Europeiska unionens C 141/2013

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/3

Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága — Ungern) — Allianz Hungária Biztosító Zrt., Generali-Providencia Biztosító Zrt., Gépjármű Márkakereskedők Országos Szövetsége, Magyar Peugeot Márkakereskedők Biztosítási Alkusz Kft. och Paragon-Alkusz Zrt., som inträtt i Magyar Opelkereskedők Bróker Kfts ställe mot Gazdasági Versenyhivata

(Mål C-32/11) (1)

(Konkurrens - Artikel 101.1 FEUF - Tillämpning av motsvarande nationell lagstiftning - Domstolens behörighet - Bilaterala avtal mellan försäkringsbolag och bilverkstäder gällande timersättning vid reparationer - Timersättningen höjs i förhållande till det antal försäkringsavtal som tecknats genom verkstädernas förmedling i egenskap av mellanhänder för försäkringsbolagen - Begreppet avtal med konkurrensbegränsande syfte)

2013/C 141/03

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Allianz Hungária Biztosító Zrt., Generali-Providencia Biztosító Zrt., Gépjármű Márkakereskedők Országos Szövetsége, Magyar Peugeot Márkakereskedők Biztosítási Alkusz Kft. och Paragon-Alkusz Zrt., som inträtt i Magyar Opelkereskedők Bróker Kfts ställe

Motpart: Gazdasági Versenyhivatal

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága (Ungern) — Tolkning av artikel 101.1 FEUF — Bilaterala avtal mellan ett försäkringsbolag och vissa fordonsverkstäder enligt vilka den timersättning som försäkringsbolaget betalar till verkstaden är beroende av det antal och den procentandel försäkringar som tecknats med försäkringsbolaget via verkstaden i dess egenskap av försäkringsagentur för försäkringsbolaget — Nationell lagstiftning i vilken används ett begrepp som är analogt med ett unionsrättsligt begrepp — Begreppet ”avtal som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den inre marknaden”

Domslut

Artikel 101.1 FEUF ska tolkas så, att avtal varigenom försäkringsbolag som tillhandahåller trafikförsäkringar bilateralt överenskommer med bilåterförsäljare som tillhandahåller service och reparationer eller med sammanslutningar av sådana återförsäljare, gällande den timersättning som försäkringsbolaget ska utge vid reparationer av fordon som är försäkrade genom bolaget, och enligt vilka timersättningen bland annat beror på det an tal och den procentandel försäkringar som återförsäljaren sålt som mellanhand för försäkringsbolaget, kan anses ha ett konkurrensbegränsande syfte, i den mening som avses i denna artikel, om det — efter en individuell och konkret bedömning av avtalens innehåll och ändamål samt av det ekonomiska och juridiska sammanhang i vilket de ingår — framgår att avtalen till sin art kan anses vara skadliga för den normala konkurrensen på en av de relevanta marknaderna.

(1) EUT C 145, 14.5.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/3

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Europeiska kommissionen mot Irland

(Mål C-108/11) (1)

(Fördragsbrott - Mervärdesskatt - Reducerad skattesats - Leveranser av vinthundar och hästar som inte är avsedda att användas till tillverkning av födoämnen för människors och djurs konsumtion, uthyrning av hästar och vissa inseminationstjänster - Direktiv 2006/112/EG - Åsidosättande av artiklarna 96 och 98 jämförda med bilaga III, och 110)

2013/C 141/04

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Ryal och C. Soulay)

Svarande: Irland (ombud: E. Creedon, M Collins, N. travers och D. O'Hagan)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Frankrike (Ombud: G. de Berguues och J.-S. Pilczer)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 96, 98 (jämförda med bilaga III) och 110 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s.1) — Nationell lagstiftning som innebär att en reducerad skattesats tillämpas på leveranser av vinthundar och hästar som inte är avsedda att användas till tillverkning av födoämnen för människors och djurs konsumtion, uthyrning av hästar och vissa inseminationstjänster

Domslut

Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 96, 98 jämförda med bilaga III, och 110 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, genom att tillämpa en mervärdesskattesats på 4,8 procent på leveranser av vinthundar och hästar som vanligtvis inte är avsedda att användas till tillverkning av födoämnen, uthyrning av hästar och vissa inseminationstjänster

2.	Irland ska ersätta rättegångskostnaderna.

3.	Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 145, 14.5.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/4

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Europeiska kommissionen mot Republiken Frankrike

(Mål C-216/11) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 92/12/EEG - Punktskatter - Tobaksvaror som förvärvas i en medlemsstat och förs till en annan medlemsstat - Rent kvantitativa bedömningskriterier - Artikel 34 FEUF - Kvantitativa importrestriktioner)

2013/C 141/05

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: W. Mölls och O. Beynet)

Svarande: Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och N. Rouam)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artikel 34 FEUF och rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, s.1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57) bland annat artiklarna 8 och 9 — Nationell lagstiftning genom vilken införs straffavgifter för innehav för eget bruk av tobaksvaror, förvärvade i en medlemsstat och transporterade till en annan, som överstiger vissa nivåer — Rent kvantitativa bedömningskriterier — Kvantitativa importrestriktioner

Domslut

Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, särskilt artiklarna 8 och 9, genom att tillämpa ett rent kvantitativt kriterium vid bedömningen av huruvida enskildas innehav av tillverkad tobak från en annan medlemsstat har kommersiellt ändamål samt genom att tillämpa detta kriterium per fordon (och inte per person) och på hela innehavet av tobaksvaror sammanlagt.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Europeiska kommissionen och Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 226, 30.7.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/4

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Viega GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen

(Mål C-276/11 P) (1)

(Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Branschen för rörkopplingar av koppar och legeringar av koppar - Kopplingar som ska lödas eller falsas - Administrering och värdering av bevis - Rätten att höras inför domstol - Motiveringsskyldighet - proportionalitetsprincipen)

2013/C 141/06

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Viega GmbH & Co. KG (ombud: J. Burrichter, T. Mäger och M. Röhrig, Rechtsanwälte)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: V. Bottka, och R. Sauer, samt A. Böhlke, Rechtsanwalt)

Saken

Överklagande av den dom som meddelats av tribunalen (åttonde avdelningen) den 24 mars 2011 i mål T-375/06, Viega GmbH & Co. KG mot kommissionen, genom vilken tribunalen ogillade den talan som väckts av klaganden mot kommissionens beslut K(2006) 4180 slutlig av den 20 september 2006 i ärende COMP/F-1/38.121 — Fittings (Rördelar) angående konkurrensbegränsande samverkan inom kopparrörsindustrin och, i andra hand, nedsättande av de böter som klaganden påförts — Åsidosättande av rätten att bli hörd, proportionalitetsprincipen och motiveringsskyldigheten — Åsidosättande av principerna om undersökningsförfarande — Åsidosättande av artikel 81.1 EG och artikel 23.1 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1)

Domslut

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Viega GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238, 13.8.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/5

Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Mercantil no 3 de Barcelona — Spanien) — Mohamed Aziz mot Caixa d’Estalvis de Catalunya, Tarragona i Manresa (Catalunyacaixa)

(Mål C-415/11) (1)

(Direktiv 93/13/EEG - Konsumentavtal - Avtal om hypotekslån - Förfarande för utmätning av intecknad egendom - Befogenheter för den nationella domstol som dömer i målet om fastställelse - Oskäliga avtalsvillkor - Bedömningskriterier)

2013/C 141/07

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Mercantil no 3 de Barcelona

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mohamed Aziz

Motpart: Caixa d’Estalvis de Catalunya, Tarragona i Manresa (Catalunyacaixa)

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Juzgado de lo Mercantil — Tolkning av punkt 1 e och q i bilagan till rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169) — Avtalsvillkor som innebär att en konsument som har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter åläggs att betala ett oproportionerligt högt skadestånd — Avtal om hypotekslån — Nationella processrättsliga bestämmelser om exekutionsförfarande avseende intecknad eller pantsatt egendom, vilka innebär att de invändningsgrunder som den som är gäldenär i ett exekutionsförfarande kan åberopa är begränsade

Domslut

Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att det utgör hinder för en sådan lagstiftning i en medlemsstat som den som är i fråga i det nationella målet, som innebär att samtidigt som det inom ramen för utsökningsförfarandet inte finns någon möjlighet att till grund för en invändning åberopa att ett avtalsvillkor som legat till grund för en exekutionstitel är oskäligt, får den domstol som dömer i målet om fastställelse, och som är behörig att pröva huruvida ett sådant avtalsvillkor är oskäligt, inte förordna om säkerhetsåtgärder, som till exempel inhibition av exekutionsförfarandet i fråga, när ett sådant förordnande behövs för att säkerställa att domstolens slutliga avgörande får full verkan.

Artikel 3.1 i direktivet ska tolkas på följande sätt:

—

Begreppet ”betydande obalans” till nackdel för konsumenten ska tolkas med beaktande av de nationella regler som är tillämpliga om inget har avtalats mellan parterna, för att avgöra om, och i så fall i vilken grad, avtalet försätter konsumenten i ett sämre läge än vad som följer av gällande nationell rätt. Det är likaså av relevans i detta sammanhang att undersöka konsumentens rättsliga ställning vad gäller de medel som enligt den nationella lagstiftningen står till hans eller hennes förfogande för att hindra fortsatt användning av oskäliga avtalsvillkor.

—

Vid bedömningen av om en sådan obalans har uppkommit ”i strid med kravet på god sed” ska en prövning göras av huruvida näringsidkaren, som förutsätts ha handlat lojalt och rättvist mot konsumenten, rimligen kunde utgå från att konsumenten skulle godta det aktuella avtalsvillkoret efter en individuell avtalsförhandling.

Artikel 3.3 i direktivet ska tolkas så, att den bilaga till vilken det hänvisas i denna bestämmelse endast innehåller en vägledande, inte uttömmande, lista på villkor som kan anses oskäliga.

(1) EUT C 331, 12.11.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/6

Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Městský soud v Praze — Republiken Tjeckien) — Česká spořitelna, a.s. mot Gerald Feichter

(Mål C-419/11) (1)

(Förordning (EG) nr 44/2001 - Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område - Artiklarna 5.1 a och 15.1 - Begreppen ”talan som avser avtal” och ”avtal som har ingåtts av en konsument” - Egen växel - Växelborgen - Ställande av säkerhet för ett kreditavtal)

2013/C 141/08

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Městský soud v Praze

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Česká spořitelna, a.s.

Svarandet: Gerald Feichter

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Městský soud v Praze — Tolkning av artiklarna 5.1 a och 15.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1) — Begreppen ”talan som avser avtal” och ”avtal som har ingåtts av en konsument” — Domstols behörighet att avgöra en tvist avseende skyldigheten för ett bolags verkställande direktör att betala en växelfordran på den grunden att han tecknat växelborgen in blanco på en egen växel som bolaget utställt till förmån för en bank, som säkerhet för ett kreditavtal — Fastställande av uppfyllelseorten för förpliktelsen då den egna växeln vid utställandet inte innehöll något angivande av betalningsorten

Domslut

Artikel 15.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att en fysisk person som har en nära affärs- eller yrkesmässig anknytning till ett bolag, såsom en ställning som verkställande direktör eller majoritetsägare i bolaget, inte kan anses vara konsument, i den mening som avses i denna bestämmelse när han eller hon tecknar växelborgen på en egen växel som utställts till säkerhet för de förpliktelser som åvilar bolaget enligt ett kreditavtal. Bestämmelsen är således inte tillämplig vid fastställandet av vilken domstol som är behörig att pröva en talan genom vilken en växelremittent med hemvist i en medlemsstat gör gällande en rätt till betalning enligt en egen växel som utställts i ofullständigt skick och senare utfyllts av remittenten, mot en borgensman med hemvist i en annan medlemsstat.

Artikel 5.1 a i förordning nr 44/2001 är tillämplig vid fastställandet av vilken domstol som är behörig att pröva en talan genom vilken en växelremittent med hemvist i en medlemsstat gör gällande en rätt till betalning enligt en egen växel som utställts i ofullständigt skick och senare utfyllts av remittenten, mot en borgensman med hemvist i en annan medlemsstat.

(1) EUT C 311, 22.10.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/6

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof — Österrike) — Jutta Leth mot Republik Österreich, Land Niederösterreich

(Mål C-420/11) (1)

(Miljö - Direktiv 85/337/EEG - Miljökonsekvensbedömning av vissa offentliga och privata projekt - Tillstånd som beviljats ett sådant projekt utan att någon lämplig bedömning genomförts - Syftena med denna bedömning - Villkor som ska vara uppfyllda för att det ska föreligga en rätt till skadestånd - Huruvida skydd för enskilda som drabbas av förmögenhetsskada omfattas)

2013/C 141/09

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Jutta Leth

Motpart: Republik Österreich, Land Niederösterreich

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberster Gerichtshof — Tolkning av artikel 3 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226), i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 (EGT L 73, s. 5) och enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 (EUT L 156, s. 17) — Tillstånd som beviljats ett projekt utan någon lämplig bedömning av dess miljöpåverkan — Talan om skadestånd som väckts av en enskild på grund av värdeminskning på dennes fastighet till följd av nämnda projekt — Syftet med miljökonsekvensbedömningen av vissa offentliga och privata projekt — Huruvida skydd för enskilda som drabbas av förmögenhetsskada omfattas

Domslut

Artikel 3 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 och enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 ska tolkas så, att en miljökonsekvensbedömning enligt denna artikel inte inbegriper en bedömning av det aktuella projektets inverkan på värdet på materiella tillgångar. Förmögenhetsskada, i den mån den utgör en direkt ekonomisk följd av ett offentligt eller privat projekts miljöpåverkan, omfattas emellertid av det skyddssyfte som eftersträvas med direktivet.

Det förhållandet att en miljökonsekvensbedömning inte har genomförts i strid med kraven i nämnda direktiv, ger i sig — enligt unionsrätten och med förbehåll för mindre restriktiva regler angående statens ansvar i nationell rätt — i princip inte en enskild en rätt till skadestånd för ren förmögenhetsskada som uppkommit på grund av en värdeminskning på hans eller hennes fastighet orsakad av nämnda projekts miljöpåverkan. Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att pröva huruvida förutsättningarna för skadestånd enligt unionsrätten, i synnerhet förekomsten av ett direkt orsakssamband mellan det påstådda åsidosättandet och de skador som vållats, är uppfyllda.

(1) EUT C 319, 29.10.2011.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/7

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts — Lettland) — Valsts ieņēmumu dienests mot Ablessio SIA

(Mål C-527/11) (1)

(Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 213, 214 och 273 - Identifiering av beskattningsbara personer i mervärdesskattehänseende - Avslag på ansökan om registreringsnummer för mervärdesskatt med hänvisning till att den beskattningsbara personen saknar materiell, teknisk och finansiell förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten - Lagenlighet - Bekämpning av skattebedrägeri - Proportionalitetsprincipen)

2013/C 141/10

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Augstākās tiesas Senāts

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Valsts ieņēmumu dienests

Svarande: Ablessio SIA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Augstākās tiesas Senāts — Tolkning av artikel 214 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1), jämförd med artikel 273 i samma direktiv — Nationell lagstiftning enligt vilken en beskattningsbar person kan nekas inskrivning i mervärdesskatteregistret om den beskattningsbara personen inte lämnar uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter om dess materiella, tekniska och finansiella förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten — Avslag på en beskattningsbar persons ansökan om mervärdesskatteregistrering med motiveringen att förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten saknas

Domslut

Artiklarna 213, 214 och 273 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de utgör hinder för att en medlemsstats skattemyndighet avslår ett bolags ansökan om registreringsnummer för mervärdesskatt, enbart med motiveringen att bolaget, enligt myndigheten, saknar materiell, teknisk och finansiell förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten samt att ägaren till andelarna i bolaget flera gånger tidigare har tilldelats registreringsnummer för bolag som inte har bedrivit någon faktisk ekonomisk verksamhet och vilkas andelar har överlåtits strax efter det att det individuella registreringsnumret har erhållits, utan att skattemyndigheten i fråga med stöd av objektiva uppgifter har styrkt att det föreligger allvarliga indikationer på att det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelas kommer att användas för skattebedrägeri. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma huruvida skattemyndigheten har tillhandahållit allvarliga indikationer på att det föreligger en risk för skattebedrägeri i det nationella målet.

(1) EUT C 6, 07.01.2012.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/7

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Frankfurt (Oder) — Tyskland) — Agrargenossenschaft Neuzelle eG mot Landrat des Landkreises Oder-Spree

(Mål C-545/11) (1)

(Gemensam jordbrukspolitik - Förordning (EG) nr 73/2009 - Artikel 7.1 och 7.2 - Modulering av direktstöden till jordbrukare - Ytterligare minskning av direktstöden - Giltighet - Principen om skydd för berättigade förväntningar - Icke-diskrimineringsprincipen)

2013/C 141/11

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Frankfurt (Oder)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Agrargenossenschaft Neuzelle eG

Motpart: Landrat des Landkreises Oder-Spree

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Verwaltungsgericht Frankfurt (Oder) — Giltigheten av artikel 7.1 och 7.2 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, s. 16) — Större minskning av direktstöden för åren 2009–2012 än vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 1782/2003 — Principen om skydd för berättigade förväntningar

Domslut

Det har inte vid prövningen av den första frågan — mot bakgrund av principen om skydd för berättigade förväntningar — framkommit några omständigheter som kan påverka giltigheten av artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003.

2.	Det har inte vid prövningen av den andra frågan — mot bakgrund av icke-diskrimineringsprincipen — framkommit några omständigheter som kan påverka giltigheten av artikel 7.2 i förordning nr 73/2009.

(1) EUT C 25, av den 28.01.2012.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/8

Begäran om förhandsavgörande framställd av Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi (Polen) den 22 januari 2013 — Marcin Jagiełło mot Dyrektorowi Izby Skarbowej w Łodzi

(Mål C-33/13)

2013/C 141/13

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Marcin Jagiełło.

Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 4.1 och 4.2 jämförd med artikel 5.1 i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1) tolkas så, att dessa utgör hinder mot att en försäljning, som en person genomför med en annan persons samtycke i denna andra persons namn för att hemlighålla sin egen ekonomiska verksamhet, ska anses utgöra en leverans av varor?

Ska artikel 17 i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund tolkas så, att den utgör hinder mot att dra av ingående mervärdesskatt som har angetts på en faktura när denna utfärdats av en person som endast har ställt sitt namn till förfogande i samband med en av en annan person genomförd försäljning av varor, och det inte har bevisats att köparen kände till eller på grund av objektiva omständigheter kunde förutse att den transaktion som han var delaktig i hade samband med en brottslig handling eller andra oegentligheter som fakturautställaren eller den person med vilken han samverkade begått?

(1) (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský súd v Prešove (Slovakien) den 23 januari 2013 — Monika Kušionová mot SMART Capital a.s.

(Mål C-34/13)

2013/C 141/14

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Krajský súd v Prešove

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Monika Kušionová

Motpart: SMART Capital a.s.

Tolkningsfrågor

Ska rådets direktiv 93/13/EEG (1) av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (2) av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EGT L 149, s. 22), mot bakgrund av artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas på så sätt att de är oförenliga med en medlemsstats bestämmelser — såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen — som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att parterna är oeniga avseende huruvida det är fråga om otillbörliga avtalsvillkor och avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans?

Utgör de unionsrättsliga bestämmelser som angetts i första frågan hinder för tillämpningen av en medlemsstats bestämmelser — såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen — som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att parterna är oeniga avseende huruvida det är fråga om otillbörliga avtalsvillkor och avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans?

Ska Europeiska unionens domstols dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (3), förstås på så sätt att den nationella domstolen, för att uppnå det mål som eftersträvas med de direktiv som anges i första frågan och mot bakgrund av artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska underlåta att tillämpa sådana nationella bestämmelser såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans, och därigenom undvika att avtalsvillkoren prövas ex officio av en dömande instans även om parterna är oeniga?

Ska artikel 4 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal tolkas på så sätt att ett avtalsvillkor i ett konsumentavtal — vilket upprättats utan advokathjälp — som ger en kreditgivare rätt att ta i anspråk och låta sälja den säkerhet som ställts utom rätta utan att detta prövas av en dömande instans, är oförenligt med den grundläggande unionsrättsliga principen om att avtalsvillkor ska prövas ex officio av en dömande instans och följaktligen även är oskäligt i ett fall där det ifrågavarande avtalsvillkoret en utformats i enlighet med en bestämmelse i den nationella lagstiftningen?

(1) EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169.

(2) EGT L 149, s. 22.

(3) REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, s. 75.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy w Białymstoku (Polen) den 25 januari 2013 — Małgorzata Nierodzik mot Samodzielny Publiczny Psychiatryczny Zakład Opieki Zdrowotnej im. dr Stanisława Deresza w Choroszczy

(Mål C-38/13)

2013/C 141/15

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy w Białymstoku

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Małgorzata Nierodzik

Motpart: Samodzielny Publiczny Psychiatryczny Zakład Opieki Zdrowotnej im. dr Stanisława Deresza w Choroszczy

Tolkningsfråga

Ska artikel 1 i rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (1) (nedan kallat direktiv 1999/70), punkterna 1 och 4 i bilagan till direktivet, samt den allmänna unionsrättsliga principen om förbud mot diskriminering på grund av typ av anställningsavtal tolkas så, att de utgör hinder mot en nationell bestämmelse, i vilken det för visstidsanställningar med en löptid som överstiger 6 månader föreskrivs andra (för de arbetstagare som är anställda på grundval av tidsbegränsade avtal mindre fördelaktiga) principer vad gäller fastställandet av tiden för uppsägningsfristen, än de som gäller för fastställandet av tiden för uppsägningsfrister vid tillsvidareanställningar, och utgör dessa bestämmelser även hinder mot en nationell bestämmelse (artikel 33 i lagen om den 26 juni 1974, arbetslagen […], nedan kallad arbetslagen) i vilken det föreskrivs en fast två veckor lång och av arbetstagarens anställningstid oberoende uppsägningsfrist för tidsbegränsade anställningsavtal vilkas avtalade löptid överstiger 6 månader, när uppsägningstiden för tillsvidare gällande anställningsavtal beror på arbetstagarens anställningstid och är mellan två veckor och tre månader långa (artikel 36.1 i arbetslagen)?

(1) EGT L 175, s. 43.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Úřad průmyslového vlastnictví (Tjeckien) den 29 januari 2013 — MF 7 a.s. mot MAFRA a.s.

(Mål C-49/13)

2013/C 141/16

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Úřad průmyslového vlastnictví

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: MF 7

Motpart: MAFRA a.s.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 3.2 d i direktiv 2008/95 (1) tolkas så, att vid bedömningen av huruvida den som ansökt om registrering av ett varumärke handlade i god tro är enbart omständigheter som framgick före eller på dagen för varumärkesansökan relevanta, eller kan även omständigheter som inträffade efter att ansökan gavs in användas som stödbevisning för att sökanden var i god tro?

Måste rättspraxis enligt domen i de förenade målen C-414/99 och C-416/99, Zino Davidoff och Levi Strauss, (2) tillämpas generellt på alla situationer som innefattar en bedömning av huruvida en varumärkesinnehavare samtyckt till ett handlande som kan leda till att dennes exklusiva rättigheter försvagas eller begränsas?

Är det möjligt att anta att den som ansöker om ett senare varumärke är i god tro baserat på att innehavaren av det äldre varumärket ingick avtal med denna sökande enligt vilka innehavaren samtyckte till publicering av periodiskt, tryckt material under en beteckning som liknade det varumärke som den senare varumärkessökanden ansökte om, samtyckte till att detta tryckta material registrerades av sökanden för en senare varumärkesansökan och erbjöd sökandens stöd för publiceringen, även om avtalen inte uttryckligen behandlade frågan om immateriella rättigheter?

Om omständigheter som inträffar efter att en varumärkesansökan gavs in också kan vara relevanta vid bedömningen av huruvida sökanden handlade i god tro, är det då alternativt möjligt att anta att sökanden var i god tro baserat på att innehavaren av det äldre varumärket medvetet godtog att det omtvistade varumärket existerade i minst tio år?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (kodifierad version) (EUT L 299, s. 25).

(2) REG 1999, s. I-8691.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Rotterdam (Nederländerna) den 31 januari 2013 — Nationale-Nederlanden Levensverzekering Mij NV mot Hubertus Wilhelmus van Leeuwen

(Mål C-51/13)

2013/C 141/17

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Rotterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Nationale-Nederlanden Levensverzekering Mij NV

Svarande: Hubertus Wilhelmus van Leeuwen

Tolkningsfrågor

Utgör unionsrätten, och särskilt artikel 31.3 i tredje livförsäkringsdirektivet (1) hinder för att — grundat på öppna eller oskrivna regler i nederländsk rätt, som den princip om rimlighet och skälighet som styr förhållandet mellan en livförsäkringsgivare och en tänkbar försäkringstagare innan ett avtal ingås, och/eller en allmän och/eller särskild omsorgsplikt — förplikta livförsäkringsgivare att tillhandahålla försäkringstagare mer information om försäkringens kostnader och riskpremier än vad som föreskrivs i de nederländska bestämmelser från 1999 som införlivade det tredje livförsäkringsdirektivet (särskilt artikel 2.2 q och 2.2 r RIAV 1998)?

2.	Har det för svaret på den första frågan någon betydelse vad följderna enligt nederländsk rätt blir, eller kan bli, om nämnda uppgifter inte tillhandahålls?

(1) Rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser direkt livförsäkring och om ändring av direktiven 79/267/EEG och 90/619/EEG (tredje livförsäkringsdirektivet) (EGT L 360 s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 180)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský soud v Ostravě (Republiken Tjeckien) den 30 januari 2013 — Strojírny Prostějov, a.s. mot Odvolací finanční ředitelství

(Mål C-53/13)

2013/C 141/18

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Krajský soud v Ostravě

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Strojírny Prostějov, a.s.

Motpart: Odvolací finanční ředitelství

Tolkningsfråga

Utgör artiklarna 56 och 57 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt hinder för tillämpningen av nationell lagstiftning som, för det fall ett företag (bemanningsföretag) som hyr ut arbetstagare till ett annat företag har sitt säte på en annan medlemsstats territorium, ålägger det företag som använder arbetskraften att dra av inkomstskatt för dessa arbetstagare och betala den till staten, medan denna skyldighet åligger bemanningsföretaget för det fall bemanningsföretaget har sitt säte på Republiken Tjeckiens territorium?

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/11

Talan väckt den 4 februari 2013 — Europeiska kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

(Mål C-60/13)

2013/C 141/19

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Caeiros och L. Flynn)

Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastslå att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 8 i beslut 2000/597/EG (1) samt artiklarna 2, 6, 9, 10 och 11 i förordning (EG) nr 1150/2000 (2) genom att vägra att tillhandahålla ett belopp om 20 061 462,11 GBP motsvarande tullavgift på import av färsk vitlök som omfattats av felaktig bindande tulltaxeinformation, samt

—	förplikta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen gör gällande att Förenade kungarikets myndigheter orsakade en förlust av traditionella egna medel genom att utan vederbörlig omsorg ge ut bindande handlingar med tulltaxeinformation, vilka tillät import av färsk kinesisk vitlök utom kvoterna. Kommissionen anser att då ett administrativt misstag har lett till att egna medel felaktigt inte uppkommit ska EU krediteras med ett belopp som motsvarar den förlust av egna medel som uppkommit. Förenade kungariket skulle således ha ställt till kommissionens förfogande den totala summan av de aktuella tullavgifterna, vilka bedöms uppgå till 20 061 462,11 GBP, samt ränta till följd av den försenade krediteringen i enlighet med artikel 11 i förordning nr 1150/2000.

(1) 2000/597/EG, Euratom: Rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, s. 42)

(2) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, s. 1)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Alba Forni mot Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca

(Mål C-61/13)

2013/C 141/20

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Napoli

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Alba Forni

Motpart: Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca

Tolkningsfrågor

Utgör det rättsliga ramverket för skolsektorn [enligt vilket det medges ett obegränsat antal på varandra följande avtal om visstidsanställning, utan avbrott, med samma lärare och detta även för att täcka permanenta personalbehov], en likvärdig åtgärd i den mening som avses i klausul 5 i direktiv 1999/70/EG (1)?

När är det fråga om ett ”statligt” anställningsförhållande i den mening som avses i klausul 5 i direktiv 1999/70/EG — och särskilt i den inskjutna satsen ”branscher och/eller … kategorier av arbetstagare” — och när är det därmed motiverat att påföljderna blir annorlunda jämfört med privata anställningsförhållanden?

Omfattar begreppet anställningsvillkor i den mening som avses i klausul 4 i direktiv 1999/70/EG med hänsyn tagen till förklaringarna enligt artikel 3.1 c i direktiv 2000/78/EG (2) och artikel 14.1 c i direktiv 2006/54/EG (3) även påföljderna av ett rättsstridigt avbrott av anställningsförhållandet? Om svaret på föregående fråga är jakande, är de påföljder som enligt den nationella rättsordningen normalt föreskrivs för ett rättsstridigt avbrott av tillsvidare- och visstidsanställningen försvarliga enligt klausul 4?

Är det enligt principen om lojalt samarbete förbjudet för en medlemsstat att i ett förfarande om förhandsavgörande vid Europeiska unionens domstol avsiktligt framställa ett nationellt regelverk på ett icke sanningsenligt sätt och är domstolarna — i brist på annan tolkning av den nationella lagstiftningen som likväl uppfyller de skyldigheter som följer av medlemskapet i Europeiska unionen — skyldiga att där möjligt tolka den nationella lagstiftningen på samma sätt som förespråkas av den medlemsstaten?

5.	Ska de föreskrivna regler i direktiv 91/533/EEG (4), och närmare bestämt i artikel 2.1 och 2.2 e, som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet omfatta uppgift om i vilka fall avtal om visstidsanställning kan omvandlas till avtal om tillsvidareanställning?

Om svaret på föregående fråga är jakande, strider en ändring med retroaktiv verkan i det nationella regelverket som inte ger arbetstagaren någon möjlighet att driva sina anspråk med stöd av direktivet eller garanterar att de anställningsvillkor som anges i anställningshandlingen respekteras mot artikel 8.1 i direktiv 91/533/EEG och syftena med direktiv 91/533/EEG, i synnerhet skäl 2?

Ska de allmänna nu gällande gemenskapsrättsliga principerna om rättssäkerhet, principen om skydd för berättigade förväntningar, principen om jämlikhet i medel i förfarandet, principen om rätt till ett effektivt domstolsskydd, principen om rätt till en oberoende domstol och, mer allmänt, principen om rätten till ett rättvist förfarande, vilka garanteras i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen (artikel 1.8 i Lissabonfördraget i ändrad lydelse till vilken det hänvisas i artikel 46 i fördraget om [Europeiska] unionen) — jämförd med artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950, och artiklarna 46, 47 och 52.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som proklamerades den 7 december 2000 i Nice, vilka medtagits i Lissabonfördraget — tolkas så, att de vid tillämpning av direktiv 1999/70/EG utgör hinder för att den italienska staten, efter en avsevärd tidsperiod (3 år och 6 månader), utfärdar en bestämmelse, likt artikel 9 i lagstiftningsdekret nr 70 av den 13 maj 2011, omvandlat till lag nr 106 av den 12 juli 2011, och härigenom lägger till stycke 4bis i artikel 10 i lagstiftningsdekret nr 368/01 för att förändra följderna av pågående förfaranden på ett sätt som är till direkt nackdel för arbetstagaren och till fördel för arbetsgivaren — och härmed undanröjer möjligheten enligt interna regler att vidta sanktionsåtgärder mot missbruk av på varandra följande avtal om visstidsanställning?

(1) Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43)

(2) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16)

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, s. 23)

(4) Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, s. 32; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 97)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Immacolata Racca mot Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca

(Mål C-62/13)

2013/C 141/21

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Napoli

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Immacolata Racca

Motpart: Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca

Tolkningsfrågor

5.	Ska de föreskrivna regler i direktiv 91/533/EEG (4), och närmare bestämt i artikel 2.1 och 2.2 e, som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet omfatta uppgift om i vilka fall avtal om visstidsanställning kan omvandlas till avtal om tillsvidareanställning?

(1) Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43)

(2) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Fortuna Russo mot Comune di Napoli

(Mål C-63/13)

2013/C 141/22

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Napoli

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Fortuna Russo

Svarande: Comune di Napoli

Tolkningsfrågor

När är det fråga om ett ”statligt” anställningsförhållande i den mening som avses i klausul 5 i direktiv 1999/70/EG (1) — och särskilt i den inskjutna satsen ”branscher och/eller … kategorier av arbetstagare” — och när är det därmed motiverat att påföljderna blir annorlunda jämfört med privata anställningsförhållanden?

Omfattar begreppet anställningsvillkor i den mening som avses i klausul 4 i direktiv 1999/70/EG med hänsyn tagen till förklaringarna enligt artikel 3.1 c i direktiv 2000/78/EG (2) och artikel 14.1 c i direktiv 2006/54/EG (3) även påföljderna av ett rättsstridigt avbrott av anställningsförhållandet? Om svaret på föregående fråga blir jakande, är de påföljder som enligt den nationella rättsordningen normalt föreskrivs för ett rättsstridigt avbrott av tillsvidare- och visstidsanställningen försvarliga enligt klausul 4?

(1) Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43)

(2) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16)

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 11 februari 2013 — Gmina Wrocław mot Minister Finansów

(Mål C-72/13)

2013/C 141/23

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gmina Wrocław

Motpart: Minister Finansów

Tolkningsfrågor

Hindrar bestämmelserna i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1) att mervärdesskatt tas ut för en kommuns försäljning eller apport till handelsbolag av egendom, inklusive fast egendom, som förvärvats enligt lag eller vederlagsfritt, särskilt genom arv eller gåva?

(1) EUT L 347, s. 1.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 21 februari 2013 — Staatssecretaris van Financiën, motpart: X

(Mål C-87/13)

2013/C 141/24

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Staatssecretaris van Financiën

Motpart: X

Tolkningsfrågor

Utgör EU-rätten, och särskilt bestämmelserna om etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital, hinder för att en invånare i Belgien som på egen begäran beskattas i Nederländerna som en invånare i Nederländerna och som har haft utgifter för ett slott vilket personen i fråga använder som sin privatbostad — ett slott som befinner sig i Belgien och som där har förklarats för lagligen skyddat byggnadsminne och bymiljö — nekas att göra avdrag för dessa utgifter vid inkomstbeskattningen i Nederländerna, på grund av att slottet inte är registrerat i Nederländerna som skyddat kulturminne?

2.	I vilken mån är det härvid av betydelse huruvida den berörda personen vid inkomstbeskattningen i sitt bosättningsland Belgien kan dra av dessa utgifter från sina aktuella eller framtida inkomster av kapital genom att välja att låta dessa inkomster bli föremål för en progressiv beskattning?

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour constitutionnelle (Belgien) den 28 februari 2013 — Guy Kleynen mot Conseil des ministres

(Mål C-99/13)

2013/C 141/25

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour constitutionnelle

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Guy Kleynen

Motpart: Conseil des ministres

Tolkningsfråga

Ska artiklarna 56 och 63 FEUF och artiklarna 36 och 41 i avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet tolkas så, att de inte tillåter att en medlemsstat inför och bibehåller en ordning som innebär att ränta som betalas av banker utan hemvist i landet beskattas hårdare genom tillämpning av skattefrihet eller en lägre skattesats uteslutande för ränta som betalas av belgiska banker?

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Tivoli (Italien) den 4 mars 2013 — Francesco Fierro, Fabiana Marmorale mot Edoardo Ronchi, Cosimo Scocozza

(Mål C-106/13)

2013/C 141/26

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Tivoli

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Francesco Fierro, Fabiana Marmorale

Motpart: Edoardo Ronchi, Cosimo Scocozza

Tolkningsfråga

Utgör artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jämförd med artikel 6 [FEU] och artiklarna 17 och 52.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, hinder mot Republiken Italiens nationella bestämmelser — i synnerhet artikel 33 i lag nr 1150/42 som ger kommuner rätt att reglera ändringar av fastigheter och stadsplanering inom kommunen enligt de allmänna principer som föreskrivs i nämnda lag samt i artikel 1 i lag nr 10/77, i de olika lagar som antagits av regionerna jämförda med artikel 2 i presidentdekret nr 380 av den 6 juni 2001 om konsoliderade bestämmelser i lag och förordning angående byggnadskonst och med lokala regler av lägre rang (allmänna stadsplaneringsregler och verkställighetsföreskrifter) samt artikel 46 i nämnda presidentdekret som föreskriver att köpeavtal är ogiltiga om ändringar av fastigheten skett utan tillstånd — såvitt gäller en oproportionerlig och orimlig inskränkning av äganderätten, även om detta föreskrivs i lag?

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 6 mars 2013 — Société Mac GmbH mot Ministère de l’agriculture, de l’agroalimentaire et de la forêt

(Mål C-108/13)

2013/C 141/27

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Part i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Société Mac GmbH

Motpart: Ministère de l’agriculture, de l’agroalimentaire et de la forêt

Tolkningsfråga

Utgör artiklarna 34 och 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken det för att ett godkännande för utsläppande på marknaden av ett växtskyddsmedel genom parallellimport ska kunna utfärdas bland annat krävs att den berörda produkten redan har godkänts för utsläppande på marknaden i exportstaten i enlighet med rådets direktiv 91/414/EEG (1), och det således inte är möjligt att utfärda ett godkännande för utsläppande på marknaden genom parallellimport för en produkt som redan har godkänts för utsläppande på marknaden i exportstaten genom parallellimport och som är identisk med en produkt som har godkänts i importstaten?

(1) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236).

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Ordinario di Firenze (Italien) den 15 mars 2013 — Paola C mot Presidenza del Consiglio dei Ministri

(Mål C-122/13)

2013/C 141/28

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Ordinario di Firenze

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Paula C

Svarande: Presidenza del Consiglio dei Ministri

Tolkningsfrågor

Ska artikel 12 i direktiv 2004/80/EG (1) tolkas så, att medlemsstaterna får införa bestämmelser om ersättning till offer för vissa typer av våldsbrott eller uppsåtliga brott eller ska den i stället tolkas så, att medlemsstaterna är skyldiga att, för att genomföra direktivet, införa en ordning för ersättning till offer för alla typer av våldsbrott eller uppsåtliga brott?

(1) Rådets direktiv 2004/80/EG av den 29 april 2004 om ersättning till brottsoffer (EUT L 261, s. 15).

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/16

Begäran om förhandsavgörande framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) den 18 mars 2013 — Raytek GmbH och Fluke Europe BV mot Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs

(Mål C-134/13)

2013/C 141/29

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

First-Tier Tribunal (Tax Chamber)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Raytek GmbH och Fluke Europe BV

Motpart: Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs

Giltighetsfråga

Är kommissionens förordning (EU) nr 314/2011 av den 30 mars 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (1) giltig i den del termiska kameror för infraröd strålning klassificeras enligt KN-nummer 9025 19 20?

(1) EUT L 86, s. 57.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/16

Överklagande ingett den 20 mars 2013 av Reber Holding GmbH & Co. KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 17 januari 2013 i mål T-355/09, Reber Holding BmbH & Co. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

(Mål C-141/13 P)

2013/C 141/30

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Reber Holding GmbH & Co. KG (ombud: O. Spuhler och M. Geitz, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Wedl & Hofmann GmbH

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 17 januari 2013 i mål T-355/09 och ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd fattade i ärende R 623/2008-4,

—	i andra hand upphäva den i punkt 1 nämnda domen och återförvisa målet till tribunalen, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen tolkade begreppet ”verkligt bruk” i artikel 42.2 första meningen jämförd med artikel 42.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken så, att det är avhängigt av såväl storleken på omsättningen som antalet försäljningsställen. Denna tolkning är felaktig då det följer av relevant domstolspraxis att det inte krävs att en viss omsättning uppnås för att bruket ska anses verkligt.

Även om tribunalen konstaterat att det med avseende på choklad inte förelåg något rättsbevarande bruk av varumärket ”Walzertraum”, vilket anförts till stöd för invändningen, räckte det inte med detta konstaterande.

Tribunalen borde även, mot bakgrund av principerna i domen av den 19 juni 2012 i mål C-307/10, REG 2012, s. I-0000, prövat frågan med avseende på handgjorda praliner. Den borde således ha prövat om det företedda materialet angående bruk utgjorde tillräcklig bevisning för rättsbevarande bruk av varumärket ”Walzertraum”, som invändningen avser, med avseende på handgjorda praliner. Så var definitivt fallet. Tribunalen underlät emellertid att göra denna prövning.

Den överklagade domen utgör vidare ett åsidosättande av den allmänna principen om likabehandling. Särbehandlingen består närmare bestämt i att tribunalen rent generellt, och även med avseende på det varumärke som åberopats till stöd för invändningen, har hänvisat till choklad trots att detta märke har använts för handgjorda praliner. Genom att hänvisa till choklad blev sökanden påtvingad samma kriterier för bedömningen av verkligt bruk som gäller för stora multinationella företag, vilket strider mot principen om likabehandling.

Härav följer att överklagandet ska vinna bifall i sin helhet.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/18

Tribunalens beslut av den 20 februari 2013 — Kappa Filter Systems mot harmoniseringsbyrån (THE FUTURE HAS ZERO EMISSIONS)

(Mål T-422/12) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Tidsfrist för väckande av talan - För sent väckt talan - Oförutsebara omständigheter föreligger inte - Uppenbart att talan ska avvisas)

2013/C 141/31

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Kappa Filter Systems (Steyr-Gleink, Österrike) (ombud: advokaten C. Hadeyer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 10 juli 2012 (ärende R 817/2012-4) angående registrering av ordmärket THE FUTURE HAS ZERO EMISSIONS.

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	Sökanden ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 355, 17.11.2012.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/18

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 mars 2013 — Pilkington Group mot kommissionen

(Mål T-462/12 R)

(Interimistiskt förfarande - Konkurrens - Publicering av ett beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras och böter åläggs - Avslag på begäran om konfidentiell behandling av uppgifter som påstås omfattas av affärssekretess - Ansökan om interimistiska åtgärder - Situation som ställer krav på skyndsamhet - Fumus boni juris - Intresseavvägning)

2013/C 141/32

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Pilkington Group Ltd (St Helens, Merseyside, Förenade kungariket) (ombud: J. Scott, S. Wisking och K. Fountoukakos-Kyriakakos, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Kellerbauer, P. Van Nuffel och G. Meeßen)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut C(2012) 5718 final av den 6 augusti 2012 om avslag på en ansökan om konfidentiell behandling från Pilkington Group Ltd, enligt artikel 8 i Europeiska kommissionens ordförandes beslut 2011/695/EU av den 13 oktober 2011 om förhörsombudets funktion och kompetensområde i vissa konkurrensförfaranden (ärende COMP/39.125 — Bilglas), samt en ansökan om att det ska förordnas om interimistiska åtgärder i form av fortsatt konfidentiell behandling av vissa uppgifter avseende sökanden vad rör kommissionens beslut C(2008) 6815 slutlig av den 12 november 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39.125 — Bilglas).

Avgörande

1.	Interventionsansökningarna från HUK-Coburg, LVM, VHV och Württembergische Gemeinde-Versicherung avslås.

Verkställigheten av kommissionens beslut C(2012) 5718 final av den 6 augusti 2012 om avslag på en ansökan om konfidentiell behandling från Pilkington Group Ltd, enligt artikel 8 i beslut 2011/695/EU av Europeiska kommissionens ordförande den 13 oktober 2011 om förhörsombudets funktion och kompetensområde i vissa konkurrensförfaranden (ärende COMP/39.125 — Bilglas), uppskjuts, vad rör två kategorier av upplysningar, såsom dessa framgår av punkt 6 i beslut C(2012) 5718 final, närmare bestämt upplysningar avseende dels kundernas namn, namn på och beskrivningar av aktuella produkter samt andra uppgifter som gör det möjligt att identifiera vissa kunder, dels antalet bildelar som Pilkington Group levererat, en viss biltillverkares andel, prisberäkningar, prisändringar och liknande.

Europeiska kommissionen åläggs att avstå från att publicera en version av sitt beslut C(2008) 6815 slutlig av den 12 november 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39.125 — Bilglas) som är mer detaljerad, vad rör ovannämnda upplysningar i de två kategorier som avses i punkt 2 ovan i domslutet, än den version som publicerades i februari 2010 på kommissionens webbplats.

4.	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås i övriga delar.

5.	Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/19

Tribunalens beslut av den 11 mars 2013 — North Drilling mot Europeiska unionens råd

(Mål T-552/12 R)

(Interimistiskt förfarande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran - Frysning av penningmedel och ekonomiska tillgångar - Ansökan om interimistiska åtgärder - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte - Intresseavvägning)

2013/C 141/33

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: North Drilling Co. (Teheran, Iran) (ombud: advokaterna J. Viñals Camallonga, L. Barriola Urruticoechea och J. Iriarte Ángel)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och A. De Elera)

Saken

Begäran om uppskov med verkställigheten av dels rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 58) i den mån beslutet innebär att sökandens namn förs upp på förteckningen i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39), dels rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 16), i den mån förordningen rör sökanden.

Avgörande

1.	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2.	Frågan om rättegångskostnaderna består.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/19

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 mars 2013 — Communicaid Group mot kommissionen

(Mål T-4/13 R)

(Interimistiskt förfarande - Offentlig upphandling av tjänster - Anbudsförfarande - Språkutbildningstjänster - Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud - Ansökan om uppskov med verkställigheten och om interimistiska åtgärder - Förlust av möjlighet - Allvarlig och irreparabel skada föreligger inte - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)

2013/C 141/34

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Communicaid Group Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: C. Brennan, solicitor, F. Randolph, QC och M. Gray, barrister)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Delaude och S. Lejune, båda i egenskap av ombud, biträdda av advokaten P. Wytinck)

Saken

Talan om dels uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut att förkasta de anbud som lämnats av sökanden avseende flera delar i ett anbudsförfarande avseende ramavtal rörande tillhandahållande av språkutbildning för personal vid Europeiska unionens institutioner, organ och byråer i Bryssel (Belgien), dels om föreläggande för kommissionen att inte teckna kontrakt med den utvalda anbudsgivaren avseende de aktuella delarna,

Avgörande

1.	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2.	Frågan om rättegångskostnader anstår.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/19

Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (Camomilla)

(Mål T-98/13)

2013/C 141/35

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: CMT Compagnia manifatture tessili Srl (CMT Srl) (Napoli, Italien) (ombud: advokaterna G. Floridia och R. Floridia)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån).

Motpart vid överklagandenämnden: Camomilla SpA (Buccinasco, Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslut R 1615/2011-1 som meddelats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 29 november 2012, och slå fast att det förligger en absolut ogiltighetsgrund enligt artikel 52.1 b i förordning nr 207/2009 på grund av att sökanden var i ond tro när ansökan om varumärkesregistrering gavs in, samt en relativ ogiltighetsgrund enligt artikel 53.1 a jämförd med artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 207/2009,

—

i andra hand, om tribunalen skulle finna att de handlingar som ingetts till överklagandenämnden inte kan ligga till grund för sakprövningen och de ska anses ha betydelse av avgörandet, ogiltigförklara överklagandenämndens beslut på grund av att den kontradiktoriska principen inte har iakttagits och att rätten till försvar har åsidosatts, samt återförvisa ärendet till annulleringsenheten,

—	under alla omständigheter, förplikta harmoniseringsbyrån att vidta nödvändiga åtgärder för att följa tribunalens dom,

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål och innehavaren av gemenskapsvarumärket att ersätta kostnaderna för förfarandena vid annulleringsenheten och överklagandenämnden.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Figurmärke med ordelementet Camomilla för varor i klasserna 16, 18 och 24 — Gemenskapsvarumärke nr 269 241

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Camomilla SpA

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: Sökanden

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Det nationella figurmärket med ordelementet CAMOMILLA för varor i klass 25

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltighetsförklaring

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artiklarna 52.1 b och 53.1 a jämförda med artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/20

Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (Camomilla)

(Mål T-99/13)

2013/C 141/36

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: CMT Compagnia manifatture tessili S.r.l. (CMT Srl) (Neapel, Italien) (ombud: G. Floridia och R. Floridia)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Camomilla SpA (Buccinasco, Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd meddelade den 29 november 2012 i ärende R 1617/2011-1, och slå fast att förutsättningarna för såväl absoluta registreringshinder enligt artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009, då innehavaren av gemenskapsvarumärket var i ond tro vid ansökningstillfället, som relativa registreringshinder enligt bestämmelserna i artikel 53.1 a, artikel 8.1 b och artikel 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009 är uppfyllda,

—

i andra hand, och enbart för det fall tribunalen förklarar att de handlingar som företetts under förfarandet i överklagandenämnden inte kan tas upp till sakprövning och dessa handlingar ska anses ha betydelse för tvistens utgång, ogiltigförklara det överklagande beslutet på grund av åsidosättande av principen om ett kontradiktoriskt förfarande och rätten till försvar och återförvisa målet till annulleringsenheten för förnyad prövning,

—	i vart fall anmoda harmoniseringsbyrån att vidta nödvändiga åtgärder för att följa tribunalens dom, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna i denna instans samt förplikta innehavaren av gemenskapsvarumärket att ersätta rättegångskostnaderna vid såväl annulleringsenheten som i överklagandenämnden.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Figurmärke innehållande ordelementet ”CAMOMILLA” för varor i klasserna 3, 9, 14, 16, 21, 24 och 28 — gemenskapvarumärke nr 3 185 196

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Camomilla SpA

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: sökanden

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Italienskt figurmärke innehållande ordelementet ”CAMOMILLA” för varor i klass 25

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 52.1 b och artikel 53.1 a, jämförda med artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/21

Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (CAMOMILLA)

(Mål T-100/13)

2013/C 141/37

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: CMT Compagnia manifatture tessili Srl (CMT Srl) (Neapel, Italien) (ombud: advokaterna G. Floridia och R. Floridia)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Camomilla SpA (Buccinasco, Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 29 november 2012 (ärende R 1616/2011-1) samt fastställa att villkoren för både ett absolut registreringshinder enligt artikel 52.1 b i förordning nr 207/2009, på grund av att innehavaren av gemenskapsvarumärket var i ond tro när ansökan gavs in, och ett relativt registreringshinder enligt artikel 53.1 a, jämförd med artikel 8.1 b och artikel 8.5 i förordning nr 207/2009, är uppfyllda, och

—

i andra hand, om tribunalen finner att de handlingar som gavs in till överklagandenämnden tillsammans med överklagandet inte kunde godtas som bevisning och att dessa handlingar var av betydelse för frågan huruvida överklagandet skulle bifallas, ogiltigförklara det angripna beslutet på grund av att rätten att yttra sig och rätten till försvar har åsidosatts, och återförvisa ärendet till annulleringsenheten för förnyad prövning, och

—	i alla händelser uppmana harmoniseringsbyrån att vidta samtliga nödvändiga åtgärder för att efterkomma tribunalens dom, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och förplikta innehavaren av gemenskapsvarumärket att ersätta kostnaderna för förfarandet vid annulleringsenheten och överklagandenämnden.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring:”CAMOMILLA” för varor i klasserna 3, 9, 11, 14, 16, 18, 20, 21, 24, 25, 27, 28, 30 och 33 — Gemenskapsvarumärke nr 7 077 555

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Camomilla SpA

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: CMT Compagnia manifatture tessili Srl

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Nationellt figurmärke, som innehåller ordelementet ”CAMOMILLA” för varor i klass 25

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 52.1 b och av artikel 53.1 a, jämförd med artikel 8.1 b, i förordning nr 207/2009

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/21

Talan väckt den 20 februari 2013 — Synergy Hellas mot kommissionen

(Mål T-106/13)

2013/C 141/38

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etaireia Parochis Ypiresion Pliroforikis (Aten, Grekland) (ombud: advokaterna M. Angelopoulos och K. Damis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

förklara att Europeiska kommissionen har åsidosatt sina avtalsrättsliga förpliktelser mot bakgrund av proportionalitetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar genom att sökanden inte tilläts delta i programmet ARTreat och förplikta kommissionen att betala 343 828,88 euro till sökanden, vilket motsvarar det belopp kommissionen är skyldig att betala för genomförandet av ARTreat-avtalet, jämte ränta på beloppet från den dag då denna ansökan ingavs,

—

förplikta Europeiska kommissionen att till sökanden betala ersättning för den ekonomiska skada och den skada på bolagets renommé som sökanden lidit till följd av maktmissbruk och åsidosättande av tystnadsplikten med ett belopp på 89 933,16 euro jämte ränta från den 14 juni 2012 intill dom har meddelats i detta mål och dröjsmålsränta från det att domen meddelas intill full betalning sker, och

—	förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Talan med stöd av artikel 272 FEUF om kommissionens ansvar enligt avtalet n. FP7 224297 avseende genomförande av avtalet ”Multi-level patient — specific artery and artherogenesis model for outcome prediction, decision, support treatment, and virtual hand-on training (ARTreat)”. Sökanden gör gällande att kommissionen, även om den på ett korrekt sätt uppfyllt alla sina avtalsrättsliga förpliktelser i strikt mening, suspenderade betalningarna till sökanden utan att vara berättigad härtill, vilket innebär ett åsidosättande av nämnda avtal samt av principen om skydd för berättigade förväntningar och proportionalitetsprincipen.

2.	Andra grunden: Talan om kommissionens utomobligatoriska ansvar enligt artikel 340 andra stycket FEUF. Sökanden gör gällande att kommissionen, genom sitt rättsstridiga handlande, har skadat sökandens renommé.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/22

Talan väckt den 20 februari 2013 — Whirlpool Europe mot kommissionen

(Mål T-118/13)

2013/C 141/39

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Whirlpool Europe BV (Breda, Nederländerna) (ombud: advokaterna F. Wijckmans och H. Burez)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 25 juli 2012 om Frankrikes statliga stöd till förmån för företaget FagorBrandt [SA.23839 nr C44/2007], samt

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar att kommissionens beslut av den 25 juli 2012 om Frankrikes statliga stöd till förmån för företaget FagorBrandt [SA.23839 nr C44/2007] ska ogiltigförklaras.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 107.3 c FEUF och av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

—

Sökanden gör gällande att beslutets artikeldel är rättsligt felaktig på grund av att ett eller fler av de (kumulativa) villkoren i de ovannämnda riktlinjerna inte har uppfyllts eller, i vart fall, att kommissionen inte har styrkt, i den utsträckning som krävs i lag, att vart och ett av dessa villkor uppfyllts. De argument som framförts till styrkande av denna grund rör underlåtenheten att uppfylla i) skyldigheten att bedöma ett eller flera av villkoren i nämnda riktlinjer vid tidpunkten för beslutet; ii) den skyldighet som följer av principen om att stöd endast får beviljas en gång; iii) villkoret att omstruktureringsstöd inte får användas till att på konstgjord väg hålla liv i företag; iv) villkoren om bedömningen av tidigare erhållet olagligt stöd; v) villkoret att stödmottagaren ska vara ett företag i svårigheter; vi) villkoret att stödmottagaren inte får vara ett nybildat företag; vii) villkoret att omstruktureringsplanen ska återställa stödmottagarens långfristiga lönsamhet; viii) villkoret att kompenserande ska vidtas för att undvika otillbörliga snedvridningar av konkurrensen till följd av omstruktureringsstödet; samt (ix) villkoret att stödet måste begränsas till ett minimum och att företagsgruppen måste lämna ett faktiskt bidrag (fritt från stöd).

Andra grunden: Åsidosättande i flera avseenden av motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF.

—

Sökanden gör i synnerhet gällande att beslutet saknar adekvat motivering vad avser i) villkoret att kompenserande åtgärder ska vidtas för att undvika otillbörliga snedvridningar av konkurrensen till följd av omstruktureringsstödet, och ii) skyldigheten att återbetala tidigare erhållet olagligt stöd.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/22

Talan väckt den 4 mars 2013 — Alpiq RomIndustries och Alpiq RomEnergie mot kommissionen

(Mål T-129/13)

2013/C 141/40

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Alpiq RomIndustries Srl (Bukarest, Rumänien) och Alpiq RomEnergie Srl (Bukarest) (ombud: advokaterna H. Wollmann och F. Urlesberger)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara, med stöd av artikel 264 FEUF, kommissionens beslut K(2012) 2542 slutlig av den 25 april 2012 (SA.33451, 2012/C, ex 2012/NN), i de delar som berör sökandena, och

—	förplikta kommissionen, med stöd av artikel 87.2 i rättegångsreglerna, att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har sökandena framförallt gjort gällande att kommissionen saknade befogenhet. Sökandena anser att det påstådda statliga stödet inte omfattas av det tidsmässiga tillämpningsområdet för artikel 107 FEUF och artikel 108 FEUF. Enligt bilaga V till Rumäniens anslutningsakt har kommissionen endast befogenhet att undersöka åtgärder som vidtagits före anslutningen, förutsatt att de fortfarande var gällande efter anslutningen. Sökandena har härvidlag bland annat påpekat att Hidroelectricas skyldigheter i förhållande till dem som påstås ha gynnats i de avtal som slöts före anslutningen om leverans av el var så entydiga att en senare utvidgning av Hidroelectricas leveransskyldighet, som skulle kunna ha medfört en ytterligare fördel, var utesluten.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/23

Talan väckt den 1 mars 2013 — Lardini mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en blomma)

(Mål T-131/13)

2013/C 141/41

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Lardini Srl (Filottrano, Italien) (ombud: advokaterna P. Roncaglia, G. Lazzeretti, F. Rossi och N. Parrotta)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som den första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) meddelade den 13 december 2012 i ärende R 2578/2011-1, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna och kostnaderna vid överklagandenämnden i ärende R 2578/2011-1.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Positionsmärke i form av en blomma för varor i klass 25

Granskarens beslut: Avslag på ansökan om registrering

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/23

Talan väckt den 2 mars 2013 — Evonik Oil Additives mot harmoniseringsbyrån — BRB International (VISCOTECH)

(Mål T-138/13)

2013/C 141/42

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Evonik Oil Additives GmbH (Darmstadt, Tyskland) (ombud: J. Albrecht, Rechtsanwalt)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: BRB International BV (Ittervoort, Nederländerna)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 907/2012-5 som meddelades av femte överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 19 december 2012,

—	förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: BRB International BV

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”VISCOTECH” för varor i klasserna 1 och 4

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: De nationella och internationella ordmärkena ”VISCOPLEX” för varor i klasserna 1 och 4

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Bifall till överklagandet och avslag på invändningen

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/24

Talan väckt den 15 mars 2013 — Zanjani mot rådet

(Mål T-155/13)

2013/C 141/43

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Babak Zanjani (Dubai, Förenade Arabemiraten) (ombud: advokaterna L. Delfalque och C. Malherbe)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara punkt I.I.1 (under rubriken ”Person”) i bilagan till rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, 2012, s. 71),

—	ogiltigförklara punkt I.I.1 (under rubriken ”Person”) i bilagan till rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, 2012, s. 55),

—

förklara att rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran inte är tillämpliga, i den utsträckning som artikel 19.1 b och 19.1 c i rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39) tillämpas på sökanden, samt förklara att sökanden inte berörs av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i sistnämnda beslut,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden

—	Rådet har antagit de angripna restriktiva åtgärderna, som föreskrivs i artikel 19.1 b och 19.1 c i rådets beslut 2010/413/Gusp, utan rättslig grund.

Andra grunden

—	Rådet har åsidosatt motiveringsskyldigheten. Motiveringen i det angripna beslutet är vag och allmänt hållen och anger inte de specifika och verkliga skälen till att rådet — inom ramen för sitt fria skön — ansåg att sökanden skulle bli föremål för de restriktiva åtgärderna.

Tredje grunden

—

Det görs gällande att rådet har åsidosatt sökandens rätt till försvar, rätt att yttra sig, och rätt till ett effektivt domstolsskydd. Sökanden har inte underrättats eller delgivits någon bevisning mot honom, vilken kan motivera den åtgärd som påverkar honom negativt. Rådet har varken gett sökanden tillgång till handlingarna i ärendet, försett honom med begärda handlingar (inbegripet precisa och personspecifika uppgifter som motiverar den angripna restriktiva åtgärden) eller lämnat ut eventuell bevisning mot honom. Rådet har avslagit sökandens uttryckliga begäran att få yttra sig. Ovannämnda åsidosättanden av sökandens rätt till försvar — i synnerhet underlåtenheten att underrätta sökanden om bevisningen mot honom — innebär ett åsidosättande sökandens rätt till effektivt domstolsskydd.

Fjärde grunden

—

Rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den antog de restriktiva åtgärderna mot sökanden. De skäl som rådet hänvisat till med avseende på sökanden utgör inte en lämplig motivering. Rådet har dessutom inte lagt fram bevisning och uppgifter för att styrka de skäl som den åberopade för att motivera de angripna restriktiva åtgärderna, vilka enbart grundar sig på påståenden.

Femte grunden

—

De angripna restriktiva åtgärderna är rättsstridiga till följd av felaktigheter i den bedömning som föregick rådets antagande av åtgärderna. Rådet gjorde inte en riktig bedömning av omständigheterna i ärendet, utan inskränkte sig till att följa rekommendationerna från FN:s säkerhetsråd och till att anta förslag som lagts fram av medlemsstaterna.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/24

Talan väckt den 14 mars 2013 — First Islamic Investment Bank mot rådet

(Mål T-161/13)

2013/C 141/44

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: First Islamic Investment Bank plc (Labuan, Malaysia) (ombud: advokaterna B. Mettetal och C. Wucher-North)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara punkt I.I.10 i bilagan till beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 71) i den del som rör sökanden,

—	ogiltigförklara punkt I.I.10 i bilagan till rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 55) i den del som rör sökanden, och

—	förplikta svaranden att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostander.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Sökandebolaget hjälper inte angivna enheter att bryta mot unionsrättsliga bestämmelser om Iran och ger inte stöd till Irans regering. Sökandebolaget används inte som transit för oljerelaterade betalning till Iran. De materiella villkoren för upptagande i förteckningen enligt de angripna bilagorna till beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 och rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 är således inte uppfyllda vad rör sökandebolaget och rådet har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning i frågan huruvida dessa villkor var uppfyllda eller inte. Rådet har inte heller använt sig av rätt test.

2.	Andra grunden: Rådet har åsidosatt de processrättsliga kraven att ge en tillräcklig motivering i bilagorna till beslut 2012/829/Gusp och rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 och att iaktta rätten till försvar och rätten till effektiv domstolsprövning.

3.	Tredje grunden: Beslutet att uppta sökanden i förteckningen strider mot proportionalitetsprincipen.

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/25

Talan väckt den 21 mars 2013 — Novomatic mot harmoniseringsbyrån — Simba Toys (AFRICAN SIMBA)

(Mål T-172/13)

2013/C 141/45

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Novomatic AG (Gumpoldskirchen, Österrike) (ombud: advokaten W. Mosing)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Simba Toys GmbH & Co. KG (Fürth-Stadeln, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden meddelade de 15 januari 2013 i ärende 157/2012-4 och ogilla invändningen om varuslagslikhet och känneteckenslikhet samt bifalla ansökan om gemenskapsvarumärket AFRICAN SIMBA, CTM 7534175,

—	förplikta harmoniseringsbyrån — och i händelse av skriftlig intervention — invändaren att bära sina kostnader och ersätta sökandens kostnader i förfarandet vid harmoniseringsbyrån samt att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: ordmärket AFRICAN SIMBA för varor och tjänster i klasserna 9, 28 och 41 — Ansökan om gemenskapsvarumärke nr 7 534 175

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Simba Toys GmbH & Co. KG

Varumärke eller kännetecken som åberopats: nationellt figurmärke innehållande ordet Simba, internationell registrering av ordmärket SIMBA för varor xi klass 28

Invändningsenhetens beslut: delvist bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: avslag på överklagandet

Grunder: överträdelse av artikel 42.2 jämförd med artikel 42.3 i förordning nr 207/2009 jämförd med regel 22.2 i förordning nr 2868/95 och artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009

18.5.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/25

Talan väckt den 20 mars 2013 — Selo Medical mot harmoniseringsbyrån — biosyn Arzneimittel (SELOGYN)

(Mål T-173/13)

2013/C 141/46

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Selo Medical GmbH (Unternberg, Österrike) (ombud: advokat T. Schneider)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) — biosyn Arzneimittel (SELOGYN)

Övriga deltagare i målet: biosyn Arzneimittel GmbH (Fellbach, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 21 januari 2013 i ärende R 2601/2011-4, och avslå invändningen mot ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån och motparten vid överklagandenämnden att i enlighet med artikel 87.2 i domstolens rättegångsregler ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: ordmärket ”SELOGYN” för varor i klass 5 (ansökan nr 9 049 016)

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: biosyn Arzneimittel GmbH

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Nationella ordmärket ”SELESYN” för varor och tjänster i klasserna 5, 29 och 44

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2013.141.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 141

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	56 årgången 18 maj 2013

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2013/C 141/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 129, 4.5.2013	1

	Domstolen
2013/C 141/02	En ny ledamot i tribunalen har avlagt ed	2

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2013/C 141/03	Mål C-32/11: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Magyar Köztársaság Legfelsőbb Bírósága — Ungern) — Allianz Hungária Biztosító Zrt., Generali-Providencia Biztosító Zrt., Gépjármű Márkakereskedők Országos Szövetsége, Magyar Peugeot Márkakereskedők Biztosítási Alkusz Kft. och Paragon-Alkusz Zrt., som inträtt i Magyar Opelkereskedők Bróker Kfts ställe mot Gazdasági Versenyhivata (Konkurrens — Artikel 101.1 FEUF — Tillämpning av motsvarande nationell lagstiftning — Domstolens behörighet — Bilaterala avtal mellan försäkringsbolag och bilverkstäder gällande timersättning vid reparationer — Timersättningen höjs i förhållande till det antal försäkringsavtal som tecknats genom verkstädernas förmedling i egenskap av mellanhänder för försäkringsbolagen — Begreppet avtal med konkurrensbegränsande syfte)	3

2013/C 141/04	Mål C-108/11: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Europeiska kommissionen mot Irland (Fördragsbrott — Mervärdesskatt — Reducerad skattesats — Leveranser av vinthundar och hästar som inte är avsedda att användas till tillverkning av födoämnen för människors och djurs konsumtion, uthyrning av hästar och vissa inseminationstjänster — Direktiv 2006/112/EG — Åsidosättande av artiklarna 96 och 98 jämförda med bilaga III, och 110)	3

2013/C 141/05	Mål C-216/11: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Europeiska kommissionen mot Republiken Frankrike (Fördragsbrott — Direktiv 92/12/EEG — Punktskatter — Tobaksvaror som förvärvas i en medlemsstat och förs till en annan medlemsstat — Rent kvantitativa bedömningskriterier — Artikel 34 FEUF — Kvantitativa importrestriktioner)	4

2013/C 141/06	Mål C-276/11 P: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 14 mars 2013 — Viega GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Branschen för rörkopplingar av koppar och legeringar av koppar — Kopplingar som ska lödas eller falsas — Administrering och värdering av bevis — Rätten att höras inför domstol — Motiveringsskyldighet — proportionalitetsprincipen)	4

2013/C 141/07	Mål C-415/11: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Mercantil no 3 de Barcelona — Spanien) — Mohamed Aziz mot Caixa d’Estalvis de Catalunya, Tarragona i Manresa (Catalunyacaixa) (Direktiv 93/13/EEG — Konsumentavtal — Avtal om hypotekslån — Förfarande för utmätning av intecknad egendom — Befogenheter för den nationella domstol som dömer i målet om fastställelse — Oskäliga avtalsvillkor — Bedömningskriterier)	5

2013/C 141/08	Mål C-419/11: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Městský soud v Praze — Republiken Tjeckien) — Česká spořitelna, a.s. mot Gerald Feichter (Förordning (EG) nr 44/2001 — Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område — Artiklarna 5.1 a och 15.1 — Begreppen talan som avser avtal och avtal som har ingåtts av en konsument — Egen växel — Växelborgen — Ställande av säkerhet för ett kreditavtal)	6

2013/C 141/09	Mål C-420/11: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof — Österrike) — Jutta Leth mot Republik Österreich, Land Niederösterreich (Miljö — Direktiv 85/337/EEG — Miljökonsekvensbedömning av vissa offentliga och privata projekt — Tillstånd som beviljats ett sådant projekt utan att någon lämplig bedömning genomförts — Syftena med denna bedömning — Villkor som ska vara uppfyllda för att det ska föreligga en rätt till skadestånd — Huruvida skydd för enskilda som drabbas av förmögenhetsskada omfattas)	6

2013/C 141/10	Mål C-527/11: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts — Lettland) — Valsts ieņēmumu dienests mot Ablessio SIA (Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 213, 214 och 273 — Identifiering av beskattningsbara personer i mervärdesskattehänseende — Avslag på ansökan om registreringsnummer för mervärdesskatt med hänvisning till att den beskattningsbara personen saknar materiell, teknisk och finansiell förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten — Lagenlighet — Bekämpning av skattebedrägeri — Proportionalitetsprincipen)	7

2013/C 141/11	Mål C-545/11: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 mars 2013 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Frankfurt (Oder) — Tyskland) — Agrargenossenschaft Neuzelle eG mot Landrat des Landkreises Oder-Spree (Gemensam jordbrukspolitik — Förordning (EG) nr 73/2009 — Artikel 7.1 och 7.2 — Modulering av direktstöden till jordbrukare — Ytterligare minskning av direktstöden — Giltighet — Principen om skydd för berättigade förväntningar — Icke-diskrimineringsprincipen)	7

2013/C 141/12	Mål C-289/12 P: Överklagande ingett den 8 juni 2012 av Zdeněk Altner av det beslut som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 23 mars 2012 i mål T-535/11, Altner mot kommissionen	8

2013/C 141/13	Mål C-33/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi (Polen) den 22 januari 2013 — Marcin Jagiełło mot Dyrektorowi Izby Skarbowej w Łodzi	8

2013/C 141/14	Mål C-34/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský súd v Prešove (Slovakien) den 23 januari 2013 — Monika Kušionová mot SMART Capital a.s.	9

2013/C 141/15	Mål C-38/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy w Białymstoku (Polen) den 25 januari 2013 — Małgorzata Nierodzik mot Samodzielny Publiczny Psychiatryczny Zakład Opieki Zdrowotnej im. dr Stanisława Deresza w Choroszczy	9

2013/C 141/16	Mål C-49/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Úřad průmyslového vlastnictví (Tjeckien) den 29 januari 2013 — MF 7 a.s. mot MAFRA a.s.	10

2013/C 141/17	Mål C-51/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Rotterdam (Nederländerna) den 31 januari 2013 — Nationale-Nederlanden Levensverzekering Mij NV mot Hubertus Wilhelmus van Leeuwen	10

2013/C 141/18	Mål C-53/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský soud v Ostravě (Republiken Tjeckien) den 30 januari 2013 — Strojírny Prostějov, a.s. mot Odvolací finanční ředitelství	11

2013/C 141/19	Mål C-60/13: Talan väckt den 4 februari 2013 — Europeiska kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland	11

2013/C 141/20	Mål C-61/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Alba Forni mot Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca	11

2013/C 141/21	Mål C-62/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Immacolata Racca mot Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca	12

2013/C 141/22	Mål C-63/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 7 februari 2013 — Fortuna Russo mot Comune di Napoli	13

2013/C 141/23	Mål C-72/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 11 februari 2013 — Gmina Wrocław mot Minister Finansów	14

2013/C 141/24	Mål C-87/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 21 februari 2013 — Staatssecretaris van Financiën, motpart: X	14

2013/C 141/25	Mål C-99/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour constitutionnelle (Belgien) den 28 februari 2013 — Guy Kleynen mot Conseil des ministres	14

2013/C 141/26	Mål C-106/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Tivoli (Italien) den 4 mars 2013 — Francesco Fierro, Fabiana Marmorale mot Edoardo Ronchi, Cosimo Scocozza	15

2013/C 141/27	Mål C-108/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 6 mars 2013 — Société Mac GmbH mot Ministère de l’agriculture, de l’agroalimentaire et de la forêt	15

2013/C 141/28	Mål C-122/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Ordinario di Firenze (Italien) den 15 mars 2013 — Paola C mot Presidenza del Consiglio dei Ministri	15

2013/C 141/29	Mål C-134/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) den 18 mars 2013 — Raytek GmbH och Fluke Europe BV mot Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs	16

2013/C 141/30	Mål C-141/13 P: Överklagande ingett den 20 mars 2013 av Reber Holding GmbH & Co. KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 17 januari 2013 i mål T-355/09, Reber Holding BmbH & Co. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)	16

	Tribunalen
2013/C 141/31	Mål T-422/12: Tribunalens beslut av den 20 februari 2013 — Kappa Filter Systems mot harmoniseringsbyrån (THE FUTURE HAS ZERO EMISSIONS) (Talan om ogiltigförklaring — Tidsfrist för väckande av talan — För sent väckt talan — Oförutsebara omständigheter föreligger inte — Uppenbart att talan ska avvisas)	18

2013/C 141/32	Mål T-462/12 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 mars 2013 — Pilkington Group mot kommissionen (Interimistiskt förfarande — Konkurrens — Publicering av ett beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras och böter åläggs — Avslag på begäran om konfidentiell behandling av uppgifter som påstås omfattas av affärssekretess — Ansökan om interimistiska åtgärder — Situation som ställer krav på skyndsamhet — Fumus boni juris — Intresseavvägning)	18

2013/C 141/33	Mål T-552/12 R: Tribunalens beslut av den 11 mars 2013 — North Drilling mot Europeiska unionens råd (Interimistiskt förfarande — Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran — Frysning av penningmedel och ekonomiska tillgångar — Ansökan om interimistiska åtgärder — Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte — Intresseavvägning)	19

2013/C 141/34	Mål T-4/13 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 mars 2013 — Communicaid Group mot kommissionen (Interimistiskt förfarande — Offentlig upphandling av tjänster — Anbudsförfarande — Språkutbildningstjänster — Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud — Ansökan om uppskov med verkställigheten och om interimistiska åtgärder — Förlust av möjlighet — Allvarlig och irreparabel skada föreligger inte — Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)	19

2013/C 141/35	Mål T-98/13: Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (Camomilla)	19

2013/C 141/36	Mål T-99/13: Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (Camomilla)	20

2013/C 141/37	Mål T-100/13: Talan väckt den 20 februari 2013 — CMT mot harmoniseringsbyrån — Camomilla (CAMOMILLA)	21

2013/C 141/38	Mål T-106/13: Talan väckt den 20 februari 2013 — Synergy Hellas mot kommissionen	21

2013/C 141/39	Mål T-118/13: Talan väckt den 20 februari 2013 — Whirlpool Europe mot kommissionen	22

2013/C 141/40	Mål T-129/13: Talan väckt den 4 mars 2013 — Alpiq RomIndustries och Alpiq RomEnergie mot kommissionen	22

2013/C 141/41	Mål T-131/13: Talan väckt den 1 mars 2013 — Lardini mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en blomma)	23

2013/C 141/42	Mål T-138/13: Talan väckt den 2 mars 2013 — Evonik Oil Additives mot harmoniseringsbyrån — BRB International (VISCOTECH)	23

2013/C 141/43	Mål T-155/13: Talan väckt den 15 mars 2013 — Zanjani mot rådet	24

2013/C 141/44	Mål T-161/13: Talan väckt den 14 mars 2013 — First Islamic Investment Bank mot rådet	24

2013/C 141/45	Mål T-172/13: Talan väckt den 21 mars 2013 — Novomatic mot harmoniseringsbyrån — Simba Toys (AFRICAN SIMBA)	25

2013/C 141/46	Mål T-173/13: Talan väckt den 20 mars 2013 — Selo Medical mot harmoniseringsbyrån — biosyn Arzneimittel (SELOGYN)	25

2013/C 141/47	Mål T-215/09: Tribunalens beslut av den 18 mars 2013 — Freistaat Sachsen mot Kommissionen	26

2013/C 141/48	Mål T-217/09: Tribunalens beslut av den 18 mars 2013 — Mitteldeutsche Flughafen och Flughafen Dresden mot Kommissionen	26

2013/C 141/49	Mål T-49/12: Tribunalens beslut av den 12 mars 2013 — Lafarge mot kommissionen	26

2013/C 141/50	Mål T-194/12: Tribunalens beslut av den 27 mars 2013 — Advance Magazine Publishers mot OHMI — Bauer Consumer Media (GOLF WORLD)	26