställande av detta direktiv även i kandidatländerna.

(20)	Det behövs ytterligare teknisk utveckling för att höja tunnelsäkerheten. Det bör därför instiftas ett förfarande som kommissionen kan använda för att anpassa direktivet till den tekniska utvecklingen. Samma förfarande bör användas för att anta en harmoniserad metod för riskanalys.

(21)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

(22)	För att arbetet skall kunna samordnas på gemenskapsnivå till undvikande av trafikstörningar bör medlemsstaterna meddela kommissionen vilka åtgärder de tänker vidta för att uppfylla kraven i detta direktiv.

(23)	Medlemsstaterna bör uppmuntras att genomföra jämförbara säkerhetsnormer för de vägtunnlar som ligger på deras territorium men som inte ingår i det transeuropeiska vägnätet, och därför inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Syftet med detta direktiv är att uppnå en lämplig gemensam säkerhetsnivå för tunnlarna i det transeuropeiska vägnätet.

2. Direktivet gäller alla tunnlar i det transeuropeiska vägnätet som är över 500 meter långa, oavsett om tunneln är i drift, under byggnad eller på projekteringsstadiet.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.	”det transeuropeiska vägnätet”: det vägnät som definieras i bilaga I avsnitt 2 till beslut nr 1692/96/EG och som illustreras med hjälp av kartor. Kartorna hänför sig till motsvarande avsnitt i genomförandeföreskrifterna eller bilaga II till beslutet .

2.	” räddningsstyrkor ”: alla lokala enheter, offentliga eller privata eller som ingår i personalen vid tunneln, som skall ingripa vid olycka, inbegripet polis, brandkår och övrig räddningspersonal.

Artikel 3

Säkerhetsåtgärder

1. Medlemsstaterna skall se till att tunnlarna inom deras territorier uppfyller de minimikrav för säkerhet som anges i bilaga I. Det bör fästas särskild uppmärksamhet vid funktionshindrade personers säkerhet. I synnerhet bör rullstolsanvändare kunna använda den första dörren som leder till en nödutgång.

2. Om vissa sådana byggnadstekniska krav som anges i bilaga I bara kan uppfyllas med användning av tekniska lösningar som blir avsevärt mycket dyrare än för en motsvarande ny tunnel , och om de alternativa åtgärderna medför likvärdigt eller förbättrat skydd , får den tillsynsmyndighet som avses i artikel 4 godta att det istället vidtas åtgärder för att minska riskerna. De riskbegränsande åtgärdernas effektivitet skall visas genom en sådan riskanalys som avses i artikel 13. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om vilka riskbegränsande åtgärder som godtagits, och motivera godtagandet. Denna punkt gäller inte tunnlar på projekteringsstadiet enligt artikel 9.

3. Medlemsstaterna får anta strängare krav som inte strider mot detta direktiv.

Artikel 4

Tillsynsmyndighet

1. Medlemsstaterna skall utse en eller flera tillsynsmyndigheter som skall se till att hänsyn tas till alla aspekter på säkerheten i en tunnel, särskilt huruvida tunneln uppfyller kraven i detta direktiv, samt fungera som kontaktpunkt för kommissionen och övriga medlemsstater.

2. Tillsynsmyndigheten kan vara nationell, regional eller lokal.

3. Alla tunnlar som i sin helhet är belägna i en medlemsstat skall höra under en enda tillsynsmyndighet. När det gäller tunnlar som sträcker sig in i två medlemsstater får respektive medlemsstat utse en tillsynsmyndighet. I detta fall skall ett samarbetsprotokoll upprättas mellan de båda tillsynsmyndigheterna.

4. Tillsynsmyndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att samtliga tunnlar som hör till myndighetens behörighetsområde uppfyller kraven i detta direktiv.

5. Vid byggande av ny tunnel eller ombyggnad av en befintlig tunnel krävs tillstånd från tillsynsmyndigheten.

6. Tillsynsmyndigheten skall ha befogenhet att tillfälligt stoppa eller begränsa driften av en tunnel om säkerhetskraven inte är uppfyllda. Den skall därvid ange vilka villkor som måste uppfyllas för att den normala driften skall få återupptas. Om ett redan befintligt organ utses till tillsynsmyndighet får det organet fortsätta sin tidigare verksamhet om den inte strider mot detta direktiv.

Artikel 5

Kontrollorgan

1. Medlemsstaterna skall se till att inspektioner, utvärderingar och provningar utförs av kontrollorgan . Tillsynsmyndigheten kan vara kontrollorgan. Varje organ som utför inspektioner, utvärderingar och provningar måste vara synnerligen kompetent och arbeta enligt högtstående kvalitativa metoder samt fungera självständigt i förhållande till tunnelns driftsansvarige .

2. För tunnlar som är belägna på två medlemsstaters territorium skall medlemsstaterna utnämna gemensamma tillsynsorgan som skall utföra de uppgifter som anges i punkt 1.

Artikel 6

Driftsansvarig

1. Tillsynsmyndigheten skall utse en driftsansvarig för varje tunnel. Den driftsansvarige är det offentliga eller privata organ som ansvarar för säkerheten i tunneln. Närmare bestämt skall den driftsansvarige ansvara för utformning, konstruktion, besiktning och drift av tunneln. Den driftsansvarige kan själv sköta driften av tunneln eller överlåta den på tredje man, men skall alltid själv ha det fullständiga och slutliga ansvaret för de nämnda uppgifterna, oavsett på vilket sätt dessa utförs.

När det gäller tunnlar som sträcker sig in i två medlemsstater skall de båda tillsynsmyndigheterna enas om en och samma driftsansvarig .

2. Den driftsansvarige skall utarbeta en förklarande rapport , som skall innehålla ett yttrande från säkerhetssamordnaren, som avses i artikel 7, varje gång det inträffar betydande tillbud eller olyckor i en tunnel. Rapporten skall inom två månader vidarebefordras till tillsynsmyndigheten och till räddningsstyrkorna .

Artikel 7

Säkerhetssamordnare

1. För varje tunnel skall den driftsansvarige utse en säkerhetssamordnare som under den driftsansvariges överinseende skall övervaka alla förebyggande åtgärder och säkerhetsåtgärder för att garantera trafikanternas och driftspersonalens säkerhet och se till att dessa åtgärder är enhetliga. Säkerhetssamordnaren skall ansvara för samordning med räddningsstyrkorna. Säkerhetssamordnaren kan tillhöra tunnelpersonalen och kan ha ansvaret för flera tunnlar i en och samma region.

2. Säkerhetssamordnaren skall delta i :

a)	utformningen av driftsplaner,

b)	utarbetandet av säkerhetsplaner,

c)	fastställandet av specifikationer för utrustning i fråga om både nybyggnad och ombyggnad av tunnlar ,

d)	utbildning av driftspersonal och i anordnandet av övningar som hålls med jämna mellanrum .

Artikel 8

Anmälning av tillsynsmyndigheten och kontrollorganet

Medlemsstaterna skall ge kommissionen namn och adress på tillsynsmyndigheter och kontrollorgan senast den ... (9) . Ändringar skall anmälas inom tre månader. Kommissionen kan i lämpliga fall begära att en medlemsstat inkommer med ytterligare uppgifter om organen.

Artikel 9

Tunnlar på projekteringsstadiet

1. Tunnlar vars konstruktion inte har godkänts av tillsynsmyndigheten senast den ... (9) omfattas av detta direktiv.

2. Tunnelns idrifttagande skall godkännas i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

Artikel 10

Ännu ej öppnade tunnlar

1. Tillsynsmyndigheten skall undersöka om tunnlar som inte har öppnats för allmän trafik senast den ... (9) uppfyller kraven i detta direktiv.

2. Om tillsynsmyndigheten konstaterar att tunneln inte uppfyller kraven i detta direktiv skall den meddela den driftsansvarige att det måste vidtas åtgärder för att öka säkerheten .

3. Tunnelns idrifttagande skall därefter godkännas i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

Artikel 11

Tunnlar i drift

1. När det gäller tunnlar som är öppna för allmän trafik senast den ... (10) skall tillsynsmyndigheten inom 18 månader bedöma om tunneln uppfyller kraven i bilaga I.

2. Den driftsansvarige skall om så krävs föreslå tillsynsmyndigheten en plan för anpassning av tunneln till kraven i detta direktiv .

3. Tillsynsmyndigheten skall godkänna de avhjälpande åtgärderna eller kräva att de ändras .

4. Tunnelns idrifttagande skall därefter godkännas på nytt i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

5. Medlemsstaterna skall senast den ... (11) rapportera till kommissionen om hur de tänker uppfylla kraven i detta direktiv, om vilka åtgärder som planeras och om följderna av att öppna eller stänga de viktigaste tillfartsvägarna till tunnlarna. För att minimera trafikstörningar på europeisk nivå får kommissionen kommentera tidsplanen för de arbeten som planeras för att få tunnlarna att uppfylla kraven i detta direktiv.

6. Ombyggnaden av tunnlar skall ske enligt ett tidsschema som inte får sträcka sig längre än tio år. Inom tre år efter det att direktivet har trätt i kraft skall minst 10% av de tunnlar som är i drift i respektive medlemsstat uppfylla kraven i detta direktiv, inom sex år skall 50% av dessa tunnlar uppfylla kraven, och inom tio år skall 100% av dessa tunnlar uppfylla kraven.

7. En medlemsstat får förlänga de tidsfrister som nämns i föregående punkt med 50% om den sammanlagda längden av befintliga tunnlar dividerat med den sammanlagda längden av den del av det transeuropeiska vägnätet som går på medlemsstatens territorium överstiger det europeiska genomsnittet.

Artikel 12

Regelbundna inspektioner

1. Tillsynsmyndigheten skall se till att det regelbundet kontrolleras att alla tunnlar som omfattas av detta direktiv uppfyller direktivets krav. En första inspektion av samtliga tunnlar skall ha genomförts senast den ... (12) .

2. Varje tunnel skall inspekteras minst vart femte år.

3. Om tillsynsmyndigheten på grundval av inspektionsresultatet finner att en tunnel inte uppfyller kraven i detta direktiv skall den meddela den driftsansvarige att det måste vidtas åtgärder för att öka säkerheten .

4. Efter ombyggnaden skall tunnelns idrifttagande godkännas i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

Artikel 13

Riskanalys

1. Ett organ som är oberoende av den driftsansvarige skall göra riskanalyser på begäran av tillsynsmyndigheten och under dennas ansvar. En riskanalys är en analys av riskerna förknippade med en viss tunnel med beaktande av alla konstruktionsfaktorer och trafikförhållanden som påverkar säkerheten, särskilt trafikkaraktär, tunnelns längd, trafiktyp, tunnelgeometri och förväntat antal tunga fordon per dag.

2. Medlemsstaterna skall se till att en detaljerad och väl definierad metod som motsvarar de bästa tillgängliga metoderna används på nationell nivå , och skall meddela kommissionen och övriga medlemsstater om vilken metod som används.

3. Senast den ... (13) skall kommissionen upprätta en rapport om de metoder som används i medlemsstaterna. Vid behov skall kommissionen med tillämpning av det förfarande som anges i artikel 16.2 lägga fram förslag om antagande av en gemensam harmoniserad riskanalysmetod.

Artikel 14

Undantag för innovativ teknik

1. För att innovativ säkerhetsutrustning och innovativa säkerhetsförfaranden, som är lika säkra som eller säkrare än den dagens teknik som föreskrivs i detta direktiv och som har ett bättre kostnadsnyttoförhållande , skall kunna användas får en tillsynsmyndighet bevilja undantag från kraven i detta direktiv på grundval av en väl dokumenterad begäran från den driftsansvarige .

2. Om tillsynsmyndigheten tänker bevilja undantaget skall medlemsstaten till kommissionen först lämna in en ansökan om undantag tillsammans med den ursprungliga begäran och kontrollorganets yttrande.

3. Kommissionen skall svara med tillämpning av det förfarande som anges i artikel 16.2. Om ansökan avslås skall tillsynsmyndigheten inte bevilja undantaget.

Artikel 15

Anpassning till den tekniska utvecklingen

Kommissionen skall anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen med tillämpning av det förfarande som anges i artikel 16.2.

Artikel 16

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall när det gäller dessa uppgifter biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionen som ordförande.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 17

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ... (14) . De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ..., den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C ...

(2) EUT C 220, 16.9.2003, s. 26 .

(3) EUT C ...

(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 oktober 2003.

(5) Kommissionens vitbok av den 12 september 2001 — Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden, KOM(2001) 370.

(6) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4).

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(9) 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(10) 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(11) Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(12) Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(13) Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(14) 18 månader efter det att direktivet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

SÄKERHETSKRAV

1. Tunnlar — konstruktion och drift

Bilagan innehåller minimikrav för säkerhet i tunnlar inom det transeuropeiska vägnätet vilkas längd överstiger 500 meter.

1.1. Säkerhetsparametrar

1.1.1.

En riskanalys i enlighet med artikel 13 skall vid behov utföras med beaktande av säkerhetsrelaterade parametrar för tunnlar, såsom

—	tunnellängd,

—	antal rör,

—	antal körfält,

—	tvärsnittsgeometri,

—	vertikal och horisontal anpassning — och alltid i de fall där tunnelns maximala lutningen är större än 3 procent,

—	konstruktionstyp,

—	enkelriktad eller dubbelriktad trafik,

—	trafikflöde per rör (och tidpunkt),

—	risk för trafikstockningar (dagligen eller säsongvis),

—	tid för räddningsstyrkorna att nå platsen,

—	antal och procentandel tunga fordon — och alltid när antalet tunga fordon över 3,5 ton överstiger 15 procent av den genomsnittliga dagliga trafikvolymen beräknad på årsbasis,

—	antal och procentandel tunga fordon som transporterar farligt gods samt typ av farligt gods,

—	tillfartsvägarnas särdrag,

—	körfältsbredd — i synnerhet när denna är mindre än 3,5 meter.

Riskanalysen skall fastställa huruvida ytterligare säkerhetsåtgärder och/eller extra utrustning behövs för att garantera en hög säkerhetsnivå i tunneln.

1.1.2.

Med ”trafikflöde” avses den genomsnittliga trafik per dag genom en tunnel per körfält beräknad i början av varje år under en rullande treårsperiod. Vid beräkningen av trafikflödet räknas varje motorfordon som en enhet .

1.2. Antal tunnelrör och körfält

1.2.1.

De viktigaste kriterierna när man väljer mellan att bygga en tunnel med ett enkelt eller dubbla rör skall vara beräknat trafikflöde och säkerhet, varvid sådana aspekter som procentandel tunga fordon, samt tunnelns lutning och längd skall beaktas .

1.2.2.

För tunnlar på projekteringsstadiet, för vilka en 15-årsprognos visar att trafikflödet längre fram kommer att överstiga 10 000 fordon per körfält och dygn, skall en tunnel med dubbla enkelriktade rör under alla omständigheter stå färdig vid den tidpunkt detta trafikflöde överskrids.

1.2.3.

Med undantag av nödkörfältet skall antalet körfält inuti och utanför tunneln vara detsamma. Varje ändring i antal körfält skall ske på tillräckligt avstånd från tunneländen. Detta avstånd skall vara minst den sträcka som ett fordon i maximal tillåten hastighet rör sig under 10 sekunder. När geografiska förhållanden gör att denna sträcka inte kan respekteras skall ytterligare och/eller förstärkta åtgärder vidtas för att öka säkerheten.

1.3. Tunnelns lutning

1.3.1.

Längsgående lutningar som överstiger fem procent skall inte tillåtas i nya tunnlar, med undantag av de fall där ingen annan lösning geografiskt är möjlig .

1.3.2.

I tunnlar med lutningar som överskrider tre procent måste ytterligare och/eller förstärkta åtgärder vidtas för att öka säkerheten .

1.4. Utrymningsvägar och nödutgångar

1.4.1.

Nya tunnlar som saknar nödkörfält skall förses med utrymningsvägar avsedda för användare av tunneln i samband med motorstopp eller olycka .

1.4.2.

I befintliga tunnlar där det varken finns nödkörfält eller utrymningsväg måste ytterligare och/eller förstärkande åtgärder vidtas för att garantera säkerheten.

1.4.3.

Nödutgångarna skall planeras så att tunnelanvändarna kan lämna tunneln utan fordon genom dessa och nå en säker plats i samband med en olycka eller en brand, och dessutom skall nödutgångarna göra tunneln tillgänglig för räddningstjänsten till fots genom

—	utgångar direkt ut från tunneln,

—	tvärförbindelser mellan tunnlar med dubbla rör,

—	utgångar till en nödgång,

—	skyddsrum med en utrymningsväg som ligger utanför tunnelröret.

1.4.4.

Skyddsrum som saknar utgång till utrymningsvägar ut i det fria får inte byggas.

1.4.5.

I de fall nödutgångar byggs skall avstånden mellan två nödutgångar inte överstiga 500 meter.

1.4.6.

Nödutgångar skall byggas om rökspridningen och dess hastighet under lokala förhållanden visar, genom en analys av relevanta risker i enlighet med artikel 13, att ventilationen och andra säkerhetsåtgärder inte är tillräckliga för att garantera trafikanternas säkerhet.

1.4.7.

I nya tunnlar skall det under alla omständigheter finnas nödutgångar om trafikvolymen överstiger 2 000 fordon per körfält.

1.4.8.

I befintliga tunnlar som är längre än 1 000 meter och med en trafikvolym som överstiger 2 000 fordon per körfält, skall den praktiska genomförbarheten av och effektiviteten med att inrätta nya nödutgångar utvärderas.

1.4.9.

Lämpliga lösningar, så som dörrar bakom nödutgångarna, skall förhindra att rök och hetta sprids till utrymningsvägarna, så att användare av tunneln på ett säkert sätt skall komma ut ur tunneln och så att räddningstjänsten skall kunna ta sig in i tunneln.

1.5. Nödpassager för räddningstjänsten

1.5.1.

I tunnlar med två separata tunnelrör skall det med högst 1 500 meters intervaller finnas en tvärförbindelse som räddningstjänsten kan använda sig av .

1.5.2.

Där det geografiskt är genomförbart skall mittremsan, som skiljer körriktningarna åt, kunna korsas utanför ändarna av tunnlar med två eller flera rör. På så sätt kan en räddningsstyrka snabbt komma in i önskat rör .

1.6. Nödfickor

1.6.1.

I nya tunnlar med dubbelriktad trafik, vilka är längre än 1 500 meter och vars trafikvolym överskrider 2 000 fordon per körfält, skall nödfickor byggas med högst 1 000 meters intervaller, i de fall nödkörfält inte planerats .

1.6.2.

Vad gäller befintliga tunnlar med dubbelriktad trafik, vilka är längre än 1 500 meter och vars trafikvolym överskrider 2 000 fordon per körfält och vilka inte har nödkörfält, skall den praktiska genomförbarheten och effektiviteten för förverkligandet av nödfickor utvärderas.

1.6.3.

Vid nödfickorna skall det finnas en nödstation.

1.7. Dränering

1.7.1.

Dränering av lättantändliga och giftiga vätskor skall vara möjlig genom införandet av för ändamålet avsedda smala avloppsrännor och andra mekanismer i tunnelns tvärförbindelsesektion där transport av farligt gods är tillåten. Dessutom skall detta dräneringssystem planeras och drivas så att det är möjligt att hindra eld och lättantändliga och giftiga vätskor från att spridas inne i ett rör och mellan rör .

1.7.2.

Om dessa krav inte kan uppfyllas i befintliga tunnlar skall detta tas i betraktande när beslut fattas om tillstånd för transporter av farligt gods i enlighet med punkt 2.7 .

1.8. Eldfasta konstruktioner

Huvudkonstruktionen i alla de tunnlar där en lokal sammanstörtning av konstruktionen kan få katastrofala följder, till exempel undervattenstunnlar eller tunnlar som kan orsaka en sammanstörtning av viktiga närliggande konstruktioner, skall vara tillräckligt eldfast .

1.9. Belysning

1.9.1.

I tunnlar med en trafikvolym som överstiger 2 000 fordon per körfält skall det permanent finnas normal belysning för att garantera att förarna har god sikt. På de ställen där det inte finns normal belysning skall åtgärder vidtas, såsom skyltar om körljus, hastighetsbegränsningar och markeringsljus, för att garantera säkerheten.

1.9.2.

I upplysta tunnlar skall det finnas säkerhetsbelysning för att användare av tunneln skall kunna se något i händelse av elavbrott.

1.9.3.

I upplysta tunnlar skall utrymningsbelysningen, installerad på högst 1,5 meters höjd, vägleda användarna av tunneln vid utrymning av tunneln till fots i en nödsituation .

1.10. Ventilation

1.10.1.

Vid planering, konstruktion och drift av ventilationssystemet skall följande beaktas:

—	Kontroll av föroreningar från fordon vid normalt trafikflöde och vid trafikflöde i rusningstid.

—	Kontroll av föroreningar från fordon i de fall trafiken stoppats på grund av ett tillbud eller en olycka.

—	Kontroll av hetta och rök vid brand.

1.10.2.

Ett mekaniskt ventilationssystem skall installeras i alla tunnlar som är längre än 1 000 meter och vars trafikvolym överstiger 2 000 fordon per körfält.

1.10.3.

Längsgående ventilation skall användas i tunnlar med dubbelriktad trafik och/eller i tunnlar med enkelriktad trafik med trafikstockningar enbart i de fall då en riskanalys i enlighet med artikel 13 visar att det är acceptabelt och/eller specifika åtgärder vidtas, så som bättre trafikstyrning, kortare avstånd mellan nödutgångarna och rökutsugningsanordningar utplacerade med jämna intervaller.

1.10.4.

System med tvärventilation eller halv tvärventilation skall användas i tunnlar där ett mekaniskt ventilationssytem är nödvändigt och längsgående ventilation inte är tillåten i enlighet med 1.10.3. Dessa system skall klara av att suga ut rök vid eldsvåda.

1.10.5.

I tunnlar med dubbelriktad trafik, vilka är längre än 3 000 meter och vilka har ett övervakningscentrum samt system med tvärventilation eller halv tvärventilation, skall följande minimiåtgärder vidtas gällande ventilation:

—	Spjäll för luft- och rökutsug skall installeras, och de skall kunna manövreras var för sig eller gruppvis.

—	Ständig övervakning skall ske av lufthastigheten i längdriktningen, och erforderlig anpassning av styrprocessen för ventilationssystemet (spjäll, fläktar etc.) skall säkras .

1.11. Nödstationer (nödfickor)

1.11.1.

Nödstationer kan bestå av en utbyggnad på en sidovägg eller helst en fördjupning i en sidovägg. De skall åtminstone vara utrustade med en nödtelefon och två brandsläckare .

1.11.2.

I befintliga tunnlar skall nödstationer finnas vid tunneländarna och inne i tunneln med högst 250 meters intervaller. Om nödstationer är utplacerade med mer än 150 meters intervaller skall ytterligare och/eller förstärkta åtgärder vidtas för att öka säkerheten.

1.11.3.

I nya tunnlar skall nödstationer finnas vid tunneländarna och inne i tunneln med högst 150 meters intervaller.

1.12. Tillgång till vatten

1.12.1.

Det skall finnas vattenposter i alla tunnlar och brandposter vid tunneländarna och inne i tunnlarna med högst 150 meters intervaller. Om det inte finns vattenposter är det obligatoriskt att se till att det på något annat sätt finns tillgång till en tillräcklig mängd vatten .

1.12.2.

I befintliga tunnlar är det inte tillåtet med intervaller längre än 250 meter.

1.13. Skyltar

Särskilda skyltar skall användas för utmärkning av säkerhetsanordningar avsedda för användare av tunneln. I bilaga III finns en förteckning över skyltar och symboler som skall användas i tunnlar .

1.14. Kontrollcentrum .

1.14.1.

Ett kontrollcentrum skall finnas i alla tunnlar som är längre än 3 000 meter och vars trafikvolym överstiger 2 000 fordon per körfält.

1.14.2.

Övervakningen av flera tunnlar kan centraliseras och därmed ske från ett enda kontrollcentrum .

1.15. Övervakningssystem

1.15.1.

Videoövervakningssystem och ett system som automatiskt detekterar tillbud i trafiken (som exempelvis fordon som stannat) och/eller brand skall installeras i alla tunnlar som har en kontrollcentral.

1.15.2.

Automatiska system för branddetektering skall installeras i alla tunnlar utan kontrollcentral och som är längre än 1 000 m.

1.16. Utrustning för tunnelavstängning

1.16.1.

I samtliga tunnlar som är längre än 1 000 m skall trafiksignaler installeras vid infarten till tunneln så att denna kan stängas av i nödsituationer. Annan utrustning som variabla hastighetsskyltar och fysiska hinder kan tillhandahållas för att säkerställa att instruktionerna följs.

1.16.2.

I samtliga tunnlar som är längre än 2 000 m och som har en kontrollcentral, samt en trafiktäthet på mer än 2 000 fordon per körfält rekommenderas att avspärrningsutrustning, avsedd att användas i nödsituationer, placeras ut på ett avstånd som inte överstiger 1 000 m. Denna utrustning skall utgöras av trafiksignaler och eventuellt ytterligare tillbehör som högtalare, variabla meddelandeskyltar och fysiska hinder.

1.17. Kommunikationssystem

1.17.1.

Radiosändarutrustning som kan användas av räddningstjänsten skall installeras i alla tunnlar som är längre än 1 000 m och som har en trafiktäthet som överstiger 2 000 fordon per nödkörfält.

1.17.2.

Om det finns en kontrollcentral skall denna kunna bryta radiosändningar på kanaler som är avsedda för tunneltrafik, i förekommande fall, för att skicka ut nödmeddelanden.

1.17.3.

Skydd och andra anordningar där tunnelanvändare kan uppehålla sig innan de kan ta sig ut, skall vara utrustade med högtalare så att informationen kan spridas.

1.18. Strömförsörjning och strömkretsar

1.18.1.

Samtliga tunnlar skall vara försedda med ett nödsystem för strömförsörjning för att säkerställa att säkerhetsutrustningen fungerar fram till dess att alla tunnelanvändare lämnat tunneln.

1.18.2.

E-, mät- och styrkretsar skall vara utformade på ett sådant sätt att ett lokalt fel, som exempelvis förorsakats av brand, inte påverkar felfria kretsar.

1.19. Utrustningens brandmotstånd

Vad gäller brandmotståndet hos all utrustning som används i tunnlar skall alla tekniska möjligheter tillvaratas i syfte att tillse att samtliga säkerhetsfunktioner kan upprätthållas i fall av brand.

1.20. Tabell över minimikrav för utrustning

Minimikrav för utrustning framgår av nedanstående tabell:

MINIMIKRAV FÖR UTRUSTNING

Kategori av utrustning	Typ av utrustning	Trafiktäthet	Tunnellängd	Anmärkningar
Strukturella åtgärder	utrymningsvägar (gångvägar)	mer än 2 000 fordon/dag/körfält		enbart nya tunnlar, utan nödkörfält
	nödutgångar	mer än 2 000 fordon/dag/körfält	befintliga tunnlar längre än 1 000 m	högst med 500 m intervaller
	nödpassager för räddningsfordon		nya tvårörstunnlar längre än 2 000 m	högst med 1 500 m intervaller
	nödfickor	mer än 2 000 fordon/dag/körfält	nya tunnlar längre än 1 500 m	högst med 1 000 m intervaller
	tunnelkonstruktionens brandmotstånd			lokala brister kan leda till katastrofala följder
Belysning	vanlig belysning	mer än 2 000 fordon/dag/körfält
	säkerhetsbelysning	mer än 2 000 fordon/dag/körfält
	evakueringsbelysning	mer än 2 000 fordon/dag/körfält
Ventilation		mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar längre än 1 000 m
Halv tvärventilation		mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar med dubbelriktad trafik längre än 3 000 m
Nödposter	nödtelefon	mer än 2 000 fordon/dag/körfält		högst med 150 m intervaller (undantag)
	brandsläckare	mer än 2 000 fordon/dag/körfält		högst med 150 m intervaller (undantag)
	manuell larmutrustning
Vattentillgång		mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar längre än 1 000 m	högst med 150 m intervaller (undantag)
Kontrollcentral		mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar längre än 3 000 m
Övervakningssystem	interntv			enbart tunnlar med kontrollcentral
	automatisk tillbudsdetektering			tunnlar utan kontrollcentral
	branddetekteringssystem			tunnlar utan kontrollcentral
Utrustning för avspärrning av tunnel	utanför tunneln		enbart för tunnlar över 1000 m
	utrustning för att stoppa fordon inne i tunneln	rekommenderas vid mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar längre än 2 000 m	enbart tunnlar med kontrollcentral
	variabla meddelandeskyltar	rekommenderas vid mer än 2000 fordon/dag/körfält		enbart tunnlar över 1 000 m
Kommunikationssystem	radiosändare	mer än 2 000 fordon/dag/körfält	tunnlar längre än 2 000 m
Strömförsörjning		för mer än 2 000 fordon/dag/körfält
Utrustningens brandmotstånd		mer än 2 000 fordon/dag/körfält

2. Tunneltrafik

2.1. Driftsförutsättningar

Driften skall organiseras och tillräckliga resurser finnas för att garantera att trafiken genom tunneln är kontinuerlig och säker. Driftspersonalen och räddningsstyrkan skall erhålla inledande och fortlöpande utbildning.

2.2. Beredskapsplanering

Beredskapsplanering skall finnas för alla tunnlar. Vad gäller tunnlar som går från en medlemsstat till en annan skall en gemensam beredskapsplan gälla för båda länder.

2.3. Tillsynsmyndighetens uppgifter

I tillsynsmyndighetens övergripande ansvar ingår , när det gäller samordning och övervakning av olycks- och tillbudshantering i vägtunnlar , att utarbeta krav för säkerhetskontroll av tunnlar .

2.4. Arbeten i tunnlar

2.4.1.

Om ett körfält i en tunnel skall stängas av helt eller delvis på grund av planerade anläggnings- eller underhållsarbeten, skall avstängningen alltid börja respektive sluta utanför tunnelns ändar .

2.4.2.

Att ett körfält är avstängt skall visas innan vägen går in i tunneln .

2.5. Åtgärder vid olycksfall

2.5.1.

Vid allvarliga tillbud skall den driftsansvarige omedelbart stänga tunneln (båda rören vid tunnlar med dubbla rör). Det skall ske genom aktivering av den i punkt 2.3.2 nämnda utrustningen utanför tunneländarna och — i förekommande fall — samtidigt genom aktivering av variabla meddelandeskyltar, trafiksignaler och fysiska hinder inuti tunneln. Syftet är att stoppa all trafik så snart som möjligt utanför och inuti tunneln.

2.5.2.

Tiden det tar för räddningsstyrkor att komma fram när ett tillbud inträffat i en tunnel skall mätas under övningar. Sådana skall genomföras med jämna mellanrum. Tiden skall minimeras med hänsyn till lokala förutsättningar. Utvecklingen av tidsaspekten skall bevakas, och förslag som syftar till att minska tidsåtgången skall utvecklas i den utsträckning detta är möjligt .

2.6. Kontrollcentralens uppgifter

2.6.1.

Även för tunnlar vars båda ändar ligger i två olika medlemsstater, gäller om det föreskrivs att det skall finnas en driftcentral att denna som enda driftcentral hela tiden skall ha fullständig kontroll över tunneln.

2.6.2.

Framför allt avstånd mellan fordon och fordonens hastighet skall kontrolleras mer rigoröst än tidigare i syfte att åstadkomma ett jämnare trafikflöde och bättre säkerhet i tunnlar.

2.6.3.

Trafiken skall styras på ett sådant sätt efter ett tillbud, att fordon som inte berörts av tillbudet och som inte hamnat i en trafikstockning snabbt kan lämna tunneln.

2.7. Avstängning av tunnlar

2.7.1.

Om en tunnel skall stängas av för kortare eller längre tid, skall den eller de aktuella medlemsstaterna upplysa trafikanterna om bästa omledningsvägar. Det skall göras med hjälp av lättillgängliga informationssystem.

2.7.2.

Omledningsvägarna skall ingå i beredskapsplaner. Syftet skall vara att upprätthålla trafikflödet i så stor utsträckning som möjligt och att minimera bieffekter i form av sämre trafiksäkerhet i omgivande områden.

2.7.3.

Om ett tillbud inträffar i en tunnel med dubbla rör, skall trafiken stoppas i båda rören och ledas om så att det tillbudsfria röret kan användas som utrymnings- och räddningsväg.

2.8. Transport av farligt gods

2.8.1.

Medlemsstaterna och deras tillsynsmyndigheter skall vidta följande åtgärder beträffande tillträde till tunnlar för fordon som transporterar farligt gods:

—	Sätta upp vägmärken vid tunnelinfarterna och vid den sista möjliga avfartsvägen före tunneln som visar vilka klasser av farligt gods som är tillåtna respektive förbjudna.

—	Göra en riskanalys i enlighet med artikel 13 i direktivet innan beslut fattas om de krav på tunneln som har samband med transport av farligt gods.

—	Utreda införande av driftsrutiner avsedda att minska riskerna med transport av farligt gods i tunnlar, t.ex. deklarering före infart, eller i enskilda fall eskort. För det senare kan krävas konvojering och följefordon för transport av vissa godsslag som är speciellt farliga.

—	Förbättra styrning och kontroll av transporter av farligt gods, t.ex. genom installation av automatiska detekteringssystem.

2.9. Omkörning i tunnlar

En riskanalys skall genomföras för att besluta om huruvida tunga fordon skall få köra om i tunnlar .

2.10. Avstånd mellan fordon

Vid högsta tillåtna hastighet skall det minsta avstånd till framförvarande fordon som skall hållas av personbilar vara 50 m, och 100 m skall hållas av tunga fordon .

2.10.1.

Minst halva ovan angivna avstånd skall hållas när trafiken stannar i en tunnel.

2.11. Trafikpolitik

Medlemsstaterna skall allmänt se till att trafikstyrande åtgärder på ett alternativt och kumulativt sätt gynnar tunnelsäkerheten.

2.12. Undantag

För tunnlar inom städernas vägnät som faller under detta direktivs tillämpningsområde kan tillsynsmyndigheten bevilja undantag från kraven, framför allt när det gäller att stänga körfiler utanför tunneln och avståndet mellan fordonen.

3. Bestämmelser för fordon som kör i vägtunnlar

3.1.	Alla tunga fordon samt olika busstyper som kör genom vägtunnlar skall vara utrustade med brandsläckare .

3.2	Medlemsstaterna skall genomföra stickprovskontroller för att se till att dessa bestämmelser följs.

4. Information till trafikanter om uppträdande vid tunnelkörning

4.1. Informationskampanjer

4.1.1.

Informationskampanjer om tunnelsäkerhet skall organiseras regelbundet av medlemsstaterna och genomföras i samverkan med berörda parter på basis av internationella organisationers harmoniserade insatser.

4.1.2.

I kampanjerna skall ges information om hur trafikanterna skall uppträda när de närmar sig eller kör igenom tunnlar. Särskilt vikt läggs vid hur man skall uppträda vid motorstopp, trafikstockningar, olyckor och bränder. Information om vilken säkerhetsutrustning som finns tillgänglig och om hur trafikanterna skall uppträda i tunneln skall visas på rastplatser före tunnlar. I de fall fordonen måste stanna före tunneln, t.ex. för erläggande av tunnelavgift, skall informationen även visas vid tunnelinfarten.

4.2. Kommunikation

4.2.1.

Tunnlar skall vara utrustade så att fordonsburen kommunikationsutrustning — dvs. radioapparater, navigations- och positioneringssystem och mobiltelefoner — fungerar utan avbrott.

4.2.2.

Om någon ringer larmnumret 112 på en mobiltelefon inifrån en tunnel, skall driftsledningen och räddningstjänsten omedelbart få tillgång till informationen.

BILAGA II

GODKÄNNANDE AV KONSTRUKTION; SÄKERHETSDOKUMENTATION; IDRIFTTAGANDE; MODIFIERINGAR; REGELBUNDNA ÖVNINGAR

1. Godkännande av konstruktion

—	Bestämmelserna i direktivet skall tillämpas från och med det inledande projekteringsstadiet och framåt.

—	Den driftsansvarige skall samråda med säkerhetssamordnaren i projekteringsstadiet för tunnelbygget. Efter att säkerhetssamordnaren lämnat ett positivt yttrande skall den driftsansvarige överlämna dokumentationen över projektet till tillsynsmyndigheten för godkännande.

—	Tillsynsmyndigheten får samråda med kontrollorganet.

—	Tillsynsmyndigheten skall besluta om huruvida projektet skall godkännas eller ej och därefter underrätta den driftsansvarige om sitt beslut.

2. Säkerhetsdokumentation

—	Den driftsansvarige skall hela tiden handha säkerhetsdokumentationen för varje tunnel. Driftsledningen skall lämna en kopia av dokumentationen till säkerhetssamordnaren .

—

I säkerhetsdokumentationen skall ingå de förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som behövs för att garantera personers säkerhet med hänsyn till vägens karaktär, innefattande gångar som är tillgängliga för personer med funktionshinder och handikappade, hur tunneln är uppbyggd i stort samt till tunnelns omgivning, trafikens karaktär och villkoren för externa räddningsstyrkors insatser och deras omfattning.

—

I säkerhetsdokumentationen för tunnlar som befinner sig på projekteringsstadiet skall följande ingå:

—	En beskrivning av det planerade bygget och infarterna till det, kompletterad med de ritningar som behövs för att man skall förstå hur tunneln är uppbyggd i stort och vad man räknar med behöver anordnas för driften.

—	En trafikprognos med angivande och motivering av de villkor som planeras för transport av farligt gods, kompletterad med en jämförande analys av de risker som uppstår som ett resultat av olika tänkbara åtgärder för genomförande av detta slags transporter.

—

En speciellt riskundersökning, där man beskriver alla slags olyckor som kan tänkas uppstå när tunneln är i drift samt karaktären och omfattningen av deras tänkbara följder. I undersökningen måste man också specificera och motivera åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten för olyckor och deras följder.

—	Ett yttrande beträffande säkerheten från en expert eller organisation med speciell sakkunskap om vägtunnlar.

—	För en tunnel under byggnad skall säkerhetsdokumentationen också innehålla alla åtgärder som syftar till att trygga säkerheten för dem som arbetar på byggarbetsplatsen.

—

I säkerhetsdokumentationen för tunnlar som är i drift skall följande ingå:

—	En beskrivning av den färdiga tunneln och av tillfarterna till den, kompletterad med de ritningar som behövs för att man skall förstå hur tunneln är uppbyggd i stort och vad som anordnats för driften.

—	En analys av trafik i nuläget och förutsebara förändringar. Här skall också ingå de villkor som gäller för transport av farligt gods.

—

En speciellt riskundersökning, där man beskriver alla slags olyckor som kan tänkas uppstå under drift samt karaktären och omfattningen av alla deras tänkbara följder. I undersökningen måste man också specificera och motivera åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten för olyckor och deras följder.

—	En beskrivning av den organisation, de personella och materiella resurser och de anvisningar som den driftsansvarige specificerat för att trygga drift och underhåll av tunneln.

—	En insats- och säkerhetsplan som innefattar räddningsinsatser för personer med funktionshinder, och även handikappade, utarbetad tillsammans med räddningstjänsten.

—	En beskrivning av ett system för kontinuerlig feedback av erfarenheter. Med hjälp av systemet skall man kunna registrera och analysera tillbud och olyckor av större betydelse.

—	En rapport och analys om tillbud och olyckor av större betydelse.

—	En förteckning över genomförda säkerhetsövningar och en analys av de lärdomar man dragit av dem.

3. Idrifttagande

—	Öppnandet av en tunnel första gången för allmän trafik — dvs. idrifttagandet — skall godkännas av tillsynsmyndigheten enligt nedanstående förfarande.

—

Förfarandet skall också tillämpas när en tunnel öppnas på nytt för allmän trafik efter större byggnadstekniska eller driftsmässiga förändringar eller efter arbeten innebärande väsentliga modifieringar av tunneln som skulle kunna medföra att någon av de punkter som ingår i säkerhetsdokumentationen måste ändras i betydande grad.

—

För detta ändamål skall den driftsansvarige sammanställa en komplett säkerhetsdokumentation. I den skall följande ingå:

—	En beskrivning av den färdiga tunneln och av tillfarterna till den, kompletterad med de ritningar som behövs för att man skall förstå hur tunneln är uppbyggd i stort och vad som anordnats för driften.

—	En uppdaterad trafikprognos.

—

En speciell riskundersökning, där man beskriver alla slags olyckor som kan tänkas uppstå under drift samt karaktären och omfattningen av alla deras tänkbara följder. I undersökningen måste man också specificera och motivera åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten för olyckor och deras följder.

—	En beskrivning av den organisation, de personella och materiella resurser och de anvisningar som den driftsansvarige specificerat för att trygga drift och underhåll av tunneln.

—	En insats- och säkerhetsplan utarbetad tillsammans med räddningstjänsten.

—	En beskrivning av ett system för kontinuerlig feedback av erfarenheter. Med hjälp av systemet skall man kunna registrera och analysera tillbud och olyckor av betydelse.

—	En analys av en expert eller organisation med speciell sakkunskap om säkerhet i vägtunnlar. Experten eller organisationen skall godkänna de åtgärder i dokumentationen som rör säkerhetskrav.

—	Den driftsansvarige skall överlämna säkerhetsdokumentation till den säkerhetssamordnaren , som skall lämna ett yttrande om tunnelns öppnande för allmän trafik.

—

Den driftsansvarige skall överlämna säkerhetsdokumentationen , åtföljd av säkerhetssamordnarens yttrande, till tillsynsmyndigheten, som i sin tur kan besluta om att samråda med kontrollorganet. När kommentarerna från kontrollorganet har inkommit till tillsynsmyndigheten, skall denna besluta om huruvida öppnandet av tunneln för allmän trafik skall godkännas eller ej, eller om öppnandet skall få ske med vissa angivna restriktioner. Beslutet skall meddelas den driftsansvarige . En kopia av beslutet skall överlämnas till räddningstjänsten.

4. Modifieringar

—

Den driftsansvarige skall underrätta säkerhetssamordnaren om alla ändringar av det byggnadstekniska utförandet och av driften som kan leda till att någon av punkt i säkerhetsdokumentationen inte längre stämmer. Dessutom skall den driftsansvarige före arbeten, som innebär modifieringar av tunneln, överlämna beskrivande dokumentation till säkerhetssamordnaren .

—	Säkerhetssamordnaren skall utreda följderna av modifieringarna och under alla omständigheter meddela sina slutsatser till den driftsansvarige . Han skall också skicka kopior av slutsatserna till räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten .

—	Tillsynsmyndigheten får vid behov kräva att den driftsansvarige på nytt skall följa förfarandet för idrifttagande av tunneln enligt avsnitt 3 ovan .

5. Regelbundna övningar

Minst en gång per år skall den driftsansvarige i samarbete med säkerhetssamordnaren anordna övningar för tunnelpersonal och räddningsstyrkor.

Övningarna

—	bör vara så realistiska som möjligt och bör motsvara de fastlagda fallbeskrivningarna för tillbud,

—	bör utmynna i tydliga resultat,

—	bör genomföras med medverkan av sakkunniga från underhålls- och räddningstjänsten för att undvika skador på tunneln och störa trafikflödet så litet som möjligt,

—	får också till en del genomföras på övningsbord eller som datorsimulering för att komplettera resultaten från övriga övningar.

Säkerhetssamordnaren skall leda övningarna, utarbeta en rapport och om det krävs överlämna förslag till den driftsansvarige om åtgärder.

BILAGA III

VÄGMÄRKEN, TRAFIKSIGNALER OCH VÄGMARKERINGER FÖR TUNNLAR

1. Allmänna krav

De vägmärken som tas upp i detta avsnitt finns — om inte annat anges — beskrivna i Wienkonventionen om vägmärken och trafiksignaler.

1.1. Vägmärken skall användas för utmärkning av följande utrymningsvägar och säkerhetsanordningar i tunnlar:

”Nödutgångar”: Samma märken skall användas vid ingången till direkta utgångar ut i det fria, till förbindelser med det andra tunnelröret och till nödgångar.

”Utrymningsvägar till nödutgångar”: De två närmaste nödutgångarna skall vara utmärkta på sidoväggarna med mindre än 25 meters intervall, på en höjd av 1,1-1,5 m och med avstånden till nödutgångarna angivna.

”Hjälputrymmen”: Skall finnas med mindre än 150 meters intervall. Skylt med upplysning om tillgänglig utrustning (nödtelefon och/eller brandsläckare) skall finnas.

”Nödfickor”(nödstationer): Skall finnas med mindre än 1 000 meters intervall. De skall vara utmärkta i förväg i körriktningen, och märkningen innebär att det finns en nödtelefon och minst två brandsläckare.

”Radiofrekvenser”: Vägmärket skall vara placerat vid tunnelinfarten; i långa tunnlar dessutom med 1 000 meters intervall.

1.2. Alla vägmärken enligt punkt 1.1 skall vara utformade och placerade så att de är väl synliga för alla inkommande trafikanter. De skall hela tiden vara belysta inifrån eller utifrån.

2. Beskrivning av vägmärken, skyltar, symboler, vägmarkeringar och ljussignaler

Märkningen bör uppfylla följande särskilda regler, både för val av märken och material.

2.1. Vägmärken

—

De vägmärken som är obligatoriska i förvarningsområden före tunnlar är följande:

—	Vägmärket ”Tunnel” enligt Wienkonventionen om vägmärken och trafiksignaler (märke E, 11a). Märket innebär att halvljus skall användas, och skall innehålla kompletterande upplysningar om tunnelns längd och namn. Det senare gäller särskilt tunnlar över 1 000 m.

—	Vägmärket ”Hastighetsbegränsning” (märke C, 14) i tunneln.

—	I tillämpliga fall vägmärket ”Omkörning förbjuden” (C, 13a /C, 13aa/ C, 13ab för alla fordon eller C, 13b/C, 13ba/C, 13bb för tunga fordon).

—	Vid behov andra kompletterande vägmärken, t.ex. sådana som förbjuder infart av fordon med last av farligt gods (C, 3h) eller vissa slag av farligt gods (C, 3m eller C, 3n).

—

De vägmärken som är obligatoriska inuti en tunnel är följande:

—	För tunnlar längre än 1 000 m: Vägmärket ”Hastighetsbegränsning” (C, 14) med 500 meters intervall.

—	För tunnlar längre än 1 000 m och i tillämpliga fall vägmärket ”Omkörning förbjuden” (C, 13a /C, 13aa/ C, 13ab för alla fordon eller C, 13b/C, 13ba/C, 13bb för tunga fordon) med 500 meters intervall.

—

De vägmärken som är obligatoriska efter en tunnel är följande:

—	Vägmärket ”Tunnel upphör” (E, 11b) och i tillämpliga fall vägmärken ”Hastighetsbegränsning upphör” (C, 17b) eller ”Förbud mot omkörning upphör” (C, 17c) eller ”Förbud för tunga fordon mot omkörning (C, 17d).”

—

Genom användning av reflekterande material av hög kvalitet skall man åstadkomma optimal synlighet hos vägmärkena:

—	Vägmärken inuti tunnlar skall tillverkas av material med maximal reflektion, och de skall hela tiden vara belysta inifrån eller utifrån för att ge optimal synlighet både dag och natt.

—

Material som används för vägmärken både inuti tunnlar och i förvarningsområden före tunnelinfarter bör ha den högsta reflektionsförmåga som anges i de nationella standarderna för respektive land. Det uppnås genom användning av reflektionsskikt med ”mikro-cube”-teknik. På så sätt garanterar man att de syns nattetid även vid strömavbrott.

2.2 Vägmarkeringar

—	För avgränsning av vägbanan mot vägkanten bör det finnas en kantlinje på ett avstånd av 10-20 cm från vägbanans yttre gräns. Linjen bör vara 25 cm bred. Mittlinjer bör vara minst 15 cm breda.

—

I dubbelriktade tunnlar bör vägbanereflexer (”kattögon”) finnas på båda sidor längs den mittlinje — enkel eller dubbel — som skiljer de två körriktningarna åt. Reflexerna skall vara placerade 10-15 cm från mittlinjens ytterkant.

Vägbanereflexer, som skall uppfylla nationella bestämmelser i fråga om största höjd och mått, bör vara utplacerade med högst 20 meters intervall. Om tunnelsträckningen är kurvformad bör avståndet minskas till 8 m för de första 10 reflexerna räknat från tunnelinfarten.

—

Optimal synlighet med hjälp av reflekterande material av hög kvalitet bör tillämpas för vägbanemarkering:

—	Vägbanemarkeringarna skall vara av högsta kvalitet för att kunna uppfattas dag och natt.

—	Vägbanemarkeringarna skall ge högsta möjliga synlighet under våta förhållanden.

—	Vägbanereflexer skall vara av högsta kvalitet för att bästa synlighet skall uppnås nattetid.

2.3. Variabla meddelandeskyltar

—	I tunnlar som står under övervakning skall variabla meddelandeskyltar (VMS) användas vid tunnelinfarten och — om det är möjligt — en bit före den. Deras syfte är att visa särskilda meddelanden vid tillbud i tunneln, eller för att i nödsituationer stoppa fordon innan de kör in i tunneln.

—	I långa tunnlar skall utplacering av denna typ av skyltar upprepas inuti tunneln.

—	Tecken och symboler som används på variabla meddelandeskyltar i tunnlar skall vara harmoniserade mellan medlemsstaterna.

2.4. Vägmärken, trafiksignaler, skyltar och symboler för förvarning om tunnel samt för olika nödfunktioner

Beskrivande skyltar

Hjälputrymmen

Syftet med hjälputrymmena är att tillhandahålla olika slags nödutrustning, där nödtelefoner och brandsläckare är viktigast. Avsikten är dock inte att skydda trafikanter från följder av en brand. Skyltarna skall ange vilken utrustning trafikanterna har tillgång till. Här är två exempel:

En lättläst text på flera språk vid hjälputrymmet skall upplysa om att det inte garanterar något skydd vid brand. Här är ett exempel:

Nödutgångar

Skyltarna för nödutgångar skall ha symboler enligt ISO-standarden 6309 eller CEN-standarden EN 12899 från januari 2001. Bakgrundsfärgen är grön. Exempel:

På sidoväggarna måste man också märka ut de två närmaste utgångarna. Märkningen skall göras med omkring 25 meters intervall och på en höjd av 1,1-1,5 m. Exempel:

Symboler för variabla meddelandeskyltar

Följande vägmärken och symboler finns ännu så länge inte upptagna i internationella rättsakter.

Observera ljussignaler och vägmärken (Vägmärkena kan växla inuti tunneln)

P5_TA(2003)0426

Förslag till interinstitutionellt avtal ”Bättre lagstiftning”

Europaparlamentets beslut om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning (2003/2131(ACI))

Europaparlamentet fattar detta beslut

—	med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 5 juni 2003,

—	med beaktande av talmannens skrivelse av den 17 juni 2003,

—	med beaktande av utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning,

—	med beaktande av artikel 54.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0313/2003).

1.	Europaparlamentet anser att det bör förbinda sig att inte godta att det antas rättsakter som kräver tillämpning av genomförandeåtgärder som vidtas genom samreglering och som inte uttryckligen innehåller bestämmelser om övervakning och återkallande (call-back) i enlighet med punkt 18 i avtalet.

Europaparlamentet förbehåller sig rätten att, i enlighet med artikel 230 andra och tredje stycket i fördraget, väcka talan i domstolen mot en rättslig bestämmelse som antagits genom självreglering och som inkräktar på den lagstiftande myndighetens befogenheter och således ifrågasätter parlamentets befogenheter.

3.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av bifogade avtal.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, för kännedom, till rådet och kommissionen.

BILAGA

INTERINSTITUTIONELLT AVTAL ”BÄTTRE LAGSTIFTNING”

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION,

som beaktar Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 5 i detta, och protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilket fogats till det fördraget,

som beaktar Fördraget om Europeiska unionen,

som erinrar om förklaring nr 18 om uppskattade kostnader till följd av förslag från kommissionen och förklaring nr 19 om genomförandet av gemenskapsrätten, vilka fogats till slutakten från Maastricht,

som erinrar om de interinstitutionella avtalen av den 25 oktober 1993 om förfaranden för att genomföra subsidiaritetsprincipen (1), den 20 december 1994 om påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter (2), den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet (3) och den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter (4),

som har tagit del av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i Sevilla den 21–22 juni 2002 och Bryssel den 20–21 mars 2003,

som betonar att detta avtal ingås utan inverkan på resultaten från regeringskonferensen efter konventet om Europas framtid,

ANTAR DETTA AVTAL.

Gemensamma åtaganden och mål

1.	Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission är eniga om att förbättra lagstiftningens kvalitet genom en serie initiativ och förfaranden, vilka definieras i detta interinstitutionella avtal.

De tre institutionerna, som erinrar om den vikt de lägger vid gemenskapsmetodens betydelse, är eniga om att — vid utövandet av befogenheterna enligt fördragen och med respekt för de förfaranden som anges i dem — följa allmänna principer, som demokratisk legitimitet, subsidiaritet och proportionalitet samt rättssäkerhet. De är även eniga om att främja enkelhet, tydlighet och enhetlighet vid utformningen av lagstiftningstexter och största möjliga öppenhet i lagstiftningsprocessen.

De uppmanar medlemsstaterna att se till att införlivandet av gemenskapsrätten med den nationella lagstiftningen sker korrekt, snabbt och inom fastställda tidsfrister, i enlighet med ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i Stockholm, Barcelona och Sevilla.

Bättre samordning av lagstiftningsprocessen

3.	De tre institutionerna är eniga om att se till att deras lagstiftningsverksamhet rent allmänt samordnas bättre, vilket utgör en viktig förutsättning för en bättre lagstiftning för Europeiska unionen.

De tre institutionerna är eniga om att på ett bättre sätt samordna sina förberedande arbeten och lagstiftningsarbetet inom ramen för medbeslutandeförfarandet och se till att dessa offentliggörs på lämpligt sätt.

Rådet skall i god tid informera Europaparlamentet om utkastet till det fleråriga strategiprogram som det skall lägga fram för Europeiska rådet för antagande. De tre institutionerna skall underrätta varandra om sina respektive årliga lagstiftningsprogram för att kunna komma överens om en gemensam årlig programplanering.

I synnerhet skall Europaparlamentet och rådet bemöda sig om att för varje lagstiftningsförslag inrätta en vägledande tidtabell över de olika steg som leder fram till det slutliga antagandet av detta förslag.

Om den fleråriga programplaneringen medför interinstitutionella konsekvenser skall de tre institutionerna inleda ett samarbete på lämpligt sätt.

Så långt det är möjligt skall det i kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram för varje enskilt förslag anges vilka lagstiftningsinstrument som valts och vilken rättslig grund som förutses.

5.	De tre institutionerna skall av effektivitetsskäl se till att så långt möjligt synkronisera den behandling av gemensamma ärenden som sker hos de förberedande organen (5) inom respektive gren av den lagstiftande myndigheten (6).

6.	De tre institutionerna skall fortlöpande genom hela lagstiftningsprocessen informera varandra om sitt arbete. Informationen skall lämnas på lämpligt sätt, särskilt genom en dialog mellan å ena sidan Europaparlamentets utskott och plenum och å andra sidan rådets ordförandeskap och kommissionen.

7.	Kommissionen skall varje år redogöra för det aktuella läget när det gäller dess lagstiftningsförslag.

Kommissionen skall se till att dess ledamöter som regel är närvarande vid parlamentsutskottens diskussioner och vid debatter i plenum, såvitt de avser de utkast till lagstiftning som de är ansvariga för.

Rådet kommer att fortsätta nuvarande praxis, bestående av täta kontakter med Europaparlamentet genom regelbundet deltagande vid debatter i plenum, så långt det är möjligt genom berörda ministrar. Rådet skall även sträva efter att regelbundet delta i arbetet i parlamentsutskotten och vid andra sammanträden, företrädesvis på ministernivå eller på lämplig nivå.

Kommissionen skall beakta de uppmaningar om att lägga fram lagstiftningsförslag som kommer från Europaparlamentet eller rådet och som framställts med stöd av artikel 192 eller artikel 208 i EG-fördraget. Kommissionen skall lämna ett snabbt och vederbörligt svar till behöriga parlamentsutskott och rådets förberedande organ.

Ökad öppenhet och tillgänglighet

10.

De tre institutionerna bekräftar att de anser det vara viktigt att stärka öppenheten och förbättra informationen till medborgarna under hela den tid som deras lagstiftningsarbete pågår, med beaktande av deras respektive arbetsordningar. De skall i synnerhet se till att offentliga politiska debatter sprids så brett som möjligt genom systematisk användning av ny kommunikationsteknik, såsom bl.a. satellitåterutsändningar eller direktuppspelning av video på Internet. De tre institutionerna skall dessutom se till att öka allmänhetens tillgång till EUR-Lex.

11.

De tre institutionerna skall så snart som de har uppnått enighet hålla en gemensam presskonferens för att meddela att lagstiftningsprocessen genom medbeslutandeförfarandet framgångsrikt har utmynnat i ny lagstiftning, oavsett om detta har skett vid första behandlingen, andra behandlingen eller efter förlikning.

Val av lagstiftningsinstrument och rättslig grund

12.

Kommissionen skall inför Europaparlamentet och rådet förklara och motivera sitt val av lagstiftningsinstrument, om möjligt inom ramen för sitt årliga arbetsprogram eller sedvanliga dialogförfaranden och under alla omständigheter i motiveringarna till sina initiativ. Kommissionen skall även behandla varje begäran från den lagstiftande myndigheten i detta sammanhang och ta hänsyn till resultatet från de eventuella samråd den har haft före framläggandet av sina förslag.

Kommissionen skall se till att den åtgärd som den föreslår att vidta är så enkel som möjligt, men ändå förenlig med genomförandet av syftet med åtgärden och behovet av ett effektivt genomförande.

13.

De tre institutionerna erinrar om definitionen av direktiv (artikel 249 i EG-fördraget) och om de relevanta bestämmelserna i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. För att undvika en överdriven användning av genomförandeåtgärder på gemenskapsnivå skall kommissionen i förslagen till direktiv se till att en lämplig jämvikt mellan allmänna principer och detaljerade bestämmelser respekteras.

14.

Kommissionen skall på ett tydligt och fullständigt sätt motivera valet av rättslig grund för varje förslag. Om den rättsliga grunden ändras efter det att kommissionen har lagt fram sitt förslag skall Europaparlamentet vederbörligen höras på nytt av berörd institution i full överensstämmelse med rättspraxisen från Europeiska gemenskapernas domstol.

15.

I motiveringarna till sina förslag skall kommissionen i samtliga fall ange de befintliga rättsliga bestämmelser på gemenskapsnivå som finns inom det berörda området. Kommissionen skall i motiveringarna även ange hur de föreslagna åtgärderna kan rättfärdigas med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen skall även redogöra för räckvidden av och resultaten från de föregående samråden och de konsekvensanalyser som den genomfört.

Användning av alternativa former av reglering

16.

De tre institutionerna erinrar om att gemenskapen enbart skall lagstifta om det är nödvändigt, i överensstämmelse med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Institutionerna erkänner att det är ändamålsenligt att använda sig av alternativa regleringsmekanismer i lämpliga fall när EG-fördraget inte särskilt kräver att ett juridiskt instrument skall användas.

17.

Kommissionen skall se till att all användning av mekanismerna samreglering och självreglering alltid är förenlig med gemenskapsrätten och att den uppfyller kriterierna när det gäller öppenhet (offentliggörande av särskilt avtal) och de berörda parternas representativitet. Sådan användning måste dessutom innebära ett mervärde för allmänintresset. Dessa mekanismer skall inte tillämpas om de grundläggande rättigheterna eller viktiga politiska val står på spel eller i situationer där reglerna måste tillämpas på ett enhetligt sätt i samtliga medlemsstater. Mekanismerna måste säkerställa en snabb och flexibel reglering som varken påverkar principerna om konkurrens eller den inre marknadens enhetlighet.

Samreglering

18.

Med samreglering avses den mekanism genom vilken en gemenskapsrättsakt överlåter förverkligandet av de mål som angetts av den lagstiftande myndigheten till på området erkända berörda parter (särskilt ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer eller sammanslutningar).

En sådan mekanism kan användas på grundval av de kriterier som anges i rättsakten för att säkerställa att lagstiftningen anpassas till berörda problem och sektorer, för att underlätta lagstiftningsarbetet genom att tonvikten läggs på de viktigaste aspekterna samt för att dra fördel av de berörda parternas erfarenhet.

19.

Rättsakten måste respektera proportionalitetsprincipen i enlighet med EG-fördraget. Avtalen mellan arbetsmarknadens parter skall respektera bestämmelserna i artiklarna 138 och 139 i EG-fördraget. I motiveringarna till sina förslag skall kommissionen för den behöriga lagstiftande myndigheten förklara skälen till varför den föreslår att använda en sådan mekanism.

20.

De parter som berörs av en grundläggande rättsakt kan inom den ram som anges i rättsakten ingå frivilliga avtal för att anta närmare tillämpningsbestämmelser för densamma.

Utkasten till avtal skall överlämnas av kommissionen till den lagstiftande myndigheten. I enlighet med sina åligganden skall kommissionen undersöka om dessa utkast till avtal är förenliga med gemenskapsrätten (och särskilt den grundläggande rättsakten).

Särskilt på Europaparlamentets eller rådets begäran, från fall till fall och beroende på ämnet, kan det i den grundläggande rättsakten fastställas en tidsfrist på två månader räknat från den tidpunkt då de underrättats om utkastet till avtal. Under denna tidsfrist kommer var och en av institutionerna att kunna antingen föreslå ändringar om det anses att utkastet till avtal inte motsvarar de mål som angetts av den lagstiftande myndigheten, eller motsätta sig att avtalet träder i kraft och eventuellt be kommissionen lägga fram ett förslag till rättsakt.

21.

I den rättsakt som utgör grunden för en samregleringsmekanism skall anges samregleringens möjliga räckvidd på det berörda området. Den behöriga lagstiftande myndigheten skall i nämnda rättsakt fastställa lämpliga åtgärder för att tillämpningen skall kunna följas upp, för det fall att en eller fler av de berörda parterna åsidosätter denna eller om avtalet misslyckas. Dessa åtgärder kan t.ex. bestå i att fastställa att kommissionen skall tillhandahålla den lagstiftande myndigheten regelbunden information om uppföljningen av tillämpningen eller att fastställa en översynsklausul i enlighet med vilken kommissionen skall lämna en rapport inom en viss tidsfrist och vid behov föreslå en ändring av rättsakten eller andra lämpliga lagstiftningsåtgärder.

Självreglering

22.

Med självreglering avses möjligheten för de ekonomiska aktörerna, arbetsmarknadens parter, ickestatliga organisationer eller sammanslutningar att sinsemellan och för egen räkning anta gemensamma riktlinjer på europeisk nivå (särskilt uppförandekoder eller sektorsavtal).

Som en allmän regel skall dessa frivilliga initiativ inte innebära att institutionerna har intagit en viss ståndpunkt, särskilt i de fall då initiativen tas inom områden som inte omfattas av fördragen eller områden på vilka unionen ännu inte har lagstiftat. Kommissionen skall, inom ramen för sina åligganden, undersöka hur självreglering har använts för att kontrollera att den är förenlig med bestämmelserna i EG-fördraget.

23.

Kommissionen skall informera Europaparlamentet och rådet om de exempel på självreglering som den anser å ena sidan bidrar till förverkligandet av EG-fördragets mål och är förenliga med dess bestämmelser, och å andra sidan är tillfredställande såvitt avser de berörda parternas representativitet, sektorsvis eller geografisk räckvidd och mervärde av gjorda åtaganden. Kommissionen skall emellertid överväga möjligheten att lägga fram ett förslag till rättsakt, särskilt på begäran av den behöriga lagstiftande myndigheten eller när dessa självregleringar åsidosätts.

Tillämpningsåtgärder (kommittéförfarande)

24.

De tre institutionerna understryker tillämpningsåtgärdernas viktiga roll för lagstiftningen. De noterar resultaten från konventet om Europas framtid i fråga om fastställande av de förfaranden som skall tilllämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

Europaparlamentet och rådet understryker att de med respekt för sina respektive befogenheter har börjat behandla det förslag som kommissionen antog den 11 december 2002 om ändring av rådets beslut 1999/468/EG (7).

Förbättring av lagstiftningens kvalitet

25.

De tre institutionerna kommer, var och en under utövandet av sina respektive befogenheter, att verka för lagstiftningens kvalitet, dvs. dess klarhet, enkelhet och effektivitet. Institutionerna anser att en förbättring av samrådsprocessen före lagstiftning och en ökad användning av konsekvensanalyser, såväl före som efter, kommer att bidra till detta mål. Institutionerna är fast beslutna att fullt ut tillämpa det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet.

a) Samråd före lagstiftning

26.

Under den period som föregår framläggandet av ett lagstiftningsförslag skall kommissionen ha bredast möjliga samråd, vilket Europaparlamentet och rådet skall informeras om; resultaten av samråden skall offentliggöras. I vissa fall, om kommissionen anser det lämpligt, kan den lägga fram ett dokument om samråd före lagstiftning, över vilket Europaparlamentet och rådet kan välja att yttra sig.

b) Konsekvensanalys

27.

I enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna skall kommissionen i sina lagstiftningsförslag ta vederbörlig hänsyn till dessas ekonomiska och administrativa konsekvenser, särskilt för unionen och medlemsstaterna. Dessutom skall de tre institutionerna, var och en för egen del, ta hänsyn till målet att säkerställa en adekvat och effektiv tillämpning i medlemsstaterna.

28.	De tre institutionerna är eniga om att konsekvensanalyser bidrar till att förbättra gemenskapslagstiftningens kvalitet, både när det gäller dess tillämpningsområde och dess innehåll.

29.

Kommissionen kommer att fullfölja genomförandet av en integrerad process för konsekvensanalys i förväg av viktiga lagstiftningsutkast genom att i en samlad utvärdering förena konsekvensanalyserna av särskilt de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. Resultatet av dessa analyser kommer att fullt ut och fritt ställas till Europaparlamentets, rådets och allmänhetens förfogande. I motiveringen till sina förslag kommer kommissionen att ange hur konsekvensanalysen har påverkat dessa.

30.

När medbeslutandeförfarandet är tillämpligt kommer Europaparlamentet och rådet dessutom, på grundval av gemensamt definierade kriterier och förfaranden, att kunna använda sig av konsekvensanalyser före antagandet av en betydande ändring, antingen vid första behandlingen eller vid förlikningen. Så snart som möjligt efter antagandet av detta avtal kommer de tre institutionerna att redovisa sina respektive erfarenheter och undersöka möjligheten att fastställa en gemensam metod.

c) Enhetliga texter

31.

Europaparlamentet och rådet kommer att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att deras respektive tjänster på ett noggrannare sätt granskar utformningen av texter som antagits i enlighet med medbeslutandeförfarandet, i syfte att på så sätt undvika alla felaktigheter och varje form av bristande enhetlighet. Institutionerna kommer i detta syfte att kunna fastställa en kort tidsfrist för att kunna genomföra denna juridiska kontroll före det slutliga antagandet av rättsakten.

Förbättring av införlivande och tillämpning

32.

De tre institutionerna understryker vikten av att medlemsstaterna följer artikel 10 i EG-fördraget och uppmanar medlemsstaterna att verka för att gemenskapsrätten korrekt och snabbt införlivas med den nationella lagstiftningen inom de tidsfrister som fastställts och anser att ett sådant införlivande är absolut nödvändigt för att domstolar, förvaltningar, medborgare och ekonomiska och sociala aktörer skall tillämpa denna lagstiftning enhetligt och effektivt.

33.

De tre institutionerna skall se till att alla direktiv innehåller en bindande tidsfrist för införlivandet av direktivens bestämmelser med den nationella rätten. Institutionerna skall i direktiven fastställa en så kort tidsfrist för införlivandet som möjligt, vilken som regel inte skall vara längre än två år. De tre institutionerna önskar att medlemsstaterna fördubblar sina ansträngningar för att införliva direktiven inom de tidsfrister som anges i dem. Europaparlamentet och rådet noterar härvid att kommissionen avser att förstärka samarbetet med medlemsstaterna.

De tre institutionerna erinrar om att EG-fördraget ger kommissionen möjlighet att inleda ett överträdelseförfarande om en medlemsstat inte har respekterat fristen för införlivandet; Europaparlamentet och rådet noterar de åtaganden som kommissionen har gjort på området (8).

34.

Kommissionen skall upprätta årsrapporter om införlivandet av direktiv i de olika medlemsstaterna, åtföljda av tabeller som anger graden av införlivande. Dessa rapporter skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet samt göras tillgängliga för allmänheten.

Rådet uppmuntrar medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan direktiven och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller. Rådet uppmanar de medlemsstater som inte redan gjort så att snarast möjligt utse en samordnare för införlivande.

Förenkling och minskning av lagstiftningens volym

35.

För att underlätta gemenskapslagstiftningens tillämplighet och öka dess läsbarhet är de tre institutionerna eniga om att för det första inleda arbetet för att uppdatera lagstiftningen och minska dess volym och för det andra starkt förenkla den befintliga lagstiftningen. För detta ändamål skall de använda sig av kommissionens fleråriga program som grund.

Uppdateringen och minskningen av lagstiftningens volym skall särskilt ske genom upphävande av rättsakter som inte tillämpas längre och genom kodifiering eller omarbetning av övriga rättsakter.

Förenklingen av lagstiftningen syftar till att förbättra och anpassa lagstiftningen genom att ändra eller ersätta rättsakter eller bestämmelser som är alltför tunga och komplicerade för att tillämpas. Detta skall ske genom omarbetning av befintliga rättsakter eller genom nya lagstiftningsförslag utan att gemenskapens politik åsidosätts. Kommissionen skall därför välja ut de områden av den befintliga rätten som är lämpliga att förenkla mot bakgrund av kriterier som skall fastställas efter samråd med den lagstiftande myndigheten.

36.

Under de sex månader som följer på ikraftträdandet av detta avtal bör Europaparlamentet och rådet, vilka i egenskap av lagstiftande myndighet har till uppgift att slutligen anta förslagen till förenklade rättsakter, att för sin del ändra sina arbetsmetoder genom att införa exempelvis ad hoc-strukturer vars uppgift är att förenkla lagstiftningen.

Genomförande och uppföljning av avtalet

37.	Genomförandet av detta avtal skall följas upp av högnivågruppen för interinstitutionellt samarbete.

38.	De tre institutionerna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att deras behöriga tjänster skall få tillgång till lämpliga medel och resurser för att genomföra detta avtal på ett adekvat sätt.

(1) EGT C 329, 6.12.1993, s. 135.

(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.

(3) EGT C 73, 17.3.1999, s. 1.

(4) EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.

(5) Parlamentsutskotten vid Europaparlamentet respektive arbetsgrupperna och de ständiga representanternas kommitté vid rådet.

(6) I detta avtal avses med uttrycket ”lagstiftande myndighet” enbart Europaparlamentet och rådet.

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8) Kommissionens meddelande av den 12 december 2002 om bättre övervakning av EG-rättens tillämpning KOM(2002) 725 slutlig s. 20-21.

P5_TA(2003)0427

Europeisk rymdpolitik

Europaparlamentets resolution om Europeisk rymdpolitik — Grönbok (2003/2092(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens grönbok om europeisk rymdpolitik (KOM(2003) 17),

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003,

—	med beaktande av Europeiska konventets utkast till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa, antaget den 13 juni 2003,

—	med beaktande av det avtal som uppnåddes mellan Europeiska rymdfartorganisationens (ESA) medlemsstater vid ministermötet den 26 maj 2003,

—	med beaktande av rådets resolution av den 13 maj 2003 om ”Utveckling av en övergripande europeisk rymdpolitik” (1),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Investering i forskning: en handlingsplan för Europa” (KOM(2003) 226,

—	med beaktande av kommissionens meddelande om industripolitiken i ett utvidgat Europa (KOM(2002) 714),

—	med beaktande av sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2),

—	med beaktande av sina resolutioner av den 17 januari 2002 (3), 3 oktober 2001 (4) och 7 februari 2002 (5),

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 49/74, som antogs den 15 december 1994 och handlade om att förebygga kapprustning i yttre rymden, särskilt artikel 4 i denna resolution,

—	med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0294/2003), och av följande skäl:

Rymdfarten har strategisk betydelse för Europeiska unionen, framför allt för unionens säkerhet och oberoende tillgång till information, oumbärliga element för den vetenskapliga utvecklingen och det politiska beslutsfattandet. Framsteg inom rymdfarten är av avgörande betydelse för att uppnå kunskapsekonomins mål, bland annat när det gäller vetenskapliga, tekniska och industrirelaterade effekter, vilka bildar en ram som bör fungera som riktlinje för den utvidgade unionen.

Rymdsektorn har på det hela taget inte gått med tillräcklig vinst för att kunna vara en kraftfull sektor präglad av investeringar och innovativitet och på det sättet kunna konkretisera den strategiska betydelse kommissionen tillerkänt den. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare skärskåda de små vinstmarginalerna för att se efter vilken inverkan de kan ha på Europas ställning i ett globalt perspektiv samt uppmanar följaktligen kommissionen att vidta lämpliga åtgärder.

C.	Europeiska unionen har spetskompetens vad avser forskning och produktionskapacitet inom nästan alla områden av rymdfarten, särskilt tack vare ESA, de nationella organisationerna och sin industri.

D.	Rymdfarten kommer även framöver att vara en avgörande drivkraft bakom det politiska och tekniska samarbetet, och det internationella samarbetet genomförs med de resurser och den kompetens man kan uppbåda.

Den europeiska rymdfartens framtidsutsikter har äventyrats av att programmen inom ramen för den internationella rymdstationen (International Space Station, ISS) avtagit, av att efterfrågan på satelliter för telekommunikationssektorn minskat och av att det råder bristande institutionell efterfrågan och hård internationell och ojämlik konkurrens när det gäller bärraketer.

Den offentliga sektorns direkta och indirekta bidrag är och förblir avgörande för utvecklingen av rymdprogram, eftersom investeringar i basinfrastruktur (framför allt satelliter för vetenskapliga ändamål samt navigations-, väder- och observationssatelliter, bärraketer och framför allt de bemannade rymdfärderna i vilket fall som helst backas upp av den offentliga efterfrågan.

G.	Det råder en allt större skillnad i de offentliga budgetanslagen till rymdpolitiken mellan Förenta staterna och Europa, oberoende av om det handlar om civila eller militära budgetanslag.

H.	I artikel III-155 i konventets konstitutionsutkast erkänns en särskild roll för den europeiska rymdpolitiken, vilket utgör den rättsliga grunden för en ”gemenskapsuppläggning” som befäster den strategi som inleddes med Galileo-programmet.

Byrån för krigsmateriel, forskning och militära resurser, som det stadgas om i artikel III-112 i konventets konstitutionsutkast, kommer att kunna genomföra det strukturerade samarbetet mellan medlemsstaterna inom försvarsteknikens område och bidra till att skapa ett gynnsamt klimat för en mer konkurrenskraftig europeisk industri, i synnerhet inom rymdindustrin, och i samarbete med ESA när det gäller forskning, teknisk utveckling och ökning av industriutbudet samt europeiskt oberoende i fråga om strategisk teknik.

J.	I enlighet med FN:s generalförsamlings resolution om att förebygga kapprustning i yttre rymden, särskilt artikel 4 i denna resolution, bör det inte placeras ut några anfallsvapen i rymden.

Den impuls till den europeiska rymdpolitiken som skisseras i grönboken förutsätter att kommissionen omdefinierar förhållandet mellan Europeiska unionen och ESA samtidigt som man erkänner

—	ESA:s roll som den organisation som planerar och administrerar mellanstatliga insatser, i syfte att genomföra uppgifter som delegerats av EU, och som fortsatt bidrar till ett ökat utbud av aktuell teknik och vetenskaplig och industriell kompetens,

—	men också EU:s roll i internationella förhandlingar, normering och säkerhet samt gemensamma initiativ som kan få formen av ett europeiskt rymdprogram som är ett uttryck för unionens behov och politik till förmån för de europeiska medborgarna.

Förslaget till ramavtal mellan europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen är ett nytt viktigt steg i samarbetet mellan gemenskapen och ESA för att främja en fredlig användning av rymden. Parterna har starka sidor som kompletterar och förstärker varandra så att dubbelarbete undviks, varvid efterfrågan och utbudet på rymdsystem kopplas samman inom ramen för ett strategiskt partnerskap.

Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse det arbete som kommissionen gjort sedan 1999 för att frågan om det successiva införandet av en gemensam rymdpolitik skall tas upp till behandling och gläder sig i synnerhet åt hur snabbt kommissionen svarat på Europaparlamentets begäran (resolution av den 17 januari 2002) genom att offentliggöra grönboken. Parlamentet väntar med spänning på att resultaten av samrådet på grundval av denna grönbok skall offentliggöras, liksom på offentliggörandet av den vitbok som ställts i utsikt till slutet av 2003.

Europaparlamentet välkomnar att artikel III-155 i konventets konstitutionsutkast säkerställer en särskild roll för Europeiska unionen inom rymdpolitiken och en möjlighet att främja gemensamma initiativ till stöd för forskning och teknisk utveckling samt samordna de insatser som behövs för att utforska och utnyttja rymden och yrkar med eftertryck på att regeringskonferensen skall låta detta förslag kvarstå i oförändrad form.

Europaparlamentet bekräftar att unionen måste spela en huvudroll i internationella sammanhang, kunna agera självständigt när det gäller rymdfart och utveckla lämplig teknik samtidigt som de länder som anslutit sig till unionen involveras på aktivt sätt. Parlamentet understryker i detta sammanhang att Europas möjligheter att självständigt agera inom rymdfarten helt och hållet ingår som ett led i Lissabonprocessen som syftar till att Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga område genom att upprätthålla och utveckla en hög nivå av industriell och teknisk kompetens.

4.	Europaparlamentet betonar att den ojämförliga kris som råder i rymdsektorn och som äventyrar hela rymdindustrins potential accentuerar den befintliga snedvridningen på världsmarknaden.

5.	Europaparlamentet välkomnar ESA-rådets beslut om Ariane och omorganiseringen av den europeiska rymdfartens verksamhetsområden.

Europaparlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts om Galileo-projektet för satellitbaserad positionsbestämning och navigering och erinrar kommissionen om de fastställda tidsfristerna, med tanke på hur viktigt Galileo-projektet är för medborgarnas säkerhet, bättre förvaltning av luftrummet, genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, marktransporter (i synnerhet sådana kommande tillämpningar som avgiftsbeläggning vid användning av infrastrukturer, hastighetsbegränsning och satellitpositionering) samt miljöpolitik och fysisk planering. Parlamentet yrkar på att näringslivet så snabbt som möjligt skall utveckla konkreta tjänster för att dra nytta av Galileo-projektet, för att på det sättet ta på sig sin del av ansvaret för att projektet blir lyckat.

Europaparlamentet framhåller värdet av att använda satellittekniken och dess maritima tillämpningar för att förbättra överlevnaden av sjösäkerhetsbestämmelserna genom att fartyg utrustas med AIS-systemet (Automated Identification System), exempelvis för övervakning på öppet hav och i kustnära vatten, upptäckt av utsläpp och lokalisering av fartyg.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda GMES-initiativet och att främja och organisera efterfrågan på satellitövervakningstjänster varmed utbudet av satellituppgifter när det gäller miljön och säkerheten målinriktas och integreras så att Europa får en egen strategi, ett eget förvaltningsorgan och egna resurser (resurser för observation, meteorologi, solida telekommunikationer, insamling av uppgifter, prognoser, analys, nödsamtal etc.), också med hänsyn till det växande internationella intresset.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av telekommunikationer — markbundna eller via satellit — kan främjas i de länder som skall ansluta sig till EU (även genom medel från strukturfonderna). Europaparlamentet hävdar i synnerhet att telekommunikationer via satellit kan bli ett mycket användbart instrument för att överbrygga utslagningen i informationssamhället (den digitala klyftan) och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att investera i resurser, särskilt med tanke på unionens utvidgning och unionens politik för samarbete med länderna längs Medelhavets södra kust.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa analysen om de gemensamma politikområdena (transporter, forskning och teknik, jordbruk, miljö och säkerhet) som ingår i rymdpolitiken och där den offentliga efterfrågan är grundläggande, eftersom man inte kan bortse från att investeringarna i rymdpolitik runt om i världen ställer krav på anslag ur offentliga medel men att de kunde förbättras genom medverkan från den privata sektorns sida. Kommissionen bör framför allt undersöka om det kunde finnas nyare och billigare lösningar på frågor som berör rymden, genom att utlysa ett pris, av det slag som finns i Förenta staterna för en framgångsrik flygning med passagerare på lägre höjd än i omloppsbana runt jorden.

11.

Europaparlamentet bekräftar betydelsen av internationellt samarbete, särskilt när det gäller forskning om assistans (till rymdfarkoster) i sin omloppsbana och rymdfärder, och anser det nödvändigt att Europeiska unionen utvecklar det tekniska, vetenskapliga och ekonomiska samarbetet inom rymdpolitiken med Förenta staterna, Ryssland (och Ukraina), Kina och Japan och att utvecklingsländerna i sinom tid bör medverka vid detta samarbete.

—

Det är viktigt att tillsammans med Förenta staterna stödja och inleda verksamhet och projekt rörande den internationella rymdstationen för att utveckla den vetenskapliga kunskapen om jorden och rymden genom att förstärka Europas roll inom stationen och på så sätt visa Europeiska unionens tekniska och industriella förmåga och ambitioner.

—	Med Ryssland bör Europeiska unionen engagera sig för att installera Sojuzsystemet på den europeiska basen på Kourou för att bl.a. disponera över en bemannad kapsel, som kan öppna möjligheterna för Europa att delta fullt ut i projekt med internationella bemannade rymdfärder.

—

Inom ramen för ett öppnare internationellt samarbete bör insatser främjas för att kartlägga och utforska Mars, den planet som ligger närmast jorden och som utövar störst dragningskraft och som fångar inte bara experternas vetenskapliga intresse utan även stimulerar nyfikenheten och kunskapstörsten hos många människor.

12.	Europaparlamentet understryker att det i de internationella avtalen anges att kvaliteten på samarbetet bestäms av den vetenskapliga och tekniska kompetensen samt omfattningen av de resurser som är tillgängliga.

13.

Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att undanröja hinder och handelshinder som hindrar de europeiska företagen att få tillträde till marknaden och fritt exportera produkter till den amerikanska industrin för elektroniska komponenter. Endast verklig liberalisering av marknaden kan möjliggöra ett integrerat samarbete mellan Europeiska unionen och Förenta staterna.

14.

Europaparlamentet oroar sig över att en mångfald mycket strategisk teknik inom rymdfarten utvecklas endast i Förenta staterna och finns tillgänglig där, så att beroendet av denna amerikanska teknik blir allt större. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med rymdsektorn söka lämpliga åtgärder för att bemöta denna situation.

15.

Europaparlamentet välkomnar det förslag som kommissionen har förelagt rådet om ett ramavtal för att omdefiniera ESA:s roll i rymdpolitiken i samband med ett europeiskt rymdprogram (Galileo är det första exemplet) och ta itu med problemet med olika kompetens, och att samtidigt erkänna de positiva resultat som ESA givit upphov till när det gäller att organisera forskningen och det tekniska och industriella utbudet i EU, i syfte att få till stånd en stegvis integrering av den tekniska kompetens som utvecklats i Europa, genom försorg såväl av ESA som de nationella organisationerna, i ett nätverk av centra som tjänar de europeiska programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda efterfrågan från institutionellt håll inom unionens olika politikområden.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta det internationella samarbete som behövs för att prioritera utveckling av tjänster för placering av utrustning i omloppsbana och uppmanar ytterligare ESA att fastställa ett program för forskning kring samt utveckling och demonstration av sådana tjänster, mot bakgrund av vilken strategisk fördel de kan ge åt rymdsektorn i Europa.

17.

Europaparlamentet anser att konventets förslag om en europeisk byrå för krigsmateriel, forskning och militära resurser, som är öppen för alla medlemsstater i enlighet med metoden för strukturerat samarbete, kan bidra till att förverkliga industrins möjligheter och rymdtekniken, i samarbete med ESA enligt kriteriet att varken behörigheter eller organisationer får överlappa varandra. Parlamentet understryker rymdverksamhetens dubbla karaktär samt behovet av att utnyttja samverkansvinsterna mellan den civila och den militära verksamheten i syfte att minska kostnaderna för forskning och förbättra konkurrenskraften för de kommersiella raketuppskjutningarna. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av den nya byråns verksamhet med hänsyn tagen till FN:s generalförsamlings resolution om förebyggande av kapprustning i yttre rymden.

18.	Europaparlamentet påminner om det lämpliga i att använda satellitsystem för militära ändamål i samband med fredsbevarande operationer.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid utformningen av politiken för att främja forskningen och investeringarna i avancerad teknik samt vid utarbetandet av nästa ramprogram för forskningen ge särskild uppmärksamhet åt rymdsektorn med tanke på dess strategiska roll för olika industrier, bland dem den framtida rymdturismen. Inom ramen för detta skall den garanterade kvoten för de små och medelstora företagens deltagande även i rymdsektorn bibehållas och initiativ för stöd till dessa företag skall främjas, bl.a. företagsetableringscentrum och investerings- och stödfonder för etablering av nya innovativa företag (start-up).

20.

Europaparlamentet bekräftar att budgetposten ”Flyg- och rymdteknik” måste få finnas kvar i unionens framtida forskningsbudgetar, i enlighet med de prioriteringar som fastställts i föregående punkt, men att detta inte bör hindra att det tas med en särskild budgetpost ”Rymdteknik”, avsedd för finansiering av bestämda europeiska program, både på det civila och det militära planet.

21.

Europaparlamentet begär med tanke på den europeiska rymdvetenskapens pionjärroll att denna vetenskap ges större uppmärksamhet när det gäller mänskliga resurser samt att grundforskningen får ett större och mer kontinuerligt stöd, bl.a. för att skapa och trygga arbetstillfällen på lång sikt och för att väcka ett nytt intresse hos ungdomar för vetenskapliga och ingenjörstekniska yrken.

22.	Europaparlamentet upprepar sitt ofta framlagda förslag om en europeisk rymdkonferens 2005 för att Europas verksamhetsformer på detta område både skall breddas och fördjupas.

23.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EUT C 149, 26.6.2003, s. 10.

(2) EGT L 232, 29.8.2002, s. 1.

(3) EGT C 271 E, 7.11.2002, s. 66.

(4) EGT C 87 E, 11.4.2002, s. 60.

(5) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 206.

P5_TA(2003)0428

EG:s koncentrationsförordning *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer: ”EG:s koncentrationsförordning” (KOM(2002) 711 — C5-0005/2003 — 2002/0296(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2002) 711) (1),

—	med beaktande av artiklarna 83 och 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0005/2003),

—	med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2002 om kommissionens grönbok om översynen av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (2),

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0257/2003).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Skäl 12

(12) Kommissionen bör till en medlemsstat kunna hänskjuta koncentrationer som påtagligt påverkar konkurrensen på en marknad inom den medlemsstaten som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad. Om koncentrationen påverkar en sådan marknad, som inte utgör en väsentlig del av den gemensamma marknaden, bör kommissionen vara skyldig att på begäran hänskjuta ärendet till den berörda medlemsstaten. Om en koncentration hänskjuts till en medlemsstat, i syfte att uppnå en mer homogen och effektiv kontroll av koncentrationer och förutsatt att koncentrationen tidigare anmälts till kommissionen, får tillämpningen av nationell lagstiftning om koncentrationskontroll inte leda till lösningar som uppenbart strider mot de beslut som skulle ha fattats i enlighet med denna förordning.

Ändring 2

Skäl 20

(20) För att säkerställa ett system där det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen inom den gemensamma marknaden som bedrivs enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens, måste denna förordning medge en effektiv kontroll av alla koncentrationer med utgångspunkt från deras verkningar på konkurrensstrukturen inom gemenskapen. Den bör därför fastslå principen att om en koncentration med en gemenskapsdimension skapar eller förstärker en dominerande ställning som medför att en effektiv konkurrens inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas, skall den förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden. Oberoende av strukturen på de relevanta marknader som påverkas av en koncentration eller av på vilket sätt ekonomisk styrka tar sig uttryck eller utövas, bör begreppet dominerande ställning definieras på ett sådant sätt att det ger uttryck för en avsevärd nivå av ekonomisk styrka som en eller flera företag innehar.

(20) Denna förordning bör fastslå principen att om en koncentration med en gemenskapsdimension skapar eller förstärker en dominerande ställning som medför att en effektiv konkurrens inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas, skall den förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden.

Ändring 42

Skäl 20a (nytt)

(20a) Förändringarna har börjat ske i allt snabbare takt på flera marknader till följd av den tekniska utvecklingen, den ekonomiska integrationen och globaliseringen. Därför behövs det ett mera dynamiskt synsätt i samband med att företagskoncentrationer godkänns. Det måste tas hänsyn till dynamiken i dessa skeenden när det fastställs vilken marknad som är relevant. Ett statiskt definitionssätt innebär risker för alltför snäva tolkningar med allvarliga negativa konsekvenser. Då en företagskoncentration godkänns bör man sträva efter att pröva vilken varaktig och långsiktig effekt den kommer att få på konkurrensen.

Ändring 3

Skäl 21

(21) Mot bakgrund av de konsekvenser som koncentrationer inom oligopolistiska marknadsstrukturer kan ha, är det i ännu högre grad nödvändigt att upprätthålla en effektiv konkurrens på sådana marknader. Många oligopolistiska marknader uppvisar en sund konkurrens. Särskilt på sådana marknader kan dock det faktum att det viktiga konkurrenstryck som de samgående parterna utövat på varandra upphör och att konkurrenstrycket på de konkurrenter som blir kvar minskar under vissa omständigheter vara till skada för konkurrensen om inte dessa effekter motverkas av reaktioner från konkurrenter, kunder eller konsumenter. För detta ändamål bör begreppet dominerande ställning i denna förordning därför omfatta situationer där, med hänsyn till den oligopolistiska strukturen på den relevanta marknaden och det därav följande ömsesidiga beroendeförhållandet mellan de olika företag som är verksamma på den marknaden, ett eller flera företag skulle ha ekonomisk styrka att märkbart och varaktigt påverka konkurrensparametrarna, särskilt priser, produktion, produktionskvalitet, distribution eller innovation, även utan att det förekom en samordning mellan medlemmarna i oligopolet. Vid denna bedömning bör hänsyn tas till de särskilda kännetecknen på de marknader som undersöks, såsom vilken nivå på kapacitetsbegränsningar och produktdifferentiering som föreligger eller hur budgivningen fungerar. Hänsyn bör också tas till, bland annat, hur faktiska och potentiella konkurrenter samt konsumenter sannolikt kommer att reagera och till eventuella effektivitetsvinster som koncentrationen kan ge.

utgår

Ändring 4

Skäl 27

(27) Kommissionen bör ges uppgiften att fatta alla nödvändiga beslut för att fastställa om koncentrationer med en gemenskapsdimension är förenliga med den gemensamma marknaden samt beslut som kan bidra till att återupprätta den situation som rådde innan den koncentration som har förklarats oförenlig med den gemensamma marknaden genomfördes.

Ändring 5

Skäl 34

(34) För att kommissionen skall kunna göra en riktig bedömning av koncentrationer bör den inom hela gemenskapen ha befogenhet att begära de upplysningar och genomföra de inspektioner som behövs. I detta syfte, och för att ge ett effektivt skydd för konkurrensen, bör kommissionens utredningsbefogenheter utvidgas. Kommissionen bör särskilt ha rätt att höra alla personer som kan antas ge den användbara upplysningar och att föra protokoll över deras uttalanden. Vid en inspektion bör vidare kommissionens bemyndigade tjänstemän ha befogenhet att besluta om förseglingar så länge det är nödvändigt för inspektionen, vanligtvis inte längre än 72 timmar, och begära alla upplysningar som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen. Utan att det påverkar domstolens rättspraxis är det också lämpligt att ange räckvidden för den kontroll som de nationella rättsliga myndigheterna får utöva när de enligt nationell lagstiftning och som en säkerhetsåtgärd tillåter att handräckning från verkställande myndigheter används när ett företag motsätter sig en inspektion som kommissionen har beslutat om. Av rättspraxis följer att den nationella rättsliga myndigheten särskilt från kommissionen får begära ytterligare information som den behöver för att utöva sin kontroll och utan vilken den kunde neka tillstånd. I rättspraxis bekräftas även de nationella domstolarnas behörighet att kontrollera tillämpningen av nationella bestämmelser om vidtagande av tvångsåtgärder. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör aktivt medverka när kommissionen utövar sina utredningsbefogenheter .

(34) För att kommissionen skall kunna göra en riktig bedömning av koncentrationer bör den inom hela gemenskapen ha befogenhet att begära de upplysningar och genomföra de inspektioner som behövs. Meddelanden som utväxlas mellan företag och företagssammanslutningar och rättsliga rådgivare inom eller utanför företaget skall vara sekretessbelagda, under förutsättning att den rättslige rådgivaren är vederbörligen behörig och efterlever lämpliga föreskrifter för yrkesetik och yrkesdisciplin. Dessa föreskrifter skall med tanke på det allmänna bästa ha utarbetats av de sammanslutningar för yrkesutövare till vilka den rättslige rådgivaren hör och dessa sammanslutningar skall också se till att de efterlevs. Kommissionen kan begära att företagets eller företagssammanslutningens företrädare lämnar förklaringar till sakförhållanden och dokument som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen och protokollföra deras svar, under förutsättning att de har informerats om att de inte är skyldiga att svara och att de har rätt att ha en advokat närvarande .

Ändring 6

Skäl 35

(35) När de berörda företagen och personerna efterkommer kommissionens beslut, kan de inte tvingas medge att de har begått överträdelser, men de är under alla förhållanden skyldiga att besvara sakliga frågor och tillhandahålla handlingar , även om dessa upplysningar kan komma att användas mot dem eller mot någon annan för att påvisa att en överträdelse har ägt rum.

(35) När de berörda företagen och personerna efterkommer kommissionens beslut, kan de inte tvingas medge att de har begått överträdelser, och de är inte skyldiga att besvara sakliga frågor och tillhandahålla handlingar om dessa upplysningar kan komma att användas mot dem eller mot någon annan för att påvisa att en överträdelse har ägt rum.

Ändring 7

Artikel 2, punkt 2

2. Vid tillämpningen av denna förordning skall ett eller flera företag anses ha en dominerande ställning om de med eller utan samordning har ekonomisk styrka att märkbart och varaktigt påverka konkurrensparametrarna, särskilt priser, produktion, produktionskvalitet, distribution eller innovation eller att märkbart avskärma konkurrensen.

utgår

Ändring 8

Artikel 3, punkt 4

4. Två eller flera transaktioner som är villkorade av varandra eller har så nära anknytning att deras ekonomiska grunder motiverar att de behandlas som en enda transaktion, skall anses utgöra endast en koncentration, som uppstår vid tidpunkten för den sista transaktionen, under förutsättning att transaktionerna som helhet uppfyller kraven i punkt 1.

4. Två eller flera transaktioner som är villkorade av varandra skall anses utgöra endast en koncentration, som uppstår vid tidpunkten för den sista transaktionen, under förutsättning att transaktionerna som helhet uppfyller kraven i punkt 1.

Ändring 9

Artikel 4, punkt 4

4. Innan en koncentration anmäls enligt punkt 1 får de företag eller personer som anges i punkt 2 genom en motiverad skrivelse underrätta kommissionen om att koncentrationen påverkar konkurrensen på en marknad inom en medlemsstat som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad och därför, helt eller delvis, bör undersökas av den medlemsstaten.

4. Innan en koncentration anmäls enligt punkt 1 får de företag eller personer som anges i punkt 2 genom en motiverad skrivelse underrätta kommissionen om att koncentrationen i hög grad påverkar konkurrensen på en marknad inom en medlemsstat som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad och därför, helt eller delvis, bör undersökas av den medlemsstaten.

Kommissionen skall utan dröjsmål översända denna skrivelse till samtliga medlemsstater. Den berörda medlemsstaten skall inom tio arbetsdagar från mottagandet av skrivelsen ange om den samtycker till eller invänder mot begäran om hänskjutande av koncentrationen. Om den berörda medlemsstaten inte fattar ett sådant beslut inom den angivna tiden skall den anses ha lämnat sitt samtycke

Kommissionen skall utan dröjsmål översända denna skrivelse till samtliga medlemsstater. Den berörda medlemsstaten skall inom fem arbetsdagar från mottagandet av skrivelsen ange om den samtycker till eller invänder mot begäran om hänskjutande av koncentrationen. Om den berörda medlemsstaten inte fattar ett sådant beslut inom den angivna tiden skall den anses ha lämnat sitt samtycke.

Om inte den berörda medlemsstaten invänder mot begäran får kommissionen, om den anser att en sådan avgränsad marknad föreligger och kommer att påverkas av koncentrationen , besluta att hänskjuta hela eller en del av ärendet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten för tillämpning av den statens nationella konkurrenslagstiftning.

Om inte den berörda medlemsstaten invänder mot begäran får kommissionen, om den anser att en sådan avgränsad marknad föreligger och att koncentrationen i hög grad kommer att påverka konkurrensen inom denna avgränsade marknad , besluta att hänskjuta ärendet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten för tillämpning av den statens nationella konkurrenslagstiftning

Beslutet om huruvida ärendet skall hänskjutas eller inte skall fattas inom 20 arbetsdagar räknat från den dag då kommissionen mottog den motiverade skrivelsen. Kommissionen skall underrätta övriga medlemsstater och de berörda företagen om sitt beslut. Om kommissionen inte fattar ett beslut inom den angivna tiden skall den anses ha fattat ett beslut om att hänskjuta ärendet i enlighet med skrivelsen från de berörda personerna eller företagen.

Om kommissionen beslutar att hänskjuta hela ärendet till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten, skall någon anmälan enligt punkt 1 inte göras.

Om kommissionen beslutar att hänskjuta ärendet till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten, skall någon anmälan enligt punkt 1 inte göras.

Artikel 9.6-9.10 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel 9.6-9.9a skall gälla i tillämpliga delar.

Ändring 10

Artikel 4, punkt 5, styckena 1-3

5. När det gäller en koncentration som inte skulle ha en gemenskapsdimension enligt definitionen i artikel 1, får de berörda personerna eller företagen innan de anmäler koncentrationen till de behöriga myndigheterna i en eller flera medlemsstater genom en motiverad skrivelse underrätta kommissionen om att den sammanlagda omsättningen för alla berörda företag i minst tre medlemsstater uppgår till mer än 10% av den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen för alla berörda företag, eller att koncentrationen i flera medlemsstater lyder under de nationella bestämmelserna om koncentrationskontroll eller att koncentrationen av andra skäl har väsentliga gränsöverskridande verkningar och därför bör undersökas av kommissionen.

Kommissionen skall utan dröjsmål översända denna skrivelse till samtliga medlemsstater.

Den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna skall inom tio arbetsdagar från mottagandet av skrivelsen besluta om de skall begära att kommissionen undersöker koncentrationen eller inte. Om en medlemsstat inte fattar ett sådant beslut inom den angivna tiden skall den anses ha fattat ett beslut om att framställa en sådan begäran till kommissionen. Någon anmälan av koncentrationen till den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna skall inte lämnas in förrän beslutet om huruvida en begäran skall framställas eller inte har fattats.

Den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna skall inom fem arbetsdagar från mottagandet av skrivelsen besluta om de skall begära att kommissionen undersöker koncentrationen eller inte. Om en medlemsstat inte fattar ett sådant beslut inom den angivna tiden skall den anses ha fattat ett beslut om att framställa en sådan begäran till kommissionen. Någon anmälan av koncentrationen till den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna skall inte lämnas in förrän beslutet om huruvida en begäran skall framställas eller inte har fattats.

Ändring 11

Artikel 4, punkt 5a (ny)

5a. Artiklarna 9.1 och 22.1 skall inte gälla för koncentrationer om de berörda företagen, i enlighet med denna artikel, har begärt hänskjutande före anmälan.

Ändring 12

Artikel 6, punkt 1, led b, stycke 2

Ett beslut genom vilket en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden skall anses omfatta begränsningar som har direkt anknytning till och är nödvändiga för koncentrationens genomförande.

Ett beslut genom vilket en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden skall också omfatta begränsningar som har direkt anknytning till och är nödvändiga för koncentrationens genomförande.

Ändring 13

Artikel 7, punkt 4

4. Kommissionen får genom förordning ange de kategorier av koncentrationer för vilka en dispens enligt punkt 3 från de skyldigheter som anges i punkterna 1 och 2 skall anses ha meddelats, under förutsättning att koncentrationen anmäls och att andra eventuella krav i en sådan förordning är uppfyllda. Sådana kategorier får endast omfatta koncentrationer som generellt inte leder till en kombination av marknadspositioner som ger upphov till konkurrensproblem.

utgår

Ändring 14

Artikel 8, punkt 4, stycke 2

Kommissionen får besluta om lämpliga åtgärder för att säkerställa att de berörda företagen upplöser koncentrationen eller vidtar andra återställande åtgärder i enlighet med kommissionens beslut. Dessa beslut måste dock stå i proportion till koncentrationens konkurrenshämmande effekter .

Ändring 15

Artikel 9, punkt 2, led a

(a)	en koncentration påtagligt påverkar konkurrensen på en marknad inom den medlemsstaten som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad, eller om att

(a)	en koncentration hotar att skapa eller förstärka en dominerande ställning som medför att den effektiva konkurrensen påtagligt kommer att hämmas på en marknad inom medlemsstaten som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad, eller om att

Ändring 16

Artikel 9, punkt 2a (ny)

2a. En underrättelse från medlemsstaterna enligt punkt 2 skall åtföljas av en motivering med angivelse av de nationella koncentrationsbestämmelser som ligger till grund för antagandet att sammanslagningen påtagligt skulle begränsa konkurrensen på en marknad i denna medlemsstat och vilka faktiska åtgärder som konkurrensmyndigheterna i denna medlemsstat avser att vidta om ärendet hänskjuts.

Ändring 17 och 18

Artikel 9, punkt 3

3. Om kommissionen med hänsyn till marknaden för varorna och tjänsterna i fråga och den geografiska referensmarknaden enligt definitionen i punkt 7 anser att det föreligger en sådan avgränsad marknad, skall den antingen

(a)	själv behandla ärendet med stöd av denna förordning eller

(b)	hänskjuta hela eller delar av ärendet till den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter för att denna stats nationella konkurrenslagstiftning skall tillämpas.

(a)	själv behandla ärendet med stöd av denna förordning eller

(b)	hänskjuta ärendet till den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter för att denna stats nationella konkurrenslagstiftning skall tillämpas. Ett hänskjutande skall emellertid inte vara möjligt om en koncentration genomförs enligt det förenklade förfarandet.

Om kommissionen däremot anser att en sådan avgränsad marknad inte föreligger, skall den fatta ett beslut med den innebörden som den skall rikta till den berörda medlemsstaten och den skall själv behandla ärendet med stöd av denna förordning.

Om kommissionen däremot anser att en sådan avgränsad marknad eller ett sådant hot inte föreligger, skall den fatta ett beslut med den innebörden som den skall rikta till den berörda medlemsstaten och den skall själv behandla ärendet med stöd av denna förordning.

I sådana fall där en medlemsstat underrättar kommissionen enligt punkt 2 b om att en koncentration påverkar konkurrensen på en avgränsad marknad på dess territorium som inte utgör en väsentlig del av den gemensamma marknaden, skall kommissionen hänskjuta hela ärendet eller de delar av ärendet som har anknytning till den berörda avgränsade marknaden , om kommissionen anser att en sådan avgränsad marknad påverkas.

I sådana fall där en medlemsstat underrättar kommissionen enligt punkt 2 b om att en koncentration påverkar konkurrensen på en avgränsad marknad på dess territorium som inte utgör en väsentlig del av den gemensamma marknaden, skall kommissionen hänskjuta ärendet, om kommissionen anser att en sådan avgränsad marknad påverkas.

Ändring 19

Artikel 9, punkterna 4-8

4. Ett beslut enligt punkt 3 om att hänskjuta eller inte hänskjuta ett ärende skall fattas

(a)	som huvudregel inom den tidsfrist som anges i artikel 10.1 andra stycket , om kommissionen inte har inlett ett förfarande enligt artikel 6.1 b, eller

(b)

inom 65 arbetsdagar från anmälan av den berörda koncentrationen, om kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 6.1 c utan att ha gjort förberedelser i syfte att vidta nödvändiga åtgärder enligt artikel 8.2, 8.3 eller 8.4 för att upprätthålla eller återupprätta en effektiv konkurrens på marknaden i fråga.

4. Ett beslut enligt punkt 3 om att hänskjuta eller inte hänskjuta ett ärende skall fattas

(a)	som huvudregel inom högst femton dagar räknat från meddelandet om den berörda koncentrationen , om kommissionen inte har inlett ett förfarande enligt artikel 6.1 b, eller

(b)

inom 30 arbetsdagar från anmälan av den berörda koncentrationen, om kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 6.1 c utan att ha gjort förberedelser i syfte att vidta nödvändiga åtgärder enligt artikel 8.2, 8.3 eller 8.4 för att upprätthålla eller återupprätta en effektiv konkurrens på marknaden i fråga.

5. Om kommissionen trots en påminnelse från den berörda medlemsstaten inte inom de 65 arbetsdagar som anges i punkt 4 b har fattat ett beslut om hänskjutande enligt punkt 3 eller gjort de förberedelser som avses i punkt 4 b, skall den anses ha beslutat att hänskjuta ärendet till den berörda medlemsstaten enligt punkt 3 b.

5. Om kommissionen trots en påminnelse från den berörda medlemsstaten inte inom de 30 arbetsdagar som anges i punkt 4 b har fattat ett beslut om hänskjutande enligt punkt 3 eller gjort de förberedelser som avses i punkt 4 b, skall den anses ha beslutat att hänskjuta ärendet till den berörda medlemsstaten enligt punkt 3 b.

6. Rapporter om eller tillkännagivanden av resultatet av den berörda medlemsstatens behöriga myndighets undersökning av koncentrationen skall offentliggöras senast 90 arbetsdagar efter kommissionens hänskjutande.

7. Med geografisk referensmarknad skall förstås det område inom vilket de berörda företagen medverkar i utbudet av och efterfrågan på varor eller tjänster, där konkurrensförhållandena är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande områden framför allt därför att konkurrensvillkoren är väsentligt annorlunda inom de områdena.Vid denna bedömning skall hänsyn tas särskilt till de berörda varornas eller tjänsternas beskaffenhet och egenskaper, eventuella hinder för inträde på marknaden, konsumentpreferenser, väsentliga skillnader i företagens marknadsandelar mellan det berörda området och angränsande områden eller betydande prisskillnader.

7. Med geografisk referensmarknad skall förstås det område inom vilket de berörda företagen medverkar i utbudet av och efterfrågan på varor eller tjänster, där konkurrensförhållandena är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande områden framför allt därför att konkurrensvillkoren är väsentligt annorlunda inom de områdena. Vid denna bedömning skall hänsyn tas särskilt till de berörda varornas eller tjänsternas beskaffenhet och egenskaper, eventuella hinder för inträde på marknaden, konsumentpreferenser, väsentliga skillnader i företagens marknadsandelar mellan det berörda området och angränsande områden eller betydande prisskillnader.

8. Vid tillämpningen av denna artikel får den berörda medlemsstaten endast vidta sådana åtgärder som är absolut nödvändiga för att säkerställa eller återupprätta en effektiv konkurrens på marknaden i fråga och den skall se till att alla dessa åtgärder stämmer överens med liknande åtgärder från kommissionen eller en annan medlemsstat .

Ändring 20

Artikel 9, punkt 9a (ny)

9a. Om de berörda företagen redan före anmälan enligt artikel 4 har ingivit en begäran om hänskjutande skall beslutet om att hänskjuta eller inte hänskjuta ett ärende enligt punkt 3 i denna artikel fattas

a)	inom 15 arbetsdagar från det att anmälan av fusionen i fråga har gjorts om inte kommissionen i enlighet med artikel 6.1 b har inlett ett förfarande,

b)	inom 30 arbetsdagar från det att anmälan av fusionen i fråga har gjorts i enlighet med vad som anges i punkt 4 b i denna artikel.

När tidsfristen enligt ovanstående led b har löpt ut skall bestämmelserna i punkt 5 gälla.

Ändring 21

Artikel 9, punkt 9b (ny)

9b. En medlemsstats tillämpning av nationell konkurrenslagstiftning i enlighet med denna artikel får inte leda till att det fattas beslut som klart strider mot bestämmelserna i denna förordning, dock med undantag för bestämmelsen i artikel 21.3.

Ändring 22

Artikel 10, punkt 3, stycke 2

Tidsfristerna i första stycket får när som helst efter det att ett förfarande har inletts förlängas av kommissionen med samtycke från de anmälande parterna. Tidsfristerna i första stycket skall även förlängas om de anmälande parterna framställer en begäran om det senast 15 arbetsdagar efter den dag då ett förfarandet enligt artikel 6.1 c inleddes. De anmälande parterna får framställa endast en sådan begäran. Den totala varaktigheten av en eller flera förlängningar enligt detta stycke får inte överstiga 20 arbetsdagar eller 5 arbetsdagar om de berörda företagen erbjuder åtaganden enligt artikel 8.2 andra stycket för att göra koncentrationen förenlig med den gemensamma marknaden, såvida dessa åtaganden inte har erbjudits mindre än 55 arbetsdagar efter det att förfarandet inleddes .

Ändring 23

Artikel 11, punkt 7, stycke 1

7. För att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den höra alla fysiska eller juridiska personer som går med på att höras i syfte att samla in information som har samband med föremålet för en utredning. Kommissionen skall i början av intervjun, som kan hållas per telefon eller med andra elektroniska medel, ange den rättsliga grunden för och syftet med intervjun och ange den påföljd som föreskrivs i artikel 14 för lämnande av oriktiga eller vilseledande upplysningar.

7. För att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den höra alla personer som erhållit företagsledningens tillstånd och som går med på att höras i syfte att samla in information som har samband med föremålet för en utredning , förutsatt att dessa personer i förväg informerats om rätten att vägra lämna upplysningar och rätten att tillkalla en advokat .

Ändring 24

Artikel 11, punkt 7a (ny)

7a. När det gäller upplysningar som kommissionen begär i enlighet med denna artikel skall fysiska och juridiska personer på förhand informeras om sin rätt att inte svara och att inte avge förklaringar som kan användas mot dem för att bevisa att en överträdelse har skett.

Om en person lämnar upplysningar som gör att det kan bevisas att en överträdelse har skett skall denna person beviljas rättshjälp.

Ändring 25

Artikel 13, punkt 1

1. För att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den genomföra alla nödvändiga inspektioner hos företag och företagssammanslutningar.

1. För att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den genomföra alla nödvändiga inspektioner hos företag och företagssammanslutningar. Meddelanden som utväxlas mellan företag och företagssammanslutningar och rättsliga rådgivare inom eller utanför företaget skall vara sekretessbelagda, under förutsättning att den rättslige rådgivaren är vederbörligen behörig och efterlever lämpliga föreskrifter för yrkesetik och yrkesdisciplin. Dessa föreskrifter skall med tanke på det allmänna bästa ha utarbetats av de sammanslutningar för yrkesutövare till vilka den rättslige rådgivaren hör och dessa sammanslutningar skall också se till att de efterlevs.

Ändring 26

Artikel 13, punkt 2, led b

b)	granska räkenskaperna och andra affärshandlingar, oavsett i vilken form de föreligger,

b)	kontrollera räkenskaperna och andra affärshandlingar, oavsett i vilken form de föreligger, och vid behov behålla dem i högst fem arbetsdagar,

Ändring 27

Artikel 13, punkt 2, led d

d)	försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för inspektionen,

utgår

Ändring 28

Artikel 13, punkt 2, led e

(e)	begära att företagets eller företagssammanslutningens företrädare eller medarbetare lämnar förklaringar till uppgifter eller dokument som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen och protokollföra deras svar.

utgår

Ändring 29

Artikel 14, punkt 1, led b

b)	lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter som svar på en begäran enligt artikel 11.2 eller vid en intervju enligt artikel 11.7,

b)	lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter som svar på en begäran enligt artikel 11.2 eller vid en intervju enligt artikel 11.7, förutsatt att bestämmelserna i artikel 11.7a iakttas,

Ändring 30

Artikel 14, punkt 1, led e, strecksatserna 2-3

—	underlåter att inom en av kommissionen fastställd tidsfrist rätta ett felaktigt, ofullständigt eller vilseledande svar från en medarbetare, eller

—

utgår

underlåter eller vägrar ge ett fullständigt svar om sakförhållanden i samband med föremålet för och syftet med en inspektion som har beslutats enligt artikel 13.4,

Ändring 31

Artikel 14, punkt 1, led f

f)	har brutit förseglingar som de tjänstemän eller andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat har anbringat enligt artikel 13.2 d.

utgår

Ändring 32

Artikel 22, punkt 3

3. Om alla medlemsstater som skulle ha behörighet att undersöka koncentrationen enligt sin nationella konkurrenslagstiftning, eller åtminstone tre sådana medlemsstater , har begärt att kommissionen skall undersöka en koncentration, skall koncentrationen anses ha en gemenskapsdimension och skall anmälas till kommissionen enligt artikel 4.

3. Om alla medlemsstater som skulle ha behörighet att undersöka koncentrationen enligt sin nationella konkurrenslagstiftning, eller åtminstone tre sådana medlemsstater uttryckligen har begärt att kommissionen skall undersöka en koncentration, skall koncentrationen anses ha en gemenskapsdimension och skall anmälas till kommissionen enligt artikel 4.

Ändring 33

Artikel 22, punkt 4, stycke 3

Den medlemsstat eller de medlemsstater som har framställt begäran får inte fortsätta att tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på koncentrationen.

Medlemsstaterna får inte fortsätta att tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på koncentrationen.

Ändring 34

Artikel 22, punkt 6a (ny)

6a. Artikel 9.9b beaktas härmed.

(1) EGT C 20, 28.1.2003, s. 4.

(2) P5_TA(2002)0369.

P5_TA(2003)0429

Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar

Europaparlamentets resolution om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar: förhandlingsläget med Förenta staterna

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 42.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Den 13 mars 2003 antog parlamentet en resolution om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar (1).

Sedan den 11 september 2001 har Förenta staterna infört olika åtgärder för att förstärka kontrollen av landets gränser. Det bör framför allt betonas att från och med den 1 oktober 2003 kan endast resenärer med ett maskinläsbart pass resa in i landet utan visum och att passagerarna i en nära framtid måste ha ett pass med biometriska uppgifter.

Under de allra senaste månaderna har kommissionen såväl den administrativa som den politiska vägen undersökt i hur hög utsträckning de åtgärder som de amerikanska myndigheterna tagit och planerat garanterar ett adekvat skydd av uppgifter i enlighet med bestämmelserna i direktiv 95/46/EG (2) samt principerna i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Den information som kommissionen lämnat bör beaktas. För tillfället kan det uppgiftsskydd som de amerikanska myndigheterna erbjuder inte betraktas som adekvat av följande skäl:

Det är fortfarande oklart varför uppgifterna behövs och varför de måste sparas, och det är inte enbart fråga om att bekämpa terrorism. Det finns därför en risk för att uppgifterna kan användas för andra ändamål, och att de kan överföras till andra avdelningar inom den amerikanska administrationen eller till tredje part.

b)	Antalet uppgifter som krävs verkar alltför stort (39 olika PNR-element), och står överhuvudtaget inte i proportion till det avsedda syftet.

c)	Det verkar omotiverat att bevara uppgifterna (6-7 år), i synnerhet uppgifter om personer som inte innebär någon risk för landets säkerhet (3).

d)	Den amerikanska administrationens löften är inte enbart otillräckliga, utan de innebär heller inget åtagande. Dessutom finns det inget effektivt sätt för passagerarna att lösa tvister utanför domstol, vid en oberoende myndighet.

E.	Passagerare, flygbolag och de som arbetar med bokningssystem måste så snart som möjligt få klara instruktioner om vilka åtgärder som måste vidtas med tanke på de amerikanska myndigheternas krav.

F.	Hänsyn bör tas till artikel 232 i EG-fördraget, där det fastställs att parlamentet kan väcka talan vid domstolen vid underlåtenhet att vidta åtgärder i strid med fördraget.

Vid International Conference for Data Protection and Privacy Commissioners som anordnades i Sydney den 10–12 september 2003 rekommenderades det att uppgifter skall överföras internationellt inom ramen för internationella avtal. I avtalet skall följande uppgifter ingå:

a)	De villkor som krävs för att uppgifter skall vara skyddade.

b)	Klara mål som motiverar en insamling av uppgifter.

c)	Ett visst begränsat antal uppgifter.

d)	Strikta begränsningar för hur länge uppgifterna får sparas.

e)	Tillhandahållande av lämplig information till berörda personer.

f)	Mekanismer för att rätta eventuella fel, och oberoende kontrollmyndigheter.

Europaparlamentet välkomnar i princip att dialogen med Förenta staterna sker på högsta politiska nivå. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att garantera ett verkligt samarbete mellan de berörda kommissionsledamöterna, i synnerhet de Palacio, Bolkestein, Vitorino och Patten, så att de till fullo täcker samtliga aspekter i förhandlingarna med Förenta staterna.

2.	Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen i enlighet med artikel 232 i EG-fördraget att inom två månader efter det att resolution antagits vidta lämpliga åtgärder för att se till att förordning (EEG) nr 2299/89, i synnerhet artikel 11, efterlevs.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att

omedelbart definiera, inom de ramar som framlagts av den rbetsgrupp som inrättats genom direktiv 95/46/EG, vilka uppgifter flygbolagen och/eller de datoriserade bokningssystemen lagligen får överföra till tredje part och på vilka villkor detta får ske, förutsatt att

—	icke-amerikanska passagerare inte diskrimineras, och att uppgifterna inte bevaras efter passagerarens vistelse i Förenta staterna,

—	passagerare får fullständig och rätt information innan de köper sin biljett och att de ger sitt godkännande till att uppgifterna överförs till Förenta staterna,

—	passagerare har rätt att anföra besvär på ett effektivt och snabbt sätt, ifall problem uppstår.

b)	förbjuda flygbolag och datoriserade bokningssystem all tillgång till och/eller överföring av uppgifter, som inte är förenliga med de principer som definieras i punkt 9, eller om de uppenbarligen överträder de skyldigheter som härrör från direktiv 95/46/EG samt förordning (EEG) nr 2299/89,

c)	omedelbart inleda förhandlingar i syfte att ingå ett internationellt avtal med vederbörlig rättslig grund (artikel 300 i EG-fördraget) och vederbörlig hänsyn till gemenskapslagstiftning (direktiv 95/46/EG),

d)	utvärdera polissamarbetet mellan EU och Förenta staterna beträffande bekämpning av terrorism och andra seriösa brott såvitt avser samarbetets effektivitet och dess överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna samt undersöka om dessa två mål är förenliga,

e)	undersöka eventuella andra projekts förenlighet med direktiv 95/46/EG, såsom införandet i EU av pass med elektroniska komponenter i vilka biometriska och andra uppgifter lätt kan sparas,

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att underlätta genomförandet av databaserade filtersystem för kontrollerad tillgång till passageraruppgifter såsom det ”Secured Short-Term PNR-Store”-projekt som utvecklats av Austrian Airlines och Austrian Data Protection Authority och som stöds av övriga medlemmar av Association of European Airlines (AEA),

4.	Europaparlamentet kräver att en direkt kontaktgrupp inrättas med ledamöter för Europaparlamentet och medlemmar av den amerikanska kongressen i syfte att utbyta information och diskutera vilken strategi som skall följas i pågående och kommande frågor,

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Förenta staternas kongress.

(1) P5_TA(2003)0097.

(2) EGT L 281, 29.11.1995, s. 31.

(3) (Observera: I enlighet med artikel 6.1 a i förordning (EEG) nr 2299/89, ändrad genom förordning (EG) nr 323/1999 (EGT L 40, 13.2.1999, s. 1) om datoriserade bokningssystem måste personuppgifter tas off-line inom 72 timmar efter det att bokningen är avslutad (det vill säga att flyget anlänt). Uppgifterna kan arkiveras i högst tre år och tillgång till uppgifterna fås endast vid faktureringstvister.).

P5_TA(2003)0430

Den europeiska biodlingen

Europaparlamentets resolution om den europeiska biodlingens svårigheter

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sin resolution av den 13 december 2001 om kommissionens rapport om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1221/97 om allmänna tillämpningsregler för åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2002 om kommissionens rapport om utvärdering av de verksamma ämnena i växtskyddsmedel (2), särskilt punkt 20,

—	med beaktande av sin resolution av den 27 mars 2003 om en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (3), särskilt punkterna 38-39,

—	med beaktande av den skriftliga frågan E-1578/02 om uppföljningen av situationen inom biodlingen i EU,

—	med beaktande av den skriftliga frågan P-1804/02 om brådskande insatser för biodlingen,

—	med beaktande av den muntliga frågan H-0892/02 om den alarmerande situationen för de europeiska biodlarna, och av följande skäl:

A.	Den europeiska biodlingen har ständigt brottats med klimatbetingade begränsningar, sjukdomar (varroasjuka sedan 25 år tillbaka) och mycket svåra marknadsbegränsningar.

B.	De senaste åren har biodlarna haft stora problem på grund av förluster i besättningarna (ända upp till över 80 procent) och kraftigt minskande honungsskördar, vilket lett till avsevärda inkomstförluster.

C.	De stora förlusterna i bibesättningarna blir allt allvarligare för varje år som går.

D.	De förminskade besättningarna visar samma symtom i flera länder i Europeiska unionen.

E.	Man kan konstatera att geografiskt och tidsmässigt uppträder symtomen parallellt med utvecklingen av resistenta varroakvalster och ökningen av sekundärinfektioner (t.ex. virussjukdomar och spiroplasma).

F.	Symtomen har blivit allvarligare om man jämför med tidigare år. Vissa symptom är nya och därför svårare att kontrollera för biodlarna.

G.	Biodlare i vissa regioner inom EU anser att det kan finnas ett orsakssamband mellan dessa symptom och användningen av bekämpningsmedel vid fröodlingen.

H.	Växtskyddsmedlen underställs godkännandeförfaranden. Dessa förfaranden omfattar försök med bikupor, utförda i samarbete med biodlingsexperter, samt analyser för att upptäcka eventuella rester i livsmedelsprodukterna.

I.	Vi måste till varje pris undvika att lantbrukarna ännu en gång drabbas av en livsmedelsskandal som de inte är ansvariga för men där de blir de första offren.

J.	Tambinas hälsotillstånd är inte bara av intresse för biodlarna, utan avslöjar även tillståndet i miljön i allmänhet och hos de pollinerande djuren i synnerhet.

K.	Den europeiska biodlingen är i behov av ett starkt stöd för att lämpliga åtgärder skall kunna utvecklas så att man kan bemästra de nuvarande svårigheterna och varaktigt förbättra binas hälsotillstånd.

L.	En hög kvalitetsstandard för honung bidrar till att stärka den europeiska biodlingens konkurrenskraft.

1.	Europaparlamentet kräver förebyggande insatser när det gäller användning av den nya generationens neurotoxiska produkter.

2.	Europaparlamentet kräver att kommissionen utför en multifaktoriell analys för att fastställa vilka nyckelfaktorer, dvs. sjukdomar hos bin, biodlingsmetoder, jordbruksmetoder, växtskyddsmedel, klimatförhållanden m.m., som påverkar binas hälsotillstånd.

3.	Europaparlamentet kräver att man genom riktlinjer och utbildningsprogram stöder en god biodlingssed i syfte att varaktigt förbättra binas hälsotillstånd och den europeiska honungens kvalitet.

4.	Europaparlamentet kräver att kommissionen inrättar en kommitté bestående av internationellt erkända experter på biodling.

5.	Europaparlamentet kräver att de europeiska biodlarna får representativa företrädare i kommittén.

6.	Europaparlamentet kräver att kommissionen fastställer vilka befogenheter kommittén skall ha, bl.a. utarbetande av biodlingsmetoder och en framtida anpassning av reglerna för godkännande av växtskyddsmedel till problemen med bikupans hälsotillstånd och kontaminering av livsmedel.

7.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett europeiskt forskningssamarbete för att genomföra en omfattande multifaktoriell analys av binas hälsotillstånd.

8.	Europaparlamentet föreslår att man vidtar åtgärder för att främja förekomsten av bin och pollinerande insekter i jordbruksområdena.

9.	Europaparlamentet kräver att man snarast kommer fram till en lösning för att ersätta biodlare som har förlorat stora delar av sin besättning så att de får hjälp att återuppbygga verksamheten.

10.	Europaparlamentet tror att den höga dödligheten hos bin kan tyda på att problemen inom biodlingen för närvarande beror på flera olika faktorer. Parlamentet är bekymrat över den minskade artrikedom som dessa störningar förorsakar hos insekter och framför allt hos pollinerande insekter.

11.	Europaparlamentet kräver att man definierar kriterier för övervakning av den aktuella situationen och utvecklingen beträffande den europeiska biodlingen i allmänhet och beträffande binas hälsotillstånd i synnerhet.

12.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över konsekvenserna för jordbruket av de omfattande skogsbränderna denna sommar, särskilt i Portugal. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de direkta och indirekta skador som skogsbränderna orsakat jordbrukssektorn samt vidta nödvändiga stödåtgärder på gemenskapsnivå. Parlamentet anser att jordbrukssektorn bör inbegripas i strategin för förebyggande åtgärder mot skogsbränder.

13.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.

(1) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 327.

(2) EUT C 187 E, 7.8.2003, s. 173.

(3) P5_TA(2003)0128.

P5_TA(2003)0431

Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om ett integrerat regelverk för avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer (KOM(2002) 637 — 2003/2034(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 637),

—	med beaktande av rådets (fiske) slutsatser av den 30 oktober 1997,

—	med beaktande av sin resolution av den 6 november 1997 om den gemensamma fiskeripolitiken efter år 2002 (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 november 2000 om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Europeiska gemenskapens deltagande i regionala fiskeorganisationer,

—	med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2001 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om fiske och fattigdomsbekämpning (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2002 om kommissionens grönbok om den framtida gemensamma fiskeripolitiken (3),

—	med beaktande av sina resolutioner av den 20 november 2002 om kommissionens meddelande om gemenskapens åtgärdsplan för att stoppa illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (4) och om kommissionens meddelande om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (vägledande tidsplan) (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2003 om fisket i internationella vatten inom ramen för den gemensamma fiskeripolitikens externa åtgärder (6),

—	med beaktande av det åtagande som ingicks vid toppmötet i Johannesburg 2002 om att före 2015 återställa utfiskade bestånd,

—	med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling och samarbete (A5-0303/2003), och av följande skäl:

A.	Internationella avtal utgör en grundläggande del av gemenskapsflottans fiskeverksamhet. De innebär direktsysselsättning för 30 000 personer och skapar en omfattande ekonomisk verksamhet i områden som är mycket beroende av fiske.

Trots de svårigheter som förekommer när avtal med tredje länder skall ingås och förlängas är dessa avtals ekonomiska betydelse väsentlig när det gäller att upprätthålla sysselsättningen i de regioner i Europeiska unionens randområden och yttersta randområden som är beroende av fiskesektorn och där det finns väldigt få alternativ till fisket.

C.	Europeiska unionen importerar stora mängder fiskprodukter från tredje länder för att försörja sin marknad. Gemenskapsflottornas fiskfångster är mycket mindre än konsumtionen inom EU.

Fiske som bedrivs av fjärrfiskeflottor, inbegripet gemenskapens fjärrfiskeflotta, i tredje länders vatten bör bedrivas på ett rationellt och ansvarsfullt sätt i enlighet med bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention, avtalet om gemensamma fiskbestånd och ständigt vandrande arter samt FAO:s uppförandekod om ansvarsfullt fiske.

Ett stort antal av EU:s internationella fiskeavtal har slutits med utvecklingsländer. Man bör fastställa att de externa förbindelserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken skall vara förenliga med unionens utvecklingsprinciper som fastställs i avdelning XX i fördraget och respektera fiskerisektorns intressen i dessa utvecklingsländer.

F.	Man bör garantera överensstämmelse, komplementaritet och samordning mellan unionens gemensamma fiskeripolitik och unionens utvecklingspolitik. Dessa två politikområden måste uppfylla principerna om hållbar utveckling och dessutom bidra till en minskning av fattigdomen i de berörda länderna.

EU har ställt upp två mål: det generella målet att garantera ett hållbart fiske i världen, vilket fastställdes vid toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, och det särskilda målet att bibehålla eller återställa bestånden till en nivå som kan producera maximalt hållbar avkastning. Avsikten är att snarast, och om möjligt senast 2015, uppnå dessa mål för överfiskade bestånd.

EU har även förbundit sig till den gemensamma fiskeripolitikens allmänna mål att garantera en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar förvaltning av fiskeresurserna, även i fiskevatten utanför EU, och i synnerhet inom ramen för de fiskepartnerskapsavtal som ingåtts med tredje land. Samtidigt får man inte glömma att den gemensamma fiskeripolitikens legitima mål är att se till att EU:s fiskeflotta även i fortsättningen är verksam inom fjärrfisket samt att trygga den europeiska fiskerisektorns intressen.

I.	EU har i egenskap av FAO-medlem antagit uppförandekoden för ansvarsfullt fiske. Principerna i denna uppförandekod uppfylls emellertid fortfarande inte till fullo.

J.	Systemet enligt vilket fiskerättigheter erhålls i utbyte mot en ekonomisk ersättning är uppbyggt på ekonomiska grunder.

K.	Kostnaderna för fiskeavtalen bör delas rättvist så att både gemenskapen och fartygsägarna betalar för fiskerättigheterna, oberoende av det tredje land med vilket avtalet ingåtts. Det bör beaktas att EU:s bidrag skall uppfattas som bidrag till ett handelsavtal och som utvecklingsbistånd.

Anslagen i den budgetpost i budgeten för den gemensamma fiskeripolitiken som öronmärkts för internationella fiskeavtal har minskats från 278,5 miljoner euro 1996 till mindre än 200 miljoner 2003, och ingen ökning har planerats för 2004. Kommissionen bedriver en politik som går ut på att öka antalet fiskeavtal, samtidigt som det blivit allt dyrare att förnya protokollen.

M.	Gemensamma företag och tillfälliga samriskföretag fyller en viktig funktion när det gäller att försörja gemenskapens marknad och utveckla samarbetet mellan fiskesektorerna i gemenskapen och i tredje land.

Regionala fiskeorganisationer kan utvecklas till de mest effektiva instrumenten för att bedriva en ansvarsfull regional resursförvaltning och en av de mest effektiva metoderna för att bekämpa icke önskvärda fenomen, såsom illegalt fiske eller fiske som bedrivs av fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg.

O.	Parlamentet har demokratisk rätt till korrekt information om och möjlighet att delta på lämpligt sätt i arbetet med att planera för nya avtal, förlänga befintliga avtal och tillämpa avtalen, inbegripet riktade åtgärder till förmån för utvecklingen av den lokala fiskeindustrin.

P.	I samband med fiskeavtal med tredje länder måste en acceptabel balans uppnås mellan respekten för kuststaternas suveränitet och möjligheterna att utföra kontroller.

Europaparlamentet framhåller fiskeavtalens socioekonomiska betydelse för gemenskapens fiskesektor, och insisterar därför på att de externa aspekterna av den gemensamma fiskeripolitiken skall betonas i högre grad. Detta är mycket viktigt om man vill bidra till att minska handelsunderskottet och skydda den direkta och indirekta sysselsättningen inom fiskenäringen och industrier knutna till den.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag och dess mål att bättre integrera miljö- och utvecklingsaspekterna i den gemensamma fiskeripolitikens externa förbindelser, och framhåller att avtalen, även om de har en kommersiell karaktär, måste respektera principen om en hållbar utveckling av fiskeindustrin i det berörda utvecklingslandet.

3.	Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att stegvis omvandla de bilaterala avtalen om tillträde till fiskevatten till partnerskapsavtal som kan bidra till ett ansvarsfullt fiske, något som ligger i båda parternas intresse.

Europaparlamentet understryker att det mottagande landet ensamt är behörigt att efter eget godtycke spendera det bidrag som erhållits i utbyte mot de fiskerättigheter som beviljas EU, även om parlamentet ställer sig bakom kommissionens strategi att öronmärka en del av det ekonomiska bidraget för utveckling av den lokala fiskeindustrin. Parlamentet efterlyser i detta hänseende en tydlig åtskillnad mellan ersättning som utbetalas för tillträde, det tidigare nämnda bidraget och övriga utbetalningar i form av mer allmänt utvecklingsbistånd som ingår i avtalet (målinriktade åtgärder).

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att såsom villkor för förhandlingar om att avtalen om fiskepartnerskap skall förnyas kräva att få se tillfredsställande belägg för att de belopp som i enlighet med tidigare avtal betalats ut för målinriktade åtgärder verkligen använts till det som de varit avsedda för.

Europaparlamentet framhåller att fiskemöjligheterna företrädesvis måste basera sig på tillförlitliga vetenskapliga uppgifter eller, i avsaknad av sådana uppgifter, på försiktighetsprincipen, och understryker att man inte skall försöka ingå avtal om tillträde till fiskbestånd som redan är fullt utnyttjade eller som hotas av överfiske.

7.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen utföra hållbarhetsutvärderingar för partnerskapsavtalen om fiske och avsätta tillräckligt med medel för detta ändamål.

Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att driva en aktiv politik i syfte att ingå internationella fiskeavtal av kommersiell karaktär med utvecklingsländerna på grundval av ömsesidiga intressen och fördelar, och med målet att bidra till fiskförsörjningen och sysselsättningen inom EU samt till den sociala och ekonomiska utvecklingen av fiskesektorn och därtill knuten industri i tredje land.

Europaparlamentet bekräftar att utvecklingspolitikens mål i detta sammanhang är att stödja utvecklingsländernas möjligheter att utnyttja sina egna marina resurser, öka det lokala mervärdet och erhålla skäliga ersättningar för Europeiska unionens flottors tillträde till de exklusiva ekonomiska zonerna. Samtidigt måste utvecklingsländerna acceptera att den europeiska fiskeflottans intressen tryggas.

10.	Europaparlamentet yrkar på att alla dessa avtal skall innehålla åtgärder som bidrar till att skydda det lokala småskaliga fisket och som innebär att tillträdet underställs krav på användning av selektiva fångstredskap.

11.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, i syfte att främja ett bärkraftigt fiske, kräva att berörda tredje länder respekterar de skyldigheter de förbundit sig till i multilaterala avtal och sålunda ser till att samma bestämmelser som tillämpas på gemenskapsflottan även tillämpas på alla övriga nationers fjärrfiskeflottor som fiskar i det berörda landets vatten, i synnerhet skyldigheten att bekämpa illegalt fiske.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en sund finansieringsplan för fiskeavtalen, i vilken hänsyn bör tas till möjliga budgetkonsekvenser av ökat antal avtal i en nära framtid och en rättvis kostnadsdelning mellan gemenskapen och fartygsägarna när det gäller att betala för fiskerättigheterna, oberoende av det tredje land med vilket avtalet ingåtts, samtidigt som det beaktas att EU:s bidrag skall uppfattas som ett bidrag till ett handelsavtal och som utvecklingsbistånd.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja inrättandet av gemensamma företag som skall ges förmånstillträde till marknaden, att driva på grundandet av tillfälliga samriskföretag samt att inrätta ett lämpligt regelverk för att dessa fullt ut skall kunna uppfylla sina mål att försörja gemenskapens marknad och främja samarbetet mellan fiskesektorerna i gemenskapen och i tredje land.

14.	Europaparlamentet begär att man vidtar åtgärder för att undvika att det traditionella kustfisket ersätts med andra olämpliga fångstmetoder.

15.	Europaparlamentet begär att lokala organisationer som grundar sig på traditionella föreningsformer ges möjlighet att delta, samtidigt som man inte får förbise kvinnornas roll i beredningen och saluföringen av fiskeprodukterna.

16.	Europaparlamentet föreslår att man på lokal nivå i AVS- länderna stöder överföring av teknik och vetenskap och andra överföringar som kan främja investeringar.

17.	Europaparlamentet begär att man avsätter medel så att villkoren i avtalen kan uppfyllas på ett sådant sätt att avtalen även kan förlängas.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i protokollen till avtalen inbegripa den sociala klausul som den branschvisa sociala dialogkommittén för havsfiske antog vid sitt plenarsammanträde den 19 december 2001 i syfte att se till att alla sjömän ombord på EU-fartyg garanteras föreningsfrihet, rätt till kollektiva förhandlingar, avskaffande av diskriminering, skälig lön samt jämförbara arbets- och levnadsvillkor som Europeiska unionens sjöfolk åtnjuter.

19.

Europaparlamentet anser att de regionala fiskeorganisationerna spelar en mycket viktig roll i fiskeförvaltningen och uppmanar kommissionen att aktivt inbegripa dessa organisationer i kontakterna med de tredje länder med vilka fiskeavtal ingåtts och att anslå tillräckliga mänskliga och materiella resurser till förmån för gemenskapens fiskesektors intressen.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför förhandlingar om nya avtal eller förlängning av befintliga avtal, beakta de legitima rättigheterna hos de medlemsstater som har visat intresse för att delta i de berörda avtalen. Parlamentet uppmanar även kommissionen att tillämpa samma principer och bestämmelser på alla typer av fiskeavtal, dvs. de finansiella bestämmelserna och bestämmelserna om särskild och tillfällig överföring av fiskerättigheter som inte utnyttjats av vissa medlemsstater.

21.	Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att informera parlamentet om det förhandlingsmandat som rådet beviljar kommissionen.

22.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att hålla parlamentets behöriga utskott informerat om förberedelser av förhandlingar eller pågående förhandlingar, och att förelägga parlamentet årliga rapporter om avtalens genomförandegrad och utnyttjandet av medel för riktade åtgärder samt standardiserade utvärderingsrapporter som bör uppfylla det krav som rådet (fiske) fastställde i oktober 1997 om kommissionens redovisningsskyldighet inför parlamentet.

23.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra bistånd till tredje lands genomförande av FAO:s internationella handlingsplan för bekämpande av illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske till en av huvudprioriteringarna då framtida avtal med tredje land ingås.

24.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 358, 24.11.1997, s. 43.

(2) EGT C 112 E, 9.5.2002, s. 353.

(3) EGT C 271 E, 7.11.2002, s. 401.

(4) P5_TA(2002)0546.

(5) P5_TA(2002)0555.

(6) P5_TA(2002)0555.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 81E

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	47 årgången 31 mars 2004

MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN
Kapitel B0-40 — Avsättningar
— Artikel B5-306 — Datorisering av punktskatter (EMSC)	ÅB	-3 000 000 EUR
	BB	-1 000 000 EUR
MEDLEN ÖVERFÖRS TILL
Kapitel B5-30 — Strategiska genomförandeåtgärder
— Artikel B5-306 — Datorisering av punktskatter (EMSC)	ÅB	3 000 000 EUR
	BB	1 000 000 EUR

MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN
Kapitel B2-16 — Nyskapande åtgärder och tekniskt bistånd
— Artikel B2-164 — Slutförande av tidigare program	BB	- 189 051 EUR
MEDLEN ÖVERFÖRS TILL
Kapitel B2-60 — Annan verksamhet med regional karaktär
— Artikel B2-602 — Avslutning av andra åtgärder med regional karaktär	BB	189 051 EUR

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I (Meddelanden)
	EUROPAPARLAMENTET
	SESSIONEN 2003–2004
	Onsdag 8 oktober 2003
2004/C 081E/1	PROTOKOLL	1
	SAMMANTRÄDETS GÅNG Återupptagande av sessionen Justering av protokollet från föregående sammanträde Välkomsthälsning Parlamentets sammansättning Inkomna dokument Anslagsöverföringar Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets ståndpunkter och resolutioner Arbetsplan Välkomsthälsning Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt Fullständigt införlivande av AVS-samarbetet i EU:s budget (meddelande från kommissionen) Marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken (muntlig fråga med debatt) Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Bryssel den 16–17 oktober 2003 (uttalande följt av debatt) Förslag till interinstitutionellt avtal Bättre lagstiftning — Bättre och enklare gemenskapslagstiftning (debatt) Europeisk rymdpolitik (debatt) EG:s koncentrationsförordning * (debatt) Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ***I (debatt) Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer (debatt) Föredragningslista för nästa sammanträde Avslutande av sammanträdet
	NÄRVAROLISTA	15
	Torsdag 9 oktober 2003
2004/C 081E/2	PROTOKOLL	17
	SAMMANTRÄDETS GÅNG Öppnande av sammanträdet Skriftliga förklaringar (artikel 51 i arbetsordningen) Mellanöstern (uttalande följt av debatt) Justering av protokollet från föregående sammanträde Parlamentets sammansättning Utskottens och delegationernas sammansättning Begäran om bekräftelse av parlamentarisk immunitet Inkomna dokument OMRÖSTNING Hastighetsbegränsande anordningar **I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Förordning (EG) 2596/97 (förlängning av övergångsåtgärder för Finland och Sverige) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Förordning 79/65/EEG (Informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter) * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen *II (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Ändringsbudget nr 5/2003 (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Förslag till interinstitutionellt avtal Bättre lagstiftning (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Bättre och enklare gemenskapslagstiftning (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) Europeisk rymdpolitik (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning) EG:s koncentrationsförordning (omröstning) Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar (omröstning) Den europeiska biodlingen (omröstning) Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer (omröstning) Röstförklaringar Rättelser till avgivna röster SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN Hänvisningar till utskott Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden Datum för nästa sammanträdesperiod Avbrytande av sessionen
	NÄRVAROLISTA	25
	BILAGA I	27
	BILAGA II	33
	ANTAGNA TEXTER	42
	P5_TA(2003)0419Hastighetsbegränsande anordningar ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/24/EEG om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon (KOM(2003) 350 — C5-0272/2003 — 2003/0122(COD))	42
	P5_TA(2003)0420Förlängning av övergångsåtgärder för Finland och Sverige *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2596/97 om förlängning av den frist som föreskrivs i artikel 149.1 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (KOM(2003) 372 — C5-0324/2003 — 2003/0144(CNS))	42
	P5_TA(2003)0421Informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning nr 79/65/EEG om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (KOM(2003) 472 — C5-0437/2003 — 2003/0183(CNS))	43
	P5_TA(2003)0422Säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen ***IIEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (8478/1/2003 — C5-0278/2003 — 2002/0014(COD))	44
	P5_TC2-COD(2002)0014Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 9 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen	44
	BILAGA I	52
	BILAGA II	52
	P5_TA(2003)0423Användning av Europeiska unionens solidaritetsfondEuropaparlamentets resolution om kommissionens förslag till beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (KOM(2003) 431 — C5-0323/2003 — 2003/0166(ACI) och KOM(2003) 529 — C5-0418/2003 — 2003/0206(ACI))	56
	BILAGA IEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT AV DEN 9:OKTOBER 2003 användning av medel från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (skador som orsakats av oljetankern Prestige, av jordbävningen i Molise och Apulien och genom vulkanen Etnas utbrott)	57
	BILAGA IIEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT AV DEN 9 OKTOBER 2003 om användning av medel från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt punkt 3 i det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som komplettering till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (skogsbränder i Portugal)	58
	P5_TA(2003)0424Ändringsbudget nr 5/2003Europaparlamentets resolutions om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2003 för budgetåret 2003 (13014/2003 — C5-0449/2003 — 2003/2144(BUD) och 2003/2181(BUD))	59
	P5_TA(2003)0425Minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ***IEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (KOM(2002) 769 — C5-0635/2002 — 2002/0309(COD))	60
	P5_TC1-COD(2002)0309Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 oktober 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet	61
	BILAGA ISÄKERHETSKRAV	68
	BILAGA IIGODKÄNNANDE AV KONSTRUKTION; SÄKERHETSDOKUMENTATION; IDRIFTTAGANDE; MODIFIERINGAR; REGELBUNDNA ÖVNINGAR	76
	BILAGA IIIVÄGMÄRKEN, TRAFIKSIGNALER OCH VÄGMARKERINGER FÖR TUNNLAR	79
	P5_TA(2003)0426Förslag till interinstitutionellt avtal Bättre lagstiftningEuropaparlamentets beslut om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning (2003/2131(ACI))	84
	BILAGAINTERINSTITUTIONELLT AVTAL BÄTTRE LAGSTIFTNING	84
	P5_TA(2003)0427Europeisk rymdpolitikEuropaparlamentets resolution om Europeisk rymdpolitik — Grönbok (2003/2092(INI))	90
	P5_TA(2003)0428EG:s koncentrationsförordning *Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer: EG:s koncentrationsförordning (KOM(2002) 711 — C5-0005/2003 — 2002/0296(CNS))	94
	P5_TA(2003)0429Flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningarEuropaparlamentets resolution om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar: förhandlingsläget med Förenta staterna	105
	P5_TA(2003)0430Den europeiska biodlingenEuropaparlamentets resolution om den europeiska biodlingens svårigheter	107
	P5_TA(2003)0431Avtal om fiskepartnerskap med tredjeländerEuropaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om ett integrerat regelverk för avtal om fiskepartnerskap med tredjeländer (KOM(2002) 637 — 2003/2034(INI))	109