10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/3

(1)

Enligt artikel 31.10 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1255/1999 skall exportbidraget, när det gäller differentierade bidrag, utbetalas efter framläggande av bevis för att produkterna har nått den bestämmelseort som anges i licensen eller annan bestämmelseort för vilken ett exportbidrag har fastställts. Undantag från denna bestämmelse får dock göras i enlighet med förfarandet i artikel 42 i samma förordning, förutsatt att det fastställs villkor för att motsvarande garantier lämnas.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 351/2004 av den 26 februari 2004 om fastställande av exportbidragen för mjölk och mjölkprodukter (2) skall exportbidragen för samtliga mjölkprodukter differentieras beroende på bestämmelseort från och med den 27 februari 2004.

(3)

I artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (3) anges vilka dokument som kan fungera som bevis för att tullbehandling för import har genomförts i tredjeland när bidragssatsen varierar beroende på bestämmelseort. Enligt denna artikel får kommissionen i vissa särskilda fall, som skall fastställas, besluta att det importbevis som avses i artikeln får anses ha lagts fram genom uppvisande av ett visst dokument eller på annat sätt.

(4)

För utbetalning av exportbidragen i enlighet med villkoren i artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 krävs genomgripande förändringar i handläggningen, både hos nationella myndigheter och hos exportörer, som medför en stor administrativ och ekonomisk börda. I vissa länder kan det vara förenat med stora administrativa problem att få de bevis som avses i artikel 16 i den förordningen. Dessutom kan de särskilda förutsättningarna för export av mejeriprodukter göra det ännu svårare och mer betungande att få sådana bevis.

(5)

För att minska exportörernas ekonomiska och administrativa börda, och för att ge myndigheter och exportörer möjlighet att inrätta det nya systemet för de berörda produkterna och att införa de förfaranden som krävs för ett smidigt fullgörande av alla nödvändiga formaliteter, införs genom kommissionens förordning (EG) nr 423/2006 av den 13 mars 2006 om undantag från förordning (EG) nr 800/1999 när det gäller bevis för att mjölk och mjölkprodukter har tullbehandlats för import i tredjeland (4) i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 en övergångsperiod med enklare regler för framläggandet av bevis för att en produkt har tullbehandlats för import. Den perioden löpte ut den 31 december 2006.

(6)

I många av bestämmelseländerna saknas dock fortfarande de förfaranden och resurser som krävs för att tillhandahålla de nödvändiga dokumenten. För att undvika att exportörer inte beviljas exportbidrag av det skälet, är det nödvändigt att låta övergångsordningen fortsätta gälla.

(7)

Det bör påpekas att bestämmelserna i artikel 20 i förordning (EG) nr 800/1999 ger de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna rätt att, om det råder något tvivel om de exporterade produkternas bestämmelseort, för samtliga bidrag kräva att ytterligare bevis läggs fram, som på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt styrker att produkterna faktiskt har släppts ut på marknaden i det importerande tredjelandet.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/5

(1)

I förordning (EG) nr 936/97 fastställs i artiklarna 4 och 5 villkoren angående ansökningar om och utfärdande av importlicenser för det kött som avses i artikel 2 f i samma förordning.

(2)

I artikel 2 f i förordning (EG) nr 936/97 fastställs att den kvantitet av färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet som får importeras på särskilda villkor fr.o.m. den 1 juli 2006 t.o.m. den 30 juni 2007 skall vara 11 500 ton, varvid köttet skall motsvara definitionen i samma artikel.

(3)

Det bör påpekas att de licenser som utfärdas i enlighet med denna förordning endast kan användas under deras giltighetstid med förbehåll för gällande bestämmelser om hälsoskydd.

10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/6

(1)

I artikel 63.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs det att i den mån som krävs för att möjliggöra export av de produkter som anges i artikel 1.2 a och 1.2 b i den förordningen, och på grundval av priserna på dessa produkter på den internationella marknaden samt inom gränserna för de avtal som slutits i enlighet med artikel 300 i fördraget, får skillnaden mellan dessa priser och priserna inom gemenskapen utjämnas genom ett exportbidrag.

(2)

Exportbidrag kan fastställas för att täcka skillnaden när det gäller konkurrenskraft mellan gemenskapens export och tredjeländers export. Gemenskapens export till vissa närliggande destinationer och till tredjeländer som ger gemenskapsprodukter förmånsbehandling vid import har i dagsläget en särskilt gynnsam konkurrenssituation. Därför bör exportbidragen till de destinationerna avskaffas.

(3)

Kommissionens förordning (EG) nr 2805/95 (2) bör därför ändras.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för viner.

10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/9

(1)

Enligt artikel 3.1 u i EG fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta åtgärder på området räddningstjänst.

(2)

För detta ändamål har det genom beslut 2001/792/EG, Euratom (2) inrättats en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid hjälpinsatser på civilskyddsområdet (tidigare kallat ”biståndsinsatser inom räddningstjänsten”) (”mekanismen”).

(3)

Rådets beslut 1999/847/EG av den 9 december 1999 om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder till förmån för räddningstjänsten (3), upphör att gälla den 31 december 2006.

(4)

Det bör inrättas ett finansiellt instrument för civilskydd (”instrumentet”), som gör det möjligt att ge ekonomiskt bistånd både som ett bidrag till effektivare insatser vid större olyckor, särskilt mot bakgrund av beslut 2001/792/EG, Euratom och för att förstärka de förebyggande åtgärderna och beredskapsåtgärderna för alla slag av olyckor, t.ex. naturkatastrofer, katastrofer som orsakats av människor, terroristhandlingar – däribland kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär terrorism – och tekniska eller radiologiska olyckor och miljöolyckor, inbegripet upprätthållande av de åtgärder som tidigare har vidtagits enligt beslut 1999/847/EG.

(5)

För att säkerställa kontinuiteten med beslut 1999/847/EG bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2007.

(6)

Instrumentet kommer att synliggöra Europas solidaritet gentemot de länder som drabbas av större olyckor genom att det mobiliserar medlemsstaternas insatsresurser och på så sätt underlättar tillhandahållandet av hjälp.

(7)

De regioner som ligger isolerade eller i unionens yttersta randområden samt några andra regioner eller öar i gemenskapen har ofta vissa särdrag och speciella behov till följd av sina geografiska, topografiska, sociala och ekonomiska förutsättningar. Dessa har negativa effekter, hindrar användningen av hjälp- och insatsresurser, vilket gör det svårt att föra fram hjälp och bistånd, och skapar särskilda behov av hjälp då det föreligger en allvarlig risk för större olyckor.

(8)

Beslutet bör varken påverka åtgärder som faller under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument (4), folkhälsoåtgärder som antagits enligt gemenskapslagstiftning om gemenskapens åtgärdsprogram på hälsoområdet eller åtgärder för konsumentskydd som antagits enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007–2013) (5).

(9)

För koherensens skull bör beslutet inte gälla sådana åtgärder som omfattas av rådets beslut 2007/124/EG, Euratom av den 12 februari 2007 om inrättande, som en del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd av friheter, av det särskilda programmet ”Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker” för perioden 2007–2013 (6) eller som är kopplade till upprätthållande av lag och ordning samt skydd av den inre säkerheten.

(10)

Detta beslut bör inte gälla verksamhet som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (7).

(11)

Till följd av att Europaparlamentets och rådets beslut nr 2850/2000/EG av den 20 december 2000 om upprättande av en gemenskapsram för samarbete om oavsiktlig eller avsiktlig förorening av havet (8) upphör att gälla den 31 december 2006, bör det här beslutet omfatta insatser via mekanismen vid olyckor i samband med oavsiktlig förorening av havet. Aspekterna beredskap och förebyggande bör omfattas av andra instrument, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (9).

(12)

För att en effektiv användning av instrumentet skall säkerställas, bör åtgärder för vilka ekonomiskt bistånd beviljas ha förutsättningar för att på ett praktiskt och snabbt sätt bidra till förebyggande av och beredskap för olyckor och insatser vid större olyckor.

(13)

Mekanismen bör stödjas av ett effektivt och integrerat system för upptäckt och tidig varning, som kan larma medlemsstaterna och gemenskapen vid katastrofer eller hot om katastrofer som kan få konsekvenser för deras territorium. Även om beslut om att inrätta sådana system bör fattas enligt andra specifika instrument, bör detta instrument – eftersom mekanismen är en användare – bidra till att sådana system inrättas genom att lämna uppgifter om vad som krävs och genom att låta dessa system sammanlänkas med varandra och kopplas till mekanismen. Så snart dessa system har inrättats, bör mekanismen fullt ut utnyttja dem och bidra till deras framtagande med alla de medel som finns tillgängliga enligt detta beslut.

(14)

Kommissionen bör tillhandahålla lämpligt logistikstöd för de bedömningsexperter och/eller samordningsexperter som den placerar ut.

(15)

Medlemsstaterna ansvarar för tillhandahållandet av utrustning och transporter i samband med den hjälp på civilskyddsområdet som de erbjuder inom ramen för mekanismen. Medlemsstaterna bör också tillhandahålla adekvat logistikstöd för de insatsgrupper eller insatsmoduler de använder.

(16)

Kommissionen har dock en uppgift, nämligen att stödja medlemsstaterna genom att underlätta samutnyttjande av medlemsstaternas transport- och utrustningsresurser. Kommissionen skulle även kunna hjälpa medlemsstaterna med att kartlägga och underlätta deras tillgång till transportresurser som eventuellt är tillgängliga från andra håll, inklusive den kommersiella marknaden. Kommissionen skulle kunna bistå medlemsstaterna med att kartlägga utrustning som kan finnas att tillgå från andra källor.

(17)

Kommissionen bör vid behov också kunna komplettera de transporter som medlemsstaterna tillhandahåller genom att, enligt vissa kriterier och under förutsättning att en del av det erhållna stödet återbetalas, finansiera sådana kompletterande transporter som krävs för att sörja för att räddningsinsatsen inom ramen för mekanismen lämnas i tid och blir effektiv.

(18)

Tilldelning av offentliga kontrakt och beviljande av bidrag inom ramen för detta instrument bör ske i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (10) (”budgetförordningen”). På grund av särarten av verksamheten på civilskyddsområdet bör även fysiska personer kunna få ekonomiskt bistånd. Det är också viktigt att bestämmelserna i den förordningen följs, särskilt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet som anges i denna.

(19)

Tredjeländer bör kunna delta i instrumentet.

(20)

När mekanismen, efter en begäran om bistånd utanför gemenskapen, aktiveras som en del av gemenskapens samlade humanitära insatser, är det särskilt viktigt att åtgärderna enligt detta beslut och åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/96 kompletterar och överensstämmer med varandra och att åtgärder enligt detta beslut regleras av de humanitära principer som fastställs i den förordningen, dvs. att dessa åtgärder, vilket är den allmänna regeln när det gäller civilskydd, är icke-diskriminerande, oberoende, opartiska och grundar sig på offrens behov och intressen.

(21)

Samordning och samstämmighet med åtgärder som vidtas av internationella organisationer och organ bör säkerställas för insatser i tredjeländer.

(22)

För att kommissionen lättare skall kunna följa beslutets genomförande, bör det vara möjligt att på kommissionens initiativ finansiera utgifter för övervakning, kontroll, revision och utvärdering av genomförandet.

(23)

Genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt bistånd inom ramen för instrumentet bör vederbörligen övervakas genom lämpliga åtgärder.

(24)

I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (11), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (12) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (13) bör också lämpliga åtgärder vidtas för förebyggande av oegentligheter och bedrägerier och för återkrävande av förmåner som har förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(25)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14), varvid det bör göras åtskillnad mellan de åtgärder som är underställda förvaltningsförfarandet och de som är underställda det föreskrivande förfarandet, där det sistnämnda i vissa fall är det lämpligaste med tanke på åtgärdernas vikt.

(26)

Det finansiella referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 38 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (15), har införts i detta beslut för instrumentets hela löptid, utan att det därigenom påverkar budgetmyndighetens befogenheter så som de anges i fördraget. Det förutsätts att detta belopp bör finansieras delvis från underrubrik 3b – ”Medborgarskap” – och delvis från underrubrik 4 – ”EU som global partner” – i budgetramen 2007-2013.

(27)

Genomförandet av beslutet bör utvärderas regelbundet.

(28)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av omfattningen och verkningarna av de åtgärder som skall finansieras enligt detta instrument och med beaktande av minskade förluster av människoliv, personskador, materiella skador, ekonomiska skador och miljöskador, bättre uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(29)

EG-fördraget och Euratom-fördraget innehåller inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308 respektive artikel 203 för att anta detta beslut.

a)

åtgärder på området för den gemenskapsmekanism som inrättas för att underlätta ett förstärkt samarbete vid hjälpinsatser på civilskyddsområdet,

b)

åtgärder för att förebygga eller minska effekterna av en olycka, och

c)

åtgärder som skall öka gemenskapens beredskap för insatser vid olyckor, inbegripet åtgärder för att öka EU-medborgarnas medvetenhet.

a)

Åtgärder som omfattas av förordning (EG) nr 1717/2006.

b)

Åtgärder som omfattas av gemenskapslagstiftning om gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet.

c)

Åtgärder som omfattas av beslut nr 1926/2006/EG.

d)

Åtgärder som omfattas av beslut 2007/124/EG, Euratom.

e)

Åtgärder som omfattas av förordning (EG) nr 1257/96, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.2 c i detta beslut.

f)

Åtgärder som omfattas av förordning (EG) nr 1406/2002.

a)

Studier, enkäter, utveckling av modeller och scenarier för att

b)

Utbildning, övningar, seminarier, personal och expertutbyte, uppbyggnad av nätverk, demonstrationsprojekt och tekniköverföring för bättre förebyggande, beredskap och effektiv insats.

c)

Åtgärder för att informera, utbilda och medvetandegöra allmänheten och därtill hörande informationsverksamhet för att minska konsekvenserna av olyckor för EU:s medborgare och hjälpa dessa att skydda sig mer effektivt.

d)

Upprätthållande av funktionerna inom mekanismens övervaknings- och informationscentrum för att underlätta snabbinsatser i händelse av en större olycka.

e)

Kommunikationsåtgärder och åtgärder för att göra gemenskapens insats mer synlig.

f)

Bidrag till framtagandet av system för upptäckt och tidig varning vid katastrofer, som kan drabba medlemsstaternas territorier, för att möjliggöra snabbinsatser från medlemsstaterna och gemenskapen, och upprättandet av dessa genom studier och bedömningar av behovet av dessa system och deras genomförbarhet och genom åtgärder för att främja deras sammanlänkning med varandra och med övervaknings- och informationscentrumet och Cecis-systemet som avses i punkt g. Dessa system skall beakta och bygga på befintliga källor till information, övervakning eller upptäckt.

g)

Upprättande och underhåll av ett säkert kommunikations- och informationssystem (Cecis) och verktyg för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan övervaknings- och informationscentrumet och medlemsstaternas kontaktpunkter och andra deltagare i samband med mekanismen.

h)

Övervaknings-, bedömnings och utvärderingsverksamhet.

i)

Inrättande av ett program som bygger på gjorda erfarenheter i samband med insatser och övningar inom ramen för mekanismen.

a)

Utsändning av experter på bedömning och samordning samt stödutrustning för dessa, särskilt kommunikationsutrustning, för att underlätta tillhandahållande av stöd och samarbete med andra aktörer på plats.

b)

Stöd till medlemsstater för att få tillgång till utrustning och transportresurser genom att

c)

Komplettering av de transporter som medlemsstaterna tillhandahåller genom finansiering av kompletterande transportresurser som är nödvändiga för att sörja för snabba insatser vid större olyckor som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 1. Dessa åtgärder skall berättiga till ekonomiskt bistånd enligt detta instrument endast om följande kriterier är uppfyllda:

3.

a)

Senast den 31 december 2008 en första utvärderingsrapport om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av artikel 4.2 b och c samt artikel 4.3. Denna rapport skall beakta resultaten av en analys som kommissionen och medlemsstaterna gemensamt skall utföra senast den 31 december 2007 av de transport och utrustningsbehov som framkommit under större räddningstjänstinsatser och de åtgärder som vidtagits enligt detta beslut för att tillgodose dessa behov.

Om det mot bakgrund av slutsatserna i denna rapport förefaller nödvändigt

b)

Senast den 30 juni 2010: en interimistisk utvärderingsrapport om uppnådda resultat och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av beslutet.

c)

Senast den 31 december 2011: ett meddelande om det fortsatta genomförandet av beslutet.

d)

Senast den 31 december 2014: en utvärderingsrapport i efterhand.

10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/18