Förslag RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (framlagt av Kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

De länge väntade politiska förändringarna i Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRJ) inträffade slutligen i oktober 2000. Efter ett årtionde av konfrontation med grannländer och det internationella samfundet som framkallade landets fullständiga isolering och 1999 ledde till en väpnad konflikt med NATO, föll den hårdföra Milosevi-regimen samman den 5 oktober 2000 efter de federala president- och parlamentsval som hölls den 24 september. I Serbien avslutades en utdragen övergångsperiod av gemensamt styre mellan den tidigare regimen och den nya demokratiska koalitionen efter det serbiska parlamentsvalet den 23 december och genom den nya serbiska regeringens tillträde i januari 2001.

Den gamla regimens frånträde och den nya reforminriktade regeringens tillträde var helt klart ett viktigt steg på FRJ:s väg mot en hållbar politisk och ekonomisk utveckling. Det internationella samfundet har givit ett betydande stöd till den nya regimen i FRJ, särskilt i form av ett mycket omfattande katastrofbistånd, för att underlätta för den nya regimen att konsolidera sin ställning under sina första månader vid makten. Europeiska gemenskapen (EG) i synnerhet har bidragit med ett hjälppaket på cirka 200 miljoner euro som tillkännagavs vid Europeiska rådets möte i Biarritz i oktober 2000. Paketet omfattade såväl livsmedelshjälp som medicin- och energileveranser för att tillgodose befolkningens grundläggande behov under vintern 2000/2001.

Under de senaste månaderna har de nya företrädarna för myndigheterna i FRJ lyckats upprätta förbindelser med internationella organisationer och finansiella institutioner. I december 2000 blev FRJ medlem i IMF och en månad senare blev landet medlem i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Kontakterna med Världsbanken och Europeiska investeringsbanken har också återupprättats så att dessa institutioner snarast möjligt skall kunna inleda operativ verksamhet i FRJ. FRJ upptogs som medlem i Världsbanken den 8 maj 2001. Detta kommer att öppna vägen för utlåning från banken för att främja strukturomvandling och till stöd för ett ekonomiskt stabiliserings- och reformprogram. En förutsättning för ny långivning från EG och EIB till FRJ är att landet godkänner och reglerar utestående ränteskulder (som uppgick till omkring 218 miljoner euro i början av april) som härstammar från motsvarande gamla lån till denna del av f.d. Socialistiska Förbundsrepubliken Jugoslavien. Myndigheterna i FRJ har meddelat att de i likhet med alla de övriga forna jugoslaviska republikerna är villiga att uppfylla dessa skyldigheter.

FRJ står nu inför betydande ekonomiska och finansiella utmaningar som till stor del är kännetecknande för en klassisk övergångsekonomi, men som tydligt förvärrats av krigsskador och sanktioner. Det senaste tio årens ekonomiska och finansiella vanstyre har skadat FRJ:s ekonomi, som genomlidit en period av fortgående avindustrialisering och internationell isolering. Ekonomin fastnade alltmer i en ond cirkel med negativt sparande, minskade investeringar och sjunkande produktivitet. Detta resulterade i att ekonomin i FRJ (frånräknat Kosovo) under perioden 1990-1999 uppvisade en negativ genomsnittlig tillväxt på 7 procent, vilket gjorde att BNP för 1999 beräknades ha minskat till hälften av 1990 års BNP.

2. Makroekonomisk utveckling

Efter det att landet blev medlem i IMF i december 2000, erhöll FRJ ett lån inom ramen för IMF:s politik för katastrofbistånd efter konflikter. I det sammanhanget kom de jugoslaviska myndigheterna överens med IMF om ett stabiliseringsprogram som inriktades på de kortfristiga behoven och omfattade perioden december 2000-mars 2001.

Den förda makroekonomiska politiken har sedan programmet antogs legat i linje med det överenskomna programmet och villkoren har i stort sett uppfyllts. Särskilt har Jugoslaviens centralbanks nettotillgodohavanden inom landet hållits på en konstant nivå och den monetära basen har endast vuxit genom ökningar i nettovalutareserven. Den månatliga inflationen har sjunkit betydligt och legat konstant under 3,2 procent från december 2000 till mars 2001. Växelkursen har hållits stabil och de utländska valutareserverna har sedan oktober ökat från 380 miljoner dollar till nuvarande nivå på cirka 580 miljoner dollar. Å andra sidan har BNP-tillväxten i reala termer under 2000 och första kvartalet 2001 varit lägre än väntat.

Trots vissa förbättringar i skatte- och tulluppbörden under sista kvartalet 2000, uppstod ett inkomstbortfall i den federala budgeten år 2000 som ledde till utgiftsnedskärningar och en ackumulerad eftersläpning i skuldtjänstbetalningarna. I Serbien har också uppbörden av skatter och avgifter förbättrats betydligt sedan det sista kvartalet 2000 och de uppställda inkomstmålen i programmet har uppfyllts. För hela budgetåret 2000 uppvisar dock den serbiska budgeten ett konsoliderat underskott på omkring 10 procent, inberäknat ett kassaunderskott på 1 procent av BNP, ackumulerade förfallna skulder för år 2000 på 4 procent av BNP och parafiskala underskott på 5 procent av BNP. De totala obetalda utestående skulderna vid utgången av år 2000 uppgick till motsvarande 12 procent av BNP.

3. Ramen för den ekonomiska politiken på medellång sikt

3.1. Beskrivning av målen för den ekonomiska politiken under 2001

Myndigheterna i FRJ har nyligen nått en principöverenskommelse med IMF om de flesta politiska aspekterna av ett heltäckande stabilitets- och reformprogram för 2001 som skulle kunna få stöd av fonden enligt ett stand-by avtal som täcker perioden fram till slutet av mars 2002. IMF:s styrelse förväntas godkänna programmet i juni, även om den exakta tidpunkten kommer att avhänga av lösningen av vissa olösta frågor, däribland frågan om finansieringsgarantier från andra givare och särskilt från långivarna i Parisklubben.

Huvuddragen i programmet kan sammanfattas på följande sätt:

* Att till slutet av 2001 få ned inflationen på årsbasis till 30-35 procent i Serbien (från 115 procent i slutet av år 2000); och till 6½ procent i Montenegro (från omkring 25 procent i slutet av 2000).

* Att uppnå en BNP-tillväxt i reala termer på cirka 5 procent.

* Att begränsa underskottet i bytesbalansen till omkring 16½ procent av BNP 2001, för att kunna öka de utländska reserverna med 0,2 miljarder USD, till 0,7 miljarder USD (motsvarande 1,3 månaders import).

3.2. Finanspolitiken

I Serbien beräknas kassaunderskottet i den offentliga sektorns finanser kunna begränsas till cirka 3,2 procent av BNP 2001 och finansieras genom inhemsk bankupplåning med upp till 0,6 procent av BNP, privatiseringsintäkter (1,4 procent av BNP), och utländska bidrag och lån (cirka 1,2 procent av BNP). Programmet innehåller en lönepolitik för den offentliga sektorn och de stora statliga företagen som är förenlig med målet att hålla den årliga lönebudgeten i reala termer i stort sett konstant baserat på det uppsatta inflationsmålet. Det innehåller också stora ökningar av elpriserna (med 60 procent den 1 april, 40 procent den 1 juni, och 40 procent den 1 oktober 2001) för att begränsa behovet av att subventionera elpriserna över budgeten. I programmet ingår vidare en viktig skattereform i Serbien som bland annat innefattar en minskning av antalet skatter, sänkta skattesatser och en breddning av skattebasen genom att skattebefrielser avskaffas. I programmet förutses också att ett stort antal program som finansieras utanför statsbudgeten med öronmärkta intäkter avskaffas samt att militärutgifterna som andel av BNP minskas samt underställs civil kontroll.

I Montenegro bör underskottet i de offentliga finanserna begränsas till motsvarande 0,4 procent av FRJ:s BNP, vilket är förenligt med tillgängliga utländska bidrag, grundat på utgiftsnedskärningar i fråga om subventioner, investeringar och övriga särskilt beslutade utgifter och på att inga ytterligare löneökningar beslutas i den offentliga sektorn. Olika reformåtgärder har vidtagits på området för de offentliga finanserna (förbättrade redovisningsstandarder, antagande av en strukturerad budgetlag och resurser för att förbättra uppbörden av offentliga intäkter). Dessa steg verkställdes till stor del med hjälp av de villkor som knöts till det exceptionella ekonomiska gemenskapsstöd som beviljades år 2000. Nästa steg i reformprogrammet kommer att gälla det stegvisa införandet av ett system för finansförvaltning för att förbättra utgiftskontrollen.

3.3. Penning- och växelkurspolitiken

Myndigheterna har för avsikt att under hela 2001 i stort sett hålla fast vid en penning- och växelkurspolitik som antogs i slutet av 2000 inom ramen för IMF:s kortfristiga stabiliseringsprogram.

I Serbien skulle en sådan politik kunna baseras på att den jugoslaviska nationalbanken inte skapar någon kreditexpansion, dvs. ingen förändring av den jugoslaviska nationalbankens inhemska nettotillgångar, och att ökning av den monetära basen strikt begränsas till köpet av utländsk valuta. Myndigheternas viktigaste mål är att stabilisera dinarens växelkurs kring den nuvarande nivån på cirka 30 jugoslaviska dinarer för en tysk mark, att minska inflationen till 30 procent (på årsbasis) till slutet av 2001 (från nivån på 120 procent vid utgången av 2000), och att konsolidera den nuvarande valutareservställningen (cirka 580 miljoner USD) inom ramen för stand-by avtalet med IMF. Ytterligare steg kommer att tas för att liberalisera ränte- och valutatransaktioner.

De montenegrinska myndigheterna antog i slutet av år 2000 ensidigt den tyska marken/euron som det enda giltiga betalningsmedlet. De anser att detta har bidragit till stabiliseringen av ekonomin och har för närvarande inte för avsikt att ändra denna politik.

3.4. Strukturpolitiken

Myndigheterna har redan genomfört inledande strukturreformsåtgärder, inom omrádena tull- och handel, privatiseringar samt inom bank- och finanssektorn.

När det gäller handeln har ett utkast till federal lag om avreglering av handel utarbetats som förväntas antas inom kort. Enligt den nya lagen kommer företag som är verksamma inom utrikeshandelssektorn inte länge vara skyldiga att registrera sig i utrikeshandelsregistret eller lämna upplysningar till federala instanser om import- eller exportkontrakt med utländska parter. En del kvantitativa begränsningar kommer att avskaffas och omvandlas till tulltaxor; ett minsta exportpris för vissa varor kommer att tas bort och det totala antalet tulltaxor kommer att minskas från 40 till 6. Det genomsnittliga tullskyddet kommer att minskas från 14,4 till 9,3 procent. Restriktioner när det gäller förskottsbetalning för import, som tidigare hade införts för att förhindra kapitalflykt, avskaffades nyligen delvis i fråga om kapitalvaror och råmaterial. De finns fortfarande kvar för importerade konsumtionsvaror. I Montenegro har framsteg gjorts genom att antalet produkter som omfattas av handelsrestriktioner minskats betydligt, vilket lett till att 95 % av alla produktkategorier numera omfattas av frihandel. Tulltaxorna ligger mellan 0 och 15 procent; den genomsnittliga tulltaxan är 2,5 procent och således lägre än i FRJ/Serbien.

Privatiseringen förväntas göra betydande framsteg i både Serbien och Montenegro under 2001. I Serbien har arbetet med att utarbeta en ny privatiseringslag kommit långt och lagen förväntas bli antagen i maj 2001. I den nya lagen läggs tonvikten vid privatiseringar genom offentliga anbudserbjudanden till strategiska investerare som skall kunna erhålla aktiemajoriteten (upp till 70 %). Två erbjudanden att lämna anbud på cementföretag kommer att utlysas mycket snart och följas av anbudsinfordringar för ett annat cementföretag, ett livsmedelsföretag och ett gummitillverknings- och kemiföretag.

Myndigheterna i Montenegro har beslutat sig för att överföra all statlig egendom i privat ägo. Myndigheterna uppskattar att 25 procent av det totala kapitalet hittills har privatiserats och planerar att privatisera ytterligare 35-40 procent innevarande år genom ett massivt privatiseringsprogram baserat på privatiseringscertifikat. Anbudsinfordringar för privatiseringen av 20 företag kommer dessutom ha inletts eller offentliggjorts till slutet av mars 2001.

Omstruktureringen av banksektorn utgör ett annat område där det krävs omedelbara och heltäckande åtgärder. Myndigheterna i FRJ/Serbien genomför för närvarande en översyn av banksektorn för att fastställa vilka banker som har finansiella problem och undersöka om det är möjligt att omstrukturera och återställa lönsamheten i insolventa banker eller om de måste stängas. Enligt myndigheternas preliminära uppskattningar skulle kostnaden för att omstrukturera och återställa lönsamheten i banksektorn uppgå till omkring 150-200 miljoner USD. I Montenegro antogs i slutet av år 2000 en ny lag för centralbanken och en lag om banksystemet i Montenegro som uppfyller internationella normer. Dessa lagar bör kunna ligga till grund för en omvandling av den nuvarande kontantekonomin till ett marknadsorienterat system för förmedling av finansiella tjänster. Det är emellertid fortfarande en öppen fråga huruvida det är möjligt att omvandla de 14 inhemska banker som i dagsläget är verksamma i Montenegro till bärkraftiga finansiella institut. En ny utländsk bank har inlett verksamhet i Montenegro och myndigheterna handlägger för närvarande ansökningar från tre andra utländska institut.

4. FRJ:s externa finansieringsbehov 2001

Enligt IMF:s uppskattningar kommer FRJ under 2001 att ha ett stort finansieringsbehov, vilket avspeglar dels ett stort importbehov och dels skuldtjänståtaganden avseende utlandsskulden. FRJ:s bytesbalansunderskott (före officiella transfereringar) beräknas år 2001 öka till omkring 1,7 miljarder USD eller 16,5 procent av BNP, till följd av en kraftigt ökad utlandsfinansierad import och återupptagna skuldtjänstbetalningar, i förening med en relativt måttlig exportökning. Om officiella bidrag och kapitalbalansinflöden på grundval av befintliga åtaganden medräknas, uppskattas den övergripande betalningsbalansen visa ett underskott på cirka 0,8 miljarder USD. Om man vidare väger in en beräknad ökning av valutareserven med 0,2 miljarder USD och obetald förfallen utlandsskuld på 10,1 miljarder USD vid halvårsskiftet 2001, uppskattas det totala externa finansieringsbehovet uppgå till cirka 11,1 miljarder USD.

Detta finansieringsbehov skulle enligt IMF:s beräkningar delvis kunna tillgodoses genom program- och projektstöd från de internationella finansiella institutionerna på 287 miljoner USD som kommer att utbetalas 2001, inberäknat inköp från IMF (som uppgår till 192 miljoner USD), ett programlån från Världsbanken (på 85 miljoner USD) och projektrelaterade låneutbetalningar från EBRD (på 10 miljoner USD). Det återstående finansieringsbehovet på omkring 10,8 miljarder USD beräknas minska till cirka 10,3 miljarder USD genom en omläggning av obetald förfallen utlandsskuld och nuvarande förfallodagar och en kapitalisering av ränteberäkningen på de betalningar för vilka anstånd beviljats. Kontakter har tagits med Parisklubben och frågorna kring FRJ:s utlandsskuld förväntas komma att diskuteras av kreditgivarna i Parisklubben i mitten på maj.

IMF uppskattar det återstående finansieringsbehovet till 530 miljoner USD, varav 300 miljoner USD antas gälla betalningsbalansstöd. IMF har ännu inte presenterat beräkningar för år 2002, även om fonden räknar med ett fortsatt behov av betalningsbalansstöd till följd av att de externa finansieringsbehoven kommer att förbli stora, delvis beroende på ökande skuldtjänstbetalningar.

5. Möjligt makroekonomiskt stöd från gemenskapen och stödets huvudsammansättning

Kommissionen föreslår att gemenskapen beviljar FRJ makroekonomiskt stöd med upp till 300 miljoner euro. Det föreslagna stödet förefaller vara förenligt med IMF:s beräkningar av finansieringsbehoven och kraven på finansiering.

Gemenskapens makroekonomiska stöd skulle bidra till att understödja landets ekonomiska, sociala och politiska stabilitet och även främja dess viktiga roll som stabiliserande faktor i regionen efter de politiska och demokratiska förändringar som ägde rum i FRJ under det sista kvartalet 2000. I synnerhet bedöms det vara en lämplig åtgärd att hjälpa till att lätta landets yttre finansiella begränsningar, stödja betalningsbalansen och stärka valutareservställningen. Det makroekonomiska stödet från gemenskapen är avsett att komplettera de finansiella resurser som de internationella finansiella instituten och bilaterala givare ställer till förfogande. Utfästelser om internationellt finansiellt stöd väntas göras vid den konferens med FRJ:s bidragsgivare som preliminärt planeras äga rum den 1 juni 2001. Om inte den officiella finansieringen blir tillräcklig finns det en risk för att detta får negativa konsekvenser för de övergripande tillväxtutsikterna, sysselsättningsgraden och levnadsstandarden. I detta sammanhang skulle sannolikheten för en politisk omsvängning vad gäller ekonomiska och strukturella reformer också öka markant.

Det föreslagna stödet skulle täcka hela den ettårsperiod som IMF:s stand-by program avser (preliminärt den 1 april 2001 - den 31 mars 2002). Genomförandet av detta stöd skulle vara villkorat av att en överenskommelse mellan FRJ och IMF uppnås om ett makroekonomiskt program som stöds av ett stand-by avtal för den övre kreditgränsen och en förskottsbetalning av FRJ:s obetalda förfallna skulder till EG och EIB. Stödet skulle utbetalas i minst två delutbetalningar och skulle förenas med lämpliga makroekonomiska och strukturella villkor motsvarande huvudinslagen i stand-by avtalet med IMF.

Med hänsyn till FRJ:s totala skuldsättningsgrad och dess begränsade upplåningskapacitet förutses gemenskapens föreslagna makroekonomiska stöd innehålla ett betydande bidragsinslag på maximalt 120 miljoner euro. Eftersom den makroekonomiska bidragstransaktionen skulle omfatta perioden till och med slutet av mars 2002 skulle bidragsinslaget således delvis finansieras ur 2001 års budget och delvis ur 2002 års budget.

Låneinslaget på högst 180 miljoner euro i det föreslagna stödet skulle ha en löptid på högst 15 år, jämförbart med nyligen beslutade makroekonomiska stödpaket till andra länder i Västra Balkan. Gemenskapen skulle anskaffa medlen genom upplåning på marknaden med en garanti från den allmänna budgeten. FRJ skulle därefter låna från gemenskapen. Upp- och utlåningstransaktionerna skulle helt motsvara varandra och inte innebära någon kommersiell risk för gemenskapen. I enlighet med garantifondssystemet skulle budgetkonsekvenserna av ett beslut att erbjuda lån på högst 180 miljoner euro till FRJ innebära att 16,2 miljoner euro avsätts till garantifonden.

Rådet ombeds därför anta det bifogade utkastet till beslut om beviljande av makroekonomiskt stöd till FRJ.

2001/0112 (CNS)

Förslag RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1]

[1] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och

[2] EGT

av följande skäl:

(1) Kommissionen har samrått med Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram förslaget.

(2) De politiska förändringar som har ägt rum i Förbundsrepubliken Jugoslavien och Republiken Serbien har lett till bildandet av nya demokratiska regeringar och Förbundsrepubliken Jugoslavien strävar efter att införa en väl fungerande marknadsekonomi.

(3) Inom ramen för stabiliserings- och anslutningsprocessen, som utgör ramen för EU:s relationer med regionen, är det önskvärt att stödja de ansträngningar som görs för att säkerställa en stabil politisk och ekonomisk miljö i Förbundsrepubliken Jugoslavien i syfte att utveckla fullt utbyggda samarbetsförbindelser med gemenskapen.

(4) Ekonomiskt stöd från gemenskapen skall bidra till föra Förbundsrepubliken Jugoslavien närmare gemenskapen.

(5) Förbundsrepubliken Jugoslavien har nått en överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) om en omfattande uppsättning ekonomiska och institutionella reformåtgärder som skall understödjas av ett 12 månader långt stand-by avtal (SBA) inom ramen för den övre kreditmöjligheten.

(6) Förbundsrepubliken Jugoslavien har nått en överenskommelse med Världsbanken om en uppsättning strukturanpassningsåtgärder på områdena för reformering av de offentliga finanserna, privatisering av företag och omstrukturering av banker med stöd av strukturanpassningslån och -krediter.

(7) Myndigheterna i Förbundsrepubliken Jugoslavien har begärt ekonomiskt stöd från de internationella finansiella instituten, gemenskapen och andra bilaterala bidragsgivare.

(8) Utöver den beräknade finansiering som kan erhållas från IMF och Världsbanken kvarstår ett betydande finansieringsbehov som behöver täckas under de kommande månaderna i syfte att stärka landets valutareserv och stödja de politiska målsättningar som är förbundna med myndigheternas reformansträngningar.

(9) Myndigheterna i Förbundsrepubliken Jugoslavien har förbundit sig att helt fullgöra alla dess offentliga organs utestående betalningsskyldigheter gentemot Europeiska gemenskapen och Europeiska investeringsbanken och att i form av en garanti erkänna ansvaret för de betalningsskyldigheter som ännu inte förfallit.

(10) Makroekonomiskt stöd från gemenskapen till Förbundsrepubliken Jugoslavien är en lämplig åtgärd för att medverka till att lätta landets externa finansieringsrestriktioner, stödja betalningsbalansen och stärka landets valutareserv.

(11) Förbundsrepubliken Jugoslavien är under en övergångsperiod berättigad till mycket förmånliga lån och lånevillkor från Världsbanken.

(12) Ekonomiskt stöd från gemenskapen i form av ett långfristigt lån kombinerat med ett direkt bidrag är en lämplig åtgärd för att stödja betalningsbalansen och bidra till att lätta landets externa finansieringsrestriktioner under de rådande ytterst svåra förhållandena.

(13) Budgetmyndighetens befogenhet påverkas inte av att en bidragsdel inkluderats i stödet.

(14) Detta stöd bör förvaltas av kommissionen i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén.

(15) För att anta detta beslut föreskrivs i fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Gemenskapen skall ställa makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslaviens förfogande i form av ett långfristigt lån och ett direkt bidrag i syfte att säkerställa en hållbar betalningsbalanssituation och stärka landets valutareserv.

2. Lånedelen av stödet skall vara högst 180 miljoner euro, med en maximal löptid på 15 år. Kommissionen skall i detta syfte vara bemyndigad att på Europeiska gemenskapens vägnar låna upp de nödvändiga medlen som kommer att ställas till Förbundsrepubliken Jugoslaviens förfogande i form av ett lån.

3. Bidragsdelen av stödet skall uppgå till högst 120 miljoner euro.

4. Gemenskapens ekonomiska stöd skall förvaltas av kommissionen i nära samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och med beaktande av bestämmelserna i de avtal som ingåtts mellan Internationella valutafonden och Förbundsrepubliken Jugoslavien.

5. En förutsättning för genomförandet av detta stöd skall vara att Förbundsrepubliken Jugoslavien helt och hållet fullgör alla dess offentliga organs utestående förfallna förpliktelser gentemot gemenskapen och Europeiska investeringsbanken och att Förbundsrepubliken Jugoslavien genom en garanti tar på sig ansvaret för de betalningsskyldigheter som ännu inte förfallit.

Artikel 2

1. Kommissionen bemyndigas att efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén avtala med myndigheterna i Förbundsrepubliken Jugoslavien om de villkor i fråga om den ekonomiska politiken som skall vara förbundna med gemenskapens makroekonomiska stöd. Dessa villkor skall vara förenliga med de avtal som avses i artikel 1.4.

2. Kommissionen skall regelbundet i samarbete med Ekonomiska och finansiella kommittén och samordnat med Internationella valutafonden kontrollera att Förbundsrepubliken Jugoslaviens ekonomiska politik överensstämmer med detta makroekonomiska stöds syften och att stödvillkoren uppfylls.

Artikel 3

1. Låne- och bidragsdelen av detta stöd skall ställas till Förbundsrepubliken Jugoslaviens förfogande i form av minst två delutbetalningar. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall den första delutbetalningen ske efter det att Förbundsrepubliken Jugoslavien helt fullgjort sina utestående betalningsskyldigheter gentemot gemenskapen och Europeiska Investeringsbanken och på grundval av en överenskommelse mellan FRJ och IMF om ett makroekonomiskt program som stöds av en överenskommelse om en övre kreditmöjlighet.

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall den andra utbetalningen och alla ytterligare utbetalningar ske på grundval av ett tillfredsställande genomförande av Förbundsrepubliken Jugoslaviens anpassnings- och reformprogram och tidigast tre månader efter den första utbetalningen.

3. Medlen skall utbetalas till Förbundsrepubliken Jugoslaviens centralbank.

Artikel 4

1. De upp- och utlåningstransaktioner som avses i artikel 1 skall genomföras med användande av samma valuteringsdag och får inte exponera gemenskapen för risker vad gäller omvandling av löptider, valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker.

2. Kommissionen skall, om Förbundsrepubliken Jugoslavien så begär, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren och att den får åberopas.

3. På begäran av Förbundsrepubliken Jugoslavien och i de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånen, får kommissionen refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller ändra motsvarande finansiella villkor. Refinansierings- eller ändringstransaktionerna skall genomföras i enlighet med de villkor som anges i punkt 1 och får inte förlänga den genomsnittliga löptiden för upplåningen i fråga eller öka beloppet, beräknat enligt den aktuella valutakursen, av det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller ändringen av de finansiella villkoren.

4. Alla kostnader som kommissionen ådrar sig i samband med att avtala eller genomföra de transaktioner som avses i detta beslut skall i förekommande fall bäras av Förbundsrepubliken Jugoslavien.

5. Ekonomiska och finansiella kommittén skall minst en gång om året informeras om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkt 2 och 3.

Artikel 5

Kommissionen skall minst en gång om året överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som skall innehålla en utvärdering av genomförandet av detta beslut.

Artikel 6

Detta besluts giltighetstid löper ut den 30 juni 2003.

(ort)

På rådets vägnar

Ordförande

>Plats för tabell>

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien.

2. Berörd budgetpost

a) Stödets bidragsdel:

>Plats för tabell>

(1) Denna interna överföring i BB förutsätter att budgetmyndigheten antar BRS4/2001 med begäran om ytterligare betalningsbemyndiganden för kapitel 54 (Västra Balkan).

b) Stödets lånedel

Rubrik B0-215 beträffande Europeiska gemenskapens garanti för upplåningsprogram som gemenskapen har ingått för att ge ekonomiskt stöd till Västra Balkan. Reserven utnyttjas med högst 16,2 miljoner euro.

3. Rättslig grund

Artikel 308 i fördraget.

4. Beskrivning av och motiv för åtgärden

a) Beskrivning av åtgärden

Tillhandahållande av gemenskapslån (som skall finansieras genom att gemenskapen lånar upp pengar på den internationella kapitalmarknaden) på högst 180 miljoner euro och bidrag från gemenskapen på högst 120 miljoner euro (som skall finansieras genom den allmänna budgeten) till Förbundsrepubliken Jugoslavien för att stödja regeringens reformsträvanden och säkerställa en hållbar betalningsbalanssituation.

b) Motiv för åtgärden

Mottagarlandet är i hög grad beroende av externt finansiellt stöd från officiella källor på gynnsamma villkor för att stabilisera landets ekonomi och för att genomföra varaktiga ekonomiska reformer.

5. Klassificering av utgifterna

a) - Bidragsdelen: icke-obligatoriska, differentierade.

b) Lånedelen : obligatoriska.

6. Typ av utgifter

a) Direkt stöd (100 % bidrag), som skall utbetalas i minst två successiva delutbetalningar.

b) Möjligt ianspråkstagande av budgetgarantin för den gemenskapsupplåning som syftar till att finansiera lånet.

7. Budgetkonsekvenser

a) Beräkningsmetod

Beräkningen av det stödbelopp som bedömts vara nödvändigt grundar sig på de nuvarande uppskattningarna av mottagarlandets återstående externa finansieringsbehov. Lånedelen av stödet förväntas inte kräva att budgetgarantin tas i anspråk.

b) Åtgärdens effekt på interventionskrediter

Den budgetpost som motsvarar stödets bidragsdel kommer endast att tas i anspråk under förutsättning att ett antal ekonomisk-politiska villkor som skall avtalas med Förbundsrepubliken Jugoslaviens myndigheter uppfylls.

Den budgetpost som motsvarar budgetgarantin för stödets lånedel kommer endast att tas i anspråk om garantin faktiskt används.

c) Finansiering av interventionsutgifter

(i) Bidrag

Nedanstående fördelning föreslås för anslag som skall finansieras under det maximala utgiftstaket för kategori 4 i den nuvarande budgetplanen (i miljoner euro):

>Plats för tabell>

(ii) Om budgetgarantin tas i anspråk gäller följande:

- Ianspråkstagande av Garantifonden som upprättades genom rådets förordning (EG, EURATOM) nr 2728 av den 31 oktober 1994, senast ändrad genom förordning nr 1149 av den 25 maj 1999.

- Om garantifondens medel inte skulle vara tillräckliga kommer ytterligare medel att tillföras från budgeten genom överföring av eventuellt resterande marginal i garantireserven, av eventuella försenade betalningar till gemenskapens budget för vilka budgetgarantin har tagits i anspråk (enligt artikel 27.3 i budgetförordningen), av eventuellt tillgänglig marginal under det maximala utgiftstaket för kategori 4 i budgetplanen eller genom omfördelning inom den kategorin.

- För att fullgöra sina förpliktelser kan kommissionen provisoriskt säkerställa skuldtjänstbetalningarna genom sina egna likvida medel. I detta fall gäller artikel 12 i rådets förordning (EEG, EURATOM) nr 1552/89 av den 29 maj 1989.

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Medlen kommer att utbetalas direkt till mottagarlandets centralbank först efter det att kommissionens enheter, i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och i samverkan med IMF:s enheter, har kontrollerat att den makroekonomiska politik som genomförs i landet är tillfredsställande och att de specifika villkor som är knutna till stödet uppfylls.

Revisionsrätten och kommissionen, inberäknat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, kommer att ansvara för verifiering, kontroll och revision av stödet.

9. Analys av kostnadseffektivitet

a) Skäl för åtgärden och särskilda mål

Genom att stödja Förbundsrepubliken Jugoslaviens makroekonomiska reformansträngningar och komplettera det internationella samfundets finansiering som landet fått tillgång till inom ramen för det IMF-stödda programmet skulle stödet underlätta landets omvandling mot en marknadsekonomi.

Det föreliggande stödet kommer endast att utbetalas under förutsättning att mottagarlandet helt och hållet fullgör alla utestående förfallna finansiella förpliktelser gentemot gemenskapen och Europeiska investeringsbanken.

b) Utvärdering och övervakning

Detta stöd är av makroekonomisk karaktär och uppföljning och utvärdering görs inom ramen för det IMF-stödda anpassnings- och reformprogram som mottagarlandet genomför.

Kommissionens enheter kommer att övervaka åtgärden med hjälp av ett särskilt system med indikatorer för den makroekonomiska och strukturella politiken, om vilket överenskommelse skall träffas med mottagarlandets myndigheter. Kommissionen kommer även i fortsättningen att stå i nära kontakt med IMF:s och Världsbankens enheter och dra nytta av deras bedömning av resultaten av mottagarlandets stabiliserings- och reformpolitik.

I förslaget till rådsbeslut förutses en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet, vilken skall innehålla en utvärdering av genomförandet av denna åtgärd.

10. Administrativa utgifter

Denna åtgärd är av exceptionell karaktär och kommer inte att innebära någon ökning av antalet anställda vid kommissionen.