Europeiska unionens L 323/2007

I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1447/2007

av den 4 december 2007

om fastställande av orienteringspriser och gemenskapens produktionspris för fiskeåret 2008 för vissa fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 104/2000

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (1), särskilt artiklarna 18.3 och 26.1,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artiklarna 18.1 och 26.1 i förordning (EG) nr 104/2000 ska ett orienteringspris och gemenskapens produktionspris fastställas för varje fiskeår i syfte att fastställa de prisnivåer vid vilka intervention ska ske för vissa fiskeriprodukter.

(2)	Enligt artikel 18.1 i förordning (EG) nr 104/2000 ska ett orienteringspris fastställas för var och en av de produkter och produktgrupper som finns upptagna i bilagorna I och II till den förordningen.

(3)	Mot bakgrund av tillgängliga prisuppgifter för de aktuella produkterna och med hänsyn till kriterierna i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 104/2000 bör orienteringspriserna ökas, kvarstå oförändrade eller sänkas för fiskeåret 2008 beroende på vilken art det gäller.

(4)

Enligt artikel 26.1 i förordning (EG) nr 104/2000 ska gemenskapens produktionspris fastställas för var och en av de produkter som finns upptagna i bilaga III till den förordningen. Det är lämpligt att fastställa gemenskapens produktionspris för en av dessa produkter och beräkna gemenskapens produktionspris för övriga produkter med hjälp av de omvandlingsfaktorer som fastställs genom kommissionens förordning (EG) nr 802/2006 av den 30 maj 2006 om fastställande av omvandlingsfaktorer för fisk av släktena Thunnus och Euthynnus (2).

(5)	På grundval av de kriterier som fastställs i artikel 18.2 första och andra strecksatsen och i artikel 26.1 i förordning (EG) nr 104/2000 bör gemenskapens produktionspris ändras för fiskeåret 2008.

(6)	Då ärendet brådskar bör ett undantag medges från sexveckorsperioden i del I punkt 3 i det till fördraget om Europeiska unionen fogade protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Orienteringspriserna enligt artikel 18.1 i förordning (EG) nr 104/2000 ska för fiskeåret 1 januari–31 december 2008 vara de som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Gemenskapens produktionspris enligt artikel 26.1 i förordning (EG) nr 104/2000 ska för fiskeåret 1 januari–31 december 2008 vara det som anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 december 2007.

På rådets vägnar

F. TEIXEIRA DOS SANTOS

Ordförande

(1) EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1759/2006 (EUT L 335, 1.12.2006, s. 3).

(2) EUT L 144, 31.5.2006, s. 15.

BILAGA I

Bilagor

Art

Produkter förtecknade i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 104/2000

Presentationsform i handeln

Orienteringspris

(euro/ton)

1.	Sill av arten Clupea harengus

Hel fisk

277

2.	Sardiner av arten Sardina pilchardus

Hel fisk

563

3.	Pigghaj (Squalus acanthias)

Hel fisk eller urtagen fisk, med huvud

1 112

4.	Rödhaj (Scyliorhinus spp.)

Hel fisk eller urtagen fisk, med huvud

725

5.	Kungsfisk (Sebastes spp.)

Hel fisk

1 176

6.	Torsk av arten Gadus morhua

Hel eller urtagen fisk, med huvud

1 647

7.	Gråsej (Pollachius virens)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

784

8.	Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

1 038

9.	Vitling (Merlangius merlangus)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

965

10.	Långa (Molva spp.)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

1 214

11.	Makrill av arten Scomber scombrus

Hel fisk

326

12.	Makrill av arten Scomber japonicus

Hel fisk

294

13.	Ansjovis (Engraulis spp.)

Hel fisk

1 294

14.	Rödspätta (Pleuronectus platessa)

Hel eller urtagen fisk, med huvud fr.o.m. 1.1.2008 t.o.m. 30.4.2008

1 079

Hel eller urtagen fisk, med huvud fr.o.m. 1.5.2008 t.o.m. 31.12.2008

1 499

15.	Kummel av arten Merluccius merluccius

Hel eller urtagen fisk, med huvud

3 638

16.	Glasvar (Lepidorhombus spp.)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

2 541

17.	Sandskädda (Limanda limanda)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

863

18.	Skrubbskädda (Platichthys flesus)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

527

19.	Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

Hel fisk

2 165

Urtagen fisk, med huvud

2 391

20.	Sepiabläckfisk (Sepia officinalis) och rossiabläckfisk (Rossia macrosoma)

Hel

1 687

21.	Marulk (Lophius spp.)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

2 968

Utan huvud

6 107

22.	Räkor av arten Crangon crangon

Endast kokta i vatten

2 425

23.	Nordhavsräka (Pandalus borealis)

Endast kokta i vatten

6 506

Färska eller kylda

1 606

24.	Krabbtaska (Cancer pagurus)

Hel

1 801

25.	Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Hel

5 497

Stjärt

4 386

26.	Tunga (Solea spp.)

Hel eller urtagen fisk, med huvud

6 949

1.	Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 975

2.	Kummel (Merluccius spp.)

Frysta, hela, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 214

Frysta, i filéer, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 506

3.	Havsruda (Dentex dentex och Pagellus spp.)

Frysta, i partier eller i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 594

4.	Svärdfisk (Xiphias gladius)

Frysta, hela, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

4 038

5.	Sepiabläckfisk (Sepia officinalis), rossiabläckfisk (Rossia macrosoma), dvärgbläckfisk (Sepiola rondeleti)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 916

6.	Åttaarmad bläckfisk (Octopus spp.)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

2 119

7.	Tioarmad bläckfisk (Loligo spp.)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

1 168

8.	Flygbläckfisk (Ommastrephes sagittatus)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

961

9.	Argentinsk bläckfisk (Illex argentinus)

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

869

10.

Räkor av familjen Penaeidae

—	Räkor av arten Parapenaeus longirostris

—	Andra arter av familjen Penaeidae

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

4 032

Frysta, i ursprungsförpackningar innehållande homogena produkter

7 819

BILAGA II

Art Produkter som finns förtecknade i bilaga III till förordning (EG) nr 104/2000	Vikt	Egenskaper i handeln	Gemenskapens produktionspris (euro/ton)
Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)	med en vikt på över 10 kg styck	Hel	1 250
		Rensad, utan gälar
		Annat
	med en vikt på högst 10 kg styck	Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat
Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)	med en vikt på över 10 kg styck	Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat
	med en vikt på högst 10 kg styck	Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat
Bonit (Katsuwonus pelamis)		Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat
Tonfisk (Thunnus thynnus)		Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat
Andra arter av släktena Thunnus och Euthynnus		Hel
		Rensad, utan gälar
		Annat

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1448/2007

av den 7 december 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 8 december 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 7 december 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	IL	148,5
	MA	70,3
	SY	68,2
	TR	120,8
	ZZ	102,0
0707 00 05	JO	196,3
	MA	52,5
	TR	111,0
	ZZ	119,9
0709 90 70	MA	58,8
	TR	110,8
	ZZ	84,8
0805 10 20	AR	9,2
	AU	19,4
	BR	12,7
	SZ	31,4
	TR	90,5
	ZA	41,4
	ZW	27,6
	ZZ	33,2
0805 20 10	MA	67,9
0805 20 10	ZZ	67,9
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	61,4
	HR	32,2
	IL	66,8
	TR	71,3
	UY	95,3
	ZZ	65,4
0805 50 10	EG	61,6
	TR	100,6
	ZA	65,9
	ZZ	76,0
0808 10 80	AR	87,7
	CA	87,3
	CL	86,0
	CN	87,0
	MK	30,6
	US	99,5
	ZA	82,4
	ZZ	80,1
0808 20 50	AR	71,4
	CN	73,2
	TR	145,7
	ZZ	96,8

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1449/2007

av den 7 december 2007

om undantag från förordningarna (EG) nr 2402/96, (EG) nr 2058/96, (EG) nr 2375/2002, (EG) nr 2305/2003, (EG) nr 950/2006, (EG) nr 955/2005, (EG) nr 969/2006, (EG) nr 1100/2006, (EG) nr 1918/2006, (EG) nr 1964/2006, (EG) nr 1002/2007 och (EG) nr 508/2007 när det gäller tidpunkter för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser under 2008 inom ramen för tullkvoterna för sötpotatis, maniokstärkelse, spannmål och olivolja och om undantag från förordningarna (EG) nr 1445/95, (EG) nr 1518/2003, (EG) nr 596/2004 och (EG) nr 633/2004 när det gäller tidpunkter för utfärdande av exportlicenser under 2008 inom sektorerna för nötkött, griskött, ägg och fjäderfäkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1095/96 av den 18 juni 1996 om genomförande av medgivandena i lista CXL som fastställts sedan förhandlingarna enligt GATT artikel XXIV.6 avslutats (1), särskilt artikel 1.1,

med beaktande av rådets beslut 96/317/EG av den 13 maj 1996 om att godkänna resultaten av konsultationerna med Thailand enligt artikel XXIII i GATT (2),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (3), särskilt artikel 12.1,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3491/90 av den 26 november 1990 om import av ris med ursprung i Bangladesh (4), särskilt artikel 3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (5), särskilt artiklarna 10.2, 11.4 och 13.1,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2184/96 av den 28 oktober 1996 om import av ris med ursprung i och som kommer från Egypten (6), särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (7), särskilt artikel 40.1 e,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver och om ändring av förordning (EEG) nr 827/68 (8), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (9), särskilt artikel 29.2,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (10), särskilt artikel 8.2, och

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (11), särskilt artikel 3.2,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött (12), särskilt artikel 3.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2402/96 av den 17 december 1996 om öppnande och förvaltning av vissa årliga tullkvoter för sötpotatis och maniokstärkelse (13) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser för sötpotatis inom ramen för tullkvoterna med löpnumren 09.4013 och 09.4014 och för maniokstärkelse inom ramen för tullkvoterna med löpnumren 09.4064 och 09.4065.

(2)

Kommissionens förordning (EG) nr 2375/2002 av den 27 december 2002 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för vanligt vete av annan kvalitet än hög från tredje länder (14), kommissionens förordning (EG) nr 2305/2003 av den 29 december 2003 om öppnande och förvaltning av en gemenskapstullkvot för import av korn från tredje land (15) och kommissionens förordning (EG) nr 969/2006 av den 29 juni 2006 om öppnande och förvaltning av en gemenskapstullkvot för import av majs från tredjeland (16) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser för vanligt vete av annan kvalitet än hög inom ramen för tullkvoterna med löpnummer 09.4123, 09.4124 och 09.4125, korn inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4126 och majs inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4131.

(3)

Kommissionens förordning (EG) nr 2058/96 av den 28 oktober 1996 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för brutet ris som omfattas av KN-nummer 1006 40 00, för produktion av livsmedelsberedningar som omfattas av KN-nummer 1901 10 (17), kommissionens förordning (EG) nr 1964/2006 av den 22 december 2006 om närmare bestämmelser om öppnande och förvaltning av importtullen för ris med ursprung i Bangladesh i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3491/90 (18), kommissionens förordning (EG) nr 1002/2007 av den 29 augusti 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2184/96 om import av ris med ursprung i och som kommer från Egypten (19) och kommissionens förordning (EG) nr 955/2005 av den 23 juni 2005 om öppnande av en kvot för import till gemenskapen av ris med ursprung i Egypten (20) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser för brutet ris inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4079, för ris med ursprung i Bangladesh inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4517, för ris inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4094 och för ris med ursprung i Egypten inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4097.

(4)

Kommissionens förordning (EG) nr 950/2006 av den 28 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 för import och raffinering av produkter från sockersektorn inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal (21) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar och utfärdande av importlicenser inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4331–09.4351, 09.4315–09.4320, 09.4324–09.4328, 09.4380 och 09.4390.

(5)

Kommissionens förordning (EG) nr 1100/2006 av den 17 juli 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 avseende öppnande och förvaltning av tullkvoter för rörråsocker för raffinering med ursprung i de minst utvecklade länderna, och tillämpningsföreskrifter för import av produkter enligt HS-nummer 1701 med ursprung i de minst utvecklade länderna (22) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar och utfärdande av importlicenser inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4361 och 09.4362.

(6)

Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 508/2007 av den 7 maj 2007 om öppnande av tullkvoter för import till Bulgarien och Rumänien av rårörsocker för raffinering under regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 (23) ska de regler om importlicenser som anges i förordning (EG) nr 950/2006 tillämpas på sockerimporten inom tullkvoterna 09.4365 och 09.4366.

(7)

Kommissionens förordning (EG) nr 1918/2006 av den 20 december 2006 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för olivolja med ursprung i Tunisien (24) innehåller särbestämmelser för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser för olivolja inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4032.

(8)

Med hänsyn till hur helgdagarna infaller under 2008 måste det – för att de aktuella kvotmängderna inte ska överskridas – under vissa perioder göras undantag från förordningarna (EG) nr 2402/96, (EG) nr 2058/96, (EG) nr 2375/2002, (EG) nr 2305/2003, (EG) nr 955/2005, (EG) nr 950/2006, (EG) nr 969/2006, (EG) nr 1100/2006, (EG) nr 1918/2006, (EG) nr 1964/2006, (EG) nr 508/2007 och (EG) nr 1002/2007 vad avser tidpunkter för inlämnande av ansökningar om importlicenser och för utfärdande av dessa.

(9)

Enligt artikel 10.1 andra stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (25), artikel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1518/2003 av den 28 augusti 2003 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med exportlicenser inom grisköttssektorn (26), artikel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 596/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med exportlicenser inom äggsektorn (27) och artikel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 633/2004 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med exportlicenser inom sektorn för fjäderfäkött (28) ska exportlicenser utfärdas onsdagen efter den vecka under vilken licensansökningarna lämnats in, såvida kommissionen inte under tiden har vidtagit en särskild åtgärd.

(10)

Med tanke på hur helgdagarna kommer att infalla under 2008 och de konsekvenser som detta kommer att få för utgivningen av Europeiska unionens officiella tidning kommer perioden mellan inlämnandet av ansökningarna och dagen för utfärdandet av licenserna att vara för kort för att garantera en god förvaltning av marknaden. Perioden bör följaktligen förlängas.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från samtliga berörda förvaltningskommittéer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Sötpotatis

1. Genom undantag från artikel 3 i förordning (EG) nr 2402/96 får ansökningar om importlicenser avseende 2008 för sötpotatis inom ramen för tullkvoterna med löpnummer 09.4013 och 09.4014 inte lämnas in före den 2 januari 2008 och inte efter måndagen den 15 december 2008.

2. Genom undantag från artikel 8.1 i förordning (EG) nr 2402/96 ska importlicenser för sötpotatis inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4013 och 09.4014, för vilka ansökningar lämnas in på de datum som anges i bilaga I, utfärdas på de datum som anges i nämnda bilaga om inte annat följer av åtgärder som vidtagits enligt artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (29).

Artikel 2

Maniokstärkelse

1. Genom undantag från artikel 9 första stycket i förordning (EG) nr 2402/96 får ansökningar om importlicenser avseende 2008 för maniokstärkelse inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4064 och 09.4065 inte lämnas in före den 2 januari 2008 och inte efter måndagen den 15 december 2008.

2. Genom undantag från artikel 13.1 i förordning (EG) nr 2402/96 ska importlicenser för maniokstärkelse inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4064 och 09.4065, för vilka ansökningar lämnas in på de datum som anges i bilaga II, utfärdas på de datum som anges i nämnda bilaga om inte annat följer av åtgärder som vidtagits enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1301/2006.

Artikel 3

Spannmål

1. Genom undantag från artikel 5.1 andra stycket i förordning (EG) nr 2375/2002 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för vanligt vete av annan kvalitet än hög inom ramen för tullkvoterna med löpnummer 09.4123, 09.4124 och 09.4125 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

2. Genom undantag från artikel 3.1 andra stycket i förordning (EG) nr 2305/2003 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för råg inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4126 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

3. Genom undantag från artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 969/2006 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för majs inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4131 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

Artikel 4

Ris

1. Genom undantag från artikel 2.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 2058/96 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för brutet ris inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4079 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

2. Genom undantag från artikel 4.3 första stycket i förordning (EG) nr 1964/2006 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för ris med ursprung i Bangladesh inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4517 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

3. Genom undantag från artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1002/2007 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för ris med ursprung i och som kommer från Egypten inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4094 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

4. Genom undantag från artikel 4.1 i förordning (EG) nr 955/2005 ska den första period för år 2008 under vilken ansökningar om importlicenser för ris med ursprung i och som kommer från Egypten inom ramen för tullkvoten med löpnumret 09.4097 får lämnas in börja löpa den 2 januari 2008. Inga sådana ansökningar kan lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen den 12 december 2008.

Artikel 5

Socker

1. Genom undantag från artikel 4.2 i förordning (EG) nr 950/2006 och artikel 2 i förordning (EG) nr 508/2007 kan inga ansökningar om importlicenser avseende 2008 för produkter från sockersektorn inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4331–09.4351, 09.4315–09.4320, 09.4324–09.4328, 09.4365, 09.4366, 09.4380 och 09.4390 lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) den 12 december 2008.

2. Genom undantag från artikel 5.5 i förordning (EG) nr 1100/2006 får ansökningar om importlicenser avseende 2008 för produkter från sockersektorn som omfattas av tullkvoter med löpnumren 09.4361 och 09.4362 inte lämnas in efter kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) den 12 december 2008.

Artikel 6

Olivolja

Genom undantag från artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1918/2006 ska importlicenser för olivolja inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4032, för vilka ansökningar lämnas in måndagen den 17 eller tisdagen 18 mars 2008, utfärdas fredagen den 28 mars 2008 om inte annat följer av åtgärder som vidtagits enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1301/2006.

Artikel 7

Licenser för export med bidrag för sektorerna för nötkött, griskött, ägg och fjäderfäkött

Genom undantag från artikel 10.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1445/95, artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1518/2003, artikel 3.3 i förordning (EG) nr 596/2004 och artikel 3.3 i förordning (EG) nr 633/2004 ska exportlicenser för vilka ansökan lämnats in under de perioder som anges i bilaga III till denna förordning utfärdas på de datum som där anges.

Undantaget enligt första stycket ska endast tillämpas förutsatt att ingen av de särskilda åtgärder som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1445/95, artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1518/2003, artikel 3.4 i förordning (EG) nr 596/2004 och artikel 3.4 i förordning (EG) nr 633/2004 har vidtagits före nämnda datum för utfärdande.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 146, 20.6.1996, s. 1.

(2) EGT L 122, 22.5.1996, s. 15.

(3) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 735/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 6).

(4) EGT L 337, 4.12.1990, s. 1.

(5) EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).

(6) EGT L 292, 15.11.1996, s. 1.

(7) EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1182/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1).

(8) EUT L 161, 30.4.2004, s. 97. Rättad version i EUT L 206, 9.6.2004, s. 37.

(9) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(10) EGT L 282, 1.11.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

(11) EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006 (EUT L 119, 4.5.2006, s. 1).

(12) EGT L 282, 1.11.1975, s. 77. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006.

(13) EGT L 327, 18.12.1996, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1884/2006 (EUT L 364, 20.12.2006, s. 44).

(14) EGT L 358, 31.12.2002, s. 88. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 932/2007 (EUT L 204, 4.8.2007, s. 3).

(15) EUT L 342, 30.12.2003, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2022/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 70).

(16) EUT L 176, 30.6.2006, s. 44. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2022/2006.

(17) EGT L 276, 29.10.1996, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2019/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 48).

(18) EUT L 408, 30.12.2006, s. 19. Rättad version i EUT L 47, 16.2.2007, s. 15.

(19) EUT L 226, 30.8.2007, s. 15.

(20) EUT L 164, 24.6.2005, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2019/2006.

(21) EUT L 178, 1.7.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 371/2007 (EUT L 92, 3.4.2007, s. 6).

(22) EUT L 196, 18.7.2006, s. 3.

(23) EUT L 122, 11.5.2007, s. 1.

(24) EUT L 365, 21.12.2006, s. 84.

(25) EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 586/2007 (EUT L 139, 31.5.2007, s. 5).

(26) EUT L 217, 29.8.2003, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1713/2006 (EUT L 321, 21.11.2006, s. 11).

(27) EUT L 94, 31.3.2004, s. 33. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1713/2006.

(28) EUT L 100, 6.4.2004, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1713/2006.

(29) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

BILAGA I

Utfärdande av importlicenser för sötpotatis inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4013 och 09.4014 för vissa perioder år 2008

Datum för inlämnande av ansökan	Datum för utfärdande av licens
Tisdagen den 18 mars 2008.	Fredagen den 28 mars 2008.
Tisdagen 29 april 2008.	Fredagen den 9 maj 2008.

BILAGA II

Utfärdande av importlicenser för maniokstärkelse inom ramen för tullkvoter med löpnumren 09.4064 och 09.4065 för vissa perioder år 2008

Datum för inlämnande av ansökan	Datum för utfärdande av licens
Tisdagen den 18 mars 2008.	Fredagen den 28 mars 2008.
Tisdagen 29 april 2008.	Fredagen den 9 maj 2008.

BILAGA III

Perioder för inlämnande av ansökningar om exportlicenser inom sektorerna för nötkött, griskött, ägg och fjäderfäkött	Datum för utfärdande
17–21 mars 2008	27 mars 2008
5–9 maj 2008	15 maj 2008
14–18 juli 2008	24 juli 2008

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/13

RÅDETS BESLUT

av den 12 oktober 2006

om undertecknande, på gemenskapens vägnar, av protokollet om genomförandet av Alpkonventionen på transportområdet (transportprotokollet)

(2007/799/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Att främja åtgärder på internationell nivå för att hantera regionala och europeiska problem som hindrar en hållbar rörlighet i fråga om transporter och som kan leda till miljörisker är ett av målen för gemenskapens transportpolitik.

(2)	Den 14 maj 1991 bemyndigade rådet kommissionen att på gemenskapens vägnar delta i förhandlingarna om Alpkonventionen och om tillhörande protokoll i samråd med medlemsstaterna.

(3)	Genom rådets beslut 96/191/EG (1) ingick gemenskapen konventionen om skydd av alperna (”Alpkonventionen”).

(4)	Ett protokoll om genomförandet av Alpkonventionen på transportområdet antogs med stöd av artikel 2.2 och 2.3 den 24–26 maj 2000 vid Alpkonventionens permanenta kommittés 16:e möte.

(5)	Genom transportprotokollet skapas ett ramverk, som är grundat på försiktighetsprincipen, principen om förebyggande och principen om att förorenaren betalar, som skall bidra till hållbar rörlighet och skydd av miljön i alperna i fråga om alla transportsätt.

(6)	I enlighet med artikel 24 i transportprotokollet var det öppet för undertecknande av de avtalsslutande parterna vid ministermötet för Alpkonventionen den 30 och 31 oktober 2000 i Luzern, och därefter i Republiken Österrike, som är protokollets depositarie.

(7)

Det är till övervägande del fråga om gemenskapsbehörighet, vilket i kombination med principen om enhetlighet i gemenskapens internationella representation talar för samtidigt undertecknande och eventuell deponering av ratificeringsinstrumenten respektive godkännandeinstrumenten, om det är möjligt, av gemenskapen och dess medlemsstater, vilka är avtalsslutande parter i konventionen.

(8)	Det är lämpligt att protokollet om genomförandet av Alpkonventionen på transportområdet (transportprotokollet) undertecknas på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det senare ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som skall ha rätt att på gemenskapens vägnar underteckna protokollet om genomförandet av Alpkonventionen på transportområdet (transportprotokollet), med förbehåll för att det senare ingås, och att förse dem med nödvändiga befogenheter för detta.

Utfärdat i Luxemburg den 12 oktober 2006.

På rådets vägnar

S. HUOVINEN

Ordförande

(1) EGT L 61, 12.3.1996, s. 31.

ÖVERSÄTTNING

PROTOKOLL FÖR TILLÄMPNING AV 1991 ÅRS ALPKONVENTION PÅ TRANSPORTOMRÅDET

Transportprotokollet

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,

FURSTENDÖMET MONACO,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

REPUBLIKEN SLOVENIEN

och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

i enlighet med den uppgift som följer av konventionen om skydd för Alperna av den 7 november 1991 (nedan kallad Alpkonventionen), nämligen att föra en övergripande politik för att skydda Alpområdet och skapa en hållbar utveckling där,

till uppfyllande av de förpliktelser som anges i artikel 2.2 och 2.3 i Alpkonventionen,

som är medvetna om att Alpområdets ekosystem och landskap är särskilt känsliga, att dess geografi och topografi är sådana att föroreningar och bullerstörningar kan förstärkas samt att området har unika naturresurser och ett unikt kulturarv,

som är medvetna om att trafiken och dess miljöförstörande inverkan kommer att fortsätta att öka på grund av marknadernas ökande integrering, den samhällsekonomiska utvecklingen och fritidsaktiviteternas utbredning,

som är övertygade om att lokalbefolkningen måste få bestämma över sin egen sociala, kulturella och ekonomiska utveckling och delta i dess förverkligande inom den befintliga institutionella ramen,

som är medvetna om trafikens inverkan på miljön och de därmed förbundna ökande olägenheterna och riskerna för ekologi, hälsa och säkerhet, vilket kräver en gemensam strategi,

som är medvetna om att det behövs strängare säkerhetsåtgärder vid transport av farligt gods,

som är medvetna om behovet av omfattande observation, forskning, information och samråd, för att man skall kunna klarlägga sambanden mellan trafik, miljö, hälsa och ekonomisk utveckling och klargöra behovet av att minska olägenheterna,

som är medvetna om att en transportpolitik för Alpområdet grundad på principen om hållbarhet inte bara tillgodoser lokalbefolkningens utan även andras intresse och att en sådan politik är nödvändig för bevarandet av Alpområdet som livsmiljö, ekonomiskt område och naturområde,

som är medvetna om att potentialen hos befintliga transportsätt i viss utsträckning inte utnyttjas tillräckligt och att infrastrukturens betydelse för miljövänligare transportsätt (järnväg, flod- och sjötransport och kombinerade system) och de olika transportmedlens transnationella driftskompatibilitet inte beaktas tillräckligt och att en optimering därför måste ske genom en väsentlig förbättring av transportnäten i och utanför Alperna,

som är medvetna om att beslut om fysisk planering och ekonomisk politik i och utanför Alperna har en avsevärd inverkan på Alptrafikens utveckling,

som på ett avgörande sätt önskar bidra till hållbar utveckling och högre livskvalitet genom att minska trafikvolymen, genom en transportplanering som är skonsam för miljön och genom att effektivisera befintliga transportsystem,

som är övertygade om att ekonomiska intressen, sociala behov och ekologiska krav bör harmoniseras,

som respekterar de bilaterala och multilaterala konventioner som de fördragsslutande parterna och Europeiska gemenskapen har ingått, särskilt på transportområdet,

som är övertygade om att vissa problem bara kan lösas på ett gränsöverskridande plan och kräver gemensamma åtgärder av länderna i Alperna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syften

1. De fördragsslutande parterna förbinder sig att föra en hållbar transportpolitik, som

minskar olägenheterna och riskerna med transporter inom och genom Alperna på ett sådant sätt att de blir acceptabla för människor, flora och fauna och deras livsmiljöer, bland annat genom att transporterna, särskilt godstransporterna, i högre utsträckning flyttas till järnväg, framför allt genom att lämplig infrastruktur och incitament som är förenliga med marknaden skapas,

b)	bidrar till en hållbar utveckling av de livsmiljöer och ekonomiska områden som utgör grundvalen för befolkningens liv i Alpområdet, vilket skall ske genom att de fördragsslutande parterna bedriver en harmoniserad transportpolitik som omfattar alla transportsätt,

c)	bidrar till att minska och i möjligaste mån undvika effekter som kan äventyra Alpområdets roll och resurser – som har betydelse även utanför området – och hotar dess landskap och kulturarv,

d)	säkerställer trafik inom och genom Alperna till rimliga kostnader, genom att effektivisera transportsystemen och främja miljövänliga och resurssnåla transportsätt, och

e)	säkerställer rättvisa konkurrensvillkor mellan olika transportsätt.

2. De fördragsslutande parterna förbinder sig att utveckla transportsektorn med beaktande av försiktighetsprincipen och principerna om förebyggande och om att förorenaren skall betala.

Artikel 2

Definitioner

I detta protokoll gäller följande definitioner:

trafik genom Alperna: resor som inleds och avslutas utanför Alpområdet.

trafik inom Alperna: resor som inleds och avslutas i Alpområdet.

acceptabla olägenheter och risker: olägenheter och risker som skall fastställas genom miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser med syftet att med lämpliga åtgärder stoppa ytterligare ökningar av och vid behov minska olägenheter och risker förknippade med nya byggprojekt och befintlig infrastruktur med en avsevärd inverkan på området.

externa kostnader: kostnader som inte bärs av den som använder egendom eller tjänster. Det gäller kostnader för gratis utnyttjande av infrastruktur, föroreningar, buller och personskador och materiella skador i samband med transporter.

nya storskaliga byggprojekt, omfattande om- eller utbyggnader av befintlig transportinfrastruktur: infrastrukturprojekt som i enlighet med nationell rätt eller internationella fördrag skall bli föremål för en miljökonsekvensbeskrivning.

högkapacitetsväg: alla motorvägar och vägar med minst två körbanor utan korsningar eller annan väg med inverkan motsvarande en motorväg.

miljökvalitetsmål: målsättning med en beskrivning av den miljökvalitetsnivå som skall uppnås med beaktande av ekosystemens samspel. Miljökvalitetsmålen skall fastställa uppdateringsbara kvalitetskriterier för skydd av natur- och kulturarv i materiellt, geografiskt och tidsrelaterat avseende.

miljökvalitetsnormer: konkreta normer som gör det möjligt att uppnå miljökvalitetsmålen, vilka skall fastställa mål för vissa parametrar, mätmetoder och grundförutsättningar.

miljökvalitetsindikatorer: indikatorer för mätning eller utvärdering av miljöskador och uppskattning av skadornas utveckling.

försiktighetsprincipen: en princip enligt vilken åtgärder avsedda att förebygga, åtgärda eller minska allvarliga eller irreversibla effekter på hälsa eller miljö inte får skjutas upp med motiveringen att den vetenskapliga forskningen ännu inte helt har bevisat att det finns ett orsakssamband mellan det ämne åtgärden gäller och dess potentiellt skadliga verkningar på hälsa och miljö.

principen om att förorenaren skall betala: princip, inklusive ansvar för härledda verkningar, enligt vilken förorenaren skall stå för kostnaderna för att förebygga, åtgärda och minska skador på miljön och återställa miljön till ett acceptabelt skick. Förorenaren skall i möjligaste mån stå för hela kostnaden för transporternas inverkan på hälsa och miljö.

lämplighetsstudie: utredning genomförd i enlighet med nationell lagstiftning vid planering av nya storskaliga byggprojekt eller omfattande om- eller utbyggnader av befintlig transportinfrastruktur, vilken behandlar projektets lämplighet i transportpolitiskt hänseende och dess ekonomiska, ekologiska och sociokulturella verkningar.

Artikel 3

Hållbara transporter och rörlighet

1. För att transportsektorn skall kunna utvecklas på ett hållbart sätt förbinder sig de fördragsslutande parterna att med hjälp av en samordnad transport- och miljöpolitik begränsa trafikrelaterade olägenheter och faror, med beaktande av

miljöns betydelse, så att

aa)	utnyttjandet av resurserna minskas till en nivå som i möjligaste mån inte överstiger deras naturliga förnyelsekapacitet,

bb)	farliga utsläpp minskas till en nivå som inte utgör en fara för den kringliggande miljöns absorptionskapacitet,

cc)	tillförseln av ämnen till miljön begränsas, så att den inte skadar ekologiska strukturer och naturliga kretslopp,

samhällets krav, så att

aa)	tillgänglighet möjliggörs för personer, arbetstillfällen, varor och tjänster, på ett sätt som skonar miljön, sparar energi och utrymme och tillfredsställer befolkningens grundläggande behov,

bb)	personers hälsa inte äventyras, riskerna för miljökatastrofer och antalet olyckor och olyckornas allvar minskas,

ekonomiska kriterier, så att

aa)	transportsektorns lönsamhet ökas och externa kostnader internaliseras,

bb)	användningen av befintlig infrastruktur optimeras,

cc)	sysselsättningen i konkurrenskraftiga företag i olika ekonomiska sektorer säkerställs,

d)	behovet att vidta kraftigare åtgärder mot buller, på grund av Alpernas speciella topografi.

2. I enlighet med gällande nationell och internationell lagstiftning på transportområdet förbinder sig de fördragsslutande parterna att utarbeta nationella, regionala och lokala strategier, mål och åtgärder, som

a)	beaktar olika miljömässiga, ekonomiska och sociokulturella data och olika behov, och

b)	gör det möjligt att minska de trafikrelaterade olägenheterna för miljön genom en kombination av ekonomiska instrument och mark- och trafikplaneringsåtgärder.

Artikel 4

Beaktande av målen inom andra politikområden

1. De fördragsslutande parterna förbinder sig att beakta protokollets mål även inom övriga politikområden.

2. De fördragsslutande parterna förbinder sig att föregripa och utvärdera de inverkningar som övriga politikområden, strategier och koncept har på transportområdet.

Artikel 5

Regionala och lokala myndigheters deltagande

1. De fördragsslutande parterna skall uppmuntra internationellt samarbete mellan behöriga institutioner för att finna bästa möjliga gränsöverskridande och harmoniserade lösningar.

2. Varje fördragsslutande part skall inom sina institutionella ramar fastställa på vilken nivå samordningen och samarbetet mellan institutionerna och de direkt berörda regionala och lokala myndigheterna bäst kan ordnas för att främja ett solidariskt ansvarstagande, särskilt för att utnyttja och utveckla samordningsvinster vid genomförande av transportpolitik och därpå följande åtgärder.

3. Direkt berörda regionala och lokala myndigheter skall delta under de olika faserna av utarbetande och genomförande av sådan politik och sådana åtgärder inom sin behörighet och inom befintliga institutionella ramar.

Artikel 6

Skärpta nationella bestämmelser

För att skydda det ekologiskt känsliga Alpområdet får de fördragsslutande parterna, utan att det påverkar internationella konventioner, med anledning av särskilda situationer som rör deras naturområden eller av hänsyn till folkhälsa, säkerhet eller miljöskydd, vidta åtgärder som går utöver dem som fastställs i detta protokoll.

KAPITEL II

SÄRSKILDA ÅTGÄRDER

A) STRATEGIER, KONCEPT, PROJEKT

Artikel 7

Övergripande transportpolitisk strategi

1. I den hållbara utvecklingens intresse förbinder sig de fördragsslutande parterna att främja en rationell och säker transportförvaltning i ett gränsöverskridande harmoniserat nät, som

a)	säkrar en god samordning av olika transportsätt och -medel och främjar intermodalitet,

b)	optimerar utnyttjandet av befintliga transportsystem och befintlig infrastruktur i Alpområdet, bl.a. med hjälp av telematik, varvid externa och infrastrukturella kostnader i möjligaste mån skall läggas på den som orsakar dem i förhållande till de olägenheter utnyttjandet innebär,

c)	främjar en överföring av person- och godstransporter till miljövänligare och intermodala transportsystem genom strukturella åtgärder och markplanering,

d)	ser till att möjliga trafikvolymsminskningar genomförs i praktiken.

2. De fördragsslutande parterna förbinder sig att vidta nödvändiga åtgärder för att på bästa sätt

a)	skydda kommunikationsleder mot naturliga faror,

b)	skydda människor och miljö i områden som är särskilt drabbade av transportrelaterade olägenheter,

c)	gradvis och med användning av bästa tillgängliga teknik sänka utsläpp av farliga ämnen och buller från alla transportsätt, och

d)	öka transportsäkerheten.

Artikel 8

Förfaranden för utvärdering och mellanstatliga samråd

1. När de fördragsslutande parterna genomför nya storskaliga byggprojekt eller omfattande om- eller utbyggnader av befintlig transportinfrastruktur skall lämplighetsstudier, miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser göras och resultatet av dessa beaktas med hänsyn till målen i detta protokoll.

2. Planeringen av transportinfrastrukturen i Alperna skall göras samordnat och i samförstånd. Vid projekt med betydande gränsöverskridande följder förbinder sig de fördragsslutande parterna att samråda med övriga berörda fördragsslutande parter senast när studierna har presenterats. Denna bestämmelse skall inte påverka varje fördragsslutande parts rätt att bygga transportinfrastruktur som redan beslutats i enlighet med nationell lagstiftning när detta protokoll träder i kraft eller vars nödvändighet har fastställts i lag.

3. De fördragsslutande parterna skall verka för att företagen i större utsträckning beaktar transportpolitiken i sitt miljöarbete.

B) TEKNISKA ÅTGÄRDER

Artikel 9

Offentliga transporter

De fördragsslutande parterna förbinder sig att främja skapande och utveckling av användar- och miljövänliga offentliga transportsystem som på ett hållbart sätt kan vidmakthålla och förbättra Alpområdets ekonomiska struktur och boendestruktur och dess attraktionskraft för rekreations- och fritidsändamål.

Artikel 10

Järnvägstransport och flod- och sjötransport

1. För att bättre utnyttja järnvägens särskilda kapacitet att tillgodose fjärrtransportbehov och bättre utnyttja järnvägsnätet för Alpernas utveckling i både turisthänseende och ekonomiskt hänseende skall de fördragsslutande parterna inom ramen för sina befogenheter

a)	verka för att järnvägsinfrastrukturen förbättras genom anläggning och utbyggnad av järnvägslinjer genom Alperna, inbegripet anslutningar och lämpliga terminaler,

b)	verka för att järnvägsföretagen moderniseras och drivs på ett optimalt sätt, särskilt för gränsöverskridande trafik,

c)	främja åtgärder som siktar till att överföra fjärrgodstrafik till järnväg och till att nå en större harmonisering av avgifterna för utnyttjande av transportinfrastruktur,

d)	främja intermodala transportsystem och järnvägstransporternas vidareutveckling, och

e)	främja ökad användning av järnvägen och skapa användarvänliga synergier mellan fjärrpersontransport och regionala och lokala transporter.

2. De fördragsslutande parterna skall, i syfte att minska transiterande godstransporter på väg, verka för att flod- och sjötransporter utnyttjas i högre grad.

Artikel 11

Vägtransporter

1. De fördragsslutande parterna skall avstå från att bygga nya högkapacitetsvägar för trafiken genom Alperna.

2. Högkapacitetsvägar för trafik inom Alperna får endast byggas, om

a)	målen i artikel 2.2 j i Alpkonventionen kan uppfyllas genom lämpliga försiktighets- och kompensationsåtgärder på grundval av en miljökonsekvensbeskrivning,

transportbehoven inte kan tillfredsställas genom ett effektivare utnyttjande av befintliga vägar och järnvägar, genom utbyggnad eller anläggning av järnvägsinfrastruktur eller infrastruktur för flod- och sjötransporter, genom förbättrade kombinerade transporter eller genom andra åtgärder för organisation av transporterna,

c)	lämplighetsstudien visar att projektet är ekonomiskt lönsamt, att riskerna kan kontrolleras och att miljökonsekvensbeskrivningen är positiv, och

d)	markplaneringen för området och den hållbara utvecklingen beaktas.

3. På grund av Alpområdets geografiska förhållanden och boendestruktur, som inte alltid medger effektiva offentliga transporter, skall de fördragsslutande parterna i avlägset belägna områden stödja inrättandet och vidmakthållandet av en transportinfrastruktur som är tillräcklig för att individuella transporter skall fungera.

Artikel 12

Lufttransporter

1. De fördragsslutande parterna förbinder sig att i möjligaste mån minska de olägenheter – inbegripet buller från flygplanen – lufttrafiken medför, utan att flytta dem till någon annan region. Parterna skall med beaktande av protokollets mål anstränga sig för att införa begränsningar eller vid behov förbud mot avstigning ur flygplan på andra platser än flygplatser. För att skydda den vilda faunan skall de fördragsslutande parterna vidta lämpliga åtgärder för att begränsa tid och plats för icke-motoriserad fritidsflygning.

2. De fördragsslutande parterna förbinder sig att förbättra de offentliga transporterna mellan flygplatser i Alpernas utkanter och Alpernas olika regioner för att kunna tillfredsställa transportbehoven utan att olägenheterna för miljön ökar. De fördragsslutande parterna skall därvid i möjligaste mån begränsa nyanläggning eller större utbyggnad av flygplatser i Alpområdet.

Artikel 13

Turistanläggningar

1. De fördragsslutande parterna förbinder sig att med beaktande av detta protokolls mål utvärdera hur trafiken kommer att påverkas av nya turistanläggningar och vid behov vidta förebyggande eller kompenserande åtgärder för att målen i detta och andra protokoll skall uppnås. Offentliga transporter skall därvid prioriteras.

2. De fördragsslutande parterna skall stödja inrättande och bevarande av områden med låg eller ingen trafik och inrättande av bilfria turistorter samt främja bilfria tillresor och uppehåll för turister.

Artikel 14

Verkliga kostnader

De fördragsslutande parterna vill påverka uppdelningen mellan olika transportsätt genom att i högre grad beakta de verkliga kostnaderna för olika transportsätt och är därför eniga om att tillämpa principen om att förorenaren skall betala och stödjer inrättandet och användningen av ett system för beräkning av infrastrukturella och externa kostnader. Målet är att successivt införa särskilda avgiftssystem, som innebär att de verkliga kostnaderna täcks på ett rättvist sätt, och

a)	är ett incitament till att använda de transportsätt och -medel som är skonsammast för miljön,

b)	leder till ett mer balanserat utnyttjande av transportinfrastrukturen, och

c)	erbjuder incitament som möjliggör en sänkning av de ekologiska och samhällsekonomiska kostnaderna genom strukturella åtgärder och markplanering med återverkningar på transporterna.

C) UPPFÖLJNING OCH KONTROLL

Artikel 15

Utbud och utnyttjande av transportinfrastruktur

1. De fördragsslutande parterna förbinder sig att på ett enhetligt sätt i ett referensdokument registrera och regelbundet uppdatera läget för och utvecklingen samt utnyttjandet och förbättringen av högkapacitativa transportinfrastrukturer och transportsystem och minskningen av miljöbelastningarna.

2. De fördragsslutande parterna skall med referensdokumentet som grund utreda i vilken mån genomförandeåtgärder bidrar till att Alpkonventionens och i synnerhet detta protokolls mål har uppnåtts och vidareutvecklats.

Artikel 16

Mål, normer och indikatorer för miljökvalitet

1. De fördragsslutande parterna skall fastställa och genomföra miljökvalitetsmål som syftar till hållbara transporter.

2. De är ense om behovet av att förfoga över normer och indikatorer som är anpassade till de särskilda förhållanden som råder i Alpområdet.

3. Tillämpningen av dessa normer och indikatorer syftar till att mäta hur de olägenheter som trafiken medför för miljö och hälsa utvecklas.

KAPITEL III

SAMORDNING, FORSKNING, UTBILDNING OCH INFORMATION

Artikel 17

Samordning och information

De fördragsslutande parterna är överens om att vid behov arrangera gemensamma möten för att

a)	utvärdera effekten av åtgärder som vidtagits enligt detta protokoll,

b)	i förväg samråda om viktiga trafikpolitiska beslut som kan få effekter för andra fördragsslutande parter,

c)	uppmuntra informationsutbyte om genomförandet av detta protokoll, varvid användningen av befintliga informationssystem skall prioriteras,

d)	komma överens före viktiga transportpolitiska beslut, i syfte att inordna dem i en harmoniserad gränsöverskridande markplaneringspolitik.

Artikel 18

Forskning och observation

1. De fördragsslutande parterna skall i nära samarbete uppmuntra och harmonisera forskning om och systematisk observation av samspelet mellan transport och miljö i Alpområdet samt teknisk utveckling som kan förbättra lönsamheten för miljövänliga transportsystem.

2. De gemensamma forsknings- och observationsresultaten skall beaktas vid granskningen av protokollets genomförande, särskilt vid utarbetandet av metoder och kriterier för att beskriva en hållbar transportutveckling.

3. De fördragsslutande parterna skall se till att de nationella forsknings- och observationsresultaten integreras i ett permanent gemensamt observations- och informationssystem och att de görs tillgängliga för allmänheten inom den befintliga institutionella ramen.

4. De fördragsslutande parterna skall stödja pilotprojekt för genomförande av koncept och teknik för hållbara transporter.

5. De fördragsslutande parterna skall stödja forskning som syftar till att förbättra metodiken för strategiska intermodala effektstudier i Alperna.

Artikel 19

Utbildning och information

De fördragsslutande parterna skall främja grundläggande utbildning och vidareutbildning och information till allmänheten om protokollets mål, åtgärder och genomförande.

KAPITEL IV

KONTROLL OCH UTVÄRDERING

Artikel 20

Genomförande

De fördragsslutande parterna förbinder sig att säkerställa genomförandet av detta protokoll genom lämpliga åtgärder inom de befintliga institutionella ramarna.

Artikel 21

Kontroll av efterlevnad

1. De fördragsslutande parterna skall regelbundet rapportera till den ständiga kommittén om de åtgärder som vidtagits med anledning av protokollet. Rapporterna skall också behandla åtgärdernas effektivitet. Alpkonferensen skall besluta hur ofta rapporterna skall lämnas.

2. Den ständiga kommittén skall granska rapporterna för att kontrollera om de fördragsslutande parterna har fullgjort sina åtaganden i enlighet med protokollet. Den kan därvid begära kompletterande uppgifter från de fördragsslutande parterna och använda sig av andra informationskällor.

3. Den ständiga kommittén skall upprätta en rapport till Alpkonferensen om hur de fördragsslutande parterna fullgör sina åtaganden i enlighet med protokollet.

4. Alpkonferensen skall ta del av rapporten. Om konferensen konstaterar att något åtagande inte har fullgjorts, kan den anta rekommendationer.

Artikel 22

Utvärdering av bestämmelsernas effektivitet

1. De fördragsslutande parterna skall regelbundet studera och utvärdera hur effektiva bestämmelserna i protokollet är. Om det behövs för att protokollets mål skall uppnås, skall de överväga lämpliga ändringar av protokollet.

2. Regionala och lokala myndigheter skall delta i utvärderingarna inom de befintliga institutionella ramarna. Icke-statliga organisationer verksamma inom området kan också konsulteras.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Samband mellan Alpkonventionen och protokollet

1. Detta protokoll är ett sådant protokoll som avses i artikel 2 och andra relevanta artiklar i konventionen.

2. Detta protokoll skall vara öppet endast för parter i Alpkonventionen. En part som frånträder Alpkonventionen skall samtidigt frånträda protokollet.

3. När Alpkonferensen behandlar ämnen som omfattas av detta protokoll, får endast parter i protokollet rösta.

Artikel 24

Undertecknande och ratificering

1. Detta protokoll skall vara öppet för undertecknande för de stater som har undertecknat Alpkonventionen och för Europeiska gemenskapen den 31 oktober 2000 och från och med den 6 november 2000 hos Republiken Österrike, som är depositarie.

2. För fördragsslutande parter som samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter den dag då tre stater har deponerat sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

3. För fördragsslutande parter som senare samtycker till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att parten har deponerat sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument. Fördragsslutande parter som tillträder protokollet efter det att ändringar av protokollet har trätt i kraft skall bli fördragsslutande parter i det ändrade protokollet.

Artikel 25

Underrättelser

Depositarien skall underrätta de stater som anges i ingressen och Europeiska gemenskapen om följande rörande protokollet:

a)	Varje undertecknande.

b)	Varje deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

c)	Varje datum för ikraftträdande.

d)	Varje förklaring från fördragsslutande parter eller signatärer.

e)	Varje underrättelse från en fördragsslutande part om uppsägning, inklusive den dag då uppsägningen får effekt.

Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll.

Utfärdat i Luzern den 31 oktober 2000, på de tyska, franska, italienska och slovenska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, i ett enda exemplar, som skall deponeras i Republiken Österrikes statsarkiv. Depositarien skall överlämna en bestyrkt kopia till varje signatärstat.

För Förbundsrepubliken Tyskland,

För Republiken Frankrike,

För Republiken Italien,

För Furstendömet Liechtenstein,

För Furstendömet Monaco,

För Republiken Österrike,

För Schweiziska edsförbundet,

För Republiken Slovenien,

För Europeiska gemenskapen.

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/23

RÅDETS BESLUT

av den 5 juni 2007

om undertecknande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

(2007/800/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EEG) nr 302/93 av den 8 februari 1993 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (1) anges det i artikel 13 att tredjeland som delar gemenskapens och medlemsstaternas intressen och målsättningar med uppgifterna och arbetet inom centrumet skall få möjlighet att delta i centrumets arbete.

(2)	Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, nedan kallat ”avtalet”.

(3)	Avtalet bör undertecknas på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk godkänns härmed på gemenskapens vägnar, med förbehåll för rådets beslut om ingående av nämnda avtal.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som skall ha rätt att på Europeiska gemenskapens vägnar underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås.

Utfärdat i Luxemburg den 5 juni 2007.

På rådets vägnar

P. STEINBRÜCK

Ordförande

(1) EGT L 36, 12.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1651/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 30).

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN TURKIET, nedan kallad ”Turkiet”,

å andra sidan,

nedan kallade ”de avtalsslutande parterna”,

SOM ERINRAR OM att Europeiska rådet vid sitt möte i Luxemburg 1997 gjorde deltagandet i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan till ett sätt att intensifiera strategin inför anslutningen,

SOM BEAKTAR att Europeiska gemenskapen genom rådets förordning (EEG) nr 302/93 (1) (”förordningen”) har inrättat Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (”centrumet”),

OCH SOM BEAKTAR FÖLJANDE, NÄMLIGEN

ATT det i artikel 13 i förordningen anges att tredjeland som delar gemenskapens och medlemsstaternas intressen och målsättningar med uppgifterna och arbetet inom centrumet skall få möjlighet att delta i centrumets arbete,

ATT Turkiet delar syftet med och målsättningarna för centrumet såsom framgår av förordningen i och med att Turkiets slutliga mål är att bli medlem av Europeiska unionen,

ATT Turkiet instämmer i centrumets uppgiftsbeskrivning, arbetsmetoder och prioriterade områden enligt förordningen,

ATT det i Turkiet finns en institution som är lämplig att koppla till Europeiskt nätverk för information om narkotika och narkotikamissbruk,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Deltagande

Turkiet skall delta fullt ut i centrumets verksamhet, på de villkor som anges i detta avtal.

Artikel 2

Europeiskt nätverk för information om narkotika och narkotikamissbruk

1. Turkiet skall kopplas till Europeiskt nätverk för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox).

2. Turkiet skall, inom 28 dagar från det att detta avtal träder i kraft, upplysa centrumet om huvuddragen i Turkiets nationella informationsnätverk och om nationella kontrollenheter, samt namnge eventuella specialiserade enheter som skulle kunna bidra till centrumets arbete på ett värdefullt sätt.

Artikel 3

Styrelse

Centrumets styrelse skall kalla en företrädare för Turkiet till styrelsens möten. Turkiets företrädare skall delta i arbetet fullt ut, men skall inte ha rätt att rösta. Styrelsen skall ha rätt att i undantagsfall, och avseende frågor som är av särskilt intresse för gemenskapen och medlemsstaterna, sammankalla möten där enbart företrädare för medlemsstaterna och Europeiska kommissionen deltar.

Styrelsen kommer i samarbete med företrädare för Turkiet att fastställa detaljerade bestämmelser för Turkiets medverkan i centrumets verksamhet.

Artikel 4

Budget

Turkiet skall bidra ekonomiskt till centrumets verksamhet i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, vilken skall utgöra en integrerad del av detta avtal.

Artikel 5

Sekretess och skydd av data

1. Om personuppgifter som inte möjliggör identifiering av fysiska personer vidarebefordras från centrumet till turkiska myndigheter till följd av detta avtal och i enlighet med gemenskapslagstiftningen och Turkiets nationella lagstiftning, får sådana uppgifter bara användas för angivna syften och på de villkor som den myndighet som tillhandahållit dem anger.

2. Uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk som centrumet tillhandahåller de turkiska myndigheterna får offentliggöras om gemenskapens regler och turkiska nationella regler om spridning av information och om sekretess är uppfyllda. Personuppgifter får inte offentliggöras eller göras tillgängliga för allmänheten.

3. De specialiserade enheterna i Turkiet skall inte ha någon skyldighet att tillhandahålla uppgifter som är belagda med sekretess enligt Turkiets nationella lagstiftning.

4. Centrumet skall vara bundet av bestämmelserna i artikel 6 i förordningen i fråga om uppgifter som de turkiska myndigheterna lämnar till centrumet.

Artikel 6

Rättslig ställning

Centrumet skall vara en juridisk person enligt Turkiets lagstiftning, och skall i Turkiet åtnjuta den mest omfattande rättskapacitet som tilldelas juridiska personer enligt Turkiets lagstiftning.

Artikel 7

Ansvar

Centrumets ansvar skall regleras enligt bestämmelserna i artikel 16 i förordningen.

Artikel 8

Immunitet och privilegier

Turkiet skall avseende centrumet tillämpa protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, vilket åtföljer detta avtal som bilaga II och som skall utgöra en integrerad del av avtalet.

Artikel 9

Tjänsteföreskrifter

Genom undantag från artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna kan turkiska medborgare som åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter få anställas på kontrakt av centrumets verkställande direktör.

Artikel 10

Ikraftträdande

De avtalsslutande parterna skall godkänna detta avtal i enlighet med sina egna förfaranden.

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då de avtalsslutande parterna till varandra anmäler att de förfaranden som avses i första stycket är avslutade.

Artikel 11

Giltighetstid och uppsägning

1. Detta avtal har ingåtts på obestämd tid. Det skall upphöra att gälla vid Turkiets anslutning till Europeiska unionen.

2. Var och en av de avtalsslutande parterna kan säga upp detta avtal genom att skriftligen underrätta den andra avtalsslutande parten. Avtalet skall upphöra att gälla sex månader efter dagen för en sådan underrättelse.

Съставено в Брюксел на тридесети октомври две хиляди и седма година.

Hecho en Bruselas, el treinta de octubre de dos mil siete.

V Bruselu dne třicátého října dva tisíce sedm.

Udfærdiget i Bruxelles, den tredivte oktober to tusind og syv.

Geschehen zu Brüssel am dreißigsten Oktober zweitausendsieben.

Kahe tuhande seitsmenda aasta oktoobrikuu kolmekümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις τριάντα Οκτωβρίου δύο χιλιάδες επτά.

Done at Brussels on the thiertieth day of October in the year two thousand and seven.

Fait à Bruxelles, le trente octobre deux mille sept.

Fatto a Bruxelles, addì trenta ottobre duemilasette.

Briselē, divtūkstoš septītā gada trīsdesmitajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai septintųjų metų spalio trisdešimtą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-hetedik év október harmincadik napján.

Magħmul fi Brussell, fit-tletin-il jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u sebgħa.

Gedaan te Brussel, de dertigste oktober tweeduizend zeven.

Sporządzono w Brukseli, dnia trzydziestego października roku dwa tysiące siódmego.

Feito em Bruxelas, em trinta de Outubro de dois mil e sete.

Încħeiat la Bruxelles, treizeci octombrie două mii șapte.

V Bruseli dna tridsiateho októbra dvetisícsedem.

V Bruslju, dne tridesetega oktobra leta dva tisoč sedem.

Tehty Brysselissä kolmantenakymmenentenä päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaseitsemän.

Som skedde i Bryssel den trettionde oktober tjugohundrasju.

Brüksel'de, otuz Ekim ikibinyedi gününde yapilmiștir.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Avrupa Topluluğu adina

За Република Турция

Por la Republica de Turquia

Za Tureckou republiku

For Republikken Tyrkiet

Für die Republik Türkei

Türgi Vabariigi nimel

Για την Τουρκική Δημοκρατία

For the Republic of Turkey

Pour la République de Turquie

Per la Repubblica di Turchia

Turcijas Republikas vārdā

Turkijos Respublikos vardu

A Torök Köztársaság részéről

Għar-Repubblika tat-Turkija

Voor de Republiek Turkije

W imieniu Republiki Turcji

Pela República da Turquia

Pentru Republica Turcia

Za Tureckú republiku

Za Republiko Turčijo

Turkin tasavallan puolesta

För Republiken Turkiet

Türkiye Cumhuriyeti adina

(1) EGT L 36, 12.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1651/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 30).

BILAGA I

TURKIETS EKONOMISKA BIDRAG TILL EUROPEISKT CENTRUM FÖR KONTROLL AV NARKOTIKA OCH NARKOTIKAMISSBRUK

Turkiets ekonomiska bidrag till Europeiska unionens allmänna budget för Turkiets medverkan i Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (”centrumet”) kommer att öka stegvis under en fyraårsperiod, under vilken Turkiets deltagande i verksamheten kommer att stegvis ökas. De ekonomiska bidragen uppgår till följande belopp:

—	Första deltagandeåret

100 000 EUR

—	Andra deltagandeåret

150 000 EUR

—	Tredje deltagandeåret

210 000 EUR

—	Fjärde deltagandeåret

271 000 EUR

Från och med det femte deltagandeåret skall Turkiets årliga bidrag till centrumet uppgå till samma belopp som under det fjärde deltagandeåret, men beloppet skall räknas upp med samma ökningssats som för gemenskapens bidrag till centrumet.

Turkiet får till viss del använda gemenskapsbistånd för att betala sitt bidrag till centrumet, dock högst 75 % under det första deltagandeåret, högst 60 % under det andra deltagandeåret och högst 50 % under efterföljande år. Det gemenskapsbistånd som Turkiet begär kommer att överföras till Turkiet genom en separat finansieringsöverenskommelse i enlighet med ett separat programplaneringsförfarande. Turkiet skall stå för resten av det ekonomiska bidraget till centrumet.

Turkiets bidrag kommer att förvaltas i enlighet med budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget.

Kostnader för resor och uppehälle för turkiska företrädares och experters deltagande i centrumets verksamhet och möten med anknytning till genomförandet av centrumets arbetsprogram skall ersättas av centrumet på samma grunder och enligt samma förfaranden som för närvarande gäller för Europeiska unionens medlemsstater.

4.	Under det första kalenderåret då Turkiet deltager i verksamheten skall Turkiet betala ett proportionellt bidrag beräknat från dagen då deltagandet inleddes till årets utgång. Därefter skall bidraget erläggas i enlighet med detta avtal.

BILAGA II

PROTOKOLL OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, skall dessa gemenskaper och Europeiska investeringsbanken åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorium som behövs för att de skall kunna utföra sina uppgifter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta fördrag.

KAPITEL I

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS EGENDOM, MEDEL, TILLGÅNGAR OCH TRANSAKTIONER

Artikel 1

Gemenskapernas lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapernas egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapernas arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskaperna, deras tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när gemenskaperna för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskaperna snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster.

Artikel 4

Gemenskaperna skall vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras – vare sig detta sker mot betalning eller inte – inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.

Gemenskaperna skall också vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av gemenskapernas publikationer.

Artikel 5

Europeiska kol- och stålgemenskapen får inneha valutor av alla slag och får ha konton i vilken valuta som helst.

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR

Artikel 6

Vad avser gemenskapernas officiella meddelanden och översändandet av alla deras dokument skall gemenskapernas institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som gemenskapernas institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 7

1. Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av ordförandena för gemenskapernas institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i gemenskapernas institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de villkor som fastställts i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna.

Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredjelands territorium.

2. Bestämmelserna i artikel 6 i protokollet om Europeiska kol- och stålgemenskapens immunitet och privilegier skall dock även fortsättningsvis vara tillämpliga på de av institutionernas ledamöter, medlemmar och anställda som den dag då detta fördrag träder i kraft besitter en sådan identitetshandling som föreskrivs i den artikeln, till dess att bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga.

KAPITEL III

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 8

Europaparlamentets ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Europaparlamentets ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a)	av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b)	av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag.

Artikel 9

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 10

Under Europaparlamentets sessioner skall dess ledamöter åtnjuta

a)	vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b)	vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE FÖR DE MEDLEMSSTATER SOM DELTAR I ARBETET I EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS INSTITUTIONER

Artikel 11

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapernas institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapernas rådgivande organ.

KAPITEL V

TJÄNSTEMÄN OCH ANSTÄLLDA I EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

Artikel 12

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och övriga anställda i gemenskaperna

åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de anställdas ansvar gentemot gemenskaperna, dels domstolens behörighet att döma i tvister mellan gemenskaperna och deras tjänstemän och övriga anställda; de skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört,

b)	tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar,

c)	beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer,

då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga,

ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga.

Artikel 13

Gemenskapens tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag från kommissionen har fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskaperna.

Artikel 14

Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, skall – vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapernas medlemsstater – i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredjelands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

Artikel 15

Rådet skall enhälligt och på förslag från kommissionen fastställa ordningen för sociala förmåner för gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda.

Artikel 16

Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket och artikel 14 helt eller delvis skall tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

KAPITEL VI

IMMUNITET OCH PRIVILEGIER FÖR TREDJELANDS BESKICKNINGAR ACKREDITERADE HOS EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

Artikel 17

Den medlemsstat på vars territorium gemenskaperna har sitt säte skall bevilja tredjelands beskickning som är ackrediterad hos gemenskaperna immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 18

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda om det ligger i gemenskapernas intresse.

Var och en av gemenskapernas institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse.

Artikel 19

Gemenskapernas institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 20

Artiklarna 12–15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter.

Artikel 21

Artiklarna 12–15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter samt på förstainstansrättens ledamöter och justitiesekreterare, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artikel 22

Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga.

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter vid de tillfällen då dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Artikel 23

Detta protokoll skall också tillämpas på Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Bankens och dess beslutande organs verksamhet enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte påföras någon omsättningsskatt.

Ovannämnda bestämmelser skall också tillämpas på Europeiska monetära institutet. Dess upplösning eller likvidation skall inte medföra någon beskattning.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem.

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/34

RÅDETS BESLUT

av den 6 december 2007

om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien

(2007/801/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 3.2,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt ska bestämmelserna i Schengenregelverket, med undantag av dem som anges i bilaga I till den akten, endast tillämpas i en ny medlemsstat i den mening som avses i det instrumentet i enlighet med ett tillämpligt rådsbeslut när det har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för tillämpning av Schengenregelverket är uppfyllda.

(2)

Rådet, som har kontrollerat att de nödvändiga villkoren för tillämpning av den berörda uppgiftsskyddsdelen av Schengenregelverket har uppfyllts i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (nedan kallade ”de berörda medlemsstaterna”), har gjort bestämmelserna i Schengenregelverket om Schengens informationssystem tillämpliga på de berörda medlemsstaterna från och med den 1 september 2007.

(3)

Rådet har nu kontrollerat, i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden enligt verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (98) 26 slutlig) (2), att de nödvändiga villkoren för tillämpningen av Schengenregelverket har uppfyllts på alla övriga områden inom Schengenregelverket – luftgränser, landgränser, polissamarbete, Schengens informationssystem, sjögränser och viseringar – i de berörda medlemsstaterna.

(4)	Den 8 november 2007 konstaterade rådet att villkoren på vart och ett av de angivna områdena har uppfyllts av de berörda medlemsstaterna.

(5)	Det är möjligt att fastställa datum när dessa medlemsstater ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut, dvs. datum varefter personkontrollerna bör avskaffas vid de inre gränserna med dessa medlemsstater.

(6)

Från och med det tidigaste av dessa datum bör de begränsningar av användningen av Schengens informationssystem som anges i rådets beslut 2007/471/EG av den 12 juni 2007 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (3) upphävas.

(7)

I syfte att undvika att utvidgningen av Schengenområdet försvårar resorna för vissa kategorier av personer, bör man bibehålla den förenkling som anges i beslut nr 895/2006/EG (4) för tredjelandsmedborgare som innehar en nationell visering före kortare vistelse utfärdad av en av de berörda medlemsstaterna för genomresa via de övriga berörda medlemsstaternas territorium. Följaktligen bör vissa bestämmelser i det beslutet fortsätta att gälla under en begränsad övergångsperiod.

(8)

I enlighet med artikel 3.2 andra stycket i 2003 års anslutningsakt och till följd av Förenade konungariket Storbritanniens och Nordirlands partiella tillämpning av Schengenregelverket enligt rådets beslut 2004/926/EG av den 22 december om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (5), särskilt artikel 1 första stycket, bör endast vissa bestämmelser i Schengenregelverket som tillämpas på de berörda medlemsstaterna i deras förbindelser med medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut vara tillämpliga på de berörda medlemsstaternas förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

(9)

När det gäller Island och Norge innebär detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa länders associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses i artikel 1 leden B, C, D, F och H i rådets beslut 1999/437/EG (6) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bestämmelserna i Schengenregelverket enligt bilaga 1 ska tillämpas på de berörda medlemsstaterna i deras inbördes förbindelser samt i deras förbindelser med Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Portugal, Republiken Finland och Konungariket Sverige samt Republiken Island och Konungariket Norge från och med den 21 december 2007.

I den mån dessa bestämmelser avser avskaffandet av personkontroller vid de inre gränserna ska de gälla från och med den 30 mars 2008 för luftgränser.

Alla begränsningar av de berörda medlemsstaternas användning av Schengens informationssystem ska upphävas från och med den 21 december 2007.

2. Bestämmelserna i Schengenregelverket enligt bilaga II ska tillämpas på de berörda medlemsstaterna i deras förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland från och med den 21 december 2007.

Artikel 2

Fram till den 30 juni 2008, och under sin giltighetsperiod, ska nationella viseringar för kortare vistelser som utfärdats före den 21 december 2007 fortsätta att gälla för genomresa via de övriga medlemsstaternas territorium i den mån dessa erkände sådana viseringar för kortare vistelser för genomresa i enlighet med beslut nr 895/2006/EG. Villkoren i det beslutet ska gälla.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande

(1) Yttrande av den 15 november 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 239, 22.9.2000, s. 138.

(3) EUT L 179, 7.7.2007, s. 46.

(4) Europaparlamentets och rådets beslut nr 895/2006/EG av den 14 juni 2006 om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens unilaterala erkännande av vissa handlingar såsom likvärdiga med de egna nationella viseringarna för genomresa via deras territorier.

(5) EUT L 395, 31.12.2004, s. 70.

(6) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

BILAGA I

Förteckning över de bestämmelser i Schengenregelverket enligt artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt som ska göras tillämpliga på de berörda medlemsstaterna i deras förbindelser med de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut samt Island och Norge

När det gäller bestämmelserna i Schengenkonventionen:

Artikel 1, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, artiklarna 9–12, artiklarna 14–25 med undantag för artikel 19.2, artiklarna 40–43 och artiklarna 126–130 i den mån de hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, i Schengenkonventionen, ändrad genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 2 c nedan.

Andra bestämmelser:

Följande bestämmelser i avtalen om anslutning till den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, deras slutakter och tillhörande förklaringar:

—	Avtalet om Republiken Italiens anslutning, som undertecknades den 27 november 1990: Artikel 2, artikel 3 och den gemensamma förklaringen om artiklarna 2 och 3 i avtalet om Italiens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

—	Avtalet om Konungariket Spaniens anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991: Artikel 2 och artikel 3.

—	Avtalet om Republiken Portugals anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991: Artikel 2, artikel 3 och förklaring 1 i del III i slutakten.

—	Avtalet om Republiken Greklands anslutning, som undertecknades den 6 november 1992: Artikel 2.

—	Avtalet om Republiken Österrikes anslutning, som undertecknades den 28 april 1995: Artikel 2 och artikel 3.

—	Avtalet om Konungariket Danmarks anslutning, som undertecknades den 19 december 1996: Artikel 2 och artikel 3.

—	Avtalet om Republiken Finlands anslutning, som undertecknades den 19 december 1996: Artikel 2 och artikel 3.

—	Avtalet om Konungariket Sveriges anslutning, som undertecknades den 19 december 1996: Artikel 2 och artikel 3.

Följande beslut av den verkställande kommitté som inrättades genom Schengenkonventionen:

—	Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om förlängning av den enhetliga viseringen (SCH/Com-ex (93) 21).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om gemensamma förfaranden för återkallande eller förkortning av giltighetstiden för den enhetliga viseringen (SCH/Com-ex (93) 24).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 21 november 1994 om införande av ett datoriserat samrådsförfarande för de centrala myndigheter som avses i artikel 17.2 i Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (94) 15 rev.).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om utbyte av statistik om utfärdande av enhetliga viseringar (SCH/Com-ex (94) 25).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 5 maj 1995 om gemensam politik på viseringsområdet; beslut som tagits till protokollet för mötet i verkställande kommittén i Bryssel den 28 april 1995 (SCH/Com (95) PV 1 rev.).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 27 juni 1996 om principer för utfärdande av Schengenviseringar i enlighet med artikel 30.1 a i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (SCH/Com-ex (96) 13 rev. 1).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 15 december 1997 om vägledande principer för bevis och indicier inom ramen för återtagandeavtal mellan Schengenländerna (SCH/Com-ex (97) 39 rev.).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 21 april 1998 om utbyte av statistik om utfärdade viseringar (SCH/Com-ex (98) 12).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 23 juni 1998 om åtgärder mot medlemsstater som orsakar problem när det gäller utfärdande av handlingar som möjliggör avlägsnande från Schengenområdet (SCH/Com-ex (98) 18 rev.).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 23 juni 1998 om monegaskiska uppehållstillstånd (SCH/Com-ex (98) 19).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 23 juni 1998 om påförande av stämpel i viseringssökandes pass (SCH/Com-ex (98) 21).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 23 juni 1998 om en generalklausul som omfattar alla tekniska bestämmelser i Schengenregelverket (SCH/Com-ex (98) 29 rev.).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om en handbok om gränsöverskridande polissamarbete (SCH/Com-ex (98) 52).

—	Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om sammanställande av en handbok om handlingar som kan förses med visering (SCH/Com-ex (98) 56).

—

Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om den slutliga versionen av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna (SCH/Com-ex (99) 13) i den mån det hänför sig till bestämmelser i de gemensamma konsulära anvisningarna som inte redan har gjorts tillämpliga genom 2003 års anslutningsakt.

—	Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om sammanställande av en handbok om handlingar som kan förses med visering (SCH/Com-ex (99) 14).

Följande övriga rättsakter:

—	Rådets beslut 2000/645/EG av den 17 oktober 2000 om rättelse i Schengenregelverket enligt Verkställande Schengenkommitténs beslut SCH/Com-ex (94) 15 rev (EGT L 272, 25.10.2000, s. 24. Beslutet ändrat genom beslut 2003/330/EG (EUT L 116, 13.5.2003, s. 22)).

—	Rådets förordning (EG) nr 1091/2001 av den 28 maj 2001 om fri rörlighet med en visering för längre vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 4).

—

Rådets beslut 2001/420/EG av den 28 maj 2001 om anpassning av delarna V och VI samt bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 6a i den gemensamma handboken vad gäller viseringar för längre vistelse med samma giltighet som viseringar för kortare vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 47) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—

Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, 2.6.2001, s. 34) och rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EUT L 60, 27.2.2004, s. 55).

—	Rådets beslut 2002/44/EG av den 20 december 2001 om ändring av del VII i och bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilaga 14a till den gemensamma handboken (EGT L 20, 23.1.2002, s. 5) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—	Rådets beslut 2002/354/EG av den 25 april 2002 om anpassning av del III och upprättande av bilaga 16 till de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 123, 9.5.2002, s. 50).

—	Rådets beslut 2002/585/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av delarna III och VIII i de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 44).

—	Rådets beslut 2002/586/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av del VI i de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 48).

—	Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit (EUT L 64, 7.3.2003, s. 1).

—

Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8) i den mån den hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—	Rådets beslut 2003/454/EG av den 13 juni 2003 om ändring av bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 14a till den gemensamma handboken vad gäller viseringsavgifter (EUT L 152, 20.6.2003, s. 82) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—

Rådets beslut 2003/585/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 2 förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5 förteckning A till den gemensamma handboken vad gäller viseringskrav för innehavare av pakistanska diplomatpass (EUT L 198, 6.8.2003, s. 13) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—

Rådets beslut 2003/586/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 3 del I till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a del I till den gemensamma handboken vad gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav på flygplatser (EUT L 198, 6.8.2003, s. 15) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—	Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37).

—	Rådets beslut 2004/14/EG av den 22 december 2003 om ändring av tredje stycket (Grundläggande kriterier för prövning av ansökan) i del V av Gemensamma konsulära anvisningarna (EUT L 5, 9.1.2004, s. 74).

—	Rådets beslut 2004/15/EG av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar (EUT L 5, 9.1.2004, s. 76).

—

Rådets beslut 2004/17/EG av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (EUT L 5, 9.1.2004, s. 79) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—	Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28).

—	Europaparlamentets och rådets rekommendation 2005/761/EG av den 28 september 2005 om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse till forskare från tredjeländer vilka reser inom gemenskapen i syfte att bedriva forskning (EUT L 289, 3.11.2005, s. 23).

—	Första meningen i artikel 1 och avdelning III i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

—

Rådets beslut 2006/440/EG av den 1 juni 2006 om ändring av bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 14a till den gemensamma handboken om avgifter motsvarande de administrativa kostnaderna för att behandla viseringsansökningar (EUT L 175, 29.6.2006, s. 77) i den mån det hänför sig till de gemensamma konsulära anvisningarna.

—	Artiklarna 4 b och 9 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 av den 20 december 2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen (EUT L 405, 30.12.2006, s. 1).

—	Rådets beslut 2006/684/EG av den 5 oktober 2006 om ändring av bilaga 2 förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna vad gäller viseringskrav för innehavare av indonesiska diplomat- och tjänstepass (EUT L 280, 12.10.2006, s. 29).

—	Rådets beslut 2007/519/EG av den 16 juli 2007 om ändring av del 2 i Schengens rådfrågningssystem (tekniska specifikationer) (EUT L 192, 24.7.2007, s. 26).

BILAGA II

Förteckning över de bestämmelser i Schengenregelverket enligt artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt som ska göras tillämpliga på de berörda medlemsstaterna i deras förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

1.	När det gäller bestämmelserna i Schengenkonventionen: Artikel 40 och artiklarna 42 och 43 i den mån de hänför sig till artikel 40.

Andra bestämmelser:

a)	Följande beslut av den verkställande kommitté som inrättades genom Schengenkonventionen: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om en handbok om gränsöverskridande polissamarbete (SCH/Com-ex (98) 52).

b)	Följande andra rättsakter: Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37).

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/43

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 6 december 2007

om ändring av beslut 2002/627/EG om att bilda Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation

(Text av betydelse för EES)

(2007/804/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens beslut 2002/627/EG av den 29 juli 2002 om att bilda Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 4.2 i beslut 2002/627/EG ska kommissionen regelbundet se över förteckningen med regleringsmyndigheter som inrättats av medlemsstaterna och som ansvarar för den kontinuerliga tillsynen av marknaden för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation.

(2)	Förteckningen över behöriga regleringsmyndigheter behöver uppdateras med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med anledning av ändringar som gjorts av vissa medlemsstater när det gäller de behöriga myndigheternas namn och ansvarsområden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2002/627/EG ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 2007.

På kommissionens vägnar

Viviane REDING

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 200, 30.7.2002, s. 38. Beslutet ändrat genom beslut 2004/641/EG (EUT L 293, 16.9.2004, s. 30).

BILAGA

”ПРИЛОЖЕНИЕ — ANEXO — PŘÍLOHA — BILAG — ANHANG — ANNEKS — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ — ANNEX — ANNEXE — ALLEGATO — PIELIKUMS — PRIEDAS — MELLÉKLET — ANNESS — BIJLAGE — ZAŁĄCZNIK — ANEXO — PRÍLOHA — PRILOGA — LIITE — BILAGA — ANEXĂ

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER I EUROPEISKA GRUPPEN AV REGLERINGSMYNDIGHETER

Land	Nationell regleringsmyndighet
Belgique/België	Institut belge des services postaux et des télécommunications (IBPT) Belgisch Instituut voor postdiensten en telecommunicatie (BIPT)
България	Комисия за регулиране на съобщенията (КРС)
Bulgaria	Communications Regulation Commission (CRC)
Česká republika	Český telekomunikační úřad (ČTÚ)
Danmark	IT- og Telestyrelsen — National IT and Telecom Agency (NITA)
Deutschland	Bundesnetzagentur für Elektrizität, Gas, Telekommunikation, Post und Eisenbahnen (BNetzA)
Eesti	Sideamet (SIDEAMET)
Ελλάδα	Εθνική Επιτροπή Τηλεπικοινωνιών και Ταχυδρομείων
Elláda	Hellenic Telecommunications and Post Commission (EETT)
España	Comisión del Mercado de las Telecomunicaciones (CMT)
France	Autorité de régulation des communications électroniques et des postes (ARCEP)
Ireland	Commission for Communications Regulation (ComReg)
Italia	Autorità per le garanzie nelle comunicazioni (AGCOM)
Κύπρος	Γραφείο Επιτρόπου Ρυθμίσεως Ηλεκτρονικών Επικοινωνιών και Ταχυδρομείων (ΓΕΡΗΕΤ)
Kypros	Office of the Commissioner of Electronic Communications and Postal Regulation (OCECPR)
Latvija	Sabiedrisko pakalpojumu regulēšanas komisija (SPRK)
Lietuva	Ryšių reguliavimo tarnyba (RRT)
Luxembourg	Institut luxembourgeois de régulation (ILR)
Magyarország	Nemzeti Hírközlési Hatóság (NHH)
Malta	L-Awtorità ta' Malta dwar il-Komunikazzjoni/Malta Communications Authority (MCA)
Nederland	Onafhankelijke Post en Telecommunicatie Autoriteit (OPTA)
Österreich	Rundfunk und Telekom Regulierungs-GmbH (RTR)
Polska	Urząd Komunikacji Elektronicznej (UKE)
Portugal	Autoridade Nacional de Comunicações (Anacom)
România	Autoritatea Națională pentru Reglementare în Comunicații și Tehnologia Informației (ANRCTI)
Slovenija	Agencija za pošto in elektronske komunikacije Republike Slovenije (APEK)
Slovensko	Telekomunikačný úrad Slovenskej republiky (TÚ SR)
Suomi Finland	Viestintävirasto/Kommunikationsverket (FICORA)
Sverige	Post- och telestyrelsen (PTS)
United Kingdom	Office of Communications (Ofcom)”

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/45

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/805/GUSP

av den 6 december 2007

om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant vid Afrikanska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14 samt artiklarna 18.5 och 23.2, och

av följande skäl:

(1)	Afrikanska unionen (AU) har de senaste åren blivit en strategisk kontinental aktör och en internationell nyckelpart för Europeiska unionen (EU).

(2)	EU har vid flera tillfällen erkänt AU:s viktiga roll och insatser, inklusive i EU:s strategi EU och Afrika – Mot ett strategiskt partnerskap (nedan kallat ”EU:s Afrikastrategi”) som antogs av Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005.

(3)	Den 14 och 15 december 2006 förband sig Europeiska rådet att stärka EU:s strategiska partnerskap med Afrika och att såsom en konkret åtgärd i detta avseende inom ramen för relevanta prioriterade åtgärder för 2007 öka EU:s närvaro vid AU i Addis Abeba.

(4)	Utnämningen av en särskild representant för Europeiska unionen vid AU, med permanent bas i Addis Abeba, har identifierats som en lämplig åtgärd för att säkerställa en ökad EU-närvaro vid AU.

(5)	Generalsekreteraren/den höge representanten har rekommenderat att Koen Vervaeke utnämns till EU:s särskilda representant vid AU.

(6)

Inom sex månader efter ikraftträdandet av denna gemensamma åtgärd ska de långsiktiga strukturerna för kontoret för EU:s särskilda representant utarbetas och konsolideras ytterligare på grundval av en rapport som ordförandeskapet utarbetat i nära samarbete med generalsekreteraren/den höge representanten, EU:s särskilda representant och kommissionen.

(7)	EU:s särskilda representant kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan komma att förvärras och som kan skada de mål för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken som anges i artikel 11 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utnämning

Koen Vervaeke utnämns till EU:s särskilda representant vid AU från och med den 6 december 2007 till och med den 31 december 2008. Den särskilda representanten ska ha sin permanenta bas i Addis Abeba.

Artikel 2

Politiska mål

Mandatet för EU:s särskilda representant ska grundas på EU:s övergripande politiska mål till stöd för de afrikanska insatserna för att bygga en fredlig, demokratisk och gynnsam framtid enligt EU:s Afrikastrategi. I dessa målsättningar ingår följande:

a)	Att stärka EU:s politiska dialog och bredare förbindelser med AU.

Att stärka partnerskapet mellan EU och AU på alla områden som anges i EU:s Afrikastrategi, bidra till utvecklingen och genomförandet av EU:s Afrikastrategi i partnerskap med AU, respektera principen om afrikanskt egenansvar och samarbeta närmare med afrikanska företrädare i multilaterala forum, i samordning med multilaterala partner.

Att samarbeta med och ge stöd till AU genom att stödja den institutionella utvecklingen och stärka förbindelserna mellan EU- och AU-institutioner, inklusive genom utvecklingsbistånd, för att främja

—	fred och säkerhet: förutsäga, förebygga, hantera, medla i och lösa konflikter, stödja insatser för att främja fred och stabilitet samt stödja återuppbyggnad efter konflikter,

—

mänskliga rättigheter och samhällsstyrning: främja och skydda de mänskliga rättigheterna, främja grundläggande friheter och respekt för rättsstatsprincipen, genom politisk dialog och ekonomiskt och tekniskt bistånd stödja afrikanska insatser för att övervaka och förbättra samhällsstyrningen, stödja ökad deltagandedemokrati och ansvarsskyldighet, stödja kampen mot korruption och organiserad brottslighet och ytterligare främja insatser för att ta itu med alla aspekter av problemet med barn i väpnade konflikter,

—

hållbar ekonomisk tillväxt, regional integration och handel: stödja insatserna för samtrafikförmåga samt underlätta människors tillgång till vatten och sanitära anläggningar, energi och informationsteknik, främja en stabil, effektiv och harmoniserad rättslig ram för affärslivet, bidra till att integrera Afrika i världshandelssystemet, hjälpa afrikanska länder att följa EU:s regler och normer, stödja Afrika när det gäller att motverka effekterna av klimatförändringen,

—	investera i människor: stödja insatserna på områdena jämställdhet, hälsa, livsmedelstrygghet och utbildning, främja utbytesprogram och nätverk av universitet och kunskapscentrum samt ta itu med de underliggande orsakerna till migration.

Vidare avser EU och Afrika att fastställa en gemensam strategi genom vilken deras strategiska partnerskap ska vidareutvecklas och konsolideras. AU ska vara huvudaktören vid genomförande av denna gemensamma strategi.

Artikel 3

Mandat

För att genomföra de inslag som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)/den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) i de mål som anges i artikel 2 ska mandatet för EU:s särskilda representant gå ut på att

a)	stärka EU:s övergripande inflytande i, och samordning av, den Addis Abeba baserade dialogen med AU och AU-kommissionen inom hela det spektrum av GUSP/ESFP-frågor som omfattas av förbindelserna mellan EU och AU,

b)	säkerställa en politisk representation av lämplig omfattning som ska avspegla EU:s betydelse som politisk, ekonomisk och institutionell partner till AU, och den kursändring i detta partnerskap som krävs genom AU:s växande roll i den internationella politiken,

c)	om rådet så beslutar, företräda EU:s ståndpunkter och politik när AU spelar en betydande roll i en krissituation för vilken det inte har utnämnts någon särskild representant för EU,

d)	bidra till att uppnå bättre samstämmighet, konsekvens och samordning i fråga om EU:s politik och åtgärder gentemot AU och till bättre samordning inom den bredare partnerkretsen och dess förbindelser med AU,

e)	noga följa och rapportera om all relevant händelseutveckling på AU-nivå,

f)	upprätthålla nära kontakter med AU-kommissionen, andra AU-organ, afrikanska subregionala organisationers beskickningar vid AU och AU-medlemsstaternas beskickningar vid AU,

g)	underlätta förbindelserna/samarbetet mellan AU och afrikanska subregionala organisationer, särskilt på de områden där EU ger bistånd,

h)	på begäran erbjuda rådgivning och ge stöd till AU på de områden som anges i EU:s Afrikastrategi,

i)	erbjuda rådgivning och ge stöd till uppbyggnaden av AU:s krishanteringsförmåga,

j)	på grundval av en tydlig ansvarsfördelning samordna med och stödja de insatser som görs av EU:s särskilda representanter med mandat i AU:s medlemsstater/regioner,

k)	upprätthålla nära kontakter och främja samordning med AU:s viktiga internationella partner som är närvarande i Addis Abeba, särskilt Förenta nationerna, men också med icke statliga aktörer inom hela det spektrum av GUSP/ESFP-frågor som omfattas av förbindelserna mellan EU och AU.

Artikel 4

Genomförande av mandatet

1. Den särskilda representanten ska under ledning av generalsekreteraren/den höge representanten och med stöd av operativa riktlinjer från denne ansvara för genomförandet av uppdraget.

2. Kommittén för utrikes och säkerhetspolitik (Kusp) ska stå i privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara den främsta kontaktpunkten med rådet. Kusp ska tillhandahålla strategisk ledning och politiska riktlinjer till den särskilda representanten inom ramen för uppdraget.

Artikel 5

Finansiering

1. Det finansiella referensbelopp som anslagits för att täcka utgifter i samband med den särskilda representantens mandat har fastställts till 1 200 000 EUR under perioden från och med den 6 december 2007 till och med den 31 maj 2008.

2. De utgifter som ska finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska vara stödberättigande från och med den 6 december 2007. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller Europeiska gemenskapernas allmänna budget, med undantag för att eventuell förfinansiering inte ska vara gemenskapens egendom.

3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

4. Utgifter förknippade med den särskilda representantens mandat för perioden från och med den 1 juni 2008 till och med den 31 december 2008 ska täckas genom en separat rådsakt som ska tillhandahålla motsvarande finansiella referensbelopp.

Artikel 6

Inrättande och sammansättning av en stab

1. Inom ramen för mandatet och de ekonomiska medel som ställts till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab i samråd med ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten och i fullt samförstånd med kommissionen. Staben ska inbegripa experter på särskilda policyfrågor enligt mandatets krav. Den särskilda representanten ska hålla generalsekreteraren/den höge representanten, ordförandeskapet och kommissionen informerade om stabens sammansättning.

2. Medlemsstaterna och Europeiska unionens institutioner får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönerna till personal som utstationeras från en medlemsstat eller en av EU:s institutioner för den särskilda representantens räkning ska betalas av den medlemsstat respektive den EU institution som berörs. Experter som utsänts från medlemsstaterna till rådets generalsekretariat får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en EU medlemsstat.

3. All utstationerad personal ska lyda administrativt under den utsändande medlemsstaten eller EU institutionen och utföra sina uppgifter och verka till förmån för den särskilda representantens mandat.

4. Efter det att den inledande etapp som avses i artikel 14 har avslutats kommer EU:s särskilda representants personal i princip att arbeta vid en politisk avdelning, en freds- och säkerhetsavdelning och vid en administrativ avdelning.

Artikel 7

Privilegier och immunitet för den särskilda representanten och dennes stab

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och dennes medarbetare utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska vid behov fastställas i en överenskommelse med värdparten/värdparterna. Medlemsstaterna och kommissionen ska lämna det stöd som behövs för detta.

Artikel 8

Säkerheten för sekretessbelagda EU uppgifter

Den särskilda representanten och personerna i dennes stab ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (1), i synnerhet när de hanterar sekretessbelagda EU-uppgifter.

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1. Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all information av betydelse.

2. Ordförandeskapet, kommissionen och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i området.

Artikel 10

Säkerhet

I överensstämmelse med sitt uppdrag och med hänsyn till säkerhetssituationen i sitt geografiska ansvarsområde ska den särskilda representanten, i enlighet med EU:s säkerhetspolitik för personal som är utstationerad utanför EU i en operativ funktion enligt avdelning V i fördraget, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all personal som lyder direkt under honom, särskilt genom att

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan på grundval av vägledning från rådets generalsekretariat, inklusive uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och procedurmässiga säkerhetsåtgärder som styr hanteringen av en säker förflyttning av personalen till och inom uppdragsområdet, hanteringen av säkerhetstillbud och en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget,

b)	se till att all personal som utstationeras utanför Europeiska unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

c)	se till att alla personer i den stab som ska utstationeras utanför EU, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, på grundval av den riskklassificering som rådets generalsekretariat har tilldelat uppdragsområdet,

se till att alla överenskomna rekommendationer som framförs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt lämna skriftliga rapporter om genomförandet av dem och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för halvtidsrapporterna och rapporterna om genomförandet av uppdraget till generalsekreteraren/den höge representanten, rådet och kommissionen.

Artikel 11

Rapportering

Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till generalsekreteraren/den höge representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska också vid behov rapportera till arbetsgrupperna. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreunätet. På rekommendation av generalsekreteraren/den höge representanten och Kusp får den särskilda representanten avge rapporter till rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser).

Artikel 12

Samordning

Den särskilda representanten ska verka för EU:s övergripande politiska samordning. Han ska bistå med att säkerställa att alla EU-instrument på fältet fungerar samstämmigt för att uppnå EU:s politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med den verksamhet som ordförandeskapet och kommissionen bedriver samt i förekommande fall med den verksamhet som bedrivs av andra särskilda representanter som är verksamma i området. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och kommissionens delegationer.

På fältet ska nära kontakter upprätthållas med ordförandeskapet, kommissionen och medlemsstaternas beskickningschefer som på bästa sätt ska biträda den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska även stå i förbindelse med andra internationella och regionala aktörer i området.

Artikel 13

Översyn

Genomförandet av denna gemensamma åtgärd och dess samstämmighet med andra insatser från EU i området ska regelbundet ses över. Den särskilda representanten ska lägga fram en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget senast i slutet av september 2008 för generalsekreteraren/den höge representanten, rådet och kommissionen. Rapporten ska utgöra underlag för de berörda arbetsgruppernas och Kusps utvärdering av mandatet. Generalsekreteraren/den höge representanten ska lämna lämpliga rekommendationer till Kusp i detta sammanhang.

Artikel 14

Inledande etablering och vidare uppbyggnad

1. Senast i mitten av april 2008 ska ordförandeskapet, i nära samarbete med generalsekreteraren/den höge representanten, EU:s särskilda representant och kommissionen, rapportera till rådet om upprättandet av kontoret under det inledande skedet av mandatet, samt om den vidare uppbyggnaden och struktureringen fram till slutet av mandatperioden i enlighet med artikel 1. I rapporten ska särskilt följande frågor tas upp:

—	Långsiktiga strukturer och förfaranden.

—	Systemet för rapportering.

—	Säkerställandet av likvärdiga villkor för personal med liknande arbetsuppgifter på alla nivåer.

Rapporten ska granskas av rådet, som ska besluta om lämplig uppföljning.

2. Före slutet av oktober 2008 ska ordförandeskapet, i nära samarbete med generalsekreteraren/den höge representanten, EU:s särskilda representant och kommissionen, lämna en övergripande rapport till rådet om kontorets framtid och organisation.

Artikel 15

Ikraftträdande

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 16

Offentliggörande

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande

(1) EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/438/EG (EUT L 164, 26.6.2007, s. 24).

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/50

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/806/GUSP

av 6 december 2007

om ändring av gemensam åtgärd 2005/797/GUSP om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 14 november 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/797/GUSP om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (1) för en tid av tre år. Eupol Copps operativa fas inleddes den 1 januari 2006.

(2)

Den 18 juni 2007 godkände rådet riktlinjer för lednings- och kontrollstrukturen i EU:s civila krishanteringsinsatser. I dessa riktlinjer anges särskilt att en civil operationschef ska ha ledningen på strategisk nivå för planering och genomförande av alla civila krishanteringsinsatser, under politisk kontroll och strategisk ledning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten för GUSP. I riktlinjerna anges vidare att direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC), som inrättats vid rådets generalsekretariat, ska vara den civila operationschefen för varje civil krishanteringsinsats.

(3)	Lednings- och kontrollstrukturen påverkar inte uppdragschefens avtalsrättsliga ansvar gentemot kommissionen för genomförandet av uppdragets budget.

(4)	Den vaktkapacitet som inrättats vid rådets generalsekretariat bör aktiveras för uppdraget.

(5)	Gemensam åtgärd 2005/797/GUSP bör ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2005/797/GUSP ska ändras på följande sätt:

Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Civil operationschef

1. Direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC) ska vara den civila operationschefen för Eupol Copps.

2. Den civila operationschefen ska, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, utöva ledning och kontroll av Eupol Copps på strategisk nivå.

3. Den civila operationschefen ska garantera att rådets beslut genomförs på ett korrekt och effektivt sätt, inklusive Kusps beslut, samt vid behov även ge instruktioner på strategisk nivå till uppdragschefen.

4. Den fullständiga ledningen över all utstationerad personal ska kvarstå hos de nationella myndigheterna i den utstationerande staten eller EU-institutionen. De nationella myndigheterna ska överföra den operativa ledningen (OPCON) av deras personal, grupper och enheter till den civila operationschefen.

5. Den civila operationschefen ska ha det övergripande ansvaret för att garantera att EU:s aktsamhetsförfaranden fullgörs på ett korrekt sätt.

6. Den civila operationschefen och EU:s särskilda representant ska samråda vid behov.”

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Uppdragschef

1. Uppdragschefen ska ansvara för och utöva ledning och kontroll av uppdraget på insatsområdet.

2. Uppdragschefen ska utöva ledning och kontroll av personal, grupper och enheter från de bidragande staterna på uppdrag av den civila operationschefen och även ha det administrativa och logistiska ansvaret bland annat för tillgångar, resurser och information som ställs till uppdragets förfogande.

3. Uppdragschefen ska ge instruktioner till all uppdragspersonal för ett effektivt genomförande av Eupol Copps på insatsområdet, och ansvara för den dagliga förvaltningen i enlighet med instruktioner på strategisk nivå från den civila operationschefen.

4. Uppdragschefen ska ansvara för genomförandet av uppdragets budget. I detta syfte ska uppdragschefen teckna ett avtal med kommissionen.

5. Uppdragschefen ska ansvara för den disciplinära kontrollen av personalen. När det gäller utstationerad personal, ska disciplinära åtgärder vidtas av berörda nationella myndigheter eller av EU-institutionen.

6. Uppdragschefen ska företräda Eupol Copps i uppdragsområdet och ska se till att EU:s närvaro synliggörs på lämpligt sätt.

7. Uppdragschefen ska vid behov samordna verksamheten med andra EU-aktörer på fältet. Uppdragschefen ska, utan att befälsordningen åsidosätts, få lokal politisk ledning från EU:s särskilda representant.”

3.	Artikel 8.5 ska ersättas med följande: ”5. All personal ska utföra sina uppgifter och agera i uppdragets intresse. All personal ska tillämpa de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser. (2).

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Befälsordning

1. Eupol Copps ska, såsom varande en krishanteringsinsats, ha en enhetlig befälsordning.

2. Kusp ska på rådets ansvar utöva politisk kontroll och strategisk ledning av Eupol Copps.

3. Den civila operationschefen ska, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp och under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, vara chef för Eupol Copps på strategisk nivå och ska som sådan ge instruktioner till uppdragschefen samt ge honom råd och tekniskt stöd.

4. Den civila operationschefen ska rapportera till rådet genom generalsekreteraren/den höge representanten.

5. Uppdragschefen ska utöva ledning och kontroll av Eupol Copps på insatsområdet och ska vara direkt ansvarig inför den civila operationschefen.”

Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Politisk kontroll och strategisk ledning

1. Kusp ska utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av uppdraget på rådets ansvar. Rådet bemyndigar härmed Kusp att fatta tillämpliga beslut för detta i enlighet med artikel 25 i fördraget. Detta bemyndigande ska innefatta befogenheten att utnämna uppdragschef på förslag från generalsekreteraren/den höge representanten och att ändra insatsplanen. Det ska även innefatta befogenheter att fatta senare beslut om utnämning av uppdragschefen. Befogenheterna att fatta beslut avseende uppdragets mål och avslutande ska ligga kvar hos rådet.

2. Kusp ska regelbundet rapportera till rådet.

3. Kusp ska regelbundet och i mån av behov erhålla rapporter från den civila operationschefen och uppdragschefen om frågor inom deras ansvarsområden.”

Artikel 13 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Säkerhet

1. Den civila operationschefen ska leda uppdragschefens planering av säkerhetsåtgärder och se till att de genomförs på ett korrekt och effektivt sätt för Eupol Copps i enlighet med artiklarna 5a och 10, i samordning med rådets säkerhetsavdelning.

2. Uppdragschefen ska ansvara för insatsens säkerhet och se till att minimisäkerhetskraven för insatsen följs i enlighet med Europeiska unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför EU i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget samt därtill hörande dokument.

3. Uppdragschefen ska bistås av en säkerhetstjänsteman för uppdraget, som ska rapportera till uppdragschefen och som även ska ha ett nära funktionellt förhållande till rådets säkerhetsavdelning.

4. Eupol Copps personal ska genomgå obligatorisk säkerhetsutbildning innan de inleder sitt uppdrag i enlighet med insatsplanen. Personalen ska också regelbundet genomgå fortbildning i insatsområdet som organiseras av säkerhetstjänstemannen.”

7.	Följande artikel ska införas: ”Artikel 16a Vaktkapacitet Vaktkapaciteten ska aktiveras för Eupol Copps.”

8.	Följande stycke ska läggas till artikel 18: ”Beslut av Kusp enligt artikel 11.1 om tillsättande av uppdragschefen ska även offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”

Artikel 2

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 3

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande

(1) EUT L 300, 17.11.2005, s. 65.

(2) EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut 2007/438/EG (EUT L 164, 26.6.2007, s. 24).”

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/53

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/807/GUSP

av den 6 december 2007

om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/GUSP om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 25 november 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/889/GUSP om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (1).

(2)

Den 18 juni 2007 godkände rådet riktlinjer för lednings- och kontrollstrukturen i EU:s civila krishanteringsinsatser. I dessa riktlinjer anges särskilt att en civil operationschef ska ha ledningen på strategisk nivå för planering och genomförande av alla civila krishanteringsinsatser, under politisk kontroll och strategisk ledning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten för GUSP. I riktlinjerna anges vidare att direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten, som inrättats vid rådets generalsekretariat, ska vara den civila operationschefen för varje civil krishanteringsinsats.

(3)	Lednings- och kontrollstrukturen bör inte påverka uppdragschefens avtalsrättsliga ansvar gentemot kommissionen för genomförandet av uppdragets budget.

(4)	Den vaktkapacitet som inrättats vid rådets generalsekretariat bör aktiveras för uppdraget.

(5)	Gemensam åtgärd 2005/889/GUSP bör ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2005/889/GUSP ska ändras på följande sätt:

Följande artikel ska införas:

”Artikel 4a

Civil operationschef

1. Direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten ska vara den civila operationschefen för EU BAM Rafah.

2. Den civila operationschefen ska, under politisk kontroll och strategisk ledning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, utöva ledning och kontroll av EU BAM Rafah på strategisk nivå.

4. Den fullständiga ledningen över all utstationerad personal ska kvarstå hos de nationella myndigheterna i den utstationerande staten eller EU-institutionen. De nationella myndigheterna ska överföra den operativa ledningen av deras personal, grupper och enheter till den civila operationschefen.

5. Den civila operationschefen ska ha det övergripande ansvaret för att garantera att EU:s aktsamhetsförfaranden fullgörs på ett korrekt sätt.

6. Den civila operationschefen och EU:s särskilda representant ska samråda vid behov.”

Artikel 5.2–5.8 ska ersättas med följande:

”2. Uppdragschefen ska ansvara för och utöva ledning och kontroll av uppdraget på insatsområdet.

3. Uppdragschefen ska utöva ledning och kontroll av personal, grupper och enheter från de bidragande staterna på uppdrag av den civila operationschefen och även ha det administrativa och logistiska ansvaret bland annat för tillgångar, resurser och information som ställs till uppdragets förfogande.

4. Uppdragschefen ska ge instruktioner till all uppdragspersonal för ett effektivt genomförande av EU BAM Rafah på insatsområdet, och ansvara för den dagliga förvaltningen i enlighet med instruktioner på strategisk nivå från den civila operationschefen.

5. Uppdragschefen ska ansvara för genomförandet av uppdragets budget. I detta syfte ska uppdragschefen teckna ett avtal med kommissionen.

6. Uppdragschefen ska ansvara för den disciplinära kontrollen av personalen. När det gäller utstationerad personal, ska disciplinära åtgärder vidtas av berörda nationella myndigheter eller av EU-institutionen.

7. Uppdragschefen ska företräda EU BAM Rafah i uppdragsområdet och ska se till att EU:s närvaro synliggörs på lämpligt sätt.

8. Uppdragschefen ska vid behov samordna verksamheten med andra EU-aktörer på fältet. Uppdragschefen ska, utan att befälsordningen åsidosätts, få lokal politisk ledning från EU:s särskilda representant.”

3.	Artikel 7.5 ska ersättas med följande: ”5. All personal ska utföra sina uppgifter och agera i uppdragets intresse. All personal ska tillämpa de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (2).

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Befälsordning

1. EU BAM Rafah ska, såsom varande en krishanteringsinsats, ha en enhetlig befälsordning.

2. Kusp ska på rådets ansvar utöva politisk kontroll och strategisk ledning av EU BAM Rafah.

3. Den civila operationschefen är, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp och under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, chef för EU BAM Rafah på strategisk nivå och ska som sådan ge instruktioner till uppdragschefen samt ge honom råd och tekniskt stöd.

4. Den civila operationschefen ska rapportera till rådet genom generalsekreteraren/den höge representanten.

5. Uppdragschefen ska utöva ledning och kontroll av EU BAM Rafah på insatsområdet och ska vara direkt ansvarig inför den civila operationschefen.”

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Politisk kontroll och strategisk ledning

2. Kusp ska regelbundet rapportera till rådet.

3. Kusp ska regelbundet och i mån av behov erhålla rapporter från den civila operationschefen och uppdragschefen om frågor inom deras ansvarsområden.”

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Säkerhet

1. Den civila operationschefen ska leda uppdragschefens planering av säkerhetsåtgärder och se till att de genomförs på ett korrekt och effektivt sätt för EU BAM Rafah i enlighet med artiklarna 4a och 9, i samordning med säkerhetsavdelningen vid rådets generalsekretariat.

3. Uppdragschefen ska bistås av en särskild säkerhetsansvarig, som ska rapportera till uppdragschefen och som även ska ha ett nära funktionellt förhållande till rådets säkerhetsavdelning.

4. EU BAM Rafahs personal ska genomgå obligatorisk säkerhetsutbildning innan de inleder sitt uppdrag i enlighet med insatsplanen. Personalen ska också regelbundet genomgå fortutbildning i uppdragsområdet som organiseras av den säkerhetsansvarige.”

7.	Följande artikel ska införas: ”Artikel 15a Vaktkapacitet Vaktkapaciteten ska aktiveras för EU BAM Rafah.”

8.	Följande stycke ska läggas till artikel 18: ”Kusps beslut enligt artikel 10.1 om tillsättande av uppdragschefen ska också offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”

Artikel 2

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 3

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande

(1) EUT L 327, 14.12.2005, s. 28.

(2) EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/438/EG (EUT L 164, 26.6.2007, s. 24).”

8.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 323/57

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/809/GUSP

av den 6 december 2007

om ändring av gemensam åtgärd 2007/108/GUSP om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sudan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 14, 18.5 och 23.2, och

av följande skäl:

(1)	Den 15 februari 2007 antog rådet gemensam åtgärd 2007/108/GUSP om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sudan (1).

(2)	Den 19 april 2007 antog rådet beslut 2007/238/GUSP (2) om utnämning av Torben Brylle till Europeiska unionens särskilda representant för Sudan från och med den 1 maj 2007 till och med den 29 februari 2008.

(3)	Den 15 oktober 2007 antog rådet gemensam åtgärd 2007/677/GUSP om Europeiska unionens militära insats i Republiken Tchad och Centralafrikanska republiken (3) (Eufor Tchad/RCA), där det också fastställs en roll för EU:s särskilda representant för Sudan i samband med EU:s militära insats.

(4)	Mandatet för EU:s särskilda representant för Sudan bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2007/108/GUSP ska ändras enligt följande:

I artikel 2 ska den nuvarande texten bli punkt 1, och följande punkt ska läggas till:

”2. Den särskilda representantens uppdrag ska dessutom grundas på Europeiska unionens politiska mål i samband med rådets gemensamma åtgärd 2007/677/GUSP av den 15 oktober 2007 om Europeiska unionens militära insats i Republiken Tchad och Centralafrikanska republiken (4) (Eufor Tchad/RCA).

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Uppdrag

1. För att kunna nå de politiska målen, ska den särskilda representanten ha i uppdrag att

a)	etablera kontakt med AU, Sudans regering, södra Sudans regering, de väpnade rörelserna i Darfur och andra sudanesiska parter samt icke-statliga organisationer och upprätthålla ett nära samarbete med FN och andra berörda internationella aktörer i syfte att söka nå Europeiska unionens politiska mål,

b)	företräda Europeiska unionen under den interna dialogen i Darfur, vid den gemensamma kommissionens möten på hög nivå och vid behov under andra relevanta möten,

c)	företräda Europeiska unionen, närhelst möjligt, i bedömnings- och utvärderingskommissionerna för det övergripande fredsavtalet och fredsavtalet för Darfur,

d)	följa utvecklingen när det gäller genomförandet av fredsavtalet för östra Sudan,

e)	säkerställa samstämmighet mellan Europeiska unionens bidrag till krishanteringen i Darfur och Europeiska unionens allmänna politiska förbindelser med Sudan,

när det gäller mänskliga rättigheter, bland annat barns och kvinnors rättigheter, och kampen mot strafflösheten i Sudan, följa utvecklingen och upprätthålla regelbundna kontakter med de sudanesiska myndigheterna, AU och FN, särskilt med FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, de observatörer av mänskliga rättigheter som är aktiva i regionen och åklagarkontoret vid Internationella brottmålsdomstolen,

etablera kontakt med ordförandeskapet, generalsekreteraren/den höge representanten, EU:s operationschef och EU-styrkans befälhavare vid insatsen Eufor Tchad/RCA för att säkerställa en nära samordning av deras respektive verksamheter vid genomförandet av gemensam åtgärd 2007/677/GUSP; nära samordning ska också säkerställas med kommissionens delegationer på plats,

h)	vid genomförandet av gemensam åtgärd 2007/677/GUSP bistå generalsekreteraren/den höge representanten i samband med hans kontakter med Förenta nationerna, myndigheterna i Tchad, myndigheterna i Centralafrikanska republiken och grannländerna samt med andra berörda aktörer,

i)	utan att det påverkar den militära kommandostrukturen ge EU-styrkans befälhavare vid insatsen Eufor Tchad/RCA politisk vägledning i synnerhet i frågor med regional politisk dimension,

j)	när det gäller hans uppgifter i samband med insatsen Eufor Tchad/RCA, samråda med EU-styrkans befälhavare om politiska frågor med en säkerhetsmässig dimension.

2. För fullgörandet av sitt uppdrag ska den särskilda representanten bland annat

a)	ha överblick över Europeiska unionens alla verksamheter,

b)	säkerställa samordning och samstämmighet i Europeiska unionens bidrag till Amis,

c)	säkerställa nära samordning och samstämmighet i Europeiska unionens verksamhet i samband med insatsen Eufor Tchad/RCA,

d)	stödja den politiska processen och verksamheten i samband med genomförandet av det övergripande fredsavtalet, fredsavtalet för Darfur och fredsavtalet för östra Sudan, samt

e)	följa upp och rapportera om de sudanesiska parternas efterlevnad av FN:s säkerhetsråds tillämpliga resolutioner, särskilt 1556 (2004), 1564 (2004), 1591 (2005), 1593 (2005), 1672 (2006), 1679 (2006), 1706 (2006) samt 1769 (2007).”

Artikel 4.3 ska ersättas med följande:

”3. Den särskilda representanten ska regelbundet rapportera till Kusp om situationen i Darfur och om Europeiska unionens bistånd till Amis och om situationen i hela Sudan samt om situationen i Republiken Tchad och Centralafrikanska republiken i samband med Eufor Tchad/RCA.”

Artikel 2

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 3

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande

(1) EUT L 46, 16.2.2007, s. 63.

(2) EUT L 103, 20.4.2007, s. 52.

(3) EUT L 279, 23.10.2007, s. 21.

(4) EUT L 279, 23.10.2007, s. 21.”

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 323

Svensk utgåva	Lagstiftning	50 årgången 8 december 2007

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 1447/2007 av den 4 december 2007 om fastställande av orienteringspriser och gemenskapens produktionspris för fiskeåret 2008 för vissa fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 104/2000	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 1448/2007 av den 7 december 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	6
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1449/2007 av den 7 december 2007 om undantag från förordningarna (EG) nr 2402/96, (EG) nr 2058/96, (EG) nr 2375/2002, (EG) nr 2305/2003, (EG) nr 950/2006, (EG) nr 955/2005, (EG) nr 969/2006, (EG) nr 1100/2006, (EG) nr 1918/2006, (EG) nr 1964/2006, (EG) nr 1002/2007 och (EG) nr 508/2007 när det gäller tidpunkter för inlämnande av ansökningar om och utfärdande av importlicenser under 2008 inom ramen för tullkvoterna för sötpotatis, maniokstärkelse, spannmål och olivolja och om undantag från förordningarna (EG) nr 1445/95, (EG) nr 1518/2003, (EG) nr 596/2004 och (EG) nr 633/2004 när det gäller tidpunkter för utfärdande av exportlicenser under 2008 inom sektorerna för nötkött, griskött, ägg och fjäderfäkött	8

	Rättelser
*	Rättelse till kommissionens beslut 2007/775/EG av den 13 november 2007 om upphävande av beslut 1999/572/EG om godtagande av åtaganden i samband med antidumpningsförfarandena beträffande import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Mexikos förenta stater, Republiken Polen, Republiken Sydafrika, Republiken Korea, Ukraina och Republiken Ungern (EUT L 312 av den 30.11.2007)	59
*	Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (EUT L 389 av den 30.12.2006)	59

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2007/799/EG
*	Rådets beslut av den 12 oktober 2006 om undertecknande, på gemenskapens vägnar, av protokollet om genomförandet av Alpkonventionen på transportområdet (transportprotokollet)	13
	Protokoll för tillämpning av 1991 års Alpkonvention på transportområdet – Transportprotokollet	15
	2007/800/EG
*	Rådets beslut av den 5 juni 2007 om undertecknande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	23
	Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om Republiken Turkiets medverkan i den verksamhet som bedrivs av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	24
	2007/801/EG
*	Rådets beslut av den 6 december 2007 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien	34
	Kommissionen
	2007/802/EG
*	Kommissionens beslut av den 4 december 2007 om ändring av beslut 2002/840/EG avseende förteckningen över godkända anläggningar för bestrålning av livsmedel i tredje land [delgivet med nr K(2007) 5823] ( 1 )	40
	2007/803/EG
*	Kommissionens beslut av den 6 december 2007 om ändring av besluten 2005/731/EG och 2005/734/EG med avseende på förlängning av deras tillämpningsperiod [delgivet med nr K(2007) 5887] ( 1 )	42
	2007/804/EG
*	Kommissionens beslut av den 6 december 2007 om ändring av beslut 2002/627/EG om att bilda Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation ( 1 )	43

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
*	Rådets gemensamma åtgärd 2007/805/GUSP av den 6 december 2007 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant vid Afrikanska unionen	45
*	Rådets gemensamma åtgärd 2007/806/GUSP av 6 december 2007 om ändring av gemensam åtgärd 2005/797/GUSP om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna	50
*	Rådets gemensamma åtgärd 2007/807/GUSP av den 6 december 2007 om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/GUSP om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)	53
*	Rådets beslut 2007/808/GUSP av den 6 december 2007 om ändring av beslut 2006/807/GUSP om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna	56
*	Rådets gemensamma åtgärd 2007/809/GUSP av den 6 december 2007 om ändring av gemensam åtgärd 2007/108/GUSP om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sudan	57