27.12.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 341/1

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 1 augusti 2007

om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning)

(ECB/2007/9)

(2007/830/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3 i denna,

med beaktande av förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (1),

med beaktande av förordning ECB/2003/9 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (2),

med beaktande av förordning ECB/2001/18 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (3),

med beaktande av förordning ECB/2007/8 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (4),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (5),

med beaktande av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (6),

med beaktande av riktlinje ECB/2002/10 av den 5 december 2002 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell apportering inom europeiska centralbankssystemet (7),

med beaktande av bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 95) (8), och

av följande skäl:

1)

Vid flera tillfällen har omfattande ändringar gjorts av riktlinje ECB/2003/2 av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik. Eftersom nya omfattande ändringar nu görs i nämnda riktlinje bör den omarbetas så att den blir mer tydlig och översiktlig.

2)

För att sammanställa aggregerade balansräkningar för monetära finansinstitut (MFI) för varje enskilt land och euroområdet, den konsoliderade balansräkningen för MFI-sektorn samt relevanta monetära aggregat för euroområdet, behöver Europeiska centralbanken (ECB) en ECB-balansräkning, balansräkningar från nationella centralbanker och från MFI som inte är nationella centralbanker (nedan kallade ”övriga MFI”) från de medlemsstater som har infört euron (nedan kallade ”deltagande medlemsstater”).

3)

Enligt förordning ECB/2007/8 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (4) skall värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder som innehas av investeringsfonder rapporteras värdepapper för värdepapper enligt den kombinerade metoden. De nationella centralbankerna måste klassificera och aggregera dessa uppgifter.

4)	En fungerande central värdepappersdatabas (CSDB) eller kompatibla nationella värdepappersdatabaser har avgörande betydelse för klassificeringen av statistik över investeringsfonders tillgångar och skulder.

5)	Landsspecifika och jämförbara uppgifter om betalningsstatistik och instrument som används i de medlemsstater som har infört euron är viktiga för att identifiera och kontrollera utvecklingen, inklusive hur integrerade deras betalningssystem är.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Av denna riktlinje framgår de nationella centralbankernas skyldigheter att rapportera om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader till ECB.

De nationella centralbankerna skall rapportera de poster som framgår av artiklarna 3–18 i enlighet med den rapporteringsordning som framgår av bilaga III och i enlighet med de elektroniska rapporteringsstandarder som framgår av bilaga IV till denna riktlinje. Senast i september varje år skall ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna för påföljande år i form av en rapporteringskalender.

Endast sådan rapportering som framgår av artiklarna 3, 6, 7, 10, 11 samt 13–17 omfattas av skyldigheten att rapportera historiska uppgifter.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt b) skall följande regler gälla vid anslutning till Europeiska unionen och/eller införandet av euron: i) De nationella centralbankerna i medlemsstater som anslöt sig till EU i maj 2004 skall rapportera historiska uppgifter till ECB som omfattar åtminstone perioden från 2004. ii) De nationella centralbankerna i de medlemsstater som anslöt sig till EU före maj 2004 men som inte har inför euron den dag då denna riktlinje träder ikraft, skall rapportera historiska uppgifter som omfattar åtminstone perioden från 1999 och perioden från 2003 för statistik över MFI:s räntesatser (”MIR-statistik”). iii) De nationella centralbankerna i medlemsstater som anslöt sig till EU efter maj 2004 skall rapportera historiska uppgifter till ECB som åtminstone omfattar de senaste tre åren. iv) Avseende positioner gentemot medlemsstater som inför euron efter den dag då denna riktlinje träder ikraft, skall de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna rapportera historiska uppgifter till ECB som åtminstone omfattar perioden: 1) från 1999 om medlemsstaten anslöt sig till EU före maj 2004 eller 2) från 2004 om medlemsstaten anslöt sig till EU i maj 2004 eller 3) de senaste tre åren om medlemsstaten anslöt sig till EU efter maj 2004. Denna princip skall endast gälla för sådan statistik för vilken uppgifter uppdelade efter motpartsland också insamlas.

b)

Följande regler skall tillämpas: i) För övriga finansinstitut (OFI) skall historiska uppgifter rapporteras till ECB med början i den tidigast tillgängliga referensperioden, åtminstone med uppgifter fr.o.m. referensperioden fjärde kvartalet 1998. ii) För värdepapper skall de tidsserier som rapporteras till ECB börja i december 1989 avseende utestående belopp och i januari 1990 avseende flöden. iii) För betalningsstatistik skall uppgifter för fem år, inklusive det senaste referensåret, rapporteras efter bästa förmåga.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje avses med

1.	hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 2533/98.

2.	Eurosystemet: de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna och ECB.

3.	kreditinstitut: den betydelse som framgår av punkt I.2 i del 1 av bilaga I till förordning ECB/2001/13.

Artikel 3

Statistik över monetära finansinstituts balansräkningsposter

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall sammanställa och rapportera två olika aggregerade balansräkningar, båda på bruttobasis, i enlighet med förordning ECB/2001/13 – en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ”centralbanker” och en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ”andra MFI”.

De olika nationella centralbankerna skall ta fram de statistiska uppgifterna som rör respektive centralbanks egen balansräkning från sina redovisningssystem med hjälp av de överbryggande tabeller som återfinns i bilaga I till den här riktlinjen. ECB skall för statistikändamål ta fram de uppgifter från sin egen balansräkning som motsvarar de uppgifter som de nationella centralbankerna tar fram från sina balansräkningar.

De nationella centralbankerna skall ta fram de statistiska uppgifterna som rör andra MFI:s balansräkningar genom att aggregera uppgifterna från balansräkningsposter (BSI) som insamlats från enskilda inhemska MFI, exklusive den inhemska nationella centralbanken.

Dessa krav gäller såväl utestående belopp vid månadsslut och kvartalsslut (9) (stockar) som månads- och kvartalsvisa justeringsuppgifter avseende flöden.

De nationella centralbankerna skall rapportera statistik över balansräkningsposter i enlighet med del 1 i bilaga III till denna riktlinje.

b)   Flödesjusteringar

De nationella centralbankerna skall till ECB rapportera uppgifter om månads- och kvartalsserier över ”justering för omklassificering” och på serier över ”justering för omvärderingar” i enlighet med bilaga V till denna riktlinje.

ECB skall beräkna flöden (10) genom att använda skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av månaden och sedan rensa för sådana effekter som inte härrör från transaktioner. Effekter som inte härrör från transaktioner skall tas bort genom flödesjusteringar. Det finns tre typer av flödesjusteringar:

—	omvärderingsjusteringar: dessa skall reflektera effekterna av avskrivningar/nedskrivningar av lån samt fluktuationer i marknadspriset på utestående stockar av omsättningsbara värdepapper som innehafts, sålts eller emitterats.

—

omklassificeringar och andra justeringar: dessa omfattar alla förändringar i stockarnas balansräkningsvärde som uppstår till följd av i) förändringar i den statistiska täckningen av MFI-populationen (11), ii) omklassificeringen av tillgångar eller skulder samt iii) rapporteringsfel som endast rättats till i stockarna avseende en begränsad tidsperiod och effekter av strukturella förändringar (12)..

—

valutakursjusteringar: dessa omfattar varje förändring i stockuppgifterna som beror på valutakursförändringar avseende tillgångar och skulder denominerade i utländsk valuta. ECB beräknar valutakursjusteringar med hjälp av valutaandelar som hämtas från uppdelningen av tillgångar och skulder efter större valutor som återfinns i del 2 tabell 4 i bilaga I till förordning ECB/2001/13.

De nationella centralbankerna och ECB:s direktorat Redovisning skall till ECB rapportera månatliga BSI-stockuppgifter och justeringsuppgifter före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna och ECB:s direktorat Redovisning skall till ECB rapportera kvartalsvisa BSI-stockuppgifter och justeringsuppgifter före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifterna för den period som föregår den aktuella referensperioden. Därutöver kan revideringar förekomma avseende uppgifter före den period som föregår referensmånaden som beror på t.ex. misstag, omklassificeringar, förbättrade rapporteringsförfaranden m.m. ECB får bearbeta särskilda och ordinarie revideringar samtidigt eller besluta om att senarelägga bearbetningen av särskilda revideringar till efter den månadsvisa produktionsperioden för monetära aggregat.

De principer som revideringspolicyn skall följa framgår av ECB:s publikation Money and Banking Statistics Compilation Guide  (13). För att säkerställa att en god jämvikt mellan den monetära statistikens kvalitet och dess stabilitet uppnås, samt för att förbättra konsistensen mellan månads- och kvartalsstatistiken, skall särskilda revideringar av månadsuppgifterna lämnas vid samma tidpunkt som kvartalsuppgifterna inlämnas.

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för små MFI i enlighet med artikel 2.2 i förordning ECB/2001/13 skall de, när de sammanställer och rapporterar MFI:s balansräkningsuppgifter månads- och kvartalsvis till ECB, räkna upp till 100 procents täckning för dessa MFI.

De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent, förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:

a)	När det gäller saknade uppgifter görs skattningar utifrån relationstal för hela den rapporterande populationen eller utifrån en delmängd som anses vara mer jämförbar med gruppen ”tail”-institut.

b)

Om uppgifter finns men tar alltför lång tid att få fram, eller om uppgifterna rapporteras med lägre frekvens, skriver man fram rapporterade uppgifter till den eller de perioder som följer på den period som uppgifterna avser genom att i) repetera uppgifterna om resultaten visat sig vara goda, eller ii) justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningstekniker för att beakta trender eller säsongvariationer.

Vid sammanställningen av centralbankens balansräkning skall de nationella centralbankerna och ECB följa de harmoniserade räkenskapsreglerna i riktlinje ECB/2002/10 utom

a)	om de nationella centralbankerna och ECB av redovisningsskäl måste omvärdera sina värdepappersinnehav på månadsbasis i stället för på kvartalsbasis,

b)	för räkenskapsposterna 9.5 ”övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” och 10.4 ”övriga skulder inom Eurosystemet (netto)” som skall rapporteras på bruttobasis,

c)	för räkenskapspost 14 ”värderegleringskonton” som skall rapporteras på bruttobasis i räkenskapssammanhang och på nettobasis i statistiksammanhang, samt

d)	för icke realiserade förluster som skall rapporteras under post 11 ”övriga tillgångar”.

Värderings- och redovisningsreglerna i förordning ECB/2001/13 skall gälla för ”övriga MFI”.

De nationella centralbankerna skall förklara orsakerna bakom större revideringar och särskilda revideringar.

Därutöver skall de nationella centralbankerna förse ECB med förklaringar till justeringar i ”omklassificeringar och andra justeringar” i enlighet med de förfaranden som framgår av del 2 i bilaga V till den här riktlinjen.

Artikel 4

Kontroll av överensstämmelse

De nationella centralbankerna och ECB skall kontrollera överensstämmelsen mellan sin respektive aggregerade balansräkning vid månadsslut, som används för statistiska ändamål och rapporteras enligt förordning ECB/2001/13, och räkenskapsposterna som rapporteras för Eurosystemets finansiella veckorapport enligt riktlinje ECB/2002/10. De skall följa det förfarande som framgår av bilaga II till denna riktlinje.

De nationella centralbankerna och ECB skall varje månad kontrollera överensstämmelsen. De skall rapportera resultaten till ECB före eller tillsammans med BSI-uppgifterna, senast den femtonde arbetsdagen efter referensperiodens utgång i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år. I rapporteringsperioder där datumen för den aggregerade balansräkningen vid månadsslut för Eurosystemet som används för statistiska ändamål inte stämmer överens med räkenskapsposterna som rapporteras för Eurosystemets finansiella veckorapport, kan de nationella centralbankerna jämföra statistikuppgifterna med den dagliga balansräkning som tas fram för den sista arbetsdagen i månaden. ECB skall följa samma förfarande när den sammanställer sin egen balansräkning.

De nationella centralbankerna och ECB skall översända förklaringar för varje avvikelse som identifieras till Avdelningen för monetär statistik och statistik över finansinstitut och finansmarknader – både kompletta och förenklade förklaringar. En komplett förklaring skall sammanställas endast en gång per år senast den dag som bestäms av ECB och innehålla den information som framgår av del 3 i bilaga II till den här riktlinjen. För övriga månader behöver de endast ta fram förenklade förklaringar i enlighet med den mall som framgår av del 2 i bilaga II till denna riktlinje. Alla nationella centralbanker och ECB skall översända kompletta förklaringar vid samma tidpunkt.

Artikel 5

Statistik över elektroniska pengar

ECB skall i samarbete med de nationella centralbankerna årligen kartlägga och registrera egenskaperna hos systemen för elektroniska pengar inom EU samt vilken relevant statistisk information som är tillgänglig och hur den har sammanställts. De nationella centralbankerna skall rapportera statistiska uppgifter om elektroniska pengar som emitterats av MFI i enlighet med förteckningen i del 2 i bilaga III till den här riktlinjen om sådana statistiska uppgifter finns tillgängliga.

Månadsuppgifter skall rapporteras till ECB minst två gånger per år, senast den sista arbetsdagen i mars och september. I takt med att de nationella centralbankerna får tillgång till uppgifter kan mer frekventa överföringar av uppgifter ske, vilket i så fall skall ske senast sista arbetsdagen i månaden efter referensperiodens utgång. Referensperioden skall vara den sista månaden i det kvartal eller den sexmånadersperiod som uppgiften avser. Om uppgifterna om elektroniska pengar inte är tillgängliga vid tidsfristens utgång, får de nationella centralbankerna rapportera de senast tillgängliga uppgifterna per sista arbetsdagen i månaden.

Artikel 6

Balansräkningsstatistik avseende staten

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall rapportera statistiska uppgifter om inlåning på konto hos staten, d.v.s. nära substitut för inlåning, och statens innehav av kassa och värdepapper i enlighet med del 3 i bilaga III till den här riktlinjen.

När inlåning inte förekommer eller är obetydlig behöver den för enkelhetens skull inte rapporteras. Posten ”statens innehav av eurosedlar och mynt” skall rapporteras som en memorandumpost med hög prioritet. Skattningar som är baserade på tillgängliga uppgifter, t.ex. årliga och/eller kvartalsvisa uppgifter från finansräkenskaperna för den monetära unionen (MUFA), får inlämnas.

b)   Flödesjusteringar

Uppgifter om flödesjusteringar skall rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b i denna riktlinje.

Serierna skall rapporteras månadsvis med beaktande av samma tidsfrister som anges i artikel 3.2 för månadsvis BSI-statistik.

Artikel 7

Memorandumposter

a)   Allmänt

I de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, eller om den berörda verksamheten är betydelsefull ur penningpolitisk synpunkt, skall de nationella centralbankerna rapportera kompletterande statistiska uppgifter i enlighet med den förteckning över memorandumposter som återfinns i del 4 i bilaga III till den här riktlinjen som komplement till, och med samma frekvens som, den BSI-statistik som avses i artikel 3.2. ECB skall i samarbete med de nationella centralbankerna kartlägga och registrera vilken statistisk information som är tillgänglig och hur den har sammanställts. Memorandumposter med hög prioritet, som återfinns i rutor markerade med fet stil, utgör uppgifter som behövs för att sammanställa monetära aggregat för euroområdet och MUFA.

Efter överenskommelse mellan ECB och de nationella centralbankerna finns det en möjlighet att rutor markerade med fet stil och en pil (↑) inte behöver rapporteras av de nationella centralbankerna i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.

Med hänvisning till de rutor som avser medlemsstater som inte har infört euron i tabellerna 3 och 4 i del 2 i bilaga I till förordning ECB/2001/13, kan de nationella centralbankerna dock besluta att inte kräva fullständig rapportering av dessa uppgifter om uppgifter som insamlats på en högre nivå visar att de berörda uppgifterna inte är signifikanta. I ett sådant fall skall de nationella centralbankerna regelbundet, åtminstone en gång per år, bedöma huruvida uppgifter avseende rutor som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron är signifikanta och informera ECB och MFI om dess rapporteringskrav ändras beträffande de nämnda rutorna. Om uppgifter avseende rutor som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron inte är signifikanta, och de nationella centralbankerna inte kräver någon fullständig rapportering, skall de skatta uppgifterna utifrån befintlig information i enlighet med de metoder som framgår nedan, och kvartalsvis rapportera dem som memorandumposter.

b)   Flödesjusteringar

Flödesdata kan tillhandahållas i enlighet med bilaterala överenskommelser mellan ECB och den nationella centralbanken. Uppgifter om flödesjusteringar skall rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b i denna riktlinje.

Serierna skall rapporteras månadsvis vad gäller posterna i del 4 avsnitt 1 och 2 i bilaga III till denna riktlinje eller kvartalsvis vad gäller posterna i del 4 avsnitt 3 och 4 i bilaga III till denna riktlinje inom samma tidsfrister som den obligatoriska månadsvisa och kvartalsvisa balansräkningsstatistiken för sektorn ”monetära finansinstitut” (MFI) i enlighet med förordning ECB/2001/13.

Uppgifter som avser rutor som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron i tabellerna 3 och 4 i del 2 i bilaga I till förordning ECB/2001/13 får, om de skattas av de nationella centralbankerna och rapporteras som memorandumposter, rapporteras till ECB med ytterligare en månads fördröjning från och med stängningsdags den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

Memorandumposter som krävs enligt denna artikel skall rapporteras enligt samma värderings- och redovisningsregler som de uppgifter som rapporteras i enlighet med förordning ECB/2001/13.

Med avseende på tabellerna 3 och 4 i del 2 i bilaga I till förordning ECB/2001/13 skall, där de nationella centralbankerna inte kräver uppgifter för de rutor som avser medlemsstater som inte har infört euron, uppgifterna skattas i enlighet med nedanstående principer.

I de fall en nationell centralbank skattar uppgifterna utifrån befintlig information skall den rapportera dem till ECB som memorandumposter. Följande skattningsmetoder skall användas om inget annat överenskommits med ECB:

—	De kvartalsvis uppgifterna skattas på grundval av uppgifter som MFI rapporterat med lägre frekvens. Uppgifterna skall hänföras till de perioder som saknas, genom att de upprepas eller genom att lämpliga statistiska metoder tillämpas för att spegla eventuella trender eller säsongsbetingade mönster.

—	De kvartalsvisa uppgifterna skattas på grundval av uppgifter som MFI rapporterat på en mer aggregerad nivå, eller med särskilda uppdelningar som den nationella centralbanken anser lämpliga.

—	De kvartalsvisa uppgifterna skattas på grundval av kvartalsvisa uppgifter som insamlats från ledande MFI som står för minst 80 procent av affärsverksamheten med de länder som anslutit sig till EU den 1 maj 2004.

—

De kvartalsvisa uppgifterna skattas på grundval av alternativa uppgiftskällor, t.ex. uppgifter från Banken för internationell betalningsutjämning eller betalningsbalansuppgifter, sedan nödvändiga justeringar gjorts för avvikande begrepp och definitioner som används i dessa alternativa källor jämfört med dem som används i den monetära och finansiella statistiken.

—	De kvartalsvisa uppgifterna skattas på grundval av sådana uppgifter som MFI kvartalsvis rapporterat som en klumpsumma avseende de länder som anslutit sig till EU den 1 maj 2004.

Artikel 8

Statistik över kassakravsbasen

Månadsstatistiken över den aggregerade kassakravsbasen, uppdelad efter skuldkategorier, skall beräknas i form av stockar vid månadssluten i enlighet med förordning ECB/2003/9 och med de kategorier som framgår av förordning ECB/2001/13. Uppgifter för att ta fram sådan statistik i enlighet med del 5 i bilaga III till denna riktlinje skall utgå från de uppgifter som kassakravspliktiga kreditinstitut rapporterar till de nationella centralbankerna.

Statistiken över kassakravsbasen omfattar sex tidsserier för kreditinstituten som avser stockuppgifter vid månadsslut som skall rapporteras till ECB varje månad, senast den NCB-arbetsdag som föregår början av uppfyllandeperioden, via ECBS system för datautbyte. Kreditinstitut som klassificerats som ”tail”-institut (d.v.s. de som inte behöver göra någon fullständig månadsvis rapportering) rapporterar en begränsad uppdelning på kvartalsbasis till sin nationella centralbank. När det gäller dessa ”tail”-institut skall förenklad statistik över kassakravsbasen användas för de tre uppfyllandeperioderna. De nationella centralbankerna skall använda kvartalsuppgifterna om kassakravsbasen från ”tail”-instituten för de månadsuppgifter som rapporteras till ECB vid de tre närmast följande överföringstillfällena.

Revideringar som de rapporterande instituten gör avseende kassakravsbasen/kassakraven efter det att uppfyllandeperioden börjat får inte medföra några revideringar av statistiken över kassakravsbasen och över kassakraven.

Artikel 9

Statistik över makrorelationstal

ECB skall månadsvis, på grundval av den månadsslutsstatistik som kreditinstituten rapporterar till de nationella centralbankerna i enlighet med förordning ECB/2001/13, kontrollera riktigheten av de vid varje tillpunkt gällande schablonavdragen från kassakravsbasen som kreditinstitut får tillämpa på utestående skuldförbindelser som emitterats med en löptid om högst två år. De nationella centralbankerna skall sammanställa nödvändiga aggregat i enlighet med del 6 i bilaga III till den här riktlinjen och rapportera dem till ECB.

De tre tidsserierna för sektorn kreditinstitut som avser stockuppgifter vid månadsslut skall rapporteras till ECB månadsvis, senast den NCB-arbetsdag som föregår början av uppfyllandeperioden.

Dessa serier skall rapporteras även om de berörda balansräkningsposterna inte är tillämpliga i medlemsstaten.

Artikel 10

Balansräkningsstatistik avseende kreditinstitut

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall till ECB rapportera separata uppgifter om balansräkningsposter för sektorn kreditinstitut enligt tabellerna 1, 2 och 4 i del 2 i bilaga I till förordning ECB/2001/13 och del 7 i bilaga III till den här riktlinjen. Eftersom uppgifter om hela MFI-sektorn redan rapporteras i enlighet med förordning ECB/2001/13, skall bestämmelserna i denna artikel endast gälla för de medlemsstater där den rapporterande populationen av andra MFI består av både kreditinstitut och penningmarknadsfonder och där penningmarknadsfondernas inverkan anses vara statistiskt betydelsefull eftersom båda följande kriterier uppfylls samtidigt

i)	skillnaden mellan balansomslutningen för MFI-sektorn och balansomslutningen för dess underkategori kreditinstitut överstiger under längre tid 5 miljarder euro, och

ii)	sektorn andra monetära finansinstitut än kreditinstitut, d.v.s. penningmarknadsfonder, inverkar på flera poster på endera sidan av balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut.

Ett litet antal andra institut klassificeras som monetära finansinstitut i vissa länder, men dessa institut är inte väsentliga ur kvantitativ synpunkt.

b)   Flödesjusteringar

Uppgifter om flödesjusteringar skall rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b i denna riktlinje.

Uppgifter skall rapporteras varje kvartal, senast 28 arbetsdagar efter referensperiodens utgång.

Uppgifter som efterfrågas enligt tabell 3 i del 7 i bilaga III till denna riktlinje skall rapporteras från referensmånaden mars 2005.

Uppgifterna om balansräkningen för sektorn kreditinstitut skall täcka 100 procent av instituten som ingår i sektorn. I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av tillämpningen av principen ”cutting off the tail”, skall de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna så att 100 procents täckning uppnås.

Artikel 11

Finansiella strukturindikatorer

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall rapportera balansräkningsposter om finansiella strukturindikatorer i enlighet med del 8 i bilaga III till den här riktlinjen.

De nationella centralbankerna skall rapportera uppgifter för de 18 indikatorer som anges i del 8 i bilaga III till denna riktlinje enligt de begreppsmässiga och metodologiska föreskrifterna däri. De statistiska principer som har antagits för sammanställningen av BSI-statistik skall följas, d.v.s.

i)	uppgifter skall inte konsolideras utan aggregeras,

ii)	hemvistprincipen skall utgå från den s.k. ”värdlandsansatsen”, och

iii)	balansräkningsuppgifter skall rapporteras på bruttobasis.

b)   Flödesjusteringar

Uppgifter om flödesjusteringar skall rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b i denna riktlinje.

Uppgifter för beräkning av finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut som hänför sig till föregående år skall rapporteras senast i slutet av mars. Indikatorn ”antal anställda hos KI” som hänför sig till föregående år skall, om möjligt, rapporteras senast i slutet av maj.

När de rapporterade uppgifterna revideras skall de nationella centralbankerna tillämpa följande allmänna regler:

a)	Vid alla regelbundna årliga uppgiftsöverföringar skall, förutom det senaste årets uppgifter, i förekommande fall även ordinarie revideringar och särskilda revideringar av föregående års uppgifter sändas.

b)	I undantagsfall kan särskilda revideringar som i betydande grad förbättrar uppgifternas kvalitet sändas under året.

Uppgifter som insamlas skall täcka 100 procent av de institut som definieras som kreditinstitut i del I avsnitt I.2 i bilaga I till förordning ECB/2001/13. I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av tillämpningen av principen ”cutting off the tail”, skall de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna i enlighet med artikel 3.4 i denna riktlinje så att 100 procents täckning uppnås.

De nationella centralbankerna skall rapportera varje avvikelse från definitionerna och föreskrifterna ovan till ECB, så att en övervakning av nationell praxis möjliggörs. De nationella centralbankerna skall förklara orsakerna bakom större revideringar.

Artikel 12

Uppgifter för Internationella valutafonden

Utan att det påverkar de nationella centralbankernas skyldigheter gentemot Internationella valutafonden (IMF), får de nationella centralbankerna överföra kompletterande statistik över MFI:s balansräkningsposter till IMF via ECB i enlighet med nedanstående tekniska arrangemang.

De nationella centralbankerna skall överföra MFI:s balansräkningsposter enligt del 9 i bilaga III till denna riktlinje till ECB inom ramen för den normala månatliga överföringen av BSI-uppgifter. Uppgiftsöverföringarna skall sammanfalla med den normala rapporteringen av BSI-uppgifter till ECB som sker den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, i enlighet med artikel 3.2 i denna riktlinje. Den frekvens och de tidsramar för memorandumposter med hög prioritet som anges i artikel 7.2 i denna riktlinje skall även gälla för de serier som definieras här.

Artikel 13

Statistik avseende värdepapperisering och andra överföringar av MFI-lån som ursprungligen beviljats icke-MFI

Beroende på de statistiska uppgifternas tillgänglighet skall de nationella centralbankerna rapportera statistisk information om överlåtelser och överföringar av MFI-lån till tredje man, inbegripet i form av välgrundade skattningar, i enlighet med del 10 i bilaga III till denna riktlinje.

Uppgiftsöverföringarna till ECB skall inkludera: i) bruttoflöden, ii) nettoflöden av lån som ursprungligen beviljats av MFI och sålts till tredje part, om uppgifter om bruttoflöden inte finns tillgängliga, samt iii) stockuppgifter, där sådana finns tillgängliga, som skall rapporteras i båda fallen. För dessa tre kategorier av uppgifter rapporteras lån sålda till en FVC, d.v.s. värdepapperiserade via en FVC, och lån som överlåtits till andra aktörer, med eller utan värdepapperisering, separat. Eftersom lånet förutsätts bli sålt till icke-MFI-sektorn krävs den därmed sammanhängande rapporteringen endast i den mån lånet inte längre tas upp i balansräkningen hos det MFI som ursprungligen beviljade lånet till de övriga inhemska sektorerna eller i något annat MFI:s balansräkning.

Uppgifterna skall överföras den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

Artikel 14

Statistik avseende övriga finansinstitut

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall rapportera statistik avseende övriga finansinstitut (OFI) i enlighet med del 11 i bilaga III till den här riktlinjen. Uppgifter skall överföras separat för följande undergrupper av OFI: i) investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder), ii) företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD), iii) finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (FCL) samt iv) övriga finansinstitut.

Överföringen av uppgifter avseende OFI skall ske med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas skall nationella skattningar tillhandahållas. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas får de nationella centralbankerna välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som ”uppgifter som existerar men som inte insamlas” och ECB får göra antaganden och skattningar när den sammanställer aggregat för euroområdet. Den rapporterande populationen skall omfatta alla kategorier av OFI med hemvist i deltagande medlemsstater – institut belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land, och inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför detta land.

Följande nyckelindikatorer och tilläggsinformation skall tillhandahållas:

—

Nyckelindikatorer som skall rapporteras för sammansättning av aggregat för euroområdet: samtliga deltagande medlemsstater skall överföra dessa detaljerade uppgifter när faktiska uppgifter finns. När faktiska uppgifter för den begärda uppdelningen eller för de överenskomna frekvenserna, tidsfristerna eller tidsintervallen saknas, skall om möjligt skattningar lämnas.

—	Tilläggsinformation skall överföras som ”memorandumposter”: dessa uppgifter skall överföras av länder där mer detaljerade uppgifter löpande finns tillgängliga.

b)   Flödesjusteringar

Uppgifter om flödesjusteringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i ställningsuppgifter eller om omklassificeringar eller justeringar genomförs. Exempelvis kan uppgifter om flödesjusteringar som sker till följd av omklassificeringar inom ramen för genomförandet av ENS 95 rapporteras.

Om transaktioner skattas baserat på skillnaderna mellan stockuppgifterna från två på varandra följande perioder, skall tidsserierna antingen inte rapporteras eller rapporteras som saknade.

Uppgifter om flödesjusteringar skall rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b i denna riktlinje.

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis. OFI-statistik skall överföras till ECB senast sista kalenderdagen i den tredje månaden efter referensperiodens utgång eller, om den sista kalenderdagen i månaden inte är någon arbetsdag hos den nationella centralbanken, under föregående arbetsdag. I september varje år skall ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifter som överförts under föregående kvartal. Därutöver kan revideringar av uppgifter som avser tidigare kvartal förekomma.

Följande allmänna regler skall tillämpas:

a)	Vid all reguljär överföring av kvartalsuppgifter får, förutom uppgifter för senaste kvartalet, endast ”ordinarie” revideringar (d.v.s. revideringar av uppgifterna som översänts föregående kvartal) lämnas.

b)	Särskilda revideringar skall begränsas och rapporteras på annat datum än den normala rapporteringen. Mindre, rutinartade historiska revideringar av uppgifterna skall endast lämnas en gång per år i samband med överföringen av uppgifterna för fjärde kvartalet.

c)	Särskilda revideringar som innebär en betydande kvalitetsförbättring av uppgifterna får dock lämnas under året, utanför de reguljära produktionscyklerna.

OFI skall i sina räkenskaper tillämpa redovisningsprinciper som överensstämmer med de nationella genomförandereglerna för direktiv 86/635/EEG och övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna skall samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis för statistikändamål. Värderingsmetoderna framgår av de relevanta kategorierna.

De nationella centralbankerna skall lämna förklaringar till ECB i enlighet med del 11 avsnitt 3 i bilaga III till den här riktlinjen. De nationella centralbankerna skall lämna förklaringar till större revideringar.

Nationella centralbanker skall sluta rapportera statistisk information avseende statistik över investeringsfonder i samband med OFI-statistiken så snart ECB-rådet, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, beslutar att tillgänglig statistik över investeringsfonders tillgångar och skulder, som rapporteras enligt artikel 18 i denna riktlinje, är av sådan kvalitet att de kan publiceras på euronivå, dock senast under fjärde kvartalet 2009. De nationella centralbankerna får härleda statistiken över investeringsfonder i enlighet med del 11 i bilaga III till denna riktlinje från den statistiska information som insamlas avseende statistiken över investeringsfonders tillgångar och skulder i enlighet med del 14 i bilaga III till denna riktlinje.

Artikel 15

Statistik över värdepappersemissioner

De nationella centralbankerna skall rapportera statistisk information om samtliga värdepappersemissioner som företas av hemmahörande i euroområdet, oavsett valuta, både nationella och internationella, i enlighet med del 12 i bilaga III till denna riktlinje.

Rapportering till ECB skall ske varje månad. Statistik över värdepappersemissioner skall överföras till ECB senast fem veckor efter det månadsslut som uppgifterna avser. ECB skall i förväg meddela de nationella centralbankerna om de exakta rapporteringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

De nationella centralbankerna skall lämna förklaringar till ECB i enlighet med del 12 avsnitt 3 i bilaga III till denna riktlinje.

Artikel 16

Räntestatistik för MFI

För MIR-statistiken skall de nationella centralbankerna rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tilläggen 1 och 2 i bilaga II till förordning ECB/2001/18.

De statistiska uppgifterna skall rapporteras i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifterna avseende föregående referensmånad. Revideringar kan även förekomma till följd av t.ex. misstag, omklassificeringar, förbättrade rapporteringsförfaranden etc. som avser uppgifter före den föregående referensmånaden.

Följande allmänna regler skall tillämpas:

a)	Om de nationella centralbankerna reviderar uppgifter som avser den period som föregår förra referensmånaden skall de lämna förklaringar för detta till ECB.

b)	De nationella centralbankerna skall även lämna förklaringar till större revideringar.

c)	Vid överföring av reviderade uppgifter skall de nationella centralbankerna beakta den fastställda tidsramen för den regelbundna rapporteringen av MIR-statistik. Särskilda revideringar skall rapporteras utanför den månadsvisa produktionsperioden.

I fall där MIR-rapporteringen de facto uppgår till mindre än 100 procent på grund av att man använder ett urval, skall de nationella centralbankerna göra en uppräkning av volymerna på de nya avtalen så att 100 procents täckning uppnås.

Artikel 17

Statistik över betalningar

De nationella centralbankerna skall rapportera statistik avseende betalningar i enlighet med del 13 i bilaga III till denna riktlinje. Denna skall omfatta i) uppgifter om betalningstransaktioner och -struktur, såsom framgår av tabellerna 4–9, ii) relaterad information om MFI:s och kreditinstituts balansräkningsposter samt strukturell information om kreditinstitut, såsom framgår av tabellerna 1–3.

Stockuppgifter skall rapporteras för alla poster i tabellerna 1–4 och 7. Alla stockuppgifter avser ställningen vid periodens utgång, utom posterna i tabell 2 som avser ”genomsnitt för den senaste uppfyllandeperioden”. Bruttoflöden skall rapporteras för posterna i tabellerna 5, 6, 8 och 9 som avser uppgifter om betalningstransaktioner.

De nationella centralbankerna skall rapportera historiska uppgifter för alla poster.

Serierna skall rapporteras till ECB årsvis, oavsett uppgiftsfrekvensen. Uppgifternas frekvens skall vara årsvis för alla poster i tabellerna 4–9. Information om MFI:s balansräkningar i tabell 1 skall vara månadsvis. Information om kreditinstituts balansräkningar som framgår av tabellerna 2 och 3 skall rapporteras kvartalsvis utom för sådana poster som avser ställning gentemot nationella centralbanker och poster som avser institut för elektroniska pengar, som skall rapporteras årsvis. Strukturell information om kreditinstitut i tabell 3 skall rapporteras årsvis. Vad gäller tabellerna 1–3 får de nationella centralbankerna, om tillgängligheten på uppgifterna är mycket begränsad, överföra ett minimum av uppgifter för att säkerställa en korrekt publicering på utsatt tid.

Uppgifterna skall åtminstone omfatta

—	månadsserier: en observation som avser ställningen i slutet av december,

—	kvartalsserier: en observation som avser årets fjärde kvartal,

—	årsvisa serier: en observation som avser ställningen i slutet av december.

ECB skall för varje år meddela de nationella centralbankerna de exakta dagarna för uppgiftsöverföringarna för varje produktionsomgång. De nationella centralbankerna får överföra faktiska uppgifter antingen före den första produktionsomgången, förutsatt att ECB bekräftat att man är beredd att ta emot uppgifter, eller vid någon annan tidpunkt under produktionsomgången.

I avsaknad av faktiska uppgifter skall de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.

Uppgiftslämnarna eller de nationella centralbankerna får genomföra revideringar baserade på nya beräkningar eller skattningar. De nationella centralbankerna skall överföra revideringar till ECB som en del av produktionsomgångarna, helst under den första delen av produktionsomgången.

ECB skall skicka föregående års förklaringar till de nationella centralbankerna i Word-format innan den första produktionsomgången startar, och dessa skall kompletteras och/eller rättas och returneras till ECB. I dessa förklaringar skall de nationella centralbankerna i detalj förklara avvikelser från kraven och om möjligt visa konsekvenserna av detta för uppgifterna.

Artikel 18

Statistik över investeringsfonders tillgångar och skulder

a)   Allmänt

De nationella centralbankerna skall rapportera statistik över investeringsfonders tillgångar och skulder i enlighet med del 14 i bilaga III till denna riktlinje för var och en av följande undersektorer: aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder, hedgefonder och övriga fonder, d.v.s. efter typ av investeringar, och dessa skall sedan delas upp ytterligare efter öppna och slutna fonder, d.v.s. efter typ av investeringsfond. När det gäller investeringsfonder uppdelade efter typ av investeringar, skall fonderna inordnas under den kategori i vilken de huvudsakligen placerar.

Dessa krav gäller såväl stockuppgifter vid månadsslut och kvartalsslut samt även månads- och kvartalsvisa flödesjusteringar (14).

b)   Flödesjusteringar

De nationella centralbankerna skall rapportera separata uppgifter till ECB om justeringar för omvärderingar på grund av pris- och valutakursförändringar samt justeringar för omklassificeringar enligt vad som framgår av del 14 i bilaga III och i enlighet med bilaga V till den här riktlinjen.

Finansiella transaktioner och därmed justeringar skall beräknas i enlighet med ENS 95, där så är möjligt kallad ”ENS 95-metoden”. De nationella centralbankerna får göra avsteg från ENS 95 p.g.a. avvikande nationell praxis i enlighet med förordning ECB/2007/8. Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får justeringar för omvärderingar beräknas i enlighet med en gemensam metod för Eurosystemet, d.v.s. metoden för härledning av flöden i enlighet med bilaga V till denna riktlinje.

c)   Innehavaraktier

Om de uppgifter om innehavaraktier som rapporteras av investeringsfonder, MFI och/eller andra OFI än investeringsfonder i enlighet med bilaga I till förordning ECB/2007/8 är ofullständiga eller ännu inte tillgängliga, skall de nationella centralbankerna tillhandahålla uppgifter om innehavaraktier i form av välgrundade skattningar enligt den geografiska och sektorvisa uppdelning som framgår av del 14 tabell 1 i bilaga III till denna riktlinje.

d)   Memorandumposter

Om statistiska uppgifter föreligger, inbegripet välgrundade skattningar, skall de nationella centralbankerna månadsvis rapportera ytterligare statistiska uppgifter i enlighet med tabell 1 i del 14 i bilaga III till denna riktlinje.

De nationella centralbankerna skall till ECB rapportera månatliga stockuppgifter avseende investeringsfonder samt justeringar för omvärderingar och omklassificeringar före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. Samma tidsfrist gäller även för rapporteringen av memorandumposter.

De nationella centralbankerna skall till ECB rapportera kvartalsvisa stockuppgifter avseende investeringsfonder samt justeringar för omvärderingar och omklassificeringar före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

Följande allmänna regler skall gälla för revideringar av månadsvisa och kvartalsvisa uppgifter:

a)	Revideringarna skall genomföras så att de månadsvisa och kvartalsvisa uppgifterna stämmer överens.

b)

Under de normala produktionsperioderna, d.v.s. från den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av referensmånaden/referenskvartalet till den dag då uppgifterna sänds tillbaka till de nationella centralbankerna, får de nationella centralbankerna revidera de uppgifter som avser det föregående referenskvartalet, de två månaderna som föregår kvartalet samt även månaderna efter det föregående referenskvartalet.

c)	Utanför de normala produktionsperioderna får de nationella centralbankerna även revidera uppgifter som avser referensperioder som föregår de två månaderna som föregår det föregående referenskvartalet, t.ex. vid misstag, omklassificeringar eller förbättrade rapporteringsförfaranden.

För att säkerställa kvaliteten på euroområdets statistik över investeringsfonder skall de nationella centralbankerna, om de beviljar undantag för de minsta investeringsfonderna i enlighet med artikel 3.1 i förordning ECB/2007/8, när de månads- och kvartalsvis sammanställer och rapporterar investeringsfondernas tillgångar och skulder till ECB, räkna upp till 100 procents täckning för dessa investeringsfonder, både avseende stockar och justeringar för omvärderingar.

De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:

a)

Om uppgifter om uppdelningar saknas skall skattningar göras utifrån relationstal för den undersektor som investeringsfonden tillhör; om t.ex. en öppen obligationsfond räknas som ”tail” och endast uppgifter om av investeringsfonden utgivna andelar samlas in, skall den uppdelning som saknas härledas genom användning av strukturen på kategorin öppna obligationsfonder.

b)	Ingen av investeringsfondernas undersektorer (t.ex. öppna fastighetsfonder, slutna fastighetsfonder etc.) exkluderas helt.

Enligt artikel 3.2 i förordning ECB/2007/8 får undantag beviljas för sådana investeringsfonder som p.g.a. nationella räkenskapsregler värderar sina tillgångar mer sällan än kvartalsvis. Trots att sådana undantag existerar skall de månads- och kvartalsvisa uppgifterna om investeringsfonder som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB alltid inkludera uppgifter avseende dessa investeringsfonder.

Om den kombinerade metoden som anges i bilaga I i förordning ECB/2007/8 tillämpas, skall de nationella centralbankerna härleda aggregerade kvartalsvisa uppgifter om tillgångar och skulder i undersektorerna för investeringsfonderna enligt tabell 1 i del 14 i bilaga III till denna riktlinje i enlighet med följande:

a)

För värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder skall de nationella centralbankerna sammanlänka den information som tillhandahålls värdepapper för värdepapper med den information som härleds från CSDB eller kompatibla nationella värdepappersdatabaser. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper skall användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper i investeringsfonden. Om identifikationskoderna inte finns i CSDB eller kompatibla nationella värdepappersdatabaser, eller om den information som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt tabell 1 i del 14 i bilaga III till den här riktlinjen inte kan erhållas från CSDB eller kompatibla nationella värdepappersdatabaser, skall den nationella centralbanken skatta de uppgifter som saknas. De nationella centralbankerna får också samla in uppgifter värdepapper för värdepapper om sådana värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder genom att använda egna interna identifikationskoder.

b)

De nationella centralbankerna skall aggregera uppgifterna om de värdepapper som härletts under a) och lägga dem till den information som rapporteras för värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder för att ta fram aggregat för i) värdepapper andra än aktier, uppdelade efter löptid, valuta och motpart, ii) aktier och andra ägarandelar, uppdelade efter instrument och motpart samt iii) summa utgivna andelar i investeringsfonder.

c)

De nationella centralbankerna skall härleda nödvändig statistisk information om investeringsfondernas tillgångar och skulder genom att sammanföra uppgifterna om de värdepapper som härletts under b) och de tillgångar och skulder andra än värdepapper som insamlats från enskilda inhemska investeringsfonder.

d)	De nationella centralbankerna skall aggregera tillgångar och skulder hos alla investeringsfonder med hemvist i en medlemsstat som tillhör samma undersektor.

Detta skall även gälla om de nationella centralbankerna månadsvis samlar in uppgifter om investeringsfonders tillgångar och skulder i enlighet med artikel 6.3 i förordning ECB/2007/8.

I enlighet med artikel 6.1 b i förordning ECB/2007/8 skall de nationella centralbankerna månadsvis insamla uppgifter om av investeringsfonderna utgivna andelar. Under referensmånader som inte är den sista månaden i kvartalet skall de nationella centralbankerna skatta månadsuppgifter för investeringsfonders tillgångar och skulder andra än utgivna andelar i investeringsfonder, baserat på den insamlade månads- och kvartalsvisa uppgifterna, om inte uppgifter samlas in månadsvis i enlighet med artikel 6.3 i förordning ECB/2007/8.

I möjligaste mån skall de nationella centralbankerna göra skattningar för varje enskild investeringsfond. Alternativt kan de nationella centralbankerna göra skattningar efter olika undersektor för investeringsfonder eller anmoda ECB att göra skattningarna. I det senare fallet får ECB begära ytterligare information som t.ex. uppgifter fond för fond eller värdepapper för värdepapper.

Värderings- och redovisningsreglerna i förordning ECB/2007/8 skall också gälla när de nationella centralbankerna rapporterar uppgifter om investeringsfonder till ECB. För poster som är föremål för upplupen ränta skall dock följande regler tillämpas

a)	”värdepapper andra än aktier” inkluderar upplupen ränta,

b)	”inlåning och lånefordringar” samt ”inlåning och lån som har erhållits” exkluderar upplupen ränta som återfinns under övriga tillgångar/skulder.

De nationella centralbankerna skall förklara orsakerna bakom större revideringar. Därutöver skall de nationella centralbankerna förse ECB med förklaringar till justeringar för omklassificering. De nationella centralbankerna skall också tillhandahålla förklaringar avseende sådana revideringar som framgår av artikel 18.3 c i denna riktlinje.

Enligt artikel 5.3 i förordning ECB/2007/8 får de nationella centralbankerna tillåta att investeringsfonder rapportera sina tillgångar och skulder som en grupp, förutsatt att detta leder till resultat som liknar rapportering fond för fond. Investeringsfonder som rapporterar som grupp skall tillhöra samma undersektor, t.ex. slutna fastighetsfonder eller öppna fastighetsfonder.

De nationella centralbankerna skall årligen tillhandahålla ECB antingen i) indikatorer som analyserar täckning och kvalitet på de berörda värdepapperena i CSDB i enlighet med anvisningarna i CSDB Manual of Procedures eller ii) den information som behövs för att härleda indikatorerna avseende täckning och kvalitet.

Nationella centralbanker som använder nationella värdepappersdatabaser skall en gång per år överföra aggregerade resultat som omfattar ett kvartal och minst två statistiskt sett signifikanta undersektorer för investeringsfonder till ECB. Dessa aggregerade resultat skall inte avvika mer än 5 procent från de resultat som skulle ha uppnåtts om CSDB använts. Detta gäller för information som inte rapporteras av investeringsfonder.

Ovannämnda information skall överföras till ECB före februari månads utgång varje år, med uppgifterna per slutet av december föregående år som referens.

Artikel 19

Listan över MFI för statistiska ändamål

De variabler som samlas in för att upprätta och upprätthålla listan över MFI för statistiska ändamål som framgår av artikel 3 i förordning ECB/2001/13 specificeras i del 1 i bilaga VI till denna riktlinje.

De nationella centralbankerna skall rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI till denna riktlinje, antingen när det sker förändringar i MFI-sektorn eller när det sker förändringar i befintliga MFI:s attribut. Förändringar i MFI-sektorn uppstår när ett institut tillträder MFI-sektorn (d.v.s. när ett MFI bildas som resultat av en sammanslagning, när nya juridiska enheter skapas till följd av en uppdelning av ett befintligt MFI, när ett nytt MFI etableras eller när en enhets status förändras så att ett tidigare icke-MFI blir ett MFI) eller om ett befintligt MFI lämnar MFI-sektorn (d.v.s. när ett MFI omfattas av en sammanslagning, när ett MFI köps upp av ett annat institut, när ett befintligt MFI delas upp i olika juridiska enheter, när en enhets status förändras så att ett tidigare MFI blir ett icke-MFI eller när ett MFI träder i likvidation).

Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras skall alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna. Vid rapportering av ett institut som lämnar MFI-sektorn och som inte ingår i någon sammanslagning skall de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, d.v.s. ”delete”, och MFI:s identifieringskod, d.v.s. variabeln ”mfi_id”).

De nationella centralbankerna skall inte återanvända identifieringskoderna för sådana MFI som strukits för nya MFI. Om detta inte kan undvikas skall den nationella centralbanken samtidigt skicka en skriftlig förklaring till ECB (och använda ”object_request”-typen ”mfi_req_realloc”).

När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna skall använda Unicode för att alla specialtecken skall kunna visas korrekt när information mottas från ECB via Register of Institutions and Assets Database (RIAD) Data Exchange System.

Innan uppdateringar överförs till ECB skall de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt del 2 avsnitt 1–10 i bilaga VI till denna riktlinje.

De nationella centralbankerna skall om möjligt rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI till denna riktlinje till ECB så snart det sker förändringar i MFI-sektorn eller när det sker förändringar i befintliga MFI:s attribut.

Om detta inte är möjligt skall de nationella centralbankerna lämna en skriftlig förklaring till varför händelsen inte genast rapporterades till ECB.

De nationella centralbankerna skall sända uppdateringar i formatet XML via RIAD Data Exchange System i enlighet med anvisningarna i dokumentet ”Exchange Specification for the RIAD Data Exchange System”. Om RIAD Data Exchange System inte skulle fungera skall uppdateringarna överföras i XML-format via Cebamail-konto N13. Om Cebamail-systemet inte är i drift för filöverföring av MFI-uppdateringar eller -rättelser, skall de nationella centralbankerna överföra dessa filer via e-post i XML-format till följande adress: birs@ecb.int.

När överföringar görs manuellt skall de nationella centralbankerna utföra tillräckliga kontroller för att minimera fel i hanteringen och säkerställa tillförlitlighet och överensstämmelse för de MFI-uppdateringar som rapporteras via RIAD Data Exchange System.

När ECB tar emot uppdateringar skall den genast utföra verifieringskontrollerna enligt del 2 avsnitten 1–11 i bilaga VI till den här riktlinjen.

ECB skall omedelbart skicka tillbaka till de nationella centralbankerna i) en mottagningsbekräftelse som innehåller kortfattad information om de MFI-uppdateringar som har behandlats och som framgångsrikt genomförts i MFI-datasetet och/eller ii) ett felmeddelande som innehåller detaljerad information om MFI-uppdateringarna och de verifieringskontroller som misslyckats. I enlighet med del 2 avsnitten 1–11 i bilaga VI till denna riktlinje skall ECB genomföra begärda uppdateringar som är ofullständiga, felaktiga eller saknas helt eller delvis, eller avvisa dem.

Vid mottagandet av en felanmälan skall de nationella centralbankerna omedelbart vidta åtgärder för att överföra rättad information. Om korrekt information är avhängig av uppdateringar som sänts av andra nationella centralbanker under den senaste månaden och därför inte är tillgängliga på ECB:s hemsida, skall de nationella centralbankerna kontakta ECB via Cebamail-konto ”N13” och uppge exakt vilken information de behöver.

ECB skall göra en förteckning över alla ändringar som gjorts i listan över MFI varje ECB–arbetsdag kl. 17.00 medeleuropeisk tid (MET) och ställa denna till alla nationella centralbankers förfogande. Meddelandet skall innehålla fullständiga uppgifter om var och en av följande ändringar som rapporterats av de nationella centralbankerna: i) nya MFI, ii) ändrade MFI, iii) strukna MFI, iv) återanvändning av MFI-identifieringskoder, v) ändring av MFI-identifieringskoder samt vi) ändring av MFI-identifieringskoder som inbegriper återanvändning.

Kl. 17.00 medeleuropeisk tid varje ECB–arbetsdag skall ECB göra en kopia av MFI-datasetet och göra denna tillgänglig på ECB:s webbplats. Alla MFI-poster skall visas, oavsett huruvida de överensstämmer med posterna för kvalificerade motparter för penningpolitiska operationer, MPEC (Monetary Policy Eligible Counterparties) eller inte.

Den sista ECB–arbetsdagen i varje månad skall ECB göra en kopia av MFI-datasetet tillsammans med en variabel från MPEC-datasetet, d.v.s. variabeln ”kassakrav”, som anger huruvida kreditinstitut hemmahörande i euroområdet, per kl. 17.00 MET, omfattas av kassakrav eller inte. Kopian skall inte innehålla några inkonsekventa MFI-MPEC-poster, d.v.s. att kreditinstitut med hemvist i euroområdet visas i MFI-datasetet men inte i MPEC-datasetet eller tvärtom. ECB skall offentliggöra en lista över MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut dagen efter det att kopian upprättats. Om kopian tas på fredag kl. 17.00 MET kommer alltså ECB att publicera den uppdaterade informationen på lördag kl. 12.00 MET.

Samtidigt som listan över MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut publiceras på ECB:s webbplats skall ECB även översända den till de nationella centralbankerna via RIAD Data Exchange System.

Artikel 20

Förteckning över investeringsfonder för statistiska ändamål

De variabler som samlas in för att ta fram och upprätthålla listan över investeringsfonder för statistiska ändamål som anges i artikel 4 i förordning ECB/2007/8 specificeras i bilaga VII till denna riktlinje.

De nationella centralbankerna skall rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VII till denna riktlinje, antingen när det sker förändringar i investeringsfondssektorn eller när det sker förändringar i befintliga investeringsfonders attribut. Förändringar i investeringsfondssektorn uppstår när ett institut tillträder investeringsfondssektorn eller om ett befintligt institut lämnar den.

De nationella centralbankerna skall härleda uppdateringar genom att jämföra sina nationella förteckningar över investeringsfonder per slutet av två på varandra följande kvartalsslut, d.v.s. förändringar under ett kvartal skall inte beaktas.

Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras skall alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna.

Vid rapportering av ett institut som lämnar investeringsfondssektorn skall de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, d.v.s. ”delete”, och investeringsfondens identifieringskod, d.v.s. variabeln ”if_id”.

En gång per år, med den 31 december som referensdatum, skall de nationella centralbankerna översända en XML-fil för att rapportera NAV-värdet (net asset value) för varje enskild investeringsfond. Detta innebär att NAV-värdet skall rapporteras separat från förändringar av andra investeringsfondsattribut. För alla investeringsfonder skall följande information tillhandahållas – typ av meddelande, d.v.s. if_req_nav, investeringsfondens unika identifieringskod, NAV-värdet och det berörda NAV-datumet.

För varje referensdatum skall information om nya investeringsfonder eller ändringar av befintliga investeringsfonders identifieringskod översändas till ECB innan NAV-informationen sänds.

Om möjligt skall de nationella centralbankerna inte återanvända identifieringskoderna för sådana investeringsfonder som strukits för nytillkomna investeringsfonder. Om detta inte kan undvikas skall den nationella centralbanken skicka en skriftlig förklaring till ECB via Cebamail-konto N13 samtidigt med posten som rör investeringsfonden (och använda ”object_request”-kategorin ”if_req_realloc”).

När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna skall använda Unicode för att alla specialtecken skall kunna visas korrekt när information mottas från ECB via RIAD Data Exchange System.

Innan uppdateringar översänds till ECB skall de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt del 3 i bilaga VII till den här riktlinjen.

De nationella centralbankerna skall rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VII till denna riktlinje till ECB, åtminstone på kvartalsbasis, inom två månader efter referensdatumet. Variabeln avseende NAV-värdet skall dock uppdateras på årsbasis för alla investeringsfonder, senast två månader efter referensdatumet sista december.

De nationella centralbankerna skall sända uppdateringar i filformatet XML via överföringskanalen ESCB-Net i enlighet med anvisningarna i dokumentet ”Exchange Specification for the RIAD Data Exchange System”. ECB kommer sedan att bearbeta uppgifterna via RIAD Data Exchange System. Om ESCB-Net och/eller RIAD Data Exchange System inte skulle fungera skall uppdateringarna överföras i XML-format via Cebamail-konto N13. Om Cebamail-systemet inte är i drift för filöverföring av uppdateringar eller rättelser avseende investeringsfonder, skall de nationella centralbankerna översända dessa filer via e-post i XML-format till följande adress: birs@ecb.int.

När överföringar görs manuellt skall de nationella centralbankerna göra tillräckliga kontroller för att minimera fel i hanteringen och säkerställa tillförlitlighet och överensstämmelse för de uppdateringar avseende investeringsfonder som rapporteras via RIAD Data Exchange System.

När ECB tar emot uppdateringar skall den genast utföra verifieringskontrollerna enligt del 3 i bilaga VII till denna riktlinje.

ECB skall omedelbart skicka tillbaka till de nationella centralbankerna i) en mottagningsbekräftelse som innehåller kortfattad information om uppdateringarna avseende investeringsfonder som har behandlats och som framgångsrikt genomförts i datasetet över investeringsfonder och/eller ii) ett felmeddelande som innehåller detaljerad information om uppdateringarna avseende investeringsfonder och de verifieringskontroller som misslyckats. I enlighet med del 3 i bilaga VII skall ECB genomföra begärda uppdateringar som är ofullständiga, felaktiga eller saknas helt eller delvis, eller avvisa dem.

Vid mottagandet av en felanmälan skall de nationella centralbankerna omedelbart vidta åtgärder för att överföra rättad information. Om åtgärder inte kan vidtas omedelbart skall de nationella centralbankerna ha maximalt fyra arbetsdagar efter utgången av tidsfristen för rapportering, d.v.s. fram till 17.59 MET den fjärde arbetsdagen, på sig för att rapportera rättad information.

Klockan 18.00 MET den fjärde arbetsdagen efter utgången av tidsfristen för rapportering av uppdateringar skall ECB göra en kopia av datasetet avseende investeringsfonder, exklusive sådana uppgifter som är hemliga och NAV-variabeln. Den uppdaterade informationen blir tillgänglig kl. 12.00 MET påföljande dag. Om kopian tas på fredag kl. 18.00 MET skall ECB publicera den uppdaterade informationen på lördag kl. 12.00 MET.

ECB skall inte publicera uppgifter som markerats som hemliga.

ECB skall inte publicera NAV-värdet för de olika investeringsfonderna. Istället skall ECB, baserat på NAV-värdet, införa olika storleksklasser och inordna de olika investeringsfonderna i rätt klass.

Samtidigt som listan över investeringsfonder publiceras på ECB:s webbplats skall ECB även översända den till de nationella centralbankerna via RIAD Data Exchange System.

Artikel 21

Kontroll

Utan att det påverkar ECB:s rättigheter i fråga om kontroll enligt förordning (EG) nr 2533/98 och förordning ECB/2001/13, skall de nationella centralbankerna övervaka och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande.

Artikel 22

Överföringsstandarder

De nationella centralbankerna skall använda ESCB-Net som tillhandahålls av ECBS för den elektroniska överföringen av de statistiska uppgifter som ECB behöver. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter skall vara det standardformat som beslutats av statistikkommittén. Andra metoder får dock användas som reservlösning för överföringen av statistiska uppgifter om ECB i förväg godkänt detta.

Artikel 23

Förenklat ändringsförfarande

Med beaktande av statistikkommitténs synpunkter får ECB:s direktion göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till denna riktlinje som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna.

Artikel 24

Offentliggörande

De nationella centralbankerna skall inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten för euroområdet förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter skall de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB skall de återges troget mot originalet.

Artikel 25

Upphävande

Riktlinje ECB/2003/2 skall upphöra att gälla.

Artikel 26

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den tredje dagen efter det att förordning ECB/2007/8 träder ikraft.

Artikel 27

Adressater

Denna riktlinje skall tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

---

(1)  EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning ECB/2006/20 (EUT L 2, 5.1.2007, s. 3).

(2)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

(3)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 24. Förordningen ändrad genom förordning ECB/2004/21 (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42).

(4)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(5)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(6)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG (EUT L 224, 16.8.2006, s. 1).

(7)  EUT L 58, 3.3.2003, s. 1.

(8)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

(9)  I princip skall balansräkningen göras per den sista kalenderdagen i månaden/kvartalet, utan beaktande av lokala helgdagar. I många fall är detta inte möjligt och balansräkningen görs per slutet av den sista arbetsdagen i enligt med nationella marknads- eller redovisningsregler.

(10)  d.v.s. transaktioner

(11)  d.v.s. inkludering eller exkludering av MFI om verksamheten har överförts till eller från MFI-sektorn.

(12)  d.v.s. sammanslagningar och förvärv.

(13)  Europeiska monetära institutet, Money and Banking Statistics Compilation Guide – Guidance provided to NCBs for the compilation of money and banking statistics for submission to the ECB (Riktlinje för sammanställning av penningmängds-och bankstatistik – anvisningar för nationella centralbankers rapportering av penningmängds- och bankstatistik till ECB), finns på www.ecb.int.

(14)  I princip skall tillgångar och skulder anges per den sista kalenderdagen i månaden eller kvartalet, utan beaktande av lokala helgdagar. I många fall kommer detta dock inte att vara möjligt och tillgångar och skulder kommer att anges per slutet av den sista arbetsdagen i enlighet med nationella marknads- eller redovisningsregler.

---

---

---

---

---

---

---

---

---