27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/1

A.

Ett av gemenskapens mål enligt artikel 158 i EG-fördraget är att främja en harmonisk ekonomisk och social utveckling av hela gemenskapen och att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan de enskilda regionerna.

B.

Skillnader kan uppstå såväl inom som mellan regioner.

C.

Det underliggande målet för sammanhållningspolitiken är fortfarande att hantera sociala, ekonomiska och territoriella skillnader mellan rikare regioner och de fattigaste regionerna. Dess räckvidd bör därför inte begränsas till att stödja andra strategiers mål, vilket skulle kunna förhindra en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

D.

Sammanhållningspolitiken har hittills bidragit effektivt till att hjälpa de fattigaste regionerna att minska skillnaderna i den socioekonomiska utvecklingen.

E.

Utvecklingen i hela länder står alltjämt inför stora utmaningar, och konvergens kommer knappast att uppnås under den innevarande perioden 2007 2013.

F.

Ekonomisk tillväxt brukar vara koncentrerad till nationella och regionala huvudstäder och till stora stadscentra i vissa medlemsstater, samtidigt som andra områden, exempelvis landsbygds-, rand-, ö- och bergsområden, har en ojämn socioekonomisk utveckling. Detta förvärrar samhällsgruppernas sårbarhet i dessa områden.

G.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt nämns den territoriella sammanhållningen som ett av EU:s mål, och kompetensen ska på det här området delas mellan unionen och medlemsstaterna.

H.

Begreppet ”sårbara samhällen” är mycket vitt och det finns inga tydliga kriterier för att definiera detta begrepp.

I.

Många territorier lider fortfarande av de negativa effekterna av stora avstånd, av sina geografiska handikapp och av brist på nödvändig infrastruktur som skulle kunna göra det möjligt för dem att utvecklas och nå upp till EU:s genomsnittliga utvecklingsnivå.

J.

Förbättringar av transportinfrastrukturer och tillgång till transport främjar tillgängligheten i isolerade områden och bromsar utestängningen av de samhällsgrupper som lever i dessa avlägsna områden. Förstärkningen av allmännyttiga tjänster, i synnerhet undervisning, kommer att förbättra levnadsvillkoren för sårbara samhällsgrupper.

K.

De fattigaste länderna och regionerna saknar nödvändiga finansiella medel för att kunna bidra med egna medel till den gemenskapsfinansiering de är berättigade till. Dessutom saknar de ofta den administrativa kapacitet och de personalresurser som krävs för att utnyttja den beviljade finansieringen på ett lämpligt sätt.

L.

Landsbygdens utvecklingspolitik bör bättre samordnas med regionalpolitiken på grund av sina starka regionala konsekvenser. Då skulle man kunna uppnå synergieffekter och komplementaritet mellan dessa båda politiska områden samt väga för- och nackdelarna av att dessa två politikområden integreras.

M.

Det saknas tillgängliga och jämförbara mikroregionala statistiska data för de regioner i EU där sårbara samhällsgrupper bor.

N.

Fattigdom och utestängning har en starkt territoriell prägel.

O.

Många av de minst gynnade mikroregionala territorierna har komplicerade flerdimensionella problem på grund av sitt perifera läge, svårtillgänglighet, brist på grundläggande infrastruktur, socioekonomisk underutveckling, en tendens till avindustrialisering, låga utbildningsnivåer, brist på administrativ kapacitet, hög arbetslöshet, försämrade bostads- och levnadsvillkor, svår tillgång till allmännyttiga tjänster, brist på förutsättningar för teknisk utveckling och tekniska framsteg samt många segregerade minoriteter och sårbara grupper.

P.

Sammanhållningspolitiken kräver en budget som motsvarar målen samt effektiva instrument som gör det möjligt för regionerna att få bukt med utvecklingsskillnaderna och hantera de territoriella utmaningarna såsom demografiska förändringar, koncentrationen till storstäderna, migrationsströmmar, globalisering, klimatförändringar och energiförsörjning.

1.

Europaparlamentet framhåller att den territoriella koncentrationen av sårbara samhällsgrupper och den sociala utestängning som förekommer i de mest underutvecklade territorierna är en växande utmaning för sammanhållningen inom EU. Parlamentet betonar dessutom att detta fenomen inte enbart förekommer i olika regioner i underutvecklade områden utan i betydande utsträckning också inom en region, både i områden som håller på att utvecklas och i utvecklade områden. Detta kräver särskild hänsyn eftersom sådana sårbara samhällsgrupper tenderar att förbli dolda i en mer allmän och gynnsam bild av området.

2.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa de kriterier som definierar sårbara samhällsgrupper för att göra det lättare att identifiera de problem som de möter och underlätta målinriktade och systematiska åtgärder.

3.

Europaparlamentet anser att man bör behandla den territoriella dimensionen av social utestängning inom ramen för den territoriella sammanhållningspolitiken.

4.

Europaparlamentet betonar med anledning av detta att individuella åtgärder i sig inte räcker för att övervinna territoriella problem som social utestängning. Parlamentet rekommenderar därför att medlemsstaterna använder en holistisk territoriell utvecklingsstrategi genom att genomföra en utjämningspolitik och tillämpa en tvärsektoriellt integrerad metod och genom att fokusera på potentialen i EU:s samtliga territorier.

5.

Europaparlamentet påpekar behovet av att med en integrerad metod hantera bristerna när det gäller lika möjligheter och den potentiella koncentrationen av sociala konflikter till underutvecklade områden.

6.

Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att det kan finnas sårbara grupper i samtliga regioner, även i de mer välmående områdena, och att en integrerad metod bör beakta dessa grupper.

7.

Europaparlamentet konstaterar att ökad fattigdom och utestängning inte enbart förekommer i städerna utan också på landsbygden, även om de kan ta sig andra uttryck där, i synnerhet som det på landsbygden även är fråga om regional marginalisering vid sidan av social utestängning. I dessa områden som inte nås av den ekonomiska utvecklingen drabbas samtliga sociala kategorier som lever där.

8.

Europaparlamentet betonar vikten av att genom ett integrerat förhållningssätt göra utvecklandet av en hälsosam miljö till en prioritet på gemenskaps- och medlemsstatsnivå samt på lokal nivå, i syfte att uppnå sammanhållningspolitikens mål, såsom att bekämpa fattigdom, arbeta för bättre hälsa och bättre livskvalitet i alla regioner, vilket är avgörande för den långsiktiga utvecklingen samt för den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i EU.

9.

Europaparlamentet betonar vikten av att engagera regionala och lokala myndigheter samt ekonomiska och sociala partner och relevanta frivilligorganisationer i planeringen och genomförandet av integrerade utvecklingsstrategier. Parlamentet framhåller även vikten av att stödja gräsrotsinitiativ.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fördela resurser mellan utvecklade städer och isolerade områden, inklusive landsbygdsområden enligt deras specifika behov och att etablera långsiktiga program för särskilt sårbara samhällsgrupper där lokala myndigheter, relevanta sociala och ekonomiska partner samt företrädare för de berörda befolkningsgrupperna deltar i beslutsprocessen och i genomförandet av sådana program, för att på bästa sätt möta behoven och skapa verkliga lösningar på problemen med utestängning och dess konsekvenser.

11.

Europaparlamentet kräver att lönsam produktion måste upprätthållas på landsbygden, vilket innebär att särskild hänsyn måste tas till familjejordbruk samt små och medelstora jordbruk, särskilt genom en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken för att göra den rättvis, och till icke jordbruksrelaterad företagsverksamhet som tillhandahåller varor och tjänster som är nödvändiga för att befolkningen ska stanna kvar eller utökas.

12.

Europaparlamentet betonar hur viktiga jordbruk och icke-jordbruksrelaterad ekonomisk verksamhet (såsom förädling och direkt marknadsföring av jordbruksprodukter, turism, tjänster och små och medelstora industrier) är på landsbygden för sysselsättningen och för förebyggande av fattigdom och landsbygdsflykt. Parlamentet kräver därför ökade möjligheter för fortsatt yrkesutbildning på landsbygden för att stödja företags utveckling.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i högre grad utnyttja synergieffekter och komplementariteter hos olika tillgängliga finansiella instrument, t. ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för integration, programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i syfte att öka deras mervärde.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den kommande grönboken om territoriell sammanhållning presentera målet för och en tydlig definition av territoriell sammanhållning tillsammans med kriterierna för att fastställa den och dess instrument samt tillgängliga medel för att uppnå de territoriella målen.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta jämförbara mikroregionala statistiska data, där särskild hänsyn tas till sociala indikatorer, såsom FN:s index om mänsklig utveckling för att med lämpliga åtgärder åtgärda situationen i områden där de mest sårbara samhällsgrupperna bor samt de problem de har.

16.

Europaparlamentet uppmanar i samband med detta kommissionen att noggrant utreda i vilken utsträckning nya kvantifierbara utvecklingsindikatorer, såsom sociala indikatorer, också bör användas vid sidan av BNP per capita för att identifiera de mest sårbara samhällsgrupperna samt var de finns, visa på skillnader mellan och inom regioner och utvärdera genomförandets och politikens effektivitet. De kan också användas som vägledning för utvecklingsplanering.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för grönboken om territoriell sammanhållning utreda om NUTS 4-nivån är lämplig för att bedriva en differentierad stödpolitik för territoriell sammanhållning.

18.

Europaparlamentet betonar behovet av att hantera de demografiska trender som visar en fortsatt migration från landsbygden till städer, och att undersöka vilka konsekvenser detta får för dessa områden. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utarbeta strategier för att blåsa nytt liv i sårbara områden genom att utveckla infrastruktur, främja verkliga utvecklingsmöjligheter som överensstämmer med dessa områdens specifika potential, bevara offentliga tjänster genom att förbättra den lokala administrativa kapaciteten och decentralisera den offentliga sektorn, erbjuda lämplig utbildning och lämpliga sysselsättningsmöjligheter, förbättra bostäder och levnadsvillkor och öka dragningskraften för investerare i dessa områden. Parlamentet anser att städerna samtidigt behöver stöd i sina ansträngningar att försöka lösa de stadsrelaterade problemen.

19.

Även om utflyttningen från landsbygden tidigare var en ”säkerhetsventil” för de jordbrukare som inte längre kunde arbeta inom jordbruket har tiderna enligt Europaparlamentet nu ändrats, eftersom arbetslösheten nu drabbar hårdast dem som saknar utbildning. Parlamentet tillägger att de företag som etablerat sig på landsbygden är sålunda de som först drabbas av omstruktureringar och utlokaliseringar, vilket minskar ytterligare de möjligheter till mångsidig verksamhet som småjordbrukare i trångmål tidigare kunnat räkna med för att dryga ut sin inkomst från jordbruket samt ökar deras fattigdom.

20.

Europaparlamentet betonar att strukturpolitiken måste bevaras efter 2013 och att översynen av budgeten bör användas som en möjlighet att säkerställa att nödvändiga medel görs tillgängliga för att garantera en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU:s regioner och länder i framtiden.

21.

Europaparlamentet rekommenderar att politiska åtgärder för att förhindra social utestängning och aktivera sårbara samhällsgrupper bör inbegripa frivilligverksamhet.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett särskilt förslag i syfte att på ett realistiskt och konkret sätt hantera sårbara samhällsgruppers problem, inklusive social utestängning.

23.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/5

A.

I FN:s millenniedeklaration uppmanas alla stater att säkerställa konsekvens i utvecklingspolitiken.

B.

EU är starkt engagerat för att säkerställa konsekvens i utvecklingspolitiken i enlighet med artikel 178 i EG-fördraget, i vilken det fastställs att ”gemenskapen skall beakta målen i artikel 178 då den genomför sådan politik som kan beröra utvecklingsländerna”.

C.

I punkt 35 i den ovannämnda förklaringen ”Europeiskt samförstånd om utveckling” anges att ”EU är fast beslutet att vidta åtgärder för att främja konsekvens i utvecklingspolitiken på ett antal områden” och att ”det är viktigt att strategier som inte rör utveckling bistår utvecklingsländerna i deras insatser för att nå millennieutvecklingsmålen”.

D.

I kommissionens ovannämnda tvåårsrapport om en konsekvent politik för utveckling konstateras bland annat följande:

E.

I slutsatserna från rådets möte den 24 maj 2005 ingår ett åtagande om att EU ska arbeta för en mer konsekvent utvecklingspolitik, särskilt inom tolv prioriterade politikområden, däribland handel, fiske, miljö, klimatförändringar, migration och sysselsättning.

F.

De viktigaste biologiska naturresurser som EU importerar från Västafrika är fisk och timmer. Enligt kommissionens generaldirektorat för handel går mer än 80 procent av exporten av fisk och timmer från Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) till EU.

G.

FN definierar Västafrika som Afrikas västligaste region som omfattar följande 16 länder: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Togo (dvs. Ecowas samt Mauretanien) (8); dessutom anses ofta Kamerun tillhöra Västafrika.

1.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, rådet och medlemsstaterna i högre grad uppmärksammar och förbinder sig att föra en konsekvent utvecklingspolitik, såsom framgår av de 12 åtagandena inom den konsekventa utvecklingspolitiken, tvåårsrapporterna och flera andra nya mekanismer.

2.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU för en konsekvent politik för att bidra till att millennieutvecklingsmålen kan uppnås.

3.

Europaparlamentet understryker att politisk vilja och ett åtagande att ta hänsyn till utvecklingsländernas intressen inom alla områden som berör dem är avgörande för att en mer konsekvent politik ska uppnås.

4.

Europaparlamentet pekar på att det finns starka kopplingar dels mellan EU:s utvecklings- och fiskeripolitik, dels mellan utvecklings- och timmerhandelspolitiken och betonar att politiska åtgärder som EU vidtar inom områdena fiske och timmer har en betydande inverkan på den lokala hållbara utvecklingen.

5.

Europaparlamentet påminner om att man vid COP 13 erkände att skogsskövling i stor utsträckning bidrar till växthusgasutsläppen och därmed till klimatförändringarna, och understryker behovet av att bistå utvecklingsländerna i deras insatser för att bevara sina skogar och förvalta dem på ett hållbart sätt. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genom betydande ekonomiskt stöd, särskilt till länder i Afrika, bidra till internationella initiativ som syftar till att bevara skogen i utvecklingsländerna och se till att den utnyttjas och förvaltas på ett hållbart sätt.

6.

Europaparlamentet är bekymrat över att skogsskövlingen bidrar till klimatförändringarna. Skogsskövlingen står för omkring 20 procent av de växthusgasutsläpp som orsakas av människan varje år och förstör utkomstmöjligheterna för miljontals lokala och inhemska befolkningsgrupper.

7.

Europaparlamentet finner det oroväckande att de internationella marknaderna destabiliseras och producentländernas skatteintäkter begränsas till följd av billig import av olagliga timmer- och skogsprodukter och det faktum att vissa aktörer inom industrin inte följer de grundläggande sociala och miljömässiga normerna.

8.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över FAO:s uppskattning att mindre än 7 procent av världens totala skogsareal är miljömärkt och att mindre än 5 procent av de tropiska skogarna förvaltas på ett hållbart sätt.

9.

Europaparlamentet ser positivt på det faktum att kommissionen när det gäller Västafrika deltar i officiella förhandlingar med Ghana och Kamerun och i inledande diskussioner med Liberia med sikte på att underteckna frivilliga partnerskapsavtal för att kontrollera om den direkta exporten av timmerprodukter till EU är laglig.

10.

Europaparlamentet understryker att alla system för bevarande av skog, däribland fonden Forest Carbon Partnership Facility (FCPF) och EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) måste säkra ursprungsbefolkningarnas och lokalbefolkningarnas traditionella rättigheter att utnyttja sina skogar i enlighet med FN:s förklaring om ursprungsfolkens rättigheter.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bevilja ansökningar om stöd till initiativ för hållbar skogsförvaltning inom ramen för programplanering av bistånd och landstrategidokument.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om EU:s strategi, engagemang och stöd till befintliga och framtida finansieringsmekanismer för att främja skogsskydd och minska utsläppen från skogsskövling, inbegripet inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet samt fonden mot skogsskövling, Forest Carbon Partnership Facility. Meddelandet bör redogöra för EU:s åtaganden att tillhandahålla kapital för att hjälpa utvecklingsländerna skydda sin skog, finansiera skyddade skogsområden och främja ekonomiska alternativ till skogsförstöring.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att skynda på genomförandet av EU:s ovannämnda Flegt-handlingsplan och Flegt-förordning, som syftar till att bekämpa olaglig avverkning och handeln med olagligt timmer, öka konsumtionen av hållbart producerade trävaror och kraftigt öka antalet partnerländer.

14.

Framför allt uppmanar Europaparlamentet kommissionen att under innevarande valperiod lägga fram ett omfattande lagförslag för att hindra försäljning av timmer och trävaror från olagliga och icke hållbara källor.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att skynda på antagandet och genomförandet av en miljövänlig politik för offentlig upphandling såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå. Denna bör gynna miljömärkta trävaror, i synnerhet sådana som är certifierade enligt det system som utarbetats av Forest Stewardship Council (FSC).

16.

Europaparlamentet betonar att många länder i Västafrika är starkt beroende av fiske, som är en källa till sysselsättning, livsmedelsförsörjning, protein, statsintäkter och utländsk valuta. Detta illustreras i en färsk fallstudie från Internationella migrationsorganisationen, som visar att tillbakagången för den lokala fiskenäringen är en av de viktigaste orsakerna till att människor utvandrar från Senegal.

17.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse och uppmuntrar de framsteg som har gjorts på detta område, men är fortfarande oroat över att vissa länder agerar mycket långsamt och med stor betänksamhet för att skydda sina egna resurser. Parlamentet beklagar att de biologiska naturresursernas hållbarhet, däribland fiskeresurser, och fördelarna av ett hållbart utnyttjande av dessa resurser fortfarande inte är en prioritering för dessa länder, trots de ansträngningar som EU har gjort inom ramen för partnerskapsavtalen, och dessutom ofta är underställda andra politiska och ekonomiska intressen.

18.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka frågan och det tydliga sambandet mellan de kraftigt minskade fiskbestånden längs Västafrikas kuster och det stora antalet immigranter från västafrikanska länder till EU.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna i de västafrikanska länderna att bekämpa olagligt fiske och övervaka och kontrollera fiskbestånden, för att man ska komma till rätta med den kraftiga minskningen av fiskbestånden i de västafrikanska vattnen.

20.

Europaparlamentet anser att fiskeresurserna i Västafrika kan spela en viktig roll för den lokala utvecklingen och livsmedelsförsörjningen. Parlamentet konstaterar med oro att många bestånd i Västafrika är överfiskade och att minst ett är utrotningshotat enligt de senaste vetenskapliga bedömningarna av Fiskerikommittén för östra Centralatlanten från 2006.

21.

Europaparlamentet anser att en utvärdering av graden av samordning mellan gemenskapens utvecklingspolitik och dess fiskepolitik måste täcka in många andra aspekter än de bilaterala fiskepartnerskapsavtal som undertecknats med flera tredjeländer i Västafrika. Lika viktig är gemenskapens politik med hänsyn till

22.

Europaparlamentet ber kommissionen att, mot bakgrund av det ännu inte helt överenskomna och undertecknade avtalet om ekonomiskt partnerskap med de västafrikanska länderna, gå vidare i enlighet med strategin för en konsekvent utvecklingspolitik i förhandlingarna om avtal om fisk och timmer i arbetet med avtalet om ekonomiskt partnerskap.

23.

Europaparlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen att agera enligt slutmålet för de ekonomiska partnerskapen, vilket är att förbättra den regionala integrationen och stärka AVS-ländernas ekonomiska ställning; särskilt viktigt är det att de västafrikanska ländernas ställning stärks.

24.

Europaparlamentet anser att EU i sin fiskeripolitik, däribland i förbindelserna med Västafrika, måste respektera FAO:s ovannämnda uppförandekod för ansvarsfullt fiske från 1995.

25.

Europaparlamentet välkomnar att sju västafrikanska länder har skrivit under fiskeavtal med EU i form av de nya partnerskapsavtalen. Utöver det grundläggande målet att skydda EU-flottans intressen innehåller dessa avtal även bestämmelser om att tredjeländer måste införa planer som garanterar ett hållbart utnyttjande av deras fiskeresurser.

26.

Den tidigare tillförseln av ytterligare fiskekapacitet till en region som har ett förhållandevis svagt system för fiskeriförvaltning och otillräckliga resurser för att övervaka och kontrollera fiskefartygens verksamhet har enligt Europaparlamentets mening bidragit till det problematiska läget för fiskeresurserna i regionen. Således välkomnar parlamentet att stödet till överföring av fiskekapacitet från EU till Västafrika slopades 2005.

27.

Europaparlamentet noterar att när EU minskar sin verksamhet i de västafrikanska fiskevattnen kan dess plats komma att fyllas av fiskeflottor från andra länder, som kanske inte följer samma principer för hållbarhet.

28.

När det gäller fiskeresurserna anser Europaparlamentet i synnerhet att det är nödvändigt att uppmärksamma följande aspekter:

29.

Europaparlamentet uppmanar EU att frikoppla ersättningen för fiskeavtal från de fiskemöjligheter som erbjuds i gengäld, eftersom kopplingen kan leda till att ett tredjeland inte begränsar tillträdet till sina fiskevatten när bestånden är utfiskade eller till att ett tredjelands statsintäkter plötsligt minskar drastiskt.

30.

Europaparlamentet uppmanar EU att vidta följande åtgärder för att göra fiskeverksamheten i Västafrika hållbar och samordna den med gemenskapens utvecklingspolitik, oavsett om den bedrivs inom partnerskapsavtal eller privata avtal:

31.

Trots att den ekonomiska ersättning som betalas ut genom fiskeavtalen har kommit att stå för en betydande del av vissa tredjeländers totala budget, till vilken man måste lägga investeringar från fartygsägare och medlemsstaternas bilaterala samarbete, bl. a. ekonomiskt sådant, måste Europaparlamentet erkänna att samarbetet för en hållbar utveckling inte enbart kan vara beroende av den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet anser att det är nödvändigt att även koppla in resten av gemenskapspolitiken, i första hand utvecklingssamarbetet, för att skapa politiska och socioekonomiska förhållanden som gör det möjligt för dessa länder att omdirigera sina administrativa och ekonomiska insatser tills de fullt ut och på ett hållbart sätt kan utnyttja den potential som deras biologiska naturresurser erbjuder.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre samordna sina projekt för utvecklingssamarbete, också i det skede då prioriteringar och mål fastställs.

33.

Europaparlamentet beklagar att den bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling i fråga om avtalen om ekonomiskt partnerskap mellan EU och AVS-länderna från maj 2007 som kommissionen beställt inte undersöker skogssektorn och endast berör fiskerifrågor.

34.

Parlamentet begär att kommissionen ska

35.

Europaparlamentet konstaterar avslutningsvis att Flegt-processen och den nya generationens reformerade fiskepartnerskapsavtal sedan 2003 är viktiga språngbrädor för en utvecklingsvänlig politik. Parlamentet understryker dock att EU:s politik avseende fisk och timmer från Västafrika måste breddas och förstärkas för att utvecklingspolitiken ska kunna bli verkligt konsekvent.

36.

Europaparlamentet uppdrar åt sin talman att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, medlemsstaternas regeringar och parlament, sekretariaten för staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, Ecowas, Afrikanska unionen, OECD, den subregionala fiskerikommissionen, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten, Ecowasländernas regeringar samt Mauretaniens och Kameruns regeringar.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/13

A.

Det besök som parlamentets föredragande gjort hos kommittén för saknade personer, på uppgrävningsplatserna, på det antropologiska laboratoriet – i vars arbete båda befolkningsgrupper deltar – och hos saknade personers familjer i Cypern hade uteslutande i syfte att undersöka det humanitära problem med de saknade personerna (grekcyprioter och turkcyprioter) som är kopplat till de anhörigas rätt att få veta vad som har hänt dessa personer.

B.

Den stora sorg och det lidande som de saknade personernas familjer i årtionden har fått utstå till följd av ovissheten om sina älskade anhörigas öde fortsätter än i dag. Alla tänkbara insatser måste därför göras för att påskynda utredningarna medan det ännu finns ögonvittnen.

C.

Kommittén för saknade personer i Cypern har gjort framsteg sedan 2004 när det gäller uppgrävning och identifiering av kvarlevor och visar beslutsamhet att gå vidare i syfte att uppnå resultat som kan uppnås endast om dess kapacitet ökas, särskilt på fältet.

D.

Kommitténs projekt för uppgrävning, identifiering och återbördande av kvarlevor efter saknade personer har pågått sedan augusti 2006, och hittills har kvarlevorna efter 398 personer grävts upp, varav 266 har analyserats vid kommitténs antropologiska laboratorium i ett försök att göra sannolika identifieringar.

E.

Det rättsgenetiska laboratoriet vid Cyperns institut för neurologi och genetik fick i uppdrag att identifiera de skelettrester som grävdes upp genom att använda DNA-typningsmetoder. De första delarna lämnades in i början av april 2007.

F.

De första säkra identifieringarna gjordes i slutet av juni 2007, och fram till i dag har 91 kvarlevor efter personer som grävts upp inom ramen för kommitténs projekt identifierats genom denna process.

G.

Det största enskilda bidraget till kommittén för saknade personer, 1,5 miljoner euro, täcker endast perioden fram till slutet av 2008 och ingår i EU:s ekonomiska stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen.

H.

Det konstruktiva samarbetet mellan grekcypriotiska och turkcypriotiska medlemmar av kommittén för saknade personer, liksom det goda samarbetet mellan de blandade grek- och turkcypriotiska arbetslagen, både i laboratoriet och på fältet bör noteras.

1.

Europaparlamentet uppmanar de berörda parterna att fortsätta det ärliga och uppriktiga samarbetet för att snabbt slutföra nödvändiga utredningar om vad som hänt alla personer som saknas i Cypern och att ge full verkan åt avgörandet från Europadomstolen av den 10 maj 2001.

2.

Europaparlamentet uppmanar de berörda parterna och alla dem som har eller kan få tillgång till uppgifter eller bevis från personlig kunskap, arkiv, rapporter från slagfält eller register från interneringsanläggningar att ställa dessa uppgifter eller bevis till förfogande för kommittén för saknade personer i syfte att hjälpa till att påskynda dess arbete.

3.

Europaparlamentet anser att ytterligare ekonomiskt stöd bör anslås till kommittén för saknade personer för åren från och med 2009 och att det är nödvändigt att avsätta ett tilläggsbelopp på 2 miljoner euro i Europeiska unionens allmänna budget för 2009.

4.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att enas om detta ytterligare ekonomiska bistånd för 2009, inte bara för att medge fortsatt arbete, utan även för att öka kapaciteten, särskilt på fältet, och göra det möjligt att anställa fler forskare och anskaffa mer utrustning.

5.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta med sitt hittillsvarande stöd.

6.

Europaparlamentet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att fortsätta att följa upp frågan om saknade personer i Cypern och att avlägga årliga rapporter.

7.

Europaparlamentet bemyndigar parlamentets föredragande och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att vidta alla tänkbara åtgärder för att förmå alla berörda parter att uppriktigt och aktivt medverka i arbetet att utreda vad som har hänt var och en av de saknade personerna.

8.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, regeringarna och parlamenten i Cypern, Turkiet, Grekland och Förenade kungariket och till kommittén för saknade personer i Cypern.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/15

A.

Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, exempelvis översvämningar, som leder till betydande skador för människor, ekonomi, miljö och kultur inträffar allt oftare, vilket kräver förstärkta åtgärder inte bara på EU nivå utan också när det gäller förebyggande och återställande.

B.

Problemen med skogsbränder och torka kommer att bli allt mer akuta i takt med att extremt torra somrar blir allt vanligare. De senaste årens och även aktuella erfarenheter understryker behovet av att stärka gemenskapens civilskydd, förebyggande åtgärder, beredskap och insatskapacitet när det gäller skogsbränder och andra vilda bränder.

C.

Idag finns inga riktlinjer för förebyggande av skogsbränder på EU-nivå.

D.

Medlemsstaterna ansvarar fortfarande för att upprätthålla markanvändningsstrategier som inte ger förvrängda incitament att anlägga skogsbränder i syfte att ändra markens status.

E.

I kommissionens grönbok om anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder (KOM(2007)0354) betonas att klimatförändringen kommer att öka förekomsten av extrema väderfenomen i Europa och medföra ökade risker för skador på människor, infrastruktur och miljö.

F.

För att kunna förstärka unionens kapacitet att hantera katastrofer krävs en strategi som omfattar förebyggande av katastrofer, beredskap, katastrofinsatser och återställande på nationell, europeisk och internationell nivå.

G.

Det stora antalet skogsbränder i södra Europa under 2007 och deras omfattning beror på flera olika faktorer, däribland klimatförändringar, en otillräcklig definition av skog och en bristande skogsvård samt en kombination av naturliga orsaker och mänskligt slarv, men även brottslig verksamhet, och det faktum att ett antal skogsbränder har ägt rum under våren torde väcka oss till insikt om att motsvarande händelser kan komma att upprepas under sommaren 2008.

H.

Det krävs bättre samordning mellan rådet, kommissionen och medlemsstaterna, inte bara när det gäller förebyggande åtgärder utan under hela katastrofscenariot fram till de sista skedena av den återställande verksamheten. Europaparlamentet måste också vara nära involverat i detta arbete.

I.

Dagens katastrofer är ofta gränsöverskridande och kräver multilaterala och samordnade insatser. Samtidigt måste man beakta de skadliga ekonomiska och sociala följderna av naturkatastroferna för regionala ekonomier, produktiv verksamhet och turism.

J.

I en värld med fler och allvarligare naturkatastrofer, där de fattigaste människorna drabbas hårdast, måste EU:s aktörer arbeta tillsammans för att se till det humanitära biståndet skickas på ett effektivt sätt till offren och minska sårbarheten.

K.

Bristen på gemensamma larmsignaler och larmrutiner är också ett stort problem med tanke på medborgarnas ökade rörlighet i unionen och i tredjeländer.

L.

EU måste erkänna den särskilda typ av naturkatastrofer som inträffar i Medelhavsområdet i form av torka och bränder och anpassa sitt arbete med förebyggande åtgärder, forskning, riskhantering, civilskydd och solidaritetsinstrument efter det.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer liksom det övergripande målet med bättre samordning, effektivitet och ökad synlighet hos EU:s katastrofinsatser.

2.

Europaparlamentet anser att förstärkningen av unionens förebyggande av katastrofer och insatskapacitet vid katastrofer är ett högt prioriterat politiskt mål för EU och att alla åtgärder bör vidtas för att nå detta mål särskilt med tanke på de kraftiga översvämningar som inträffat under de senaste åren.

3.

Europaparlamentet betonar att kommissionens strategi för hantering av naturliga katastrofer och katastrofer orsakade av människan i EU eller tredjeländer bör vara helt konsekvent och förenlig med dess meddelande om Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna (KOM(2008)0030) samt med dess förslag om de ansträngningar som medlemsstaterna bör göra för att minska sina utsläpp av växthusgaser i syfte att uppfylla gemenskapens åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2020. Parlamentet betonar att klimatförändringarna på ett avgörande sätt har bidragit till att naturkatastrofer har blivit allt vanligare och allvarligare, och framhåller att miljöpolitik och lagstiftning om klimatförändringar måste vara de pelare som unionens insatskapacitet vid katastrofer bygger på, i syfte att förhindra ytterligare skador på människor, infrastruktur och miljö.

4.

Europaparlamentet menar att sammanhållning och samordning mellan olika politikområden och institutioner på lokal, regional, nationell och europeisk nivå kommer att leda till att EU:s katastrofhantering blir effektivare, mer integrerad och synligare.

5.

Europaparlamentet menar att samarbete med kandidatländer och potentiella kandidatländer för att förbättra deras förmåga att förebygga och hantera katastrofer och stöd till regionalt samarbete ligger både i EU:s och de berörda ländernas intresse, och därför bör utvecklas och förstärkas på ett sätt som säkerställer att parterna kompletterar varandra och att man undviker dubbelarbete med befintliga bilaterala, regionala och internationella initiativ.

6.

Europaparlamentet understryker att det arbete som kommissionen planerar för att bygga upp en kunskapsbas om katastrofscenarier, kapacitetsbehov och tillgänglig kapacitet, samt inverkan av olika alternativ för att åtgärda eventuella brister, inte bör användas för att skjuta upp viktiga förslag om hur man skyddar människor, egendom och miljön från katastrofer.

7.

Europaparlamentet understryker att kommissionens strategi bör omfatta hela katastrofscenariot från förebyggande till återställande samt naturliga katastrofer, inbegripet extrem torka, och katastrofer orsakade av människan i EU eller tredjeländer, och att ytterligare insatser krävs inom de områden som omfattas av kommissionens ovannämnda meddelande.

8.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av en handlingsplan för genomförandet av Europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, ett viktigt bidrag till ett effektivt, välkoordinerat och förstärkt europeiskt humanitärt bistånd.

9.

Europaparlamentet framhåller vikten av att den globala reaktionsförmågan förstärks, och erkänner därför den roll som spelas av viktiga humanitära aktörer som FN, Röda korset och frivilligorganisationer i områden i tredjeländer som är utsatta för katastrofer.

10.

Europaparlamentet påminner om att användningen i tredjeländer av civilskyddsutrustning och militär utrustning som svar på humanitära situationer måste vara i linje med internationella riktlinjer som Osloriktlinjerna och MCDA-riktlinjerna, särskilt för att slå vakt om de humanitära principerna om neutralitet, mänsklighet, opartiskhet och oberoende. Parlamentet understryker att när civilskyddsresurser skickas till humanitära krishärdar så ska användningen av dem styras av behoven och komplettera och samordnas med det humanitära biståndet.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte bara inrikta sig på riskbaserade strategier som förberedelse för extrema fenomen, utan också att försöka minska sårbarheten på EU-politisk nivå genom lämplig planering och åtgärder för att minska riskerna i god tid, vid behov med tillbörlig hänsyn till politik och lagstiftning avseende miljö och klimatförändringar.

12.

Europaparlamentet upprepar att det enda syftet med gemenskapens humanitära bistånd och bistånd till civilskydd som tillhandahålls till tredjeländer är att förebygga eller lindra mänskligt lidande och ska alltid enbart baseras på offrens behov och i enlighet med de grundläggande humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och icke-diskriminering.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast, dock senast i slutet av 2008, lägga fram förslag om förebyggande av katastrofer inom unionen samt en EU-strategi för att minska riskerna för katastrofer i utvecklingsländerna.

14.

Europaparlamentet erinrar att EU kommer att stödja den förberedande verksamhet som görs på lokal nivå för humanitära insatser och ta med katastrofbegränsande åtgärder i sin utvecklingspolitik.

15.

Europaparlamentet beklagar att den förre kommissionsledamoten Michel Barniers förslag om att inrätta en europeisk räddningstjänststyrka fortfarande inte har genomförts. Parlamentet understryker mot denna bakgrund att det är nödvändigt att bygga upp en kapacitet för snabbinsatser utifrån medlemsstaternas räddningstjänstmoduler, i enlighet med Europeiska rådets mandat av den 15–16 juni 2006. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett konkret förslag i detta syfte.

16.

Europaparlamentet beklagar att rådet verkar ha fattat beslut om att inte anta den nya förordningen om Europeiska unionens solidaritetsfond, trots parlamentets starka stöd för en översyn av det befintliga instrumentet. Parlamentet påminner rådet om att parlamentet antog sin ståndpunkt med en överväldigande majoritet vid första behandlingen i maj 2006 och att ärendet har varit blockerat hos rådet i över två år. Parlamentet upprepar att det är övertygat om att den nya förordningen om Europeiska unionens solidaritetsfond, som bland annat sänker trösklarna för utnyttjande av fonden, skulle ge unionen bättre möjligheter att på ett mer effektivt, flexibelt och snabbt sätt åtgärda skador som förorsakats av katastrofer. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att fatta beslut om att inte förkasta denna förordning och att begära en omedelbar översyn av Europeiska unionens nuvarande solidaritetsfond.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i tillämpliga fall utnyttja Europeiska unionens nuvarande solidaritetsfond på ett så flexibelt sätt som möjligt och utan några dröjsmål. Parlamentet anser att det vid en naturkatastrof är av största vikt att de nödvändiga resurserna ur Europeiska unionens solidaritetsfond ställs till förfogande omedelbart för att lindra lidandet och tillgodose offrens och deras närmaste familjemedlemmars behov.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra mer forskning inriktad på att förbättra metoder och material för förebyggande av skogsbränder och se över planering och markanvändning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra och genomföra sina lagstiftningsramar för skogsskydd och avstå från försäljning, omklassificering och privatisering, och därmed begränsa intrång och spekulation. Parlamentet menar att allt tillgängligt kunnande i EU, inklusive satellitsystem, bör användas för detta ändamål.

19.

Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att lägga fram ett paket med rättsligt bindande instrument (t. ex. ett ramdirektiv) som syftar till att åtgärda bristerna i EU:s nuvarande lagstiftning, politik och program när det gäller förebyggande av katastrofer och katastrofinsatser.

20.

Europaparlamentet rekommenderar att en sådan övergripande ram omfattar tre pelare för förebyggande. Dessa bör syfta till att stärka den förebyggande effekten hos befintliga EU-mekanismer och strategier i medlemsstaterna, utforma en ny ramstrategi för förebyggande av katastrofer och stödja vidareutveckling av kunskap om förebyggande och teknik genom EU:s program för forskning och utveckling.

21.

Europaparlamentet rekommenderar att förslagen om att stärka EU:s övergripande insatskapacitet innefattar inrättande av centrala resurser som är garanterat tillgängliga för att när som helst delta i europeiska civila räddningsinsatser. Detta bör i första hand bygga på nationell kapacitet och vid behov innefatta aktiviteter tillsammans med andra parter.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på bästa möjliga sätt utnyttja 2008 års pilotprojekt om skogsbränder och förberedande åtgärder till kapacitet för snabba insatser, för att göra försök med operativa förfaranden med medlemsstaterna och övriga parter som ställer insatskapacitet till förfogande vid alla tidpunkter för europeiska civila räddningsinsatser. Parlamentet anser att detta kommer att ge viktiga erfarenheter inför framtida lagförslag.

23.

Europaparlamentet stöder verksamhet som syftar till att stärka medlemsstaternas beredskap i fråga om civilskydd, särskilt genom utbyte av experter och bästa praxis, övningar och beredskapsprojekt.

24.

Europaparlamentet upprepar den uppmaning det riktade till kommissionen i sin resolution från 18 maj 2006 om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) (3) om att lägga fram ett förslag till direktiv om förebyggande och hantering av skogsbränder, vilket bör omfatta regelbunden insamling av uppgifter, utarbetande av kartor och identifiering av områden som befinner sig i farozonen, utarbetande av planer för hantering av brandrisker samt identifiering, från medlemsstaternas sida, av anslagna medel och tillgängliga resurser. Dessutom är det nödvändigt att samordna förvaltningarna, inrätta minimikrav för utbildning av brandsläckningspersonal och fastställa miljöansvar och påföljder.

25.

Europaparlamentet uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål fatta ett beslut om den föreslagna förordningen om inrättande av EU:s solidaritetsfond i syfte att bättre definiera kriterierna och de händelser som är bidragsberättigande, inbegripet torka, så att skador förorsakade av naturkatastrofer kan åtgärdas på ett effektivare, flexiblare och snabbare sätt, och också med tanke på att parlamentet antog sin ståndpunkt för så länge sedan som i maj 2006.

26.

Europaparlamentet anser att befintliga riktlinjer bör stärkas och nya utarbetas för att se till att förebyggande åtgärder och reducering av katastrofrisker integreras på det sätt som krävs i strukturfondernas och sammanhållningsfondernas program. Parlamentet begär särskilt att bidrag från gemenskapens finansiella instrument beläggs med villkor och att gemenskapsstöd återbetalas om det utnyttjas på otillbörligt sätt, exempelvis om återbeskogninsplaner inte fullföljs och/eller andra obligatoriska villkor inte uppfylls. Parlamentet begär också att informationskampanjer om förebyggande åtgärder och utbildning finansieras med medel från gemenskapsprogram.

27.

Europaparlamentet hoppas att man i kommissionens förslag om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer utnyttjar den samlade sakkunskapen om geografisk lokalisering av yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, och framför allt dem som drabbats allvarligast av naturkatastrofer, att till fullo utnyttja de finansieringsmöjligheter som strukturfonderna och andra gemenskapsfonder erbjuder under den aktuella programperioden 2007–2013 samt att i tillämpliga fall integrera förebyggande åtgärder och projekt som prioriterade åtgärder i de relevanta operativa programmen.

29.

Europaparlamentet anser att förfarandena för utnyttjande av solidaritetsfonden måste ses över så att utbetalningen av stöd kan påskyndas. Parlamentet anser särskilt att man för detta ändamål skulle kunna utveckla ett system för förhandsutbetalning som bygger på inledande uppskattningar av den direkta skadan, varvid ytterligare utbetalningar skulle vara beroende av de slutliga beräkningarna av den totala direkta skadan och av att mottagaren kan bevisa att förebyggande åtgärder har vidtagits till följd av katastrofen.

30.

Europaparlamentet understryker vikten av att förstärka övervaknings- och informationscentrumet med nödvändiga mänskliga och materiella resurser så att det aktivt kan stödja de verksamheter som medlemsstaterna inleder inom ramen för gemenskapens civilskyddsmekanism.

31.

Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att bedöma en rad olika alternativ för att inrätta ett starkt europeiskt utbildningsnätverk för katastrofinsatser, som täcker alla faser av katastrofhantering, och att snarast möjligt lägga fram förslag till en sådan struktur. Parlamentet begär att man ytterligare förstärker beredskapen avseende civilskydd och ger olika medlemsstaters grupper och moduler bättre kapacitet att arbeta tillsammans.

32.

Europaparlamentet påminner om rådets slutsatser från december 2007 om utarbetande och inrättande av ett system för tidig varning i EU och inrättandet av ett system för tidig varning för flodvågor i nordöstra Atlanten och Medelhavsområdet och bekräftar behovet av att medlemsstaterna och kommissionen tar initiativ för att förbättra system för tidig varning och signaler som varnar för katastrofer.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera frågan om tillräckliga EU-medel för förebyggande av katastrofer, beredskap, katastrofinsatser och återställande i sina förslag till budgetöversyn 2008/2009.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det gemensamma europeiska larmnumret 112 fungerar effektivt.

35.

Europaparlamentet trycker på att gemenskapen ska erkänna särdragen i de naturkatastrofer som drabbar Medelhavsområdet, såsom torka och skogsbränder, och att gemenskapens instrument för förebyggande, forskning, riskhantering, civilskydd och solidaritet ska anpassas i enlighet härmed, i syfte att förbättra beredskapen på denna typ av katastrofer i varje medlemsstat.

36.

Europaparlamentet trycker på att behovet av större gemenskapsfinansiering av förebyggande åtgärder ska få ett erkännande.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/20

A.

Tullunionen har sedan 1968 spelat en avgörande roll för bevarandet och utvecklingen av den inre marknaden och skapat välstånd genom att underlätta laglig och konkurrenskraftig handel med och inom unionen och samtidigt garanterat skyddet av medborgarna.

B.

En europeisk tullunion innebär att inga tullavgifter tas ut vi de inre gränserna mellan medlemsstaterna, att gemensamma tullavgifter tas ut på import från tredjeländer, att gemensamma ursprungsregler gäller för produkter från tredjeländer och att det finns en gemensam definition av tullvärdet.

C.

Utvecklingen av gemenskapslagstiftningen har syftat till att garantera att samma regler tillämpas för alla produkter som importeras till EU.

D.

EU:s tullmyndigheter fyller en dubbel funktion, dels att ta ut tullar och importavgifter, dels att värna om medborgarnas hälsa och säkerhet vid EU:s yttre gränser.

E.

Europaparlamentets första undersökningskommitté fokuserade på tullfrågor och kom i punkt 17.3.1 i sin ovannämnda rapport fram till följande: ”För att se till att de ekonomiska aktörerna och folk i allmänhet har det förtroende som är nödvändigt för att den inre marknadens handelsmiljö ska vara tillräckligt skyddad måste en gemensam ram för tullverken inom EU vara ett långsiktigt mål för Europeiska unionen”.

F.

Globaliseringen har medfört en enorm ökning av den internationella handeln och utveckling av nya produktions- och konsumtionsmönster, men nya globala hot som terrorism, klimatförändring och olaglig handel har också uppstått.

G.

Att minska kostnaderna för iakttagande av bestämmelser och administrativa kostnader har blivit en nyckelfråga för att säkra en effektiv administration inom EU.

1.

Europaparlamentet anser att mycket har uppnåtts under de fyrtio år tullunionen har funnits och att den också har gagnat EU:s näringsliv och medborgare.

2.

Europaparlamentet bekräftar att tullmyndigheterna, som huvudsakligen ansvarar för att kontrollera den internationella handeln i EU, härigenom bidrar till att garantera en öppen och rättvis handel och genomföra den inre marknadens yttre dimension, den gemensamma handelspolitiken och andra gemensamma politikområden i EU samt till att garantera säkerheten inom hela försörjningskedjan.

3.

Europaparlamentet bekräftar att de åtgärder som vidtagits av tullmyndigheterna syftar till att skydda EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen samt till att skydda EU mot illojala och olagliga handelsmetoder.

4.

Europaparlamentet bekräftar att åtgärderna också syftar till att garantera säkerheten för EU och dess medborgare och samtidigt skydda miljön och upprätthålla en rimlig balans mellan behovet av att utföra tullkontroller och att underlätta den lagliga handeln i syfte att förstärka den europeiska konkurrenskraften.

5.

Europaparlamentet vill i detta avseende lyckönska tulltjänstemännen för deras effektiva arbete i kampen mot förfalskningar, vilket har gjort det möjligt att beslagta 79 miljoner varumärkesförfalskade och pirattillverkade produkter i 43 000 registrerade fall under 2007. Med hänsyn till den exponentiella ökningen av mängden beslagtagna varumärkesförfalskade produkter anser parlamentet att det krävs konkreta tullåtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskningar och pirattillverkning, exempelvis genom att öka antalet specialiserade tulltjänstemän som ägnar sig åt detta arbete inom kommissionen och i medlemsstaterna samt genom att undersöka fördelarna med att inrätta ett europeiskt observatorium för varumärkesförfalskningar.

6.

Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens ovannämnda meddelande som ger en tydlig inriktning för tullens arbete under perioden 2013–2019.

7.

Europaparlamentet understryker att EU:s tullmyndigheter kontinuerligt måste föregripa framtida utmaningar och utveckla och använda nyaste kunskaper, teknik och metoder för att underlätta och kontrollera handeln på ett så effektivt sätt som möjligt.

8.

Europaparlamentet betonar vikten av att kandidatländerna följer EU:s tullstandarder, och välkomnar därför det tekniska bistånd som kommissionen och medlemsstaterna tillhandahåller kandidatländerna.

9.

Europaparlamentet välkomnar de huvudsakliga slutsatserna från de olika seminarier som anordnats inom ramen för programmet Tull 2013, det vill säga förbättring av samarbetsnäten mellan tullen och marknadsövervakningsmyndigheterna, bättre riskförvaltning och utökade utbyten av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis när det gäller samarbete och kontroller.

10.

Europaparlamentet anser att samarbete är väsentligt för att garantera effektiva tulltjänster i EU med hänsyn till de många hot de måste bekämpa.

11.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förstärka det administrativa samarbetet mellan deras tullmyndigheter och mellan tullmyndigheterna och andra statliga organ såsom veterinärmyndigheter och organ som ansvarar för produktsäkerhet, i syfte att se till att förvaltningen av EU:s yttre gränser blir ett gemensamt ansvar och att säkerheten för EU:s medborgare garanteras.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samarbetet med sina handelspartner via befintliga och nya program för tullsamarbete för att underlätta handeln för tillförlitliga näringsidkare och garantera försörjningskedjans säkerhet.

13.

Europaparlamentet betonar vikten av att garantera att alla ekonomiska parter är representerade i tullkodexkommittén.

14.

Europaparlamentet ställer sig positivt till undertecknandet av de olika avtal som Europeiska gemenskapen har ingått med sina huvudsakliga handelspartner över hela världen.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka det internationella samarbetet inom ramen för internationella organisationer (Världshandelsorganisationen och Världstullsorganisationen) och med tredjeländer på tullområdet. Parlamentet påpekar att syftet med detta är att säkra mer effektiva tullkontroller och främja EU:s standarder, samtidigt som man gör det möjligt för handeln att gagna EU och dess handelspartner. Härigenom skulle man framför allt möjliggöra gemensamma insatser och pilotprojekt för att stärka samarbetet på fältet mellan tulltjänstemän från EU och tredjeländer.

16.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare stärka tullens roll i kampen mot de specifika hoten från förfalskade produkter, särskilt förfalskade läkemedel och leksaker.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen motsätta sig den lag som nyligen antogs i Förenta staterna om att 100 procent av de containrar som införs sjövägen i utländska hamnar ska granskas. Parlamentet påpekar att det inte har bevisats att detta ensidiga beslut som fattats av Förenta staterna behövs och att det är effektivt ur ekonomisk och säkerhetsmässig synvinkel.

18.

Europaparlamentet anser att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 648/2005 av den 13 april 2005 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6) (den så kallade säkerhetsändringen) redan uppfyller de amerikanska myndigheternas förväntningar i fråga om säkerhetskontroller i Europa.

19.

Europaparlamentet välkomnar de två initiativ som gemenskapens tullmyndigheter planerar att utveckla under de kommande tio åren för att på bästa möjliga sätt arbeta till förmån för EU medborgarna, det vill säga e-tullinitiativet (förslaget till ett elektroniskt tullsystem), som redan har godkänts av parlamentet, och inrättandet av ett europeiskt nätverk för tullaboratorier i syfte att skapa en enhetlig tolkning av nya tekniska EU-standarder. Parlamentet stöder alla andra initiativ i denna riktning.

20.

Europaparlamentet bekräftar att denna modernisering kommer att göra det möjligt att utöka kampen mot farliga produkter och förbättra konsumentskyddet.

21.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nya arbetsmetoder och ny teknik på ett synkroniserat och harmoniserat sätt och att säkra ett samordnat och gemensamt genomförande av tullagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera att tullagstiftningen genomförs på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna och att rapportera till parlamentet.

22.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa tillräckliga medel och investeringar (tekniska och mänskliga) till förfogande för tullmyndigheterna, så att de kan utföra sina uppdrag, införa nya papperslösa system och utbilda sin personal.

23.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra samarbete på hög nivå mellan tullmyndigheterna och näringslivet för att förbättra efterlevnaden av bestämmelserna och minska byråkratin, framför allt genom att följa en strategi som i högre grad är inriktad på riskförvaltning och genom att skapa tjänster såsom gemensamma kontaktpunkter.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma problemen för små och medelstora företag, framför allt genom att till lägsta möjliga kostnad underlätta anpassningen av deras informationssystem till dem som används av tullmyndigheterna, och genom att förenkla bestämmelserna för vad som krävs för att kunna bli godkänd ekonomisk aktör.

25.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/24

A.

Principerna om social integration, lika möjligheter för alla och rättvist kunskapsflöde i den digitala eran innebär att alla unionens medborgare måste ha tillgång till energi till ett överkomligt pris.

B.

Kunder – särskilt individer och små och medelstora företag – har begränsade medel till sitt förfogade och små möjligheter att företräda sina intressen på ett verkningsfullt sätt.

C.

En väl avpassad energiförsörjning är ett av de viktigaste kriterierna för att medborgarna på ett framgångsrikt sätt ska bli delaktiga i det sociala och ekonomiska livet.

D.

En europeisk stadga om konsumenternas rättigheter på energiområdet (stadgan) är en uppmaning till och ett sätt att stimulera regeringar, tillsynsmyndigheter för energi och industrin, som företräds av alla arbetsmarknadens parter, att på ett konkret sätt bidra till att säkerställa att energikonsumenternas intressen beaktas på en social, miljövänlig och konkurrenskraftig energimarknad inom EU.

E.

På marknader där det inte råder fullständig konkurrens, som fallet är inom energisektorn, kan marknadsmekanismer inte alltid garantera konsumenternas främsta intressen, och därför måste åtgärder vidtas för att utveckla och upprätthålla allmännyttiga skyldigheter som är specifika för energimarknaden.

F.

Uppgifter gör gällande att medlemsstaterna endast i begränsad utsträckning har använt sig av riktade allmännyttiga skyldigheter för att vända sig till utsatta kunders behov.

G.

De nationella tillsynsmyndigheternas roll bör också starkt uppmärksammas, vilka ska vara oberoende från alla offentliga och privata intressen och vara behöriga att övervaka energimarknaderna, däribland priserna och deras beståndsdelar, samt att vid behov vidta åtgärder och införa sanktioner.

H.

Lagstiftningen för reglering av konsumenttvister på energiområdet är otillräcklig. Lösning av sådana tvister faller på ett flertal olika myndigheter och konsumenterna vet inte vart de ska vända sig.

I.

EU:s mål när det gäller förnybar energi bör integreras i den europeiska stadgan för energikonsumenters rättigheter, för att därmed ge konsumenterna möjlighet att välja energikällor som överensstämmer med dessa mål.

1.

Europaparlamentet framhåller att energiförsörjningen är en av de viktigaste faktorerna för att medborgarna på ett framgångsrikt sätt ska kunna delta i det sociala och ekonomiska livet.

2.

Europaparlamentet erinrar om att konsumenternas rättigheter är skyddade genom gällande gemenskapslagstiftning, men trots det respekteras de ofta inte. Parlamentet understryker att konsumentskyddet bäst kan stärkas genom effektivare genomförande av den befintliga lagstiftningen.

3.

Europaparlamentet påpekar att om det förslagspaket om el- och naturgasmarknader som parlamentet diskuterar för närvarande antas (förslagen i det ”tredje paketet”) skulle det ytterligare stärka den rättsliga ramen för skyddet av energikonsumenterna.

4.

Europaparlamentet anser att Europeiska unionen och medlemsstaterna gemensamt måste fortsätta att verka för att skydda energikonsumenterna. Enskilda konsumentskyddsåtgärder på energimarknaden kan få olika effekt i olika medlemsstater. Subsidiaritetsprincipen ska därför tillämpas konsekvent.

5.

Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att stärka konsumentskyddet på energiområdet och att använda stadgan som ett riktverktyg, för såväl europeiska och nationella myndigheter som privata aktörer, för att på ett effektivt sätt garantera och förstärka konsumenternas rättigheter.

6.

Europaparlamentet hänvisar till artikel 3 i samt bilaga A till direktiven 2003/54/EG (3) och 2003/55/EG (4), vilka ska ändras genom förslagen i det ”tredje paketet”. Parlamentet betonar behovet av att skapa bättre efterlevnad på nationell nivå.

7.

Europaparlamentet ser stadgan som en informationshandling för att samla, förtydliga och konsolidera konsumenternas rättigheter rörande energi vilka redan har antagits i den gällande EU-lagstiftningen. Parlamentet välkomnar därför kommissionens plan på att utarbeta ett Internet-verktyg för konsumenternas rättigheter rörande energi men understryker behovet av en bredare kommunikationsstrategi för kunder som inte har tillgång till Internet eller för vilka Internet inte är ett användbart kommunikationsredskap.

8.

Europaparlamentet understryker att stadgan även måste möta behoven hos små yrkesmässiga förbrukare vilka ofta står inför samma problem som vanliga energikonsumenter.

9.

Europaparlamentet erinrar om att de europeiska energimarknaderna fortfarande karakteriseras av ett stort antal monopol. Detta begränsar valfriheten och möjligheten att snabbt och kostnadsfritt byta leverantör samt fördjupar bristen på information, vilket leder till att konsumenterna blir mer utsatta. Därför är det viktigt att se till att det görs ansträngningar för att skapa en inre konkurrenskraftig marknad och särskilt skydda utsatta konsumenter.

10.

Europaparlamentet betonar att de europeiska el- och gaskonsumenterna har rätt att uppkopplas till näten och förses med el och gas till rimliga, tydliga, icke-diskriminerande och klart jämförbara tariffer och priser, inklusive priser och tariffer som justerats genom deras indexregleringsmekanismer. Med icke-diskriminering bör även avses förbud mot diskriminerande avgifter för vissa betalningsmetoder, särskilt då det gäller – ofta utsatta – kunder med elmätare för förskottsbetalning.

11.

Europaparlamentet betonar att konsumentskyddet måste uppmärksammas särskilt och skyddsåtgärder måste inrättas för att förhindra avstängning från nätet. Medlemsstaterna måste utse en nödleverantör och informera konsumenterna om detta. En sådan mekanism måste inrättas genom nationell lagstiftning.

12.

Europaparlamentet understryker att avstängningar från nätet endast bör utgöra en sista utväg vid utebliven betalning från kund. Detta gäller särskilt utsatta kunder samt i samband med debiteringar under semesterperioder. Leverantören bör tillämpa proportionalitetsprincipen och skicka kunden en individuell betalningspåminnelse innan den vidtar en sådan åtgärd.

13.

Europaparlamentet understryker behovet av att skydda såväl rätten till allmän tillgång – särskilt vad gäller olika sociala, ekonomiska och regionala gruppers tillgång till energi – genom att bibehålla en stabil och säker försörjning, som nätverkens tillförlitlighet genom att främja regionalt samarbete mellan medlemsstater och grannländer med ett europeiskt perspektiv.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att konsumenterna lätt kan byta till en ny leverantör inom en period på högst en månad, och att detta ska vara kostnadsfritt.

15.

Europaparlamentet betonar att de europeiska priserna på el och gas måste vara rimliga, lätta att jämföra, tydliga och grundade på aktuell energiförbrukning. De offentliggjorda priserna, tarifferna, indexregleringsmekanismerna och villkoren måste vara lättillgängliga för kunderna genom en omfattande och lättbegriplig uppsättning informationsverktyg och bör därutöver meddelas i förväg och övervakas eller godkännas av den oberoende nationella tillsynsmyndigheten.

16.

Europaparlamentet understryker att det vanligtvis är leverantörers skyldighet att på förhand bestämda dagar göra regelbundna beräkningar för att säkerställa att kunderna endast debiteras för den energimängd som de faktiskt förbrukat. Om leverantörerna är oförmögna att uppfylla en sådan skyldighet, exempelvis av tekniska skäl, bör energikonsumtionen beräknas utifrån rimliga och öppet redovisade kriterier som är tydligt angivna i kontraktet.

17.

Europaparlamentet pekar i detta sammanhang på utvecklingen av marknadsaktörer som specialiserar sig på att offentliggöra jämförbara uppgifter om leverantörernas priser, tariffer och villkor samt att hjälpa till vid byte av leverantör.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja smarta mätare som gör att konsumenterna får en klar bild sin aktuella energiförbrukning och därför bidrar till högre energieffektivitet. Parlamentet påminner om kraven i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (5) på att tillhandahålla smarta energimätare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i konsumentinformations- och energieffektivitetsintresse skyndsamt tillämpa och verkställa kraven som anges i det direktivet när det gäller mätning och fakturering.

19.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör garantera att införandet av ”smarta mätare” åtföljs av minsta möjliga avbrott för konsumenterna inom tio år efter det att förslaget om det ”tredje paketet” (ändring av direktiv 2003/54/EG och 2003/55/EG) har trätt i kraft, vilket företag för distribution eller leverans av energi bör ha ansvaret för. De nationella tillsynsmyndigheterna bör ansvara för övervakningen av denna utveckling och fastställandet av gemensamma normer i detta syfte. Medlemsstaterna bör ansvara för att de normer som fastställer den lägsta nivån på teknisk utformning och operativa krav för mätare löser frågor om kompatibilitet för att kunna tillhandahålla konsumenterna de bästa fördelarna till lägsta kostnad.

20.

Europaparlamentet understryker, för att skydda öppenheten, behovet av att utveckla en modell för standardfakturor grundad på bästa praxis, för att garantera jämförbarheten. Parlamentet understryker behovet av att utarbeta standardiserad förhandsinformation om avtalet och information om avtalet, inbegripet information om konsumenternas rättigheter enligt stadgan.

21.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en enda kontaktpunkt för all begäran om information från konsumenter, exempelvis genom de nationella tillsynsmyndigheterna på energiområdet, och på så sätt ge kunderna lättare tillgång till information och samtidigt se till att den tillgängiga informationen är så kundtillvänd som möjligt i fråga om plats, tid, verktyg och noggrannhet.

22.

Europaparlamentet understryker att kommissionen i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna måste utarbeta kvalitetskriterier för kundrelaterade tjänster, inklusive teletjänstcentraler.

23.

Europaparlamentet anser att tariffsimulatorer måste finnas tillgängliga på leverantörernas och de oberoende nationella tillsynsmyndigheternas webbplatser. Parlamentet betonar att konsumenterna regelbundet måste informeras om sin energiförbrukning.

24.

Europaparlamentet betonar att leverantörerna måste åläggas skyldigheten att informera kunderna om stadgans införande.

25.

Europaparlamentet beklagar att utsatta energikonsumenter har allvarliga problem som kräver konkreta åtgärder inom ramen för medlemsstaternas sociala trygghetssystem eller andra likvärdiga åtgärder.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera investeringar i omfattande energieffektivitetsåtgärder för hushåll med låga inkomster och därigenom på ett strategiskt sätt ta itu med både problemet med bränslefattigdom och det tjugoprocentiga energieffektivitetsmål till 2020 som antogs vid Europeiska rådets möte våren 2007.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange riktlinjer för utarbetandet av en gemensam definition av skyldigheter beträffande allmännyttiga tjänster samt se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 3 i och bilaga A till direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera begreppet ”fattigdom p.g.a. brist på energi”.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta nationella handlingsplaner för energi för att lösa problemen med fattigdom p.g.a. brist på energi och att informera Europeiska byrån för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter om sådana åtgärder. Parlamentet uppmanar byrån att i samarbete med nationella myndigheter övervaka dessa åtgärder och att informera om framgångsrika åtgärder. Parlamentet betonar att det bör göras en uppskattning av i vilken omfattning de enskilda nationella socialförsäkrings- eller skattessystemen beaktar de risker som hänger samman med fattigdom p.g.a. brist på energi.

30.

Europaparlamentet understryker att leverantörer och nätverksoperatörer bör agera på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt genom att göra allt de kan för att hålla koldioxidutsläpp och produktion av radioaktivt avfall på lägsta möjliga nivå enligt tillämplig lag.

31.

Europaparlamentet anser att man bör prioritera förnybara energikällor, kraftvärmeproduktion och annan integrerad produktion, samt att stadgan bör slå fast konsumenternas rätt att göra ett väl underbyggt val till fördel för förnybar energi. Parlamentet anser därför att alla konsumenter bör få objektiv, öppet redovisad och icke-diskriminerande information om de energikällor som de har tillgång till.

32.

Europaparlamentet framhåller att artikel 3.6 i direktiv 2003/54/EG måste omsättas i praktiken. Enligt denna artikel ska medlemsstaterna se till att elleverantörerna informerar sina kunder om energisammansättningen och den inverkan på miljön som leverantörernas elframställning från denna energisammansättning har.

33.

Europaparlamentet betonar att nationella tillsynsmyndigheter finns i medlemsstaterna, men beklagar att de i dag har begränsade befogenheter. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör se till att de nationella tillsynsmyndigheterna har de rättsliga befogenheter och resurser som krävs och att de är villiga att använda dem.

34.

Europaparlamentet är övertygat om att nationella tillsynsmyndigheter bör spela en central roll i konsumentskyddet. Parlamentet anser därför att förslag som syftar till att stärka tillsynsmyndigheternas kompetensområde och oberoende, inklusive rätten att fastställa påföljder för de leverantörer som underlåter att tillämpa gemenskapslagstiftningen på detta område, bör stödjas.

35.

Europaparlamentet anser att de nationella tillsynsmyndigheterna måste vara oberoende av alla offentliga och privata intressen och åtminstone ha befogenhet att:

36.

Medlemsstaterna bör se till att de nationella tillsynsmyndigheterna har de befogenheter som krävs för att övervaka de el- och gaserbjudanden som finns tillgängliga på marknaden. De ska därför ha tillgång till alla avgörande faktorer som bestämmer priserna, vilket åtminstone ska inkludera villkoren i gas- och elavtal och indexformler.

37.

Europaparlamentet betonar att de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter måste införlivas i den föreslagna artikel 22c i direktiv 2003/54/EG och den föreslagna artikel 24c i direktiv 2003/55/EG.

38.

Europaparlamentet betonar att det behövs en integrerad europeisk strategi för de nationella tillsynsmyndigheternas verksamhet vilken ska samordnas av Europeiska byrån för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter.

39.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en gemensam kontaktpunkt så nära konsumenterna som möjligt för alla slags klagomål från konsumenterna och att främja alternativa system för tvistlösning vid hantering av dessa klagomål.

40.

Europaparlamentet understryker att alla konsumenter bör ha rätt att kräva att deras tillhandahållare av energitjänster levererar tjänster, hanterar klagomål och tillhandahåller alternativa mekanismer för tvistlösning som är i linje med internationella standarder, inklusive ISO 10001, ISO 10002 and ISO 10003 samt ytterligare ISO-standarder med tillämpning på detta område.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att ombudsmännen har den befogenhet som krävs för att på ett effektivt sätt behandla klagomål samt tillhandahålla information om energifrågor till konsumenter.

42.

Europaparlamentet erkänner konsumentorganisationernas viktiga roll för att garantera att maximala insatser görs för att uppnå en hög nivå på energikonsumenternas rättigheter inom hela EU. Alla medlemsstater bör se till att konsumentorganisationerna har tillräckligt med resurser för att bemöta frågor som rör viktiga tjänster, inbegripet gas och el.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkra en hållbar utveckling av energitjänster. Parlamentet understryker konsumentorganisationernas och de nationella tillsynsmyndigheternas viktiga roll när det gäller att främja en hållbar utveckling genom att uppmärksamma såväl konsumenter som företag på frågor kring, framförallt, blandningen av energikällor, klimatförändringar samt konsumenternas möjlighet att påverka utvecklingen inom denna sektor.

44.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna ger ekonomiskt stöd till konsumentorganisationerna så att de kan utbilda sin personal och bli bättre rustade att bidra till lagstiftningsarbetet, till att informera och utbilda konsumenterna och till konsumenternas tvistlösning.

45.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/30

A.

Kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna vad det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött (KOM(2008)0336), syftar till att ändra definitionen av fjäderfäkött för att tillåta försäljning av sådant fjäderfäkött som genomgått antimikrobiell behandling för att användas som livsmedel.

B.

Det ovannämnda beslutet av kommissionens kollegium syftar till att tillåta användning av fyra bakteriedödande ämnen för behandling av slaktkroppar av fjäderfä som ska användas som livsmedel inom EU.

C.

Kommissionens förslag efterföljer USA:s begäran om att till EU få exportera fjäderfä som behandlats med kemiska ämnen eller bakteriedödande ämnen.

D.

USA kan redan idag exportera fjäderfäkött till EU inom ramen för gällande bestämmelser under förutsättning att köttet inte behandlats med bakteriedödande ämnen.

E.

Försiktighetsprincipen nämns uttryckligen i fördraget sedan 1992. EG-domstolen har vid ett flertal tillfället klarlagt vad denna princip innebär och att den inom gemenskapsrätten utgör en av grundstenarna för gemenskapens miljö- och hälsoskyddspolitik (7) .

F.

Godkännande av antimikrobiell behandling, antingen bara för importerade produkter eller även inom EU, skulle i båda fallen leda till olika normsystem eftersom den europeiska sektorn har tvingats göra betydande investeringar i hela produktionskedjan, medan USA bara tillämpar en billig lösning i slutet av kedjan.

G.

Kommissionen medger att det inte finns vetenskapliga fakta om effekterna på miljön och hälsan av användningen av de fyra bakteriedödande ämnen som man föreslår ska godkännas.

H.

Konsumenterna skulle kunna vilseledas eftersom kloreringen kan göra att köttet ser färskare ut än det är.

I.

Det långa godkännandeförfarandet och gemenskapens skärpta normer och standarder för livsmedelssäkerhet och hygien har lett till en minskning i livsmedelskedjan av antalet infektioner förorsakade av specifika zoonotiska agenser.

J.

Enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDS har användningen i USA av bakteriedödande ämnen inte lett till en minskning av antalet listeria- och salmonella infektioner eller andra bakteriella infektioner.

K.

Rådet (jordbruk och fiske) har redan diskuterat frågan två gånger och medlemsstaternas allmänna reaktion på kommissionens planer att godkänna antimikrobiell behandling av fjäderfäslaktkroppar har varit negativ.

L.

Vid sammanträdet den 2 juni 2008, då en omröstning om kommissionens nämnda förslag ägde rum, röstade 316 medlemmar av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa mot, 29 lade ned sina röster och ingen röstade för förslaget. Detta är ett klart och tydligt budskap till toppmötet mellan EU och USA i Brdo, Slovenien.

M.

Kommissionen måste lämna förslaget till rådet efter avslag från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Europaparlamentet tar avstånd från detta förslag av kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppmanar rådet att förkasta kommissionens förslag i denna fråga.

3.

Europaparlamentet är klart av den åsikten att denna fråga bör behandlas i rådet för jordbruks- och fiskefrågor och inte i andra rådskonstellationer.

4.

Europaparlamentet begär att det ska rådfrågas och fullt ut informeras av kommissionen innan ytterligare beslut tas inför det transatlantiska ekonomiska rådets kommande sammanträde i oktober 2008.

5.

Europaparlamentet understryker att godkännandet av dessa fyra bakteriedödande ämnen för behandling av slaktkroppar av fjäderfä som ska användas som livsmedel inom EU utgör ett allvarligt hot mot gemenskapens normer och standarder och ett bakslag för de ansträngningar och anpassningar som gjorts av yrkesmän som arbetar med fjäderfä för att minska antalet bakteriella infektioner inom EU. Europaparlamentet understryker att detta förslag även utgör ett allvarligt och skadligt bakslag för gemenskapens politik för livsmedelssäkerhet och dess trovärdighet när det gäller att verka för stränga standarder för livsmedelssäkerhet på det internationella planet.

6.

Europaparlamentet poängterar att avsevärda investeringar gjorts i enlighet med gemenskapslagstiftningen av yrkesmän som arbetar med fjäderfä för att minska smitta genom sjukdomsalstrande bakterier genom att vidta åtgärder som omfattar hela livsmedelskedjan.

7.

Europaparlamentet anser att den strategi som tillämpas av EU och som omfattar hela livsmedelskedjan är mer hållbar för att kunna minska mängden sjukdomsalstrande bakterier i fjäderfäkött än den lösning som innebär dekontaminering med bakteriedödande ämnen i slutet av livsmedelsproduktionskedjan.

8.

Europaparlamentet är oroat över att ett importgodkännande av sådant fjäderfäkött skulle kunna försvaga EU-normerna.

9.

Europaparlamentet understryker att detta förslag varken överensstämmer med medborgarnas krav på livsmedelssäkerhet och hygien eller med efterfrågan på tillverkningsmetoder i Europa och i övriga världen som respekterar högkvalitativa hygiennormer genom hela produktions- och distributionskedjan. Detta förslag riskerar att undergräva de europeiska konsumenternas fortfarande svaga förtroende för de livsmedel som säljs inom EU efter de problem med livsmedelssäkerheten som EU tampats med under senare år.

10.

Europaparlamentet medger att det behövs vetenskapliga råd som bevakar konsumentskyddet och informationen till konsumenterna. Det beslut som fattas – oavsett vilket – får inte leda till en snedvridning av konkurrensen.

11.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/32

A.

Den nuvarande krisen i gemenskapens fiskerinäring beror på de ständigt ökande bränslepriserna, som under de senaste fem åren har ökat med mer än 300 procent, och sedan januari 2008 med mer än 40 procent.

B.

Priserna på fiskeriprodukter är ungefär desamma som för 20 år sedan, och för vissa fiskarter har priserna till och med sjunkit radikalt, i vissa fall med hela 25 procent sedan årets början på grund av stora importvolymer från olagligt fiske.

C.

Till skillnad från i andra sektorer i ekonomin påverkar bränslepriset inom fiskerisektorn inte försäljningspriset i det första ledet eftersom fiskarna för närvarande inte kan bestämma priserna.

D.

Höjningen av bränslepriserna har en direkt negativ inverkan på besättningarnas inkomster eftersom lönerna är relaterade till inkomsterna från första försäljningen av fångsterna.

E.

Fiskarna i EU-länderna har i år haft lägre inkomster samtidigt som deras kostnader har ökat.

F.

Trots gällande omstruktureringsplaner och successiva anpassningar av handeln har den allt djupare krisen gjort många företag olönsamma medan andra fiskeföretag befinner sig i högrisksituationer, vilket orsakat protestaktioner i många medlemsstater.

G.

Det måste ske betydande investeringar, både på europeisk och nationell nivå, i ny teknik för att öka fiskefartygens energieffektivitet och för att minska deras beroende av fossila bränslen.

H.

Vissa medlemsstater har infört program som syftar till att minska flottornas bränsleförbrukning och sådana innovationer bör stödjas.

I.

EU har inom ramen för energi- och klimatpaketet åtagit sig att kraftigt minska växthusgasutsläppen. Fiskerisektorn kan bidra till att EU kan leva upp till detta åtagande.

J.

De problem som fiskerisektorn står inför kan bara lösas om man på både nationell och europeisk nivå vidtar kraftiga åtgärder på kort, medellång och lång sikt.

1.

Europaparlamentet uttrycker solidaritet med fiskarna i EU-länderna och uppmanar kommissionen och rådet att överväga åtgärder för att hitta en lösning på den nuvarande krisen i fiskerisektorn.

2.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda förfarandena för att möjliggöra utbetalning av stöd enligt kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn (4) .

3.

Europaparlamentet upprepar i detta hänseende sin begäran till kommissionen att omarbeta ovannämnda förordning så att stödet utökas till 100 000 euro per fartyg i stället för per företag, varvid stödnivån kommer närmare den som gäller för övriga näringslivssektorer.

4.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om gemenskapens nya riktlinjer om granskning av statligt stöd till sektorn för fiske och vattenbruk (5) enligt vilka det är tillåtet med skattelättnader och lägre arbetskostnader för gemenskapsfartyg som fiskar utanför gemenskapens vatten. Parlamentet anser att dessa åtgärder bör tillämpas på de fartyg som begär det.

5.

Europaparlamentet påminner om att en av de orsaker som fiskeflottan oftast framhåller, tillsammans med det ökande oljepriset, som orsak till prisfallet på dess produkter är den väldiga importen av billiga fiskeriprodukter som har sitt ursprung i olagligt fiske. Därför insisterar Europaparlamentet på att

6.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att så snart som möjligt lägga fram sitt förslag till omarbetning av den gemensamma marknaden för fiske och vattenbruk och då ta hänsyn till Europaparlamentets förslag, i syfte att ge fiskarna större ansvar vid prissättningen och därmed garantera inkomsterna i sektorn, att säkra marknadsstabiliteten, att förbättra marknadsföringen av fiskeriprodukter och att öka det mervärde som genereras.

7.

Europaparlamentet begär att omstruktureringsplanerna för fiskeflottan sätts i kraft i alla medlemsstater, och att man tillhandahåller de medel som behövs för en frivillig omstrukturering av flottorna. Mot bakgrund av detta

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om ett sjuårigt kompensationssystem för koldioxidminskning inom fiskerisektorn med utgångspunkt i det aktuella priset på 25 euro per ton koldioxid.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling stödja inrättandet av en särskild fiskeriinriktad fond för forskning och utveckling. Fonden bör bidra till finansieringen av projekt som syftar till att undersöka alternativa energikällor och förbättra energieffektiviteten inom fiskerisektorn.

10.

Europaparlamentet anser att en omvandling och diversifiering av fiskeredskapen kan bidra till att minska fiskerisektorns energiberoende.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra ett omfattande samråd med fiskerisektorn och andra berörda parter, så att man kan bilda sig en uppfattning om hur ett sådant mål bäst kan uppnås. Parlamentet konstaterar samtidigt att situationen och därmed lösningarna inte nödvändigtvis kommer att vara desamma i alla fiskerisektorer eller i alla regioner.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta specifika förslag för att avhjälpa situationen i de områden som är mest beroende av fiskerinäringen.

13.

Europaparlamentet efterlyser en trepartsdialog på europeisk nivå mellan alla aktörer (myndigheter, fackföreningar och fiskare) så att man kan hantera sektorns strukturproblem, som inte bara hänger samman med de höga oljepriserna. Prioritet bör i detta fall ges åt fiskarnas arbetsvillkor.

14.

Europaparlamentet uppmanar rådet (fiske) att vid sitt nästa sammanträde i juni 2008 prioritera denna fråga och vidta de åtgärder som krävs för att lösa krisen.

15.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de europeiska organisationer som företräder fiskerisektorn.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/35

A.

Förbindelserna mellan EU och Ryssland har vuxit sig allt starkare under det senaste årtiondet och lett till en djup och omfattande ekonomisk integration och ett ömsesidigt beroende som kommer att öka ännu mer under den närmaste framtiden.

B.

EU och Ryssland, som är medlem av FN:s säkerhetsråd, har ett gemensamt ansvar för global stabilitet och säkerhet. Ökat samarbete och goda grannförbindelser mellan EU och Ryssland är särskilt viktiga för stabiliteten, säkerheten och välfärden i Europa.

C.

Det är av yttersta vikt att EU och Ryska federationen ingår ett strategiskt partnerskapsavtal för att samarbetet mellan de båda parterna ska utvecklas och intensifieras ytterligare.

D.

Förhandlingarna om ett sådant nytt strategiskt partnerskapsavtal bör inledas så snart som möjligt med utgångspunkt i de framsteg som redan gjorts på vägen mot att genomföra de fyra gemensamma områdena, dvs. ett gemensamt ekonomiskt område, ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, ett område för yttre säkerhet och ett område för forskning, utbildning och kultur. Det skyndsamma genomförandet av dessa fyra gemensamma områden bör stå i centrum för förhandlingarna om det nya strategiska partnerskapsavtalet.

E.

Efter avsevärda framsteg i samband med det ryska importstoppet för kött och andra jordbruksprodukter från Polen och garantier när det gäller stängningen av Druzhba-rörledningen, som Litauen uppfattat som en politisk vedergällningsaktion, har medlemsstaterna slutligen nått en överenskommelse om att slutgiltig godkänna ett nytt förhandlingsmandat för ett nytt avtal som ersätter det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet, som löpte ut i slutet av förra året.

F.

Den 7 maj 2008 svors Dmitrij Medvedev formellt in som Ryska federationens president. Den nye presidenten utsåg f. d. president Vladimir Putin till premiärminister, som bekräftades av en överväldigande majoritet i Duman.

G.

Förändringarna i Rysslands ledning till följd av förra årets val till duman och presidentvalet tidigare i år skulle kunna ge en ny impuls till förbindelserna mellan EU och Ryssland och till förbättringar i Rysslands förbindelser med vissa av landets närmaste grannar samt ny kraft åt utvecklingen av demokratin och rättsstatsprincipen i Ryssland.

H.

I det anförande som Dmitrij Medvedev, Rysslands nye president, höll i samband med att han tillträdde bekräftade han sitt åtagande att inrätta ett mognare och mer verkningsfullt rättssystem som en avgörande förutsättning för Rysslands ekonomiska och sociala utveckling, för att stärka landets ställning internationellt och öppna det mer mot omvärlden och för att främja en dialog som likvärdig part med andra folk. Som ett första steg har president Medvedev genom ett dekret inrättat ett antikorruptionsråd, som han själv kommer att vara ordförande för.

I.

En anslutning av Ryska federationen till Världshandelsorganisationen (WTO) skulle starkt bidra till ytterligare förbättring av de ekonomiska förbindelserna mellan Ryssland och EU, under förutsättning att det finns ett bindande åtagande om att WTO:s åtaganden och skyldigheter följs och tillämpas fullt ut.

J.

Trygg energiförsörjning är en av de största utmaningarna för Europa och ett av de viktigaste områdena för samarbete med Ryssland. Det krävs gemensamma ansträngningar för att energiöverföringssystemen, både de redan befintliga och de som ska vidareutvecklas, ska kunna användas effektivt och fullt ut. EU:s kraftiga beroende av fossila bränslen undergräver utvecklingen av en balanserad och samstämd europeisk strategi gentemot Ryssland som baseras på värderingar.

K.

Ryssland har nyligen inkluderat några av EU:s största energibolag i ett strategiskt partnerskap i flera större energiprojekt eller tillåtit företag inom EU att köpa vissa strategiska andelar i ryska bolag. Det är av avgörande betydelse att den rättliga förutsebarheten och äganderätten upprätthålls för att man ska kunna vidmakthålla den nuvarande nivån på utländska investeringar i Ryssland.

L.

Tvister om villkor för leverans och överföring av energi bör lösas med icke-diskriminerande och öppna förhandlingar och får aldrig användas som politiska påtryckningsmedel mot EU:s medlemsstater och mot länder i det gemensamma grannskapet.

M.

Ett framtida avtal mellan EU och Ryska federationen bör därför innehålla principerna i energistadgefördraget.

N.

EU och Ryska federationen kan och bör tillsammans spela en aktiv roll för att upprätta fred och stabilitet i Europa, särskilt i det gemensamma grannskapet och i andra delar av världen.

O.

Framför allt bör EU och Ryska federationen arbeta tillsammans för att finna en slutlig lösning på frågan om Kosovos internationella status och för att finna en fredlig lösning på de fortsatt farliga konflikterna i de georgiska regionerna Abchazien, Sydossetien, Nagorno-Karabach och Transnistrien.

P.

Sedan de ryska myndigheterna beslutade att upprätta rättsliga förbindelser med utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien har situationen i dessa georgiska regioner förvärrats ytterligare, vilket leder till ett ifrågasättande av de ryska styrkornas roll som neutrala fredsbevarare. Det undergräver också Georgiens territoriella integritet.

Q.

Ryssland deltar inte längre i fördraget om begränsning av konventionella vapen i Europa (CFE), och landet meddelade att man kommer att stoppa Natoländernas inspektioner och kontroller av ryska militära anläggningar och att man inte längre kommer att begränsa sin arsenal av konventionella vapen.

R.

Efter sitt sammanträde med EU:s ministertrojka tisdagen den 29 april 2008 i Luxemburg bekräftade den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, Rysslands deltagande i EU:s militära operationer i Tchad och i Centralafrikanska republiken (Eufor Tchad/RCA, vilka inleddes den 28 januari 2008) (3) .

S.

Fortfarande råder allvarliga farhågor för utvecklingen i Ryska federationen med avseende på respekten för och skyddet av mänskliga rättigheter och respekten för gemensamt överenskomna demokratiska principer, regler och förfaranden. Ryska federationen är fullvärdig medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och har därmed förbundit sig att hävda principerna om demokrati och respekten för grundläggande mänskliga rättigheter.

T.

Det är viktigt att EU talar med en röst, visar solidaritet och enighet i sina förbindelser med Ryska federationen och grundar dessa förbindelser på ömsesidiga intressen och gemensamma värderingar.

1.

Europaparlamentet betonar att det stundande toppmötet kommer att bli det första toppmöte mellan EU och Ryssland i vilket Rysslands nyvalda president Dmitrij Medvedev deltar. Parlamentet hoppas att detta möte kommer att medföra en förbättring i förbindelserna mellan EU och Ryssland.

2.

Europaparlamentet bekräftar åter sin övertygelse att Ryssland fortfarande är en viktig partner när det gäller strategiskt samarbete. EU har inte bara ekonomiska och handelsrelaterade intressen gemensamt med Ryssland, utan även målet att samarbeta på den internationella arenan och i det gemensamma grannskapsområdet.

3.

Europaparlamentet betonar att det måste råda enighet mellan EU:s medlemsstater i deras förbindelser med Ryssland, och uppmanar medlemsstaterna att prioritera de långsiktiga fördelarna med en gemensam ståndpunkt i förhandlingarna med Ryska federationen framför de kortsiktiga fördelar som bilaterala överenskommelser i enskilda frågor eventuellt kan ge.

4.

Europaparlamentet stöder idén om att utveckla förbindelser med Ryssland på ett mer aktivt sätt i framtiden, med fortsatt betoning på de områden som omfattas av de fyra gemensamma områdena och på behovet av ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal. Man bör även rikta in sig på praktiskt samarbete, gemensamma projekt och genomförande av de åtaganden och överenskommelser som gjorts hittills.

5.

Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att det till slut blivit möjligt att övervinna hindren för en överenskommelse om mandatet för förhandlingar med Ryska federationen om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal.

6.

Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet, kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med Ryska federationens regering utnyttja det tjugoförsta toppmötet mellan EU och Ryssland i Chanty-Mansijsk som en ny startpunkt för ännu intensivare förbindelser mellan EU och Ryssland genom att inleda förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal och på så sätt skapa grunden för ytterligare konkreta resultat inom en snar framtid.

7.

Europaparlamentet välkomnar att Medvedev i sitt installationstal fäste vikt vid medborgerliga rättigheter samt att han på nytt offentligt hyllade rättsstatsprincipen och framhöll vikten av mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att dessa ord följs av handling och att Ryssland kommer att genomföra de reformer som krävs för att man ska kunna bereda väg för ett fullvärdigt demokratiskt system.

8.

Europaparlamentet är djupt oroat över de fortsatta rapporterna från ryska och internationella människorättsorganisationer om tortyr och omänsklig och förnedrande behandling i fängelser, hos polisen och i hemliga fängelseanläggningar i Tjetjenien. Parlamentet ger dessutom uttryck för sin djupa oro över de allt fler attacker som förekommer i Ryssland mot etniska minoriteter, folkminoriteter och religiösa minoriteter.

9.

Europaparlamentet upprepar sitt krav att människorättsdialogen mellan EU och Ryssland måste intensifieras så att den blir mer effektiv och resultatinriktad, med deltagande av andra ryska ministrar än utrikesministern och med Europaparlamentets fulla medverkan på alla nivåer. Parlamentet anser att de informationsmöten som kommissionen anordnar med civilsamhällets aktörer innan de officiella samråden inleds är ett viktigt redskap som vederbörligen bör få ökad betydelse och tas med i beräkningen av de ryska myndigheterna i syfte att omvandla dem till ett fullvärdigt rättsligt seminarium som inbegriper människor från universitetsvärlden, företrädare för det civila samhället och myndighetsrepresentanter från båda sidor.

10.

Europaparlamentet understryker att ett starkt och oberoende civilt samhälle är en grundläggande och oersättlig del av verklig och välutvecklad demokrati. Parlamentet är i detta sammanhang mycket oroat över den försämrade situationen för människorättsaktivister och de svårigheter som möts av icke-statliga organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter samt miljöskydd och andra miljöfrågor vad gäller registrering och genomförande av verksamheten. Parlamentet anser att de nyligen ändrade lagarna om extremism är djupt oroväckande. De skulle kunna inverka på det fria informationsflödet och leda till att de ryska myndigheterna ytterligare begränsar politiska motståndares och oberoende journalisters rätt att uttrycka sig fritt.

11.

Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att visa att den förbinder sig till gemensamma värderingar genom att ratificera tilläggsprotokoll nr 14 till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därigenom möjliggöra en viktig reformering av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som är överhopad av tiotusentals fall. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att respektera Europadomstolen domar.

12.

Europaparlamentet välkomnar att toppmötet mellan EU och Ryssland kommer att äga rum i det administrativa centrumet för det självständiga distriktet Chanty-Mansijsk. Parlamentet uppmanar EU:s ordförandeskap att utnyttja den möjlighet som toppmötet utgör, eftersom det följs av den femte världskongressen för de finsk-ugriska folken, genom att diskutera de problem som de finsk-ugriska minoriteterna i Ryssland står inför när det gäller politisk representation liksom skydd och utveckling av deras kulturella och språkliga identiteter.

13.

Europaparlamentet understryker vidare på nytt vikten av att skapa ett gemensamt ekonomiskt område och fortsätta att utveckla de mål man enats om i färdplanen för det gemensamma ekonomiska området, särskilt målet att skapa en öppen och integrerad marknad mellan EU och Ryssland.

14.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts sedan det senaste toppmötet mellan EU och Ryssland i Mafra när det gäller Rysslands anslutning till WTO, som kommer att skapa lika villkor för näringslivet på båda sidor och i stor utsträckning hjälpa Ryssland att bygga upp en modern och diversifierad högteknologisk ekonomi. Ryssland uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att återstående hinder för anslutningsprocessen ska kunna undanröjas, särskilt på området exportskatter och exporttullar, och se till att landet fullt ut kan efterleva och genomföra de åtaganden och skyldigheter som följer med WTO-medlemskapet, varefter EU bör inleda diskussioner om ingåendet av ett frihandelsavtal med Ryska federationen.

15.

Europaparlamentet begär därutöver att en överenskommelse uppnås om storleken på avgifterna för export av råvirke från Ryssland till EU. Parlamentet beklagar att Ryssland inte uppfyllde sitt åtagande att avveckla avgifterna för överflygningar över Sibirien, och uppmanar Ryssland att underteckna det avtal som uppnåddes om denna fråga vid toppmötet i Samara.

16.

Europaparlamentet understryker vikten av att förbättra förutsättningarna för europeiska investeringar i Ryssland, något som endast kan uppnås genom att främja och underlätta icke-diskriminerande och insynsvänliga affärsvillkor, mindre byråkrati och ömsesidiga investeringar. Det är bekymmersamt att myndigheternas tillämpning av regelverket är så oförutsägbart.

17.

Europaparlamentet välkomnar den intensifierade dialogen mellan EU och Ryssland om energifrågor och miljöskydd. Parlamentet understryker vikten av energiimport för ekonomierna inom EU. Importen av energi medför en potentiell möjlighet till ytterligare handel och ekonomiskt samarbete mellan EU och Ryssland. Parlamentet betonar att principerna om ömsesidigt beroende och öppenhet bör utgöra grunden för samarbetet, tillsammans med lika tillgång till marknader, infrastruktur och investeringar. Parlamentet välkomnar Rysslands anslutning till Kyotoprotokollet och betonar behovet av Rysslands fulla stöd för bindande klimatförändringsmål i ett uppföljningsavtal till Kyotoprotokollet. Rådet och kommissionen uppmanas att se till att principerna i energistadgefördraget, dess transiteringsprotokoll och G8-slutsatserna ingår i ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Ryssland, inbegripet stärkt samarbete om energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp och förnybar energi, även bioenergi. Parlamentet påpekar att dessa principer bör tillämpas vid större energiinfrastrukturprojekt. Parlamentet uppmanar EU att tala med en röst i samtalen med Ryssland om dessa känsliga energifrågor. Parterna i energidialogen mellan EU och Ryssland uppmanas att undersöka möjligheten att i framtiden betala i euro för energileveranserna i syfte att i större utsträckning bli oberoende av tredjeländers valutor.

18.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över säkerheten i kärnkraftssektorn i Ryska federationen, landets planer på att exportera kärnteknik och kärnmaterial till andra länder samt de risker som detta medför vad avser kärnsäkerhet och hot om spridning.

19.

Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att stödja utvecklingen av landets industri på området för förnybar energi på ett miljövänligt och hållbart sätt. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att garantera att högsta möjliga miljönormer iakttas i samband med alla pågående eller planerade olje- och gasprojekt på landets territorium.

20.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som EU och Ryssland har gjort när det gäller genomförandet av sitt gemensamma område med frihet, säkerhet och rättvisa, som hittills framför allt har inriktats på genomförande av avtalen om viseringslättnader och återtagande, vilka visat sig vara ett stort steg mot viseringsfritt resande på lång sikt. Parlamentet uppmanar till stärkt samarbete om olaglig invandring, förbättrade kontroller av identitetshandlingar och bättre informationsutbyte om terrorism och organiserad brottslighet. Parlamentet understryker att rådet och kommissionen måste se till att Ryssland agerar i enlighet med alla de villkor som fastställts i sådana avtal som förhandlats fram om avskaffande av visumtvång vid resande mellan de två parterna för att förebygga brott mot säkerheten i Europa.

21.

Europaparlamentet påpekar att Ryssland, som förra året ändrade sina visumbestämmelser och upphörde att utfärda ettåriga affärsvisum som berättigar till flera inresor och som många arbetstagare från EU tidigare använt, kan stå inför ett uttåg av många arbetsledare och arbetstagare från EU om landet inte ändrar de nya bestämmelserna och minskar den omfattande byråkrati som krävs när det gäller att få visum och arbetstillstånd.

22.

Europaparlamentet välkomnar det förstärkta samarbetet i rymden mellan EU och Ryssland inom ramen för den rymddialog som inrättades i mars 2006 mellan kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och Roscosmos (den ryska federala rymdorganisationen), vilken omfattar rymdtillämpningar (satellitnavigering, jordobservationer och satellitkommunikation), tillträde till rymden (uppskjutningsramper och framtida rymdtransportsystem), rymdforskning och utveckling av rymdteknik. Parlamentet konstaterar att det har fastställts att rymden är en prioriterad sektor inom det gemensamma ekonomiska området.

23.

Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att delta i arbetet med att bygga upp en europeisk forskningsinfrastruktur som stöds av EG:s ramprogram. Parlamentet anser att ett sådant incitament skulle möjliggöra ett effektivt utnyttjande och ytterligare utveckling av omfattande ryska personalresurser och ekonomiska resurser inom forskning, utveckling och innovation, och på så sätt gynna både EU och Ryssland.

24.

Europaparlamentet vädjar till Rysslands och Förenta staternas regeringar att i större utsträckning diskutera försvars- och säkerhetsfrågor direkt eller indirekt med EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar med kraft regeringarna i båda staterna att fullt ut göra EU och dess medlemsstater delaktiga i diskussionerna och att avstå från åtgärder och beslut som kan ses som ett hot mot fred och stabilitet i Europa.

25.

Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att tillsammans med EU och de andra medlemmarna i kontaktgruppen för Kosovo bidra positivt till att finna en hållbar politisk lösning på Kosovos framtid och för ännu större stabilitet på västra Balkan.

26.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att inte motsätta sig EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo) (4) och att fullt ut stödja OSSE och bekräfta dess mandat, så att samtliga garantier i Kosovos konstitution och de åtaganden som Kosovos myndigheter har gjort rörande den institutionella decentraliseringen och skyddet för samhällsgrupper som inte tillhör majoritetsfolket samt för kulturarvet och det arkitektoniska arvet kan genomföras helt och fullt.

27.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med den ryska regeringen genomföra initiativ för att stärka säkerheten och stabiliteten i det gemensamma grannskapet, särskilt genom en stärkt dialog om införandet av demokrati i Vitryssland samt genom gemensamma ansträngningar för att slutgiltigt lösa konflikterna i Abchazien, Sydossetien, Nagorno-Karabach och Transnistrien.

28.

Europaparlamentet uttrycker stor oro över Rysslands beslut att stärka sina förbindelser med de georgiska regionerna Abchazien och Sydossetien och upprepar sitt fulla stöd för Georgiens territoriella integritet. Parlamentet uppmanar Ryssland att avstå från ytterligare åtgärder som skulle kunna öka spänningarna, och att vidta åtgärder som förbättrar förbindelserna med Georgien. Parlamentet hoppas att mötet mellan president Medvedev och president Saakashvili i St. Petersburg nyligen kommer att leda till förbättrade förbindelser mellan Ryssland och Georgien.

29.

Europaparlamentet uppmanar EU:s ordförandeskap att under toppmötet mellan EU och Ryssland ta upp frågan om det obemannade georgiska spaningsplan som ska ha skjutits ned av ryskt flyg och de kraftiga ryska truppförstärkningarna i Abchazien nyligen samt att erbjuda ökat EU-deltagande i konfliktlösningsprocessen.

30.

Europaparlamentet uppmanar EU och Ryssland, såsom medlem av FN:s säkerhetsråd och av kvartetten, att fortsätta ansträngningarna att finna en väg framåt i fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet betonar även behovet av ytterligare samarbete med Ryssland när det gäller att hindra spridning av massförstörelsevapen, och uppmanar båda sidor att ta sitt ansvar i synnerhet för kärnenergifrågan i Nordkorea och Iran.

31.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att ompröva sitt ensidiga beslut att sluta följa CFE-fördraget och gå förhandlingsvägen för att slå vakt om sina legitima intressen och undvika att CFE-fördraget undergrävs. Natos medlemsländer uppmanas att ratificera den ändrade versionen av CFE-fördraget från 1999.

32.

Europaparlamentet välkomnar Rysslands beslut att hjälpa EU i genomförandet av de fredsbevarande operationerna i Tchad och Centralafrikanska republiken, och stöder uttalandet från den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, och EU:s höga representant, Javier Solana, att samarbetet mellan Ryssland och EU i frågor som rör krishantering inte bör begränsas till Rysslands deltagande i den ovannämnda Eufor Tchad/RCA-styrkan, och att båda parter är redo att underteckna ett ramavtal om detta utifrån jämlikt partnerskap och samarbete.

33.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Rysslands regering och parlament, Europarådet samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/41

A.

Får- och getsektorn i EU är viktiga traditionella uppfödningsföretag som försörjer tusentals producenter och som tillhandahåller produkter av utomordentlig kvalitet med särskilda kännetecken samt biprodukter, vilket understryker denna sektors socioekonomiska bidrag i unionens landsbygdsområden.

B.

Får- och getuppfödning, inklusive uppfödning av traditionella raser, spelar en central roll för miljön, bland annat genom naturligt underhåll av mindre bördiga områden och bevarande av känsliga ekosystem. Naturområden som exempelvis Dehesa har bevarats i århundraden tack vare får- och getuppfödning. Dessutom bidrar får och getter genom sitt betande, som till stor del inbegriper kvistar och blad, till florans biologiska mångfald och skyddar den vilda faunan samt rensar naturen från torrt växtmaterial, vilket i Medelhavsländerna är oerhört viktigt för att förebygga bränder.

C.

Får- och getsektorn i EU, som är koncentrerad till mindre gynnade områden, kämpar med en kritisk minskning av produktionen och allt fler producenter lämnar sektorn samtidigt som yngre uppfödare på intet sätt uppmuntras till eller lockas in i sektorn.

D.

Den bluetongue-epizooti som just nu härjar bland får i Europa är mycket allvarlig på grund av sin varaktighet och spridning samt spridningen av olika varianter av sjukdomen i tidigare icke drabbade områden och de allvarliga samhällsekonomiska konsekvenserna till följd av begränsningarna av djurens rörlighet och av handeln.

E.

Unionens får- och getsektor kännetecknas av låga producentinkomster, minskande inhemsk produktion och sjunkande konsumtion, i synnerhet bland yngre generationer, och den utsätts för ökad internationell konkurrens på den inre marknaden.

F.

Stigande foderpriser och allt högre kostnader för insatsvaror i jordbruket överlag utgör ett allvarligt hot mot får- och getuppfödningen genom att öka omkostnaderna och trycket på denna sektor som redan har nått gränserna för sin konkurrenskraft.

G.

Den nuvarande ekonomiska situationen och den förväntade utvecklingen av den internationella efterfrågan och priserna på jordbruksprodukter och livsmedel gör det nödvändigt för unionen att i så hög grad som möjligt undvika att bli beroende av importerade djurhållningsprodukter och importerat djurfoder och att säkra en bättre balans mellan dessa produkter, särskilt för traditionella skyddade produkter från får- och getsektorn, som det har funnits tillräckligt av på unionens marknad.

H.

Omfattningen av får- och getproduktionen i norra och södra EU skiljer sig avsevärt sinsemellan.

I.

Fårsektorn, som i alla tider drabbats av olika kända sjukdomar, påverkas även mycket kraftigt av vissa nya sjukdomar som exempelvis bluetongue.

J.

Unionens lammprodukter ges ingen meningsfull tillgång till EU:s budget för främjande av jordbruksprodukter, och det krävs en omfattande marknadsföringskampanj för att få konsumenterna att föredra dessa produkter.

K.

Den kommande ”hälsokontrollen” inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) utgör ett tillfälle att se över de relevanta politiska instrumenten och planera GJP-stöd för får- och getsektorn.

1.

Europaparlamentet erkänner att det krävs snabba åtgärder från kommissionen och jordbruksministrarna i rådet för att garantera en lönsam och hållbar framtid för produktionen av får- och getkött och får- och getmjölk i EU och öka konsumtionen av dessa produkter samt för att hålla kvar och locka till sig fler yngre uppfödare inom sektorn. Parlamentet stöder upprätthållandet av dessa traditionella och miljövänliga jordbruksföretag, som försörjer gemenskapsmarknaden och utgör en försörjningsbas av får- och getprodukter från EU.

2.

Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att se över sina politiska instrument där det har visat sig att de har haft en negativ inverkan, och välkomnar att kommissionen återigen hänvisar till denna särskilda fråga i sitt nyligen offentliggjorda meddelande ”Förberedelser inför ’hälsokontrollen’ av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken” (KOM(2007)0722).

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och jordbruksministrarna i rådet att snabbt avsätta ytterligare ekonomiskt stöd till EU:s producenter av får- och getkött och får- och getmjölk för att utveckla en livskraftig, självtillräcklig, marknadsstyrd och konsumentinriktad får- och getsektor inom unionen. Parlamentet uppmanar även kommissionen och jordbruksministrarna i rådet att granska framtiden för dessa sektorer inom ramen för hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att vidta en rad olika åtgärder som ger varje medlemsstat, med full hänsyn till behovet av att undvika all snedvridning av konkurrensen, flexibilitet att välja mellan följande möjliga alternativ:

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett extra stöd för uppfödare av sällsynta traditionella och regionala får- och getraser i bergsområden och andra områden med särskilda svårigheter för att bevara den biologiska mångfalden inom jordbruket och fårskötseln i känsliga områden.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av förenklingsprocessen inom ramen för översynen och hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken tillåta 14 dagars anmälan för djuruppfödare för inspektioner på plats av tillämpningen av bestämmelserna om tvärvillkor.

6.

Europaparlamentet påpekar att producenternas vinst för fårköttsprodukter räknat som procentenhet av konsumentpriset är otillräcklig och hänvisar till sin förklaring om utredning av och åtgärder mot det maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen utövar (3). Parlamentet gläder sig över att kommissionen har bildat en högnivågrupp om livsmedelsindustrins konkurrenskraft, som ska granska situationen med avseende på marknadskrafter inom distributionen, och förväntar sig att företrädare för parlamentet involveras fullt ut i detta arbete.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska försörjningskedjan för får- och getkött för att garantera uppfödarna en rimlig inkomst från marknaden.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja producenters och producentorganisationers direktförsäljning för att begränsa konstlade prisökningar.

9.

Europaparlamentet noterar att får- och getmjölksproduktionen måste främjas på samma sätt som får- och getköttsproduktionen för att garantera överlevnaden för hela mjölkförädlings- och ostproduktionssektorn vars produkters särdrag och kvalitet är mycket välkända.

10.

Europaparlamentet uppmanar jordbruksministrarna i rådet och kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett gemenskapsstöd för tillämpningen i hela unionen av det elektroniska identifieringssystem för får som planeras till den 31 december 2009. Även om detta system kommer att förbättra spårbarheten, förvaltningen av besättningar och kampen mot bedrägeri, medför det för denna krissektor en ny administrativ börda och höga omkostnader.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av en ny djurhälsostrategi för unionen samt finansiering av forskning, ersättning för förlorad inkomst, förskottsbetalningar osv. förbättra sin reaktionsförmåga i händelse av sådana allvarliga epizootier som den bluetongue-epizooti som härjar just nu.

12.

Europaparlamentet uppmanar unionens förhandlingsgrupp i WTO-förhandlingarna att minska omfattningen av de föreslagna tullnedskärningarna för fårkött och att försäkra sig om att unionen har möjlighet att ge vissa fårköttsprodukter status som känsliga produkter.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de befintliga förvaltningssystemen för importkvoter för att garantera att lammkött som producerats i unionen inte utsätts för illojal konkurrens.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett obligatoriskt regleringssystem för EU-märkning för fårköttsprodukter, med en gemensam logo som ger konsumenterna möjlighet att skilja mellan EU-produkter och produkter från tredjeländer och som uppfyller ett antal kriterier, bland annat ett kvalitetssäkringssystem för jordbruk och en angivelse av ursprungsland så att konsumenterna är fullständigt medvetna om produktens ursprung. Systemet måste utformas på ett sätt som inte underminerar befintliga marknadsfrämjande märkningssystem på medlemsstatsnivå och regional nivå.

15.

Europaparlamentet understryker att det mest effektiva och hållbara sättet för att hjälpa sektorn är att utveckla marknaden, informera konsumenterna, lyfta fram närings- och hälsorelaterade fördelar hos produkterna i fråga och öka konsumtionen.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka EU:s årliga budget för marknadsföring av livsmedel, vilken uppgår till 45 000 000 euro för 2008, och att öronmärka särskilda anslag till unionens fårkött. Kommissionen uppmanas vidare att ändra, förenkla och rationalisera de praktiska bestämmelserna för budgetens genomförande för att ge producenter av lammprodukter en meningsfull andel av budgeten.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppvärdera den mycket viktiga roll som fåruppfödningen spelar för ekonomin och hållbarheten i de mest missgynnade områdena och för markanvändningen samt att som en prioriterad åtgärd göra det lättare för nya jordbrukare att etablera sig inom denna sektor.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna reklamkampanjer för SGB (skyddad geografisk beteckning) och SUB (skyddad ursprungsbeteckning) för lamm- och getköttprodukter och att inrikta sig på berörda medlemsstater för att maximera konsumtionen.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på EU-nivå genomföra en generell informationskampanj riktad mot konsumenterna som helhet och grundad på innovativa åtgärder, allt från spridning vid försäljningsställena av olika konsumentprodukter till kampanjer med kända europeiska ”stjärnkockar” i spetsen, för att understryka produktens kvalitet och sprida kunskaper om dess kulinariska möjligheter.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program som uppmuntrar producenterna att bilda producent- och marknadsföringsorganisationer och att marknadsföra samt tillverka och tydligt märka får- och getköttsprodukter liksom får- och getmjölksprodukter av särskild kvalitet (t. ex. biologiska produkter eller regionala specialprodukter).

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att öppna exportmarknaderna för fårkötts- och inälvsprodukter från unionen genom att avskaffa de onödiga begränsningar som för närvarande gäller för vissa länder.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med får- och getsektorn i det ”andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (4)” för att lyfta fram får- och getköttets hälso- och proteinfördelar för konsumenterna, särskilt för unga människor som konsumerar lite får- och getprodukter, och att bedriva aktiva informationskampanjer i medlemsstaterna om får- och getkött samt får- och getköttsprodukter.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning och utveckling inom industrin för ”små idisslare” och att koncentrera sig på både tekniska innovationer för jordbruksföretagen och innovationer när det gäller lammkött, ost och biprodukter såsom ull och skinn, så kallade slaktbiprodukter, där den finansiella avkastningen är nästan obetydlig för närvarande.

24.

Europaparlamentet varnar för att fåruppfödare, herde, mjölkare och fårklippare är yrken som kan försvinna, och uppmanar kommissionen att se till att strategin för denna sektor omfattar åtgärder för information till allmänheten och för utbyten av yrkesverksamma mellan utbildningscentren, samt program för att främja rörlighet mellan medlemsstaterna för yrkesverksamma och studenter på jordbruksområdet.

25.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra tillgången till medicin och veterinärprodukter för får och getsektorn på EU-nivå genom att stödja läkemedelsforskning och förenkla marknadsföringstillstånden.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, bland annat med tanke på bluetongue-sjukdomen, främja forskning om orsakerna och möjligheterna att bekämpa utbrott av djursjukdomar, utveckla en effektiv bekämpningsstrategi, samordna de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, främja utvecklingen av vaccin, utveckla en effektiv vaccineringsstrategi och bevilja ekonomiskt stöd till vaccinering av djur. Parlamentet kräver att lagstiftningsåtgärder för att bekämpa djursjukdomar, som med tiden visat sig vara ineffektiva, snarast möjligt stryks från åtgärdsförteckningen.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om öppenhet när det gäller prissättningen inom sektorn i syfte att ge konsumenter och producenter information om produktpriser.

28.

Europaparlamentet uppmanar rådets ordförandeskap och kommissionen att noggrant övervaka får- och getsektorn inom unionen, och att garantera att parlamentet regelbundet erhåller rapporter om de politiska förändringar som genomförs.

29.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/45

A.

Man beräknar att miljökostnaderna för transporter uppgår till 1,1 procent av unionens BNP.

B.

Transporterna står för 30 procent av EU:s sammanlagda energikonsumtion, och vägtransporterna utgör 60 procent av denna siffra.

C.

Bilkörningen står för närvarande för omkring 12 procent av unionens sammanlagda koldioxidutsläpp.

D.

Den 8–9 mars 2007 fastställde Europeiska rådet ett strikt mål, nämligen att EU:s växthusgasutsläpp ska minskas med 20 procent före 2020.

E.

Kommissionens mål är att få ner de genomsnittliga koldioxidutsläppen till 120 g/km för nya personbilar och lätta nyttofordon fram till 2012.

F.

EU har ännu inte uppfyllt målet i den ovannämnda vitboken om den europeiska transportpolitiken att halvera antalet dödsoffer i trafiken i EU till 2010 jämfört med 2001 års nivå.

G.

Enligt kommissionens uppskattningar skulle den EU-täckande fordonsbundna nödsamtalstjänsten eCall årligen spara upp till 2 500 människoliv i EU om tjänsten utnyttjades fullt ut.

H.

Enligt forskningsresultat från universitetet i Köln skulle 4 000 människoliv varje år kunna räddas och 100 000 olyckor förhindras på Europas vägar om alla bilar utrustades med elektronisk stabilitetskontroll.

I.

Marknaden för bärbar navigeringsutrustning har ökat från 3,8 miljoner sålda anordningar 2005 till över 9 miljoner 2006.

J.

Tekniska säkerhetssystem ger ofta förarna en säkerhetskänsla som kan få dem att köra på ett mindre ansvarsfullt sätt. Därför är det viktigt att man i första hand också inriktar sig på att utbilda förarna och främja en mer intelligent bilkörning.

1.

Europaparlamentet välkomnar initiativet Den intelligenta bilen och de framsteg som uppnåtts i dess tre pelare: Samordning mellan berörda aktörer, forskning och teknisk utveckling samt åtgärder för att öka medvetenheten.

2.

Europaparlamentet anser att intelligenta fordonssystem kan bidra till att minska trafikbelastning, utsläpp samt trafikolyckornas antal och svårighetsgrad, men att systemens marknadsandel fortfarande är för liten.

3.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna med hjälp av gemensamma teknikinitiativ bör främja och arbeta mer aktivt för initiativ som rör e-säkerhet, och anser att man även bör införa andra incitament för privata investeringar i forskning och utveckling.

4.

Europaparlamentet anser det uppmuntrande att 13 medlemsstater och tre tredjeländer hittills har undertecknat samförståndsavtalet om eCall, och bekräftar sitt stöd för denna åtgärd.

5.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med kraft uppmana institutioner som arbetar inom trafiksäkerhetsområdet att tillhandahålla utbildning i form av simulerade olyckor, eftersom antalet dödsoffer i trafiken framför allt skulle kunna minskas genom att aktivt utnyttja teknik för olycksförebyggande och första hjälpen. Parlamentet anser att utbildningsorgan bör lära ut hur en nödsituation ska hanteras.

6.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de övriga medlemsstaterna att underteckna samförståndsavtalet utan dröjsmål, företrädesvis före mitten av 2008, för att uppmuntra ett snabbt införande av denna utrustning, som kan rädda liv. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen vidareutvecklar regelverket för en fullständig harmonisering av nödsamtalstjänsten (112) och för eCall (E112) i hela EU.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om de överföringsmetoder som fordonstillverkarna redan utnyttjar för detta är giltiga.

8.

Europaparlamentet bekräftar att det stöder Galileoprogrammet som på många sätt skulle kunna utnyttjas när det gäller säkrare informationsflöde i samband med dessa initiativ.

9.

Europaparlamentet erinrar om att kommissionens uttalade mål är att utrusta samtliga nya fordon med elektronisk stabilitetskontroll från och med 2012.

10.

Europaparlamentet påminner om att det sedan länge finns enkla åtgärder att vidta för att minska koldioxidutsläppen, såsom lättare säten och däck, värmeackumulatorer för motorer eller bromsenergiåtervinning, men att dessa funktioner ännu inte har integrerats i ett stort antal fordon. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna och kommissionen att kräva att enkla tekniska åtgärder vidtas för samtliga bilar.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma vikten av att utveckla nya kollisionsförhindrande system, inbegripet nya material och automatiska kopplingar mellan olika fordon och mellan fordon och väg, med hjälp av aktiva sensorer.

12.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att intelligenta fordonssystem införs i tid och får ett brett genomslag på marknaden, med tanke på att sådana system utmärker sig bland annat genom att de möjliggör samverkan med intelligenta infrastrukturer. Parlamentet erinrar om att elektroniska system kräver regelbundet tekniskt underhåll.

13.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att ta fram riktlinjer för att uppmuntra medlemsstaterna att införa incitament för både ekologisk säkerhet och fordonssäkerhet.

14.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa överkomliga priser för de här nya anordningarna och därmed öka konsumenternas efterfrågan.

15.

Europaparlamentet uppmanar således medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta sina insatser för att skapa skatteincitament för inköp av fordon med ekologisk utrustning och intelligenta säkerhetssystem, jämsides med de befintliga incitamenten för att främja inköp av mindre förorenande fordon.

16.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och fordonsindustrin att tillhandahålla kortfattad, tydlig och förståelig information som en del av informationskampanjerna i syfte att nå ut till en så stor publik som möjligt, inbegripet återförsäljare av fordon och bilskolor, och tillhandahålla dem information om intelligenta fordonssystem.

17.

Europaparlamentet kräver att incitamenten ska kombineras med en förarutbildning som avser förebyggande insatser och säkerhet på vägarna.

18.

Europaparlamentet anser att trafiksäkerheten skulle gynnas av en bättre samverkan mellan intelligenta fordonsbaserade utrustningar och kommunikatorer med utrustning som är integrerad i infrastrukturen.

19.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen fäster särskild uppmärksamhet vid medlemsstater där tillgången till intelligenta system fortfarande är mycket begränsad.

20.

Europaparlamentet är medvetet om att den nya tekniken bör införas stegvis.

21.

Europaparlamentet betonar att initiativet Den intelligenta bilen inte kan genomföras fullt ut om det inte genomförs tillsammans med initiativen för ”intelligenta vägar”.

22.

Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att från och med 2008 genomföra ett program för att utveckla en transportinfrastruktur som integrerar kooperativa system, och välkomnar även kommissionens samarbete med radiospektrumkommittén för att fördela och harmonisera ITS-spektrum (Intelligent Transport Systems) för kooperativa system.

23.

Europaparlamentet betonar behovet av att man genomför konsekventa sektorsövergripande strategier på EU-nivå och inför skärpta politiska riktlinjer för bilindustrin, telekommunikationssektorn, räddningstjänstsektorn, allmän säkerhet, offentliga arbeten och infrastrukturer samt forskningsinstitut och universitet, eftersom det skulle kunna främja utvecklingen av ytterligare förebyggande säkerhetstillämpningar och säkerhetsteknik.

24.

Europaparlamentet uppmanar med kraft aktörerna att inrätta en lämplig ”intelligent miljö” på vägarna och inom infrastrukturen, så att nya intelligenta system kan fungera korrekt och utnyttjas fullt ut, inbegripet bättre hantering av vägkapacitet och bättre system för intelligent vägövervakning (övervakning i realtid).

25.

Europaparlamentet uppmanar med kraft fordonsindustrin att ta hänsyn till nya säkerhetssystem för fordon då nya fordon utformas, och se till att nya fordon förses med utrustning som mäter och visar energikonsumtionen och andra miljörelaterade uppgifter såsom det verkliga utsläppet av koldioxid och fina partiklar.

26.

Europaparlamentet erinrar om att system som baserar sig på informations- och kommunikationsteknik kan bidra till att minska förorenande utsläpp genom effektivare trafikstyrning och minskad bränslekonsumtion och genom att miljövänlig körning underlättas.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla metoder för att mäta informations- och kommunikationsteknikens effekter på koldioxidutsläppen eller samordna och sprida de befintliga resultaten.

28.

Europaparlamentet konstaterar att användningen av bärbara eller flyttbara IKT-baserade utrustningssystem och tillgången till dem har ökat och att marknaden för sådan utrustning kommer att växa kontinuerligt.

29.

Europaparlamentet uppmanar aktörerna att arbeta för åtgärder som kan säkerställa en säker användning och montering av sådan utrustning samt underlätta samverkan mellan människa och maskin.

30.

Europaparlamentet erinrar om att personuppgiftsskyddet bör hanteras korrekt och ser fram emot offentliggörandet av den uppförandekod för dataskydd som forumet för e-säkerhet har aviserat.

31.

Europaparlamentet understryker att det är viktigt att Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder fastställer en öppen standard för införandet av eCall-tjänster på EU-nivå.

32.

Europaparlamentet välkomnar förhandlingarna om den frivilliga överenskommelsen om att införa eCall som standardutrustning för alla nya fordon från och med 2010.

33.

Europaparlamentet välkomnar förhandlingarna för att uppnå en internationell överenskommelse om enhetliga tekniska föreskrifter, vilken skulle innefatta de tekniska kraven för elektronisk stabilitetskontroll, och uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om förhandlingsläget och de olika åtgärder som vidtagits i detta sammanhang.

34.

Europaparlamentet ser fram emot framtida rapporter om utvecklingen av initiativet Den säkrare, renare, effektiva och intelligenta bilen.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/49

A.

Nationella demokratiförbundets (NLD) generalsekreterare Daw Aung San Suu Kyi har tillbringat tretton av de senaste arton åren som politisk fånge i husarrest, och ytterligare 1 900 personer har blivit fängslade under vedervärdiga förhållanden bara för att de har uttryckt önskan om att införa demokrati i Burma eller för att ha protesterat mot folkomröstningen om författningen. Det är fortfarande oklart vad som hänt med de dussintals deltagare i de munkledda protestaktionerna i september 2007 som fortfarande saknas.

B.

Genom att förlänga Daw Aung San Suu Kyis husarrest överträder juntan sin egen lag (lagen om skydd av staten från 1975), enligt vilken ingen får kvarhållas i häkte utan åtal eller rättegång i mer än fem år. Regimen fortsätter att motsätta sig internationella krav på att politiska fångar som utan grund kvarhålls i burmesiska fängelser ska friges.

C.

Den burmesiska regimen är inte i närheten av att ta hänsyn till uppmaningen från Förenta nationernas generalsekreterare att frige fångar. Tvärtom så arresterade den ytterligare 16 personer den 10 juni 2008, som var offer för cyklonen Nargis, som begått brottet att infinna sig på kontoren för Förenta nationernas utvecklingsprogram för att be om humanitärt bistånd.

D.

Den 11 juni 2008 uppmanade den burmesiska militärjuntans officiella tidningar, bland annat regimens språkrör, The New Light of Myanmar, till offentlig piskning av Aung San Suu Kyi. Den militära juntan har vägrat ta avstånd från detta skandalösa förslag.

E.

Tidigt på morgonen den 3 maj 2008 när cyklonen Nargis träffade Insein-fängelset i Rangoon, och efter att rök orsakat panik bland internerna, öppnade soldater och kravallpoliser eld mot fångar och sköt därmed olagligt och onödigt omkring 36 människor och skadade ytterligare 70.

F.

FN:s människorättsexpert för Burma har krävt att den styrande juntan utreder rapporteringar om att juntans soldater har skjutit ihjäl ett antal fängelseinterner under cyklonen Nargis förra månaden. Regimen har vägrat godkänna en sådan utredning.

G.

Människorättsgrupper rapporterar att sedan den 20 maj 2008 har de burmesiska myndigheterna ökat sina ansträngningar att avlägsna överlevande från cyklonen från tillfälliga tillflyktsorter såsom skolor och kloster och tvinga dem att återvända till sina hem, även om dessa inte längre finns kvar.

1.

Europaparlamentet fördömer med kraft beslutet av de burmesiska myndigheterna att förlänga Daw Aung San Suu Kyis husarrest.

2.

Europaparlamentet beklagar kvarhållandet av gruppen politiska aktivister som kräver att Daw Aung San Suu Kyi ska friges och uppmanar med kraft de burmesiska myndigheterna att utan ytterligare dröjsmål frige samtliga politiska fångar.

3.

Europaparlamentet fördömer tanken att piska Daw Aung San Suu Kyi, vilket utgör ett brott mot mänskligheten.

4.

Europaparlamentet kräver att en rättslig undersökning genomförs under FN:s ledning av rapporter om att den burmesiska armén ska ha mördat politiska fångar efter cyklonen Nargis.

5.

Europaparlamentet beklagar att de burmesiska myndigheterna fortsätter fängsla offer för cyklonen Nargis, som försökt få hjälp av internationella biståndsorganisationer i Burma.

6.

Europaparlamentet beklagar djupt att den burmesiska juntan genomförde en folkomröstning om författningen endast några dagar efter att en förödande cyklon hade träffat landet, och anser att resultatet av folkomröstningen saknar trovärdighet.

7.

Europaparlamentet uppmanar de burmesiska myndigheterna att upphäva alla restriktioner mot fredlig politisk verksamhet i landet och att sträva mot en övergripande process som omfattar nationell försoning, återupprättande av demokratin, rättssäkerhet och fullt iakttagande av de mänskliga rättigheterna.

8.

Europaparlamentet uppmanar också regimen att redogöra för vad som hänt de människor som fortfarande saknas efter tillslaget mot buddhistmunkarnas och demokratiaktivisternas protester i september 2007.

9.

Europaparlamentet uppmanar Burmas militärregering att iaktta den överenskommelse som nåtts med FN:s generalsekreterare om att ge internationella biståndsarbetare och biståndsleveranser obehindrat tillträde till de områden som drabbats av cyklonen Nargis, och att samarbeta till fullo med det internationella samfundet vid bedömningen av biståndsbehoven. Europaparlamentet uppmanar de burmesiska myndigheterna att upphöra med det officiella ingripandet i tillhandahållandet av bistånd och att till fullo samarbeta med de humanitära organisationerna.

10.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de burmesiska myndigheterna att inleda en dialog med alla grupper i samhället i Burma för att uppnå verklig nationell försoning, demokratisering och fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten.

11.

Europaparlamentet välkomnar den senaste rapporten från FN:s särskilde rapportör som innehåller viktiga bevis för fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet noterar med stor oro slutsatserna i rapporten, där det konstateras att nästan inga förbättringar har gjorts när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Burma sedan den 26 mars 2008.

12.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de burmesiska myndigheterna att inleda en nära dialog med FN:s särskilde rapportör och acceptera hans begäran om att besöka Burma.

13.

Europaparlamentet uppmanar länderna i Sydostasiatiska nationers förbund (ASEAN-länderna), som Burma har nära ekonomiska och politiska förbindelser med, att utöva kraftiga påtryckningar på de burmesiska myndigheterna för att få till stånd demokratiska förändringar.

14.

Europaparlamentet anser att EU:s klart definierade och målinriktade sanktioner mot den burmesiska juntan fortfarande har endast en begränsad effekt för regimen, trots att den utvidgades efter händelserna i september 2007 genom införandet av ett embargo mot ytterligare ekonomiska sektorer, och därmed inte uppfyller de eftersträvade målen. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till rådet att vidta ytterligare åtgärder och effektivt se till att juntan inte får tillgång till stöd från EU. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att noggrant övervaka de målinriktade sanktionerna och se till att de tillämpas effektivt.

15.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s särskilda sändebud för Burma, den burmesiska statens råd för fred och utveckling, regeringarna för medlemsstaterna i ASEAN och medlemsländerna i Asien-Europa-mötet, ASEAN:s interparlamentariska arbetsgrupp om Myanmar, Daw Aung San Suu Kyi, NLD, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s särskilde rapportör om mänskliga rättigheter i Burma.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/52

A.

Det utdragna inbördeskriget i Somalia och dess konsekvenser för freds- och försoningsprocessen i landet, liksom för säkerheten och stabiliteten på Afrikas horn som helhet, är mycket oroande.

B.

De senaste dagarna har uppskattningsvis 100 människor dödats och tusentals flytt sina hem i Somalias huvudstad Mogadishu efter att nya strider brutit ut mellan trupper från den federala övergångsregeringen och rebellerna, som ett resultat av att vissa islamistiska ledare avvisat det avtal om tre månaders vapenvila som FN lyckats förhandla fram och som undertecknats i Djibouti av övergångregeringen och organisationen ARS (Alliansen för Somalias återbefrielse).

C.

Medlemmar av det civila samhället i Somalia, särskilt media, har valts ut som mål för överfall och mord. Det brutala beställningsmordet på Nasteh Dahir Farah, vice ordförande i Somalias journalistförbund (National Union of Somali Journalists), som sköts ned av beväpnade män i staden Kismayu i södra Somalia lördagen den 7 juni 2008, är djupt beklagligt.

D.

Femton biståndsarbetare har dödats sedan början av 2008, däribland en framstående somalisk biståndsarbetare, Mohamed Mahdi, chef för den lokala biståndsbyrån för hälsovård för barn och kvinnor, som mördades i Mogadishu av oidentifierade beväpnade män.

E.

FN:s generalsekreterare har uttryckt oro över den ökade rekryteringen av barnsoldater, särskilt i Mogadishu, och den spridda användningen av barn i nästan alla väpnade styrkor i Somalia.

F.

Utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter och brott mot internationell humanitär rätt från alla parter i konflikten, särskilt tortyr och annan misshandel, våldtäkter, utomrättsliga avrättningar, godtyckligt fängslande av människor, och attacker mot civila och civil infrastruktur fortsätter att äga rum i Somalia.

G.

Den fortsatta konflikten och den politiska instabiliteten i Somalia har lett till kapningar och väpnade rån.

H.

Sedan februari 2007 har 856 970 somalier flytt striderna i Mogadishu, samtidigt som 2,6 miljoner somalier – cirka 35 procent av befolkningen – är i behov av humanitärt bistånd, en siffra som kan stiga till 3,5 miljoner fram till slutet av året.

I.

FN:s generalsekreterare uppmanade de etiopiska styrkorna att ”avhålla sig från urskillningslösa attacker mot civilbefolkningen och civila mål, t. ex. skolor och sjukhus” och uppmanade de etiopiska myndigheterna att utreda anklagelser om grava brott mot barn som deras styrkor ska ha gjort sig skyldiga till.

1.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt de fortsatta striderna, det riktade dödandet och andra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna som begås av samtliga parter i konflikten, och som har lett till att otaliga somalier förlorat livet och till en humanitär katastrof.

2.

Europaparlamentet uppmanar alla sidor i konflikten att omedelbart upphöra med alla kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt, stoppa attacker riktade mot civilpersoner, upphöra med all användning av dödshot, våldtäkter, olaglig internering, kidnappningar, trakasserier och plundring av civila, och till fullo följa bestämmelserna i artikel 3 i Genèvekonventionen.

3.

Europaparlamentet kräver frisläppande av de två italienska och den somaliske medlemmen från jordbruksorganisationen Cooperazione Italiana Nord Sud (CINS), Jolanda Occhipinti, Giuliano Paganini och Abdirahaman Yussuf Harale, som kidnappades den 21 maj 2008 cirka 60 km söder om Mogadishu, och för vilka en lösensumma på en miljon US-dollar har begärts.

4.

Europaparlamentet kräver undersökning av alla fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive allvarliga kränkningar av barns rättigheter. Parlamentet uppmanar den federala övergångregeringen att upphöra med att fängsla barn och att kontrollera spridningen av små vapen.

5.

Europaparlamentet uppmanar samtliga sidor i konflikten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera obehindrat humanitärt tillträde och bistånd till den drabbade befolkningen i landet, och vidta effektiva åtgärder för att garantera säkerheten för lokala och internationella humanitära biståndsarbetare.

6.

Europaparlamentet välkomnar den uppgörelse om ett fredsavtal som ingicks mellan Somalias federala övergångregering och ARS vid samtalen mellan de somaliska grupperingarna i Djibouti den 9 juni 2008, vilka underlättades av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud Ahmedou Ould-Abdallah, Afrikanska unionen och andra regionala organisationer och internationella parter. Parlamentet uppmanar den federala övergångsregeringen att inleda en verklig försoningsprocess med samtliga parter i konflikten i landet för att skapa förutsättningar för fred, säkerhet och stabilitet.

7.

Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av det civila samhällets roll, särskilt när det gäller kvinnor och barn, i den nationella försoningsprocessen.

8.

Europaparlamentet uppmanar den somaliska övergångregeringen att i samarbete med FN och Afrikanska unionen använda alla tillgängliga medel för att förebygga, avskräcka och hindra kapningar och väpnade rån som begås från den somaliska kusten mot fartyg, särskilt sådana som fraktar humanitär hjälp.

9.

Europaparlamentet uppmanar EU att be den kenyanska regeringen bevilja somaliska flyktingar asyl och bekräfta deras rätt till hjälp, och den kenyanska regeringen att medge obehindrad genomgång för humanitärt bistånd via gränsövergången El Wak.

10.

Europaparlamentet uppmanar samtliga givare, och särskilt EU att utöka det humanitära biståndet till internt fördrivna personer och garantera ett effektivt utvecklingsbistånd till den somaliska befolkningen.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s bistånd inte missbrukas och går till att stärka de krigsherrar som utgör en del av de federala övergångsinstitutionerna, och vidta steg för att rätta till detta om så krävs.

12.

Europaparlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att stärka FN:s vapenembargo mot Somalia och vidta åtgärder med större beslutsamhet för att se till att embargot respekteras fullt ut av staterna i området. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att undersöka och införa riktade sanktioner mot alla personer som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Somalia, inklusive eventuell överföring till Internationella brottmålsdomstolen.

13.

Europaparlamentet välkomnar resolution 1814 (2008) som FN:s säkerhetsråd antog enhälligt den 15 maj 2008, i vilken det talas om att eventuellt skicka en fredsbevarande FN-styrka på 28 500 man, i avvaktan på att de politiska förhållandena och säkerheten i landet ska förbättras. Parlamentet konstaterar att den föreslagna FN-styrkan skulle ersätta en mindre fredsbevarande styrka från Afrikanska unionen som varit förlagd i Somalia sedan mars 2007.

14.

Europaparlamentet kräver att Afrikanska unionens insatsstyrka i Somalia (AMISOM) och avlösande fredsbevarande styrkor från FN ska ha mandat att skydda civilbefolkningen, inklusive kvinnor, barn och internflyktingar, och omfatta en stark människorättskomponent, med kapacitet att övervaka, utreda och rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna.

15.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för FN:s generalsekreterares särskilda sändebud till Somalia, Ahmedou Ould-Abdallah, och hans ansträngningar för att samordna det internationella samfundets insatser och underlätta den politiska dialogen mellan de somaliska grupperingarna och stabilisera situationen i Somalia genom utplaceringen av AMISOM-styrkan.

16.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, generalsekreterarna för Afrikanska unionen, FN och IGAD, ordföranden för den federala övergångsregeringen i Somalia, Etiopiens regering och det panafrikanska parlamentet.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/54

A.

Den generella situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran har fortsatt att försämras sedan 2005. Enbart avrättningarna nästan fördubblades 2007.

B.

Iran och några andra länder avrättar fortfarande underåriga. Det är känt att Iran har avrättat fler ungdomsbrottslingar än något annat land i världen. Enligt rapporterna väntar mer än 100 personer på att avrättas i Iran för brott som ska ha begåtts när de var under 18 år.

C.

Mohammad Hassanzadeh, en ungdomsbrottsling som avrättades den 10 juni 2008, var under 18 år när han avrättades.

D.

Minst fyra andra ungdomsbrottslingar, Behnoud Shojaee, Mohammad Fedaei, Saeed Jazee och Behnam Zaare riskerar att avrättas inom kort. De iranska myndigheterna har beordrat att avrättningen av Behnoud Shojaee och Mohammad Fedaei ska skjutas upp med minst en månad.

E.

Förenta nationernas höge kommissarie för mänskliga rättigheter underströk inför de iranska myndigheterna den 10 juni 2008 att det enligt folkrätten är absolut förbjudet att tillämpa dödsstraffet för ungdomsbrottslingar.

F.

De iranska ungdomsbrottslingarna omfattar personer som anklagas för att ha haft homosexuella förbindelser, vilket straffas med dödsstraffet.

1.

Europaparlamentet fördömer med kraft dödsdomarna och avrättningarna i Iran, särskilt dem som drabbat ungdomsbrottslingar och minderåriga, och uppmanar de iranska myndigheterna att respektera internationellt erkända rättsskydd för unga människor.

2.

Europaparlamentet betonar att dessa dödsdomar mot underåriga står i direkt strid mot Islamiska republiken Irans internationella skyldigheter och de åtaganden som landet ingått, särskilt de som ingår i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om barnets rättigheter, vilka båda klart och tydligt förbjuder avrättning av underåriga eller människor som har dömts för brott som begåtts medan de var underåriga.

3.

Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag avrättningen av Mohammad Hassanzadeh, som var under 18 år när han avrättades.

4.

Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att stoppa avrättningarna av Behnoud Shojaee, Mohammad Fedaei, Saeed Jazee, Behnam Zaare och alla andra ungdomsbrottslingar som dömts till döden.

5.

Europaparlamentet uppmanar ledamöterna av det nyvalda Majlis (det iranska parlamentet) att skyndsamt godkänna reformen av den iranska strafflagen, vilken i första hand syftar till att avskaffa stening och avrättningar av underåriga brottslingar, att så småningom inrätta ett moratorium för dödsstraff och att harmonisera iransk lagstiftning med internationella skyldigheter på människorättsområdet.

6.

Europaparlamentet kräver att homosexuella förbindelser avkriminaliseras i Iran.

7.

Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att skjuta upp alla utvisningar till Iran av personer som hotas av avrättning eller tortyr.

8.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter, ordföranden för Irans rättsväsen och Islamiska republiken Irans regering och parlament.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/56

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/57

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/58

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/59

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom anpassat till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/60

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/61

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/61

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/62

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/63

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/63

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/64

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga texterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom anpassat till rekommendationerna från den rådgivande gruppen sammansatt av företrädare för Europaparlamentets, rådets och kommissionens juridiska avdelningar.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

27.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 286/65

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga texterna som inte ändrar deras sakinnehåll.