BILAGA I

Uppgifter enligt artikel 3.1

—	:	på bulgariska	:	”Baby beef” (Регламент (ЕО) № 1577/2007)
—	:	på spanska	:	”Baby beef” (Reglamento (CE) no 1577/2007)
—	:	på tjeckiska	:	”Baby beef” (Nařízení (ES) č. 1577/2007)
—	:	på danska	:	”Baby beef” (Forordning (EF) nr. 1577/2007)
—	:	på tyska	:	”Baby beef” (Verordnung (EG) Nr. 1577/2007)
—	:	på estniska	:	”Baby beef” (Määrus (EÜ) nr 1577/2007)
—	:	på grekiska	:	”Baby beef” (Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 1577/2007)
—	:	på engelska	:	”Baby beef” (Regulation (EC) No 1577/2007)
—	:	på franska	:	”Baby beef” (Règlement (CE) no 1577/2007)
—	:	på italienska	:	”Baby beef” (Regolamento (CE) n. 1577/2007)
—	:	på lettiska	:	”Baby beef” (Regula (EK) Nr. 1577/2007)
—	:	på litauiska	:	”Baby beef” (Reglamentas (EB) Nr. 1577/2007)
—	:	på ungerska	:	”Baby beef” (1577/2007/EK rendelet)
—	:	på maltesiska	:	”Baby beef” (Regolament (KE) Nru 1577/2007)
—	:	på nederländska	:	”Baby beef” (Verordening (EG) nr 1577/2007)
—	:	på polska	:	”Baby beef” (Rozporządzenie (WE) nr 1577/2007)
—	:	på portugisiska	:	”Baby beef” (Regulamento (CE) n.o 1577/2007)
—	:	på rumänska	:	”Baby beef” (Regulamentul (CE) nr. 1577/2007)
—	:	på slovakiska	:	”Baby beef” (Nariadenie (ES) č. 1577/2007)
—	:	på slovenska	:	”Baby beef” (Uredba (ES) št. 1577/2007)
—	:	på finska	:	”Baby beef” (Asetus (EY) N:o 1577/2007)
—	:	på svenska	:	”Baby beef” (Förordning (EG) nr 1577/2007)

BILAGA II

Utfärdande organ:

—	Republiken Kroatien: Croatian Livestock Center, Zagreb, Kroatien.

—	Bosnien och Hercegovina:

—	F.d. jugoslaviska Republiken Makedonien: Univerzitet Sv. Kiril I Metodij, Institut za hrana, Fakultet za veterinarna medicina, ”Lazar Pop-Trajkov 5-7”, 1000 Skopje

—	Montenegro: Veterinary Directorate, Bulevar Svetog Petra Cetinjskog br.9, 81000 Podgorica, Montenegro

—	Serbiens tullområde (1): ”YU Institute for Meat Hygiene and Technology, Kacanskog 13, Belgrade, Yugoslavia.”

—	Kosovos tullområde:

---

(1)  Med undantag för Kosovo enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA V

BILAGA VI

BILAGA VII

BILAGA VIII

BILAGA IX

Meddelande om importlicenser (utfärdade) – förordning (EG) nr 1577/2007

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1577/2007

Produktkvantiteter för vilka importlicenser har utfärdats

Från: … Till: …

Löpnummer	Produktkategori (er) (1)	Kvantitet (kilogram produktvikt eller djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

---

(1)  Produktkategori(er) enligt bilaga II.A till förordning (EG) nr 1445/95

BILAGA X

Meddelande om importlicenser (outnyttjade kvantiteter) – förordning (EG) nr 1577/2007

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1577/2007

Produktkvantiteter för vilka importlicenser inte utnyttjades

Från: … Till: …

Löpnummer	Produktkategori (er) (1)	Outnyttjade kvantiteter (kilogram produktvikt eller djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

---

(1)  Produktkategori(er) enligt bilaga II.A till förordning (EG) nr 1445/95

BILAGA X

Meddelande om produktkvantiteter som övergått till fri omsättning – förordning (EG) nr 1577/2007

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1577/2007

Produktkvantiteter för vilka importlicenser inte utnyttjades

Från: … Till: …

Löpnummer	Produktkategori (er) (1)	Outnyttjade kvantiteter (kilogram produktvikt eller djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

---

(1)  Produktkategori(er) enligt bilaga II.A till förordning (EG) nr 1445/95

BILAGA I

DET FEMÅRIGA STATISTISKA PROGRAMMET: ÖVERGRIPANDE FRÅGOR

Denna bilaga berör övergripande aspekter av strategisk betydelse för gemenskapsstatistikens utveckling på medellång och lång sikt. Här beskrivs för det första hur politiken för statistik i sig bidrar till europeisk integration, för det andra det europeiska statistiksystemets egenskaper samt samarbetet med användare och producenter, för det tredje de huvudsakliga instrument som gemenskapsmyndigheten använder i samarbete med de nationella myndigheterna. För var och en av dessa aspekter sammanfattas i denna bilaga de viktigaste mål som ska nås och de initiativ som ska tas under denna femårsperiod.

1.   Statistikens roll i den europeiska integrationen

Tillförlitliga statistiska uppgifter om det ekonomiska, sociala och miljörelaterade läget inom EU och deras komponenter på nationell och regional nivå, är en oundgänglig förutsättning för den europeiska integrationsprocessen. Därigenom förses EU:s institutioner, medlemsstaterna och medborgarna med de objektiva instrument som krävs för att avgöra behov av och framsteg inom europeiska politiska initiativ. Harmoniserad och jämförbar statistik är också oumbärlig för allmänhetens förståelse av Europa, för medborgarnas deltagande i debatten och den demokratiska processen när det gäller Europas framtid och för de ekonomiska aktörernas deltagande i den inre marknaden.

Fördjupningen och utvidgningen av unionen återspeglas i själva det europeiska statistiksystemet. Strategierna och åtgärderna inom det europeiska statistiksystemet omfattar fortlöpande harmonisering av begrepp, definitioner och metoder och, om så krävs, att framställningsprocesserna integreras och gemensamma interoperabla system införs. Det europeiska statistiksystemet behöver emellertid vidareutveckla sina strukturer, strategier och åtgärder för att kunna säkerställa att systemet upprätthåller och utvecklar den kvalitet och effektivitet som krävs för att tillgodose alla användares behov. Forskning inom officiell statistik kan bl.a. bidra till att ytterligare utveckla gemenskapsstatistikens infrastruktur, effektivitet och kvalitet.

Programmets mål utgörs av följande:

—

Det ”gemensamma statistikspråkbruket” för begrepp, klassificeringar och metoder ska harmoniseras ytterligare, utvecklas och genomföras. Bland viktigare åtgärder inom detta område finns översyn av det europeiska nationalräkenskapssystemet och genomförande av näringsgrensindelningen Nace rev. 2 i Europeiska gemenskapen.

—	Ett europeiskt statistikregister över multinationella företagsgrupper ska upprättas och integreras i statistikframställningsprocesserna.

—

Standarder och gemensamma instrument för effektivt och säkert utbyte av statistiska data och metadata i det europeiska statistiksystemet ska vidareutvecklas och införas i samarbete med andra berörda kommissionsavdelningar, Europeiska centralbankssystemet och internationella organisationer. Dessa standarder ska upprätthållas inom alla berörda områden.

—	Ett metadataregister som är tillgängligt för såväl användare som producenter och som kopplar samman data och metadata inom hela dataproduktionscykeln ska utarbetas och införas.

—	Ökad användning av Internet, inte endast för spridning till slutanvändarna utan också inom andra delar inom statistikframställningsprocessen, ska främjas.

—

Metoder och instrument för harmoniserad hantering av sekretessen inom det europeiska statistiksystemet ska utvecklas och införas. I synnerhet ska harmoniserade metoder införas och utvecklas för att bereda godkända forskare optimal tillgång till avidentifierade mikrodata som samlats in för att framställa gemenskapsstatistik. Risken att uppgifter lämnas ut ska bedömas på lämpligt sätt och tekniska metoder ska utvecklas för att underlätta tillgång till och utbyte av statistiska uppgifter.

—	Metoder för utbyte av instrument inom det europeiska statistiksystemet ska utarbetas, och användningen av programvara med öppen källkod ska för detta ändamål främjas.

—	Metoder ska införas för att förbättra den operativa användningen av forskningsresultaten inom officiell statistik.

2.   Relationer med intressenter

2.1   Det europeiska statistiksystemet

Eurostat ansvarar för att säkerställa framställning av gemenskapsstatistik för EU:s politiska ändamål. En effektiv framställning av den gemenskapsstatistik som omfattas av detta program, där medlemsstatens myndigheter ansvarar för framställning av harmoniserad nationell statistik och Eurostat ansvarar för framställning av gemenskapsstatistik på grundval av de uppgifter som huvudsakligen tillhandahålls av de nationella statistikmyndigheterna kräver ett nära och samordnat samarbete. Detta samarbete uppnås genom det europeiska statistiksystemet.

Det europeiska statistiksystemet är det partnerskap som omfattar Eurostat, de nationella statistikinstituten och de övriga nationella statistikorgan som i varje medlemsstat ansvarar för att framställa och sprida europeisk statistik enligt principerna i uppförandekoden för europeisk statistik. Eurostat ska svara för den ledning och samordning av denna struktur som krävs för att se till att statistik tillhandahålls i rätt tid som stöd för EU:s politiska behov.

Utbyte av erfarenheter, goda metoder, kunnande och grundläggande tekniska metoder mellan medlemmarna av det europeiska statistiksystemet är också av grundläggande betydelse för att systemet ska fungera smidigt. Detta främjas genom utvecklingen av det europeiska programmet för statistikutbildning.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Kommissionen och medlemsstaterna ska ta lämpliga initiativ så att uppförandekoden för ekonomisk statistik iakttas.

—	Ett rådgivande organ för styrning av den europeiska statistiken ska inrättas för att komplettera ledningsstrukturen.

—	Kvalitetsmärkning av europeiska officiella statistiska aggregat ska undersökas i genomförbarhetsstudier för utveckling av lämpliga förfaranden, standarder och kriterier för detta.

—	Det europeiska programmet för statistikutbildning ska syfta till att förbättra den övergripande kvaliteten i europeisk statistik genom att höja statistikernas kvalifikationer, främja deras oberoende, uppmuntra både teoretisk och praktisk utbildning samt utbytet av goda metoder och erfarenheter.

2.2   Samarbete med användarna

En nära fortlöpande dialog med användarna av gemenskapsstatistiken om deras behov, faktiska användning och prioriteringar är nödvändig. Det pågående samarbetet med användarna är nyttigt och omfattar bl.a. verksamhet inom den europeiska rådgivande kommittén för statistik på det ekonomiska och sociala området (1), samarbete med europeiska företagarorganisationer och formella diskussioner med kommissionens avdelningar om det statistiska arbetsprogrammet. Då emellertid antalet användare av gemenskapsstatistik ökar och användarnas behov mer och mer skiljer sig åt kommer Eurostat att ytterligare stärka dialogen mellan det europeiska statistiksystemet och dess användare.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Avståndet mellan användare och producenter ska minskas genom att förbindelserna med olika grupper och nätverk av användare förbättras.

—	Proaktiva undersökningar av användarnas behov ska införas så att det europeiska statistiksystemet kan bli tillgodose uppkommande behov på ett effektivare sätt.

—	Den europeiska rådgivande kommittén för statistik på det ekonomiska och sociala området ska stärkas så att gemenskapsstatistiken kan bli mer användarinriktad.

2.3   Tekniskt samarbete med länder utanför EU

EU:s samverkan med närliggande länder och med andra regioner och länder i hela världen kräver tillförlitlig officiell statistik om ekonomiska och sociala förhållanden i dessa länder. Ett omfattande tekniskt samarbete pågår för att bygga upp dessa länders statistikkapacitet och tillhandahålla den statistik som krävs för förvaltningen av EU:s politik. Detta är i synnerhet fallet när det gäller kandidatländer. Samarbetet engagerar expertkunskap hos många partner i det europeiska statistiksystemet.

Målet under programperioden är

—	att utarbeta och genomföra regionala utvecklingsprogram och säkerställa en nära förbindelse mellan statistikåtgärderna och EU- programmens mer omfattande mål.

2.4   Samarbete med internationella organisationer

Statistik ska vara jämförbar inte endast mellan medlemsstaterna utan också på en generell internationell nivå, och många områden inom det europeiska statistiksystemet bygger på internationellt överenskomna metoder. I många fall tar det europeiska statistiksystemet ledningen och utvecklar standarder före de globala. I sådana fall är det väsentligt att de allmänna metoderna beaktar den europeiska utvecklingen. I det internationella samarbetet ingår också gemensam förvaltning av större projekt och samordning av arbetsprogram och uppgiftsinsamling för att undvika dubbelarbete.

Erfarenheten har visat att en samordnad, gemensam ståndpunkt är viktig för att EU:s prioriteringar ska få genomslag på dagordningen samt på utarbetande och harmonisering av de internationella statistiksystemen. Av detta skäl har initiativ tagits till fördjupade förberedelser och samordning av EU:s ståndpunkter inför internationella möten på hög nivå.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Att säkerställa att EU fortlöpande företräds och, i förekommande fall, samordnar sina ståndpunkter inom de viktigaste internationella statistikforumen och de områden som prioriteras för EU:s politik.

—	Att främja det internationella samarbetet och samordningen av arbetsprogrammen så att dubbelarbete undviks och jämförbarheten inom internationell statistik förbättras.

3.   Instrument

3.1   Förbättrad lagstiftning

I artikel 3.2 i förordning (EG) nr 322/97 anges tre typer av ”särskilda statistiska åtgärder” som kan användas för att genomföra gemenskapens statistiska program: för det första den lagstiftning som antagits i enlighet med medbeslutandeförfarandet, enligt vilket genomförandebefogenheter kan delegeras till kommissionen; för det andra de åtgärder som på mycket begränsade villkor kan vidtas direkt av kommissionen, där åtgärden inte får löpa längre än ett år, där de uppgifter som ska insamlas redan ska finnas tillgängliga eller kunna erhållas hos de ansvariga nationella myndigheterna och där alla ytterligare kostnader som uppkommer på nationell nivå ska bäras av kommissionen; för det tredje överenskommelser mellan Eurostat och medlemsstaternas myndigheter.

Antagande av lagstiftning i enlighet med fördragets bestämmelser ska normalt väljas som metod där insamling av statistik krävs. Detta ska grundas på en realistisk lagstiftningspolitik som överensstämmer med kommissionens politik för enklare och mer målinriktad lagstiftning. Nya lagstiftningsinitiativ ska ingående beredas tillsammans med intressenterna och de ska vara inriktade på användarbehov, undvika överdrivna bördor för uppgiftslämnarna samt vederbörligen beakta prioriteringar, kostnader och genomförandemöjligheter.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Initiativ ska tas på vissa områden där gemenskapsstatistik produceras regelbundet och som nått en tillräcklig utvecklingsgrad för att överenskommelser ska kunna ersättas med gemenskapslagstiftning.

—	Initiativ ska tas inom områden med komplicerad gemenskapslagstiftning för att kunna omarbeta och förenkla lagstiftningen vad gäller statistik.

—	Initiativ ska tas på de områden där gemenskapslagstiftningen inte effektivt avspeglar användarnas behov och prioriteringar eller det socioekonomiska och tekniska sammanhanget, för att upphäva eller omarbeta lagstiftning om statistik.

3.2   Övervakning av efterlevnaden

I gemenskapsstatistikens kvalitet ingår, utöver kraven på vetenskaplighet, det grundläggande kravet på efterlevnad av fördragets principer och sekundärlagstiftningen. En noggrann och systematisk övervakning av lagstiftningens tillämpning prioriteras därför. En allomfattande och enhetlig strategi för efterlevnad som är uppbyggd kring principerna om en realistisk lagstiftningspolitik och medlemsstaternas skyldighet att systematiskt tillämpa statistiklagstiftningen, ska tillämpas tillsammans med en enhetlig och systematisk övervakning av efterlevnaden. Nära kontakter med behöriga nationella myndigheter ingår under alla faser som en del av efterlevnadsförfarandet.

Målet under programperioden är

—	att säkerställa en systematisk övervakning av gemenskapslagstiftningens efterlevnad.

3.3   Ökad förmåga att tillgodose användarnas behov

För att kunna förbättra de statistiska tjänsterna till användarna och det europeiska statistiksystemets effektivitet i dess helhet, krävs det starkare inriktning på de grundläggande behoven inom europeisk politik. I särskilda fall kommer man att utgå från den europeiska statistikstrategin, som är en pragmatisk strategi för att underlätta sammanställning av de europeiska statistiska aggregat som är av särskild vikt för gemenskapens politik. Det europeiska statistiksystemets flexibilitet och förmåga att snabbt möta förändrade användarbehov måste därför stärkas.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Samanvändbarheten mellan alla statistiksystem ska förbättras, varigenom förmågan att tillgodose användarbehov genom att kombinera olika statistikkällor kommer att stärkas.

—	Användningen av ad hoc-moduler i gemenskapens undersökningar ska utökas i vissa fall, vilket kommer att öka lyhördheten inför nya behov.

—

Den differentiering av krav som beror på ländernas vikt i europeiska statistiska aggregat ska användas i större utsträckning, varigenom kostnaderna för vissa nationella myndigheter och bördan för deltagarna kommer att minska väsentligt. Dessutom kommer aktualiteten i EU:s statistiska aggregat att förbättras.

—	Europeisk sampling som syftar till att på europeisk aggregatnivå tillhandahålla uppgifter av hög kvalitet ska användas i vissa fall. Därigenom kommer samanvändbarhet och jämförbarhet att förbättras och produktionsförfarandena att stramas upp.

3.4   Ekonomiskt stöd till åtgärder som bidrar till gemenskapsmål

För att säkerställa att användarbehoven kan uppfyllas snabbt, kan kommissionen stödja framställningen av statistik och kapacitetsutbyggnaden inom det europeiska statistiksystemet genom att tilldela tjänsteavtal eller sluta avtal om anslag. Detta stöd kommer att beakta delningen av den ekonomiska bördan mellan EU:s budget och medlemsstaternas budgetar för genomförandet av programmet (och även enskilda medlemsstaters situation), särskilt i de fall där den europeiska statistikstrategin används.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Tjänsteavtal och avtal om anslag ska tilldelas i avsikt att säkerställa bästa möjliga utveckling av statistik och kapacitetsuppbyggnad inom det europeiska statistiksystemet där tillgängliga resurser används på bästa möjliga sätt.

—	Utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2) ska ansträngningar göras för att rationalisera och förenkla förfarandet för förvaltning av anslag.

3.5   Utnyttjande av expertkunskap hos partner för gemenskapsändamål

För att kunna uppnå det europeiska statistiksystemets mål och säkerställa den förbättring av program, förfaranden och produkter som krävs för att möta användarnas växande behov, krävs inte endast tillräckliga resurser utan också kreativitet och kompetens i hela det europeiska statistiksystemet. Nya vägar för att utforma den praktiska organisationen av viss verksamhet – användning av expertkunskap och bästa praxis när de finns tillgängliga – ska införas för att erhålla synergieffekter och förbättra den övergripande effektiviteten och kvaliteten.

Målet under programperioden utgörs av följande:

—

Gemensamma organisationer, instrument och förfaranden (t.ex. ESSnet – samarbetsnätverk mellan partnerna i det europeiska statistiksystemet, vars syfte är att undvika dubbelarbete och därigenom öka effektiviteten) ska inrättas eller utvecklas ytterligare, där nationella myndigheter och berörda EG-avdelningar deltar och där vissa medlemsstaters specialisering inom särskild statistikverksamhet underlättas till förmån för det europeiska statistiksystemet i dess helhet.

3.6   Spridning

Målen och instrumenten för spridning kommer att underkastas genomgripande förändringar under programperioden, något som inte endast på ett avgörande sätt kommer att ändra själva spridningsfunktionen, utan också kommer att få en avgörande inverkan på övriga steg i förfarandet för framställning av statistik.

Den snabba utvecklingen när det gäller kapaciteten på och tillgängligheten till Internet kommer att göra detta till det främsta instrumentet för att sprida statistiska uppgifter i framtiden. Det kommer att påtagligt öka den potentiella användarkretsen och sålunda skapa nya spridningsmöjligheter. Det kommer dessutom att skapa möjligheter för ett fördjupat samarbete mellan Eurostat och de nationella statistikinstituten. Genom Internet kommer emellertid också viktiga nya utmaningar att införas för ett användarvänligt framställningssätt av uppgifter som kommer att hjälpa användarna att finna, ta fram och förstå statistiken. Den nuvarande spridningen av publikationer på papper och via elektroniska medier som inte är kopplade till Internet kommer att behöva utvecklas till kompletterande spridningsinstrument. Lämpligt användarstöd och kontakter med användargrupper utgör viktiga delar av en effektiv spridning.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—	Eurostats webbplats ska utvecklas när det gäller innehåll, användarvänlighet och funktioner; den ska motsvara bästa praxis.

—	Samarbetet med det europeiska statistiksystemets övriga plattformar för spridning och med övriga avdelningar inom gemenskapen ska öka för att underlätta användningen av webbplatser och öka värdet av den statistiska informationen för användarna.

3.7   Avvägning mellan kostnad och nytta

Inom det europeiska statistiksystemet krävs det vaksamhet när det gäller avvägningen mellan informationsbehoven för gemenskapens politik och nödvändiga resurser såväl på EU-nivå som på nationell och regional nivå för att få fram denna information. Att ställa tillräckliga resurser till förfogande i ett nationellt sammanhang är av särskild betydelse när kraven på statistisk information för beslut inom EU:s politik ska tillgodoses. Det är emellertid också viktigt att tillräcklig flexibilitet bibehålls, så att de nationella myndigheterna kan använda de mest kostnadseffektiva lösningarna för att tillgodose gemenskapens behov av statistisk information.

Fastställandet av prioriteringar kommer att grundas på följande tre vägledande principer på hög nivå:

—	Bedömning av användarnas behov, inbegripet relevans för politiken på gemenskapsnivå.

—	Bedömningar av kostnader för uppgiftslämnarna, medlemsstaterna och kommissionen, t.ex. EU:s modell för administrativa nettokostnader eller standardkostnadsmodellen.

—

Bedömning av särskilda statistiska frågor av vikt för kostnadseffektiviteten inom viss statistik, inbegripet kompromisser mellan olika delar av kvaliteten, t.ex. mellan ”tillförlitlighet” och ”aktualitet” samt möjligheterna till en flexibel rapporteringsskyldighet med inriktning på centrala europeiska behov.

För att kunna maximera den totala kostnadseffektiviteten och för att stödja en välavvägd verksamhetsprioritering inom de årliga statistiska arbetsprogrammen, kommer dessa principer att tillämpas på ett öppet sätt och i enlighet de praktiska riktlinjer som ska utarbetas och upprätthållas av Eurostat i samarbete med de nationella statistikmyndigheterna.

Målen under programperioden utgörs av följande:

—

Metoder ska införas för en ingående översyn steg för steg av befintliga områden inom gemenskapsstatistiken och för bedömning av nya eller avsevärt ändrade användarkrav. Detta är viktigt för den fortlöpande förbättringen av gemenskapsstatistiken genom att fastställa vilka krav som kan minskas eller avskaffas och för införandet av reviderade eller nya statistikinitiativ.

—

Alla områden som omfattas av detta program ska bli föremål för en kostnadseffektivitetsanalys, som inleds med en beräkning av kostnadsbördan och möjliggör en systematisk omprioritering före utgången av programperioden 2008–2012. En handlingsplan för hela processen kommer att lanseras inom de första sex månaderna av programperioden 2008–2012.

—	Alla nya statistiska projekt eller omfattande översyner av befintlig statistik som förmodligen kommer att innebära en avsevärd ytterligare börda för uppgiftslämnarna, särskilt för företagen, ska bli föremål för en kostnadseffektivitetsanalys innan de genomförs.

—	Mål för begränsning eller minskning av de totala kostnaderna och den totala bördan ska fastställas som en vägledning för översyns- och omprioriteringsprocessen.

—

Rapporteringsbördan ska göras proportionerlig till användarnas behov och inte vara orimligt stor för uppgiftslämnarna, särskilt för små och medelstora företag. Åtgärder ska vidtas för att övervaka denna och det ska införas metoder för att minimera bördan. Ökad användning av administrativa uppgifter för statistikändamål kommer att bli ett viktigt instrument för detta.

—	Så långt möjligt ska befintliga uppgifter användas för att uppfylla nya statistiska krav.

---

(1)  Kommissionen har föreslagit att denna rådgivande kommitté ska ersättas av den europeiska rådgivande kommittén för statistik.

(2)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

BILAGA II

DET FEMÅRIGA STATISTISKA PROGRAMMET: MÅL OCH ÅTGÄRDER

I denna bilaga sammanfattas behoven av och kraven på statistik mot bakgrund av Europeiska unionens politiska behov. Efter det första avsnittet med tvärgående statistisk verksamhet som stöd till övergripande politiska prioriteringar, följer en indelning av dessa behov i enlighet med avdelningarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Detta kan leda till vissa upprepningar då viss statistisk verksamhet faller under mer än en avdelning. För varje politikområde anges i denna bilaga rättslig ram, nuvarande läge samt de viktigaste initiativ som ska tas under denna femårsperiod.

De prioriteringar som fastställs av kommissionen ska varje år diskuteras med medlemsstaterna för att få fram förslag till förenkling av de krav på statistik som ska integreras i förfarandet för antagandet av nya rättsliga grunder och åtgärderna för dessas genomförande. Bästa metoder för uppgiftsinsamling ska regelbundet diskuteras med och utbytas mellan medlemsstaterna för att främja förenkling och modernisering av metoderna för uppgiftsinsamling, något som skulle kunna lätta bördan för uppgiftslämnarna.

TVÄRGÅENDE STATISTISK VERKSAMHET SOM STÖD TILL ÖVERGRIPANDE POLITISKA PRIORITERINGAR

Strukturindikatorer och indikatorer för hållbar utveckling

Rättslig ram

Lissabonstrategin som antogs av Europeiska rådet den 23–24 mars 2000 utgör grunden för strukturindikatorer som huvudsakligen är inriktade på ekonomisk tillväxt och sysselsättning enligt de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning år 2005 (artikel 99 i EG-fördraget). Indikatorerna för hållbar utveckling har fått en ny grundval genom den strategi för hållbar utveckling som antogs av Europeiska rådet i Bryssel den 15–16 juni 2006.

Nuvarande läge

Statistik och indikatorer krävs för att övervaka genomförandet och verkningarna av såväl Lissabonstrategin som strategin för hållbar utveckling, eftersom båda är av övergripande natur. Utvecklingsåtgärder vidtas fortlöpande för att anpassa uppsättningarna av indikatorer till befintliga behov och för att förbättra kvaliteten i den information som ges till allmänheten.

Vissa områden – som livsmedelssäkerhet och -kvalitet, kemiska ämnen och bekämpningsmedel, hälsa och miljö, företagsansvar, biologisk mångfald, naturresurser, transport, marina ekosystem, goda styrelseformer och finansiella tjänster – omfattas ännu inte på lämpligt sätt av indikatorer.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Strukturindikatorer och indikatorer för hållbar utveckling ska anpassas till uppkommande användarbehov och till särskilda nationella program, med hänsyn till allmänna ramar som nationalräkenskaper.

—

Nya indikatorer för hållbar utveckling ska utvecklas i samarbete med andra kommissionsavdelningar och Europeiska miljöbyrån för att bättre motsvara befintliga och kommande behov, i synnerhet på områdena säkerhet och kvalitet hos livsmedel, kemiska ämnen och bekämpningsmedel, hälsa och miljö, företagsansvar, biologisk mångfald, naturresurser, transport, marina ekosystem, markanvändning och goda styrelseformer; uppdelningen på regioner kommer att vidareutvecklas på lämpligt sätt.

—	Kvaliteten på de befintliga indikatorerna ska förbättras och informationen om kvaliteten på offentliggjorda indikatorer ska färdigställas.

—	Uppgifterna om såväl strukturindikatorerna som indikatorerna för hållbar utveckling ska förbättras i linje med de underliggande strategiernas betydelse.

Utvidgning

Rättslig ram

Inför anslutningsförhandlingarna ska kommissionen kunna stödja sig på en fullständig uppsättning tillförlitlig statistik som är metodiskt jämförbar med statistiken inom medlemsstaterna. Statistikstödet till nya medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer styrs av en stark rättslig ram, inbegripet anslutningsakterna och rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (1).

Nuvarande läge

När unionen ska uppnå sina mål på området statistikstöd kommer den att stå inför tre något olika utmaningar, nämligen

—	att integrera nya medlemmar i alla gemenskapens system, t.ex. budgetar över egna medel och strukturfonder och alla andra ämnen och program,

—	att före anslutningen korrekt förbereda kandidaterna genom att delta i förhandlingsprocessen samt att under förhandlingarna fram till anslutningen noga övervaka deras åtaganden,

—	att fortsätta att förbereda återstående kandidatländer och hjälpa dem att nå fullständig efterlevnad av gällande gemenskapslagstiftning.

Detta ställer höga krav på kandidaternas statistikproduktion. Grundläggande ekonomisk statistik är nödvändig, bl.a. bruttonationalproduktens, befolkningens och sysselsättningens fördelning sektorsvis och regionalt. Annan viktig statistik är den som mäter genomförandet av den inre marknaden som varuhandel, handel med tjänster och etableringsfrihet, betalningsbalans, kapitalflöden, rörlighet för personer, industriell produktion och struktur, osv. Det finns dessutom krav på statistik inom sektorer som är känsliga vid anslutningsförhandlingarna och rör grundläggande EU-politik som jordbruk, transport, regioner och miljön.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Insamlingen av harmoniserade uppgifter på centrala politiska områden ska konsolideras inför förhandlingar och för interna kommissionsändamål.

—	Stödet till nya medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer ska fortsätta så att deras statistiska system förbättras och de kan uppfylla gemenskapskraven.

AVDELNING I

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

Rättslig ram

Bestämmelser i EG-fördraget: artikel 133 (gemensam handelspolitik).

De rättsakter som gäller relevanta statistikområden är: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna (2), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (3).

Nuvarande läge

Anpassningarna av handelsstatistiklagstiftningen, i huvudsak med hänsyn till Intrastatförordningen, genomförandet av rapportsystemet med Intrastat i de nya medlemsstaterna och minskningen av punkterna i den kombinerade nomenklaturen utgjorde mera betydande landvinningar under den gångna programperioden. Denna utveckling genomfördes för att bättre kunna möta behoven hos användarna av statistiska uppgifter på såväl gemenskaps- som medlemsstatsnivå genom att en korrekt tolkning av den makroekonomiska utvecklingen samt en bedömning av EU:s och medlemsstaternas konkurrenskraft möjliggjordes. Samtidigt optimerades insamlingen och bearbetningen av statistiska uppgifter och tack vare detta minskades den administrativa bördan för dem som lämnar information för statistik. Dessa resultat ligger i stort sett i linje med målen i Lissabonstrategin.

Målen för perioden 2008–2012 kommer att vara att fortsätta med förenklingsansträngningarna, harmoniseringen av olika slags statistik som rör internationell befordran av och handel med varor samt betalningsbalansstatistiken, medan möjligheterna att förena uppgifter för handelsstatistik och nomenklaturer med andra slags statistik, i huvudsak företagsstatistik eller nomenklaturer över industriell verksamhet, samtidigt utreds. Resultatet kommer att bli ytterligare ett steg mot en mer förenklad, öppen och överskådlig ram för sammanställning och användning av handelsstatistik, vilket kommer att ytterligare minska den administrativa bördan för företagen och på så sätt gynna den europeiska ekonomins konkurrensläge. Samtidigt bör sammanlänkningen av de olika slagen av statistik göra det möjligt att använda nya sätt att analysera ekonomisk och strukturell utveckling samt hållbar resursanvändning inom EU.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Ett envägssystem eller införandet av någon annan metod som leder till en betydande minskning av den statistiska bördan för Intrastat att lämna uppgifter kommer att föreslås av kommissionen 2010, med vederbörlig hänsyn till genomförbarhetsstudier om statistikens kvalitet, inbegripet dess aktualitet.

—	Metoder och verktyg kommer att utarbetas som syftar till en bättre integration av de olika slags uppgifter för statistik som avkrävs företagen.

—

Överensstämmelsen mellan varuhandels- och betalningsbalansstatistik ska ytterligare förbättras. På lång sikt är syftet att utforma ett integrerat handelsstatistiksystem som återger gränsöverskridande flöden av varor och tjänster och andra handelsflöden på ett samstämmigt och metodmässigt konsekvent sätt.

AVDELNING II

JORDBRUK

Rättslig ram

I jordbruksstatistiken återspeglas den höga graden av EU:s integration inom jordbruket, vikten av den gemensamma jordbrukspolitiken i EU:s budget och jordbruksstatistikens avgörande roll i beslutsprocessen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Nuvarande läge

Den traditionella jordbruksstatistiken kommer att fortsätta att vara avgörande för den gemensamma jordbrukspolitiken (marknadsstyrning) och måste därför konsolideras och förenklas. Å andra sidan kommer nya politiska frågor (landsbygdsutveckling, miljölagstiftningens efterlevnad och verkningar, livsmedelssäkerhet) att kräva strukturstatistik som skulle kunna vara mindre frekvent men som måste möta behovet av den detaljerade och ibland specifika geografiska uppdelning som kan sammanföras med t.ex. rumsliga uppgifter om markyta, vattendelare och biologisk mångfald. Jordbruksräkningen 2010 kommer i detta hänseende att bli en mycket värdefull källa.

Ett av de viktiga förslag som ingår i kommissionens meddelande från 2004 ”Europeisk handlingsplan för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk” är inriktat på en informationsledd utveckling av marknaden för ekologiska livsmedel. I detta syfte kommer insamling av statistiska uppgifter om såväl produktion som marknadsföring av ekologiska produkter att planeras. Den rättsliga ramen för EU:s system för jordbruksstatistik ska inom en nära framtid förenklas och kommer att införas i EU och i kandidatländerna.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas utarbetandet av särskilda indikatorer för miljömässig och hållbar förvaltning av skogar och träindustrier. EU-handlingsplanen för skog kommer att behöva övervakas efter inledningsfasen som planerats till 2006/2007.

I fiskestatistikprogrammet kommer det fortsatta genomförandet av befintlig lagstiftning att ingå, bl.a. statistik om vattenbruk, utarbetande av socioekonomiska indikatorer och av hållbarhetsindikatorer samt utarbetande av försörjningsbalanser för fiskeriprodukter. Eurostat kommer att följa utvecklingen inom den föreslagna havspolitiken och anpassa sitt arbetsprogram därefter.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	En jordbruksräkning ska i princip utföras 2009–2010 enligt rättsakter jämte en undersökning vart tionde år av vingårdar. Resultaten av 2007 års undersökning av företagsstrukturen i jordbruket ska göras tillgängliga år 2008 (jämte resultaten av 2007 års undersökning av fruktträd).

—	Undersökningar av produktionsmetoderna inom jordbruket, av landanvändningen, av resursanvändningen och av det ekologiska jordbruket ska utföras enligt rättsakter.

—	Pågående undersökningar av grödor och animalieproduktion ska utföras enligt reviderade rättsakter som syftar till att integrera och förenkla gällande lagstiftning och minska bördan att lämna uppgifter.

—	Den pågående genomförbarhetsstudien om inkomsterna inom jordbrukshushållssektorn kommer att utvärderas.

—	Landsbygdsutvecklings- och jordbruksmiljöindikatorerna kommer att utvecklas ytterligare och göras tillgängliga.

—	Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas utarbetandet av ett effektivare system för insamling och validering av jordbruksstatistik.

—	Ny statistisk information ska sammanställas och lanseras för vägledning inom den föreslagna havspolitiken, där kommissionen för närvarande utarbetar ett utkast.

AVDELNING III

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL (4)

Rättslig ram

Fri rörlighet för kapital och tjänster är avgörande för EU:s inre marknad. De tillhör de s.k. grundläggande friheter som är centrala för den inre marknaden. I sitt ansvar för övervakningen av en korrekt och punktlig tillämpning av de bestämmelser i EG-fördraget som styr den fria rörligheten för kapital och tjänster behöver kommissionen tillförlitliga och jämförbara uppgifter för statistik.

De relevanta bestämmelser i fördraget som styr den fria rörligheten för kapital återfinns i artiklarna 56–60 i EG-fördraget. Friheten att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster fastställs i artikel 49 i samma fördrag.

De rättsakter som styr de statistikområden som är berörda är: förordning (EG) nr 184/2005, Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG av den 22 juli 2003 om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik (5), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 716/2007 av den 20 juni 2007 om gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet (6) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över företagsstrukturer.

Nuvarande läge

Den ökande betydelsen av fri rörlighet för tjänster och kapital leder till en ökande efterfrågan på statistik av hög kvalitet. Utmaningen består av att på ett lämpligt sätt offentliggöra relevanta uppgifter och att anpassa systemet till beslutsfattarnas växlande krav samtidigt som bördan för uppgiftslämnarna hålls nere.

Från och med år 2006 har genomförandet av förordningen om betalningsbalans förbättrat kvaliteten i uppgifterna om handeln med tjänster och direktinvesteringarna. Statistiken om utländska dotterbolag kommer dessutom att göra det möjligt att mäta globaliseringen av produktionssystemen. Den producerade statistiken kommer att fortsätta att omfatta handeln såväl utom som inom EU och på så sätt möta den inre marknadens behov.

Den ökande betydelsen av multinationella företag kommer att kräva nya former av uppgiftsinsamling. I den nya förordningen om företagsregister ingår överföring av enskilda uppgifter om multinationella företagsgrupper till Eurostat och återkoppling av harmoniserad information till medlemsstaterna något som leder till ett gemenskapsregister över multinationella företagsgrupper (EuroGroups), som kommer att vara fullständigt infört från och med år 2008 och framöver.

Regelbunden framställning av högkvalitativ statistik om posttjänster är mycket viktig för europeiska beslutsfattare, nationella tillsynsmyndigheter och postoperatörer för att kunna utveckla postsektorn i riktning mot en öppen postmarknad och gå vidare. Villkoren för uppgiftsinsamlingen kommer att grundas på utvärderingen av 2006 års pilotstudie för att säkerställa uppgifter av hög kvalitet.

Internationaliseringen av forskning och utveckling och därtill hörande mänskliga resurser är avgörande för den europeiska ekonomins prestationsförmåga. Det är därför viktigt att uppgifter om forskning och utveckling samlas in i samband med betalningsbalanser, utländska dotterbolags handelsstatistik och åtgärder för multinationella företag.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Näringsgrensindelningen enligt Nace rev. 2 med en mer detaljerad uppdelning av tjänster ska tillämpas inom alla berörda områden.

—	Genomförande och uppdatering av central lagstiftning (betalningsbalans, internationell handel med tjänster, utländska direktinvesteringar och utländska dotterbolag) ska säkerställas.

—	Förbättrad mätning av internationaliseringen av forskning och utveckling ska fullföljas.

—	Arbete med statistik om uppehållstillstånd – omfattande medborgare från både EU och tredjeländer – ska fortgå så länge det finns behov inom gemenskapspolitiken av detta slags uppgifter.

AVDELNING IV

VISERING, ASYL, INVANDRING OCH ANNAN POLITIK SOM RÖR FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER (7)

Rättslig ram

Statistik om migration och asyl, och om brottslighet och straffskipning kommer, när så krävs för gemenskapens verksamhet, att framställas för att möta de framväxande statistikbehoven till stöd för kommissionens handlingsplan för att genomföra Haagprogrammet om frihet, säkerhet och rättvisa. Denna handlingsplan omfattar förslag om hantering av migrationsströmmar, social och ekonomisk integration av migranter, gränskontroller, asyl och förstärkning av säkerheten genom gemensamma åtgärder mot brottslighet, i synnerhet organiserad brottslighet. Väsentligt ökad tillgänglighet till och kvalitet på statistiken kommer att krävas för att stödja dessa åtgärder. Detta är i synnerhet fallet när det gäller att införa de fyra nya fonder som föreslås i ramprogrammet om solidaritet och hantering av migrationsströmmar för perioden 2007–2013. Denna utveckling kommer att inledas före år 2008, men kommer att fortgå under hela detta statistiska programs livstid och därefter.

Nuvarande läge

Gemenskapsstatistiken om migration och asyl har för närvarande allvarliga problem med avsaknad av uppgifter och dålig harmonisering. Åtgärder för att komma till rätta med dessa svårigheter pågår för närvarande och kommer att fortgå under hela programperioden. Dessa förbättringar kommer att genomföras tack vare ny lagstiftning för gemenskapsstatistik om migration och asyl som införs under detta programs första år. Potentialen på området brottslighetsstatistik kommer att undersökas vidare i överensstämmelse med EU:s handlingsplan 2006–2010 om en övergripande och samordnad strategi för mätning av brottslighet och straffrättskipning. Genomförbarheten och det lämpliga i att införa en rättslig grund för denna statistik kommer att undersökas.

Som ett erkännande av de stora skillnaderna mellan nationella system för administration och statistik när det gäller migration och asyl samt brottslighet och straffrättskipning kommer åtgärderna för att förbättra statistikens jämförbarhet att koncentreras på harmoniseringen av de statistiska resultaten snarare än på att införa gemensamma uppgiftskällor och förfaranden. I vissa fall (t.ex. statistik om organiserad brottslighet) kan det emellertid krävas att nya uppgiftskällor utvecklas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Genomförande av lagstiftningen om gemenskapsstatistik om migration och internationellt skydd ska fullbordas. Detta kommer att ge en ram för pågående åtgärder för att förbättra tillgänglighet, jämförbarhet, aktualitet och politisk relevans hos denna statistik.

—	Statistik som ger socioekonomisk information om invandrare ska utvecklas och i lämpliga fall uppdelas efter kön, inbegripet genomförande av ad hoc-moduler i arbetskraftsundersökningen och insamling av uppgifter om invandrare som en del av gemenskapens folkräkningsprogram år 2011.

—	Aktuell forskning som gjorts på potentialen för gemenskapsstatistik om brottslighet (inbegripet organiserad brottslighet), brottsoffer och straffrättskipning ska fortsätta.

AVDELNING V

TRANSPORTER

Rättslig ram

EU:s transportpolitik har utvecklats snabbt under de senaste 15 åren. Dess mål har definierats i vitböckerna om transport från 1992 och 2001 samt i kommissionens meddelande från juni 2006 till rådet och Europaparlamentet ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa. Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken”. Denna transportpolitik syftar till att optimera transportsystemet för att möjliggöra en effektiv, konkurrenskraftig, pålitlig, säker och miljövänlig prestationsförmåga hos de enskilda transportsätten och kombinationerna av dem i intermodala transportkedjor. Renare och effektivare transporter krävs för att undvika den ökade rörlighetens negativa biverkningar som utsläpp av växthusgaser. EU:s transportpolitik ligger nära EU:s strategi för hållbar utveckling och Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

Nuvarande läge

Gemenskapens transportstatistik syftar till att vara ett samlat transportinformationssystem, inbegripet uppgifter om gods- och passagerarflöden, trafik, infrastruktur, transportsätt, utrustning, rörlighet för personer, pålitlighet, säkerhet, energiförbrukning och miljöpåverkan, transportkostnader, investeringar i infrastruktur, transportföretag samt strukturella indikatorer och indikatorer för hållbar utveckling.

Statistikens täckning när det gäller passagerar- och godsflöden samt trafik är tillfredsställande för alla transportsätt utom för passagerartransport på landsväg och icke-motoriserade transportsätt. Inom trafikstatistiken om alla transportsätt saknas dessutom för närvarande vissa viktiga uppgifter som krävs för att övervaka stockningar, utsläpp i luften och ytterligare negativa påverkningar på miljön. Statistiken om fraktgodstransport är fortfarande huvudsakligen inriktad på enskilda transportsätt och ger inte tillräcklig information om intermodala transportkedjor.

För närvarande råder brist på indikatorer som beaktar de förhållanden som påverkar inter- och intra-modal konkurrens, särskilt vad gäller de olika aspekterna av villkoren för verksamheten: skatt, nyttjande och vägtullsatser, lönekostnader och tariffer.

För närvarande saknas det i transportinformationssystemet såväl information om investeringar och kostnader inom transportinfrastrukturen som geografiskt uppdelad information om transportnätverk och transportflöden jämte de länkar mellan geografisk representation av trafiknätverket och de uppgifter som insamlats om nätverket, som krävs för att stödja investeringar i europeisk transportinfrastruktur och gemenskapens regionalpolitik.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—

De rättsliga grundernas omfattning när det gäller gemenskapsstatistik om transporter för alla transportsätt ska konsolideras och färdigställas. Det pågående arbetet med att upprätta uppdelningsindikatorer inom både passagerar- och fraktgodstransporter ska ytterligare utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid passagerartransporter på landsväg.

—

Insamlandet av ytterligare statistik såväl om intermodala transportkedjor och stadstrafiktransporter som om upprättande av de indikatorer som behövs för att övervaka integreringen av miljö- och säkerhetsfaktorerna i transportpolitiken ska främjas, med vederbörlig hänsyn till kostnadsbörde- och nyttoaspekterna. Insamlandet av uppgifter om utgifter och kostnader för investeringar i infrastrukturen ska ses över. Behovet av indikatorer på logistikområdet ska också beaktas. Särskild vikt ska läggas vid insamling av trafikuppgifter som är uttryckta i fordonskilometer.

—	Indikatorer för analys av transportsektorns konkurrenskraft och inter- och intra-modal konkurrens ska utvecklas, relevanta data samlas in och resultaten spridas i lämplig form.

AVDELNING VI

GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

Inget direkt statistikprogram krävs. Statistiska uppgifter för denna avdelning hämtas i mån av behov från de uppgifter och indikatorer som upprättas för andra avdelningar i programmet.

AVDELNING VII

EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK

Rättslig ram

Bestämmelser i EG-fördraget: artikel 99 (samordning och övervakning av den ekonomiska politiken), artikel 104 (övervakning av budgetutvecklingen), artikel 105 (monetär politik och prisstabilitet), artikel 133 (gemensam handelspolitik) och artikel 269 (egna medel).

Viktiga rättsakter: rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (8) (ESA 95), rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI-förordning) (9), rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna resurser (10), rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är bifogat fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (11), rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (12), rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik (13), förordning (EG) nr 184/2005, rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (14).

Nuvarande läge

Övervakningen och samordningen av den makroekonomiska politiken i Europeiska unionen, förvaltningen av den monetära politiken i den ekonomiska och monetära unionen samt gemenskapens strukturpolitik kräver en stabil statistisk underbyggnad. Tillhandahållande av statistik för EU:s administrativa ändamål är dessutom av yttersta vikt.

Eurostat och medlemsstaterna behöver säkerställa ett framgångsrikt genomförande av programmet för överförande av uppgifter från det europeiska räkenskapssystemet. Dessa uppgifter ingår som en avgörande beståndsdel i konjunktur- och strukturanalys. En betydande insats kommer att göras för att mäta produktiviteten, med stöd av EU:s Klem-projekt.

Tillhandahållandet av statistik för EU:s administrativa ändamål är fortsatt av yttersta vikt. Detta omfattar tillhandahållande av bruttonationalinkomst- och mervärdesskatteuppgifter för beräkning av egna medel, de makroekonomiska uppgifter som krävs som stöd för strukturpolitiken (i synnerhet köpkraftspariteter) och de uppgifter som krävs för EU-anställdas löner och pensioner.

Harmoniseringen av och jämförbarheten hos de uppgifter som används för övervakning av budget- och finanspolitik kommer att bli föremål för granskning för att förse beslutsfattarna med jämförbara statistiska verktyg av hög kvalitet som stöd för välgrundade bedömningar av läget i varje medlemsstat.

Under senare år har utvecklingshastigheten i det harmoniserade konsumentprisindexet dämpats och förbättringen av kvaliteten i det harmoniserade konsumentprisindexet behöver fullföljas kraftfullare (i synnerhet när det gäller de bostäder som ägarna själva bor i, kvalitetsanpassning och provtagning).

En fortlöpande förbättring av de europeiska ekonomiska huvudindikatorernas aktualitet, täckning och spridning behövs. Detta bör stå i proportion till riskerna för statistikens kvalitet, särskilt beträffande tillförlitligheten för tidiga beräkningar. När det gäller konjunkturstatistik krävs förbättringar i täckningen av tjänster, i synnerhet priserna på utbudet av tjänster, tidsseriernas längd och uppgifternas aktualitet.

När det gäller betalningsbalansstatistik inbegriper de nuvarande utmaningarna att tillhandahålla lämpliga indata till nationalräkenskaperna och att säkerställa fortlöpande kvalitet i källuppgifterna i de medlemsstater där trösklarna för bankrapporteringen höjts.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Aktivt deltagande i översynen av de internationella standarderna för nationalräkenskaps- (SNA93) och betalningsbalansstatistik (BPM5).

—	Översyn av det europeiska räkenskapssystemet (ESA95).

—	Genomförande av näringsgrensindelningen enligt Nace rev. 2 i nationalräkenskaper, betalningsbalans- och konjunkturstatistik samt genomförande av annan avgörande lagstiftning.

—

Upprättande av ett europeiskt system för konsumentprisstatistik kring det harmoniserade konsumentprisindexet, förenkling och konsolidering av den rättsliga ramen för det harmoniserade konsumentprisindexet och säkerställande av det harmoniserade konsumentprisindexets trovärdighet med hjälp av effektivare kommunikationer och en efterlevnadsstrategi.

—	Förbättrad samordning mellan arbetsmarknadsstatistiken och nationalräkenskaperna.

AVDELNING VIII

SYSSELSÄTTNING

Rättslig ram

Utvecklingen av EU:s arbetsmarknadsstatistik kommer att vägledas av den reviderade Lissabonstrategin, som nu åter inriktats på tillväxt och sysselsättning i Europa, de mål och riktmärken som fastställts inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin och den ekonomiska och monetära unionen, som kräver en sammanhängande uppsättning statistik som omfattar kortare tid än ett år för att beskriva arbetsmarknadsutvecklingen inom euroområdet och Europeiska unionen.

Nuvarande läge

Arbetsmarknadsstatistiken styrs av en solid rättslig ram för att säkerställa regelbunden överföring av uppgifter för bedömning av sysselsättning, arbetslöshet, inkomster och arbetskostnader. Nya politikområden kommer icke desto mindre att kräva utvidgning av statistiklagstiftningen till andra områden som

i)	statistik över lediga tjänster, utvärdering av arbetsmarknadens efterfrågesida och kompletterande statistik om sysselsättning och arbetslöshet,

ii)	arbetsmarknadsläget för invandrare, främjande av bättre integrering av denna del av befolkningen,

iii)	arbetsmarknadssituationen för äldre arbetstagare och

iv)	övergången från skola till arbete, som stöd för en lämplig politik som säkerställer ett smidigt inlemmande av de unga på arbetsmarknaden.

Andra områden som arbetets och sysselsättningens kvalitet hos en åldrande arbetsstyrka, arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga samt arbetsmarknadens behov av informationssamhället kommer även fortsättningsvis att stå i fokus vid utvecklingen av statistik.

Statistik över sysselsättning och arbetslöshet har huvudsakligen utformats för att uppfylla makroekonomiska krav. Därför lyckas man inte beakta befintliga regionala skillnader, särskilt i vissa tätortsområden.

Förbättringen under de senaste åren av gemenskapens arbetskraftsundersökning gör denna undersökning och dess årliga moduler till den viktigaste källan för att erhålla jämförbara uppgifter om arbetsmarknaden. Gemenskapens arbetskraftsundersökning är en hushållsbaserad undersökning vars resultat behöver kompletteras med företagsbaserade uppgifter som struktur- och konjunkturstatistik om inkomster och arbetskostnader. Det behövs emellertid ytterligare förbättringar inom arbetsmarknadsstatistiken med avseende på kvaliteten, såsom bättre samstämmighet med sysselsättningsuppgifter från nationalräkenskaper och från andra undersökningar inom näringsliv och jordbruk samt införande av europeiska stickprovtagningssystem och snabbskattningar för att förbättra spridning i rätt tid av indikatorerna. Insatser bör också göras för en djupgående analys av befintliga uppgiftskällor så att spridningen till forskningsvärlden av avidentifierade enskilda uppgifter som har samlats in för gemenskapsstatistiken förbättras, och att en reviderad klassificering av yrken införs år 2011 som bättre återspeglar sysselsättningsstrukturen och möjliggör förbättrade internationella jämförelser.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	2008 års arbetskraftsundersöknings ad hoc-modul om arbetsmarknadsläget för invandrare och deras avkomlingar, 2009 års arbetskraftsundersöknings ad hoc-modul om övergången från skola till arbete och arbetskraftsundersökningsprogrammets ad hoc-moduler 2010–2012 ska definieras och genomföras.

—	Strukturundersökningarnas täckning av inkomster och arbetskostnader ska utökas till hela ekonomin och 2008 års arbetskostnadsundersökningar och 2010 års inkomststrukturundersökning ska genomföras.

—	Europeiska stickprovtagningssystem som grundar sig på en bredare användning av befintliga uppgifter ska införas i konjunkturstatistiken för arbetsmarknaden, vilket skulle göra det möjligt att kvartalsvis- och månadsvis upprätta aktuella sysselsättnings- och arbetslöshetsaggregat för euroområdet.

—

Statistik över sysselsättning och arbetslöshet kan inkludera mer fokuserade regionala indikatorer, särskilt för tätortsområden och storstadsområden för att kunna ta mer hänsyn till lokala skillnader i fråga om sysselsättning och arbetslöshet. Senast 2010 kommer behovet av och kostnaderna för ett införande av årlig statistik för storstadsområden med över 500 000 invånare att undersökas.

—	Arbetsmarknadsstatistiken ska göra det möjligt att övervaka sysselsättningen i informationssamhället.

—	Den kommande rådsförordningen om statistik över lediga platser ska genomföras i sin helhet.

—	Näringsgrensindelningen enligt Nace rev. 2 ska införas i strukturundersökningarna av löner och arbetskostnader, det kvartalsvisa arbetskostnadsindexet och den kontinuerliga arbetskraftsundersökningen.

AVDELNING IX

GEMENSAM HANDELSPOLITIK

Rättslig ram

Kommissionens ansvar för förhandlingar om handelsavtal med tredjeländer inbegripet handelsavtal om tjänster, anges i artikel 133 i EG-fördraget. De rättsakter som gäller relevanta statistikområden är: rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater (15), förordning (EG) nr 184/2005 samt förordning (EG) nr 716/2007.

Nuvarande läge

Uppgiftskraven ökar då nya konkurrenter och partner inom handeln (t.ex. Kina, Indien, Brasilien och andra länder i Latinamerika) uppträder på världsscenen och även som en följd av strukturförändringar inom området för handel med varor och tjänster. Högkvalitativ insamling, analys och harmonisering av uppgifter från kandidatländer och EU:s huvudsakliga partnerländer förblir en prioritet.

Ansträngningar kommer samtidigt att göras för att vidmakthålla kvalitetsstandarderna med avseende på gränsöverskridande handel med tjänster, utländska direktinvesteringar och utländska dotterbolags handel. För detta ändamål kommer genomförandet av förordning (EG) nr 184/2005 och förordning (EG) nr 716/2007 att vara av yttersta vikt.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	En ny lagstiftning om Extrastat ska införas med det huvudsakliga målet att göra ytterligare relevant tullinformation och kompletterande statistik tillgängliga genom användning av register över handelsaktörer.

—	Genomförande och uppdatering av central lagstiftning (betalningsbalans, internationell handel med tjänster, utländska direktinvesteringar och utländska dotterbolag) ska säkerställas.

—	Internationella valutafondens nya metodstandarder ska införas i EU:s sammanställning av betalningsbalansstatistik.

—	Införande i EU av handboken om statistik i internationell handel med tjänster och dess reviderade version.

AVDELNING X

TULLSAMARBETE

Inget direkt statistikprogram krävs. Statistiska uppgifter för denna avdelning hämtas vid behov från de uppgifter och indikatorer som upprättas för andra avdelningar i programmet.

AVDELNING XI

SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR

Rättslig ram

Statistiken inom detta område kommer att vägledas av den öppna samordningsmetoden inom områdena social utestängning, pensioner och vård och omsorg, strategin för hållbar utveckling, artiklarna 143 (rapport om det sociala läget) och 13 (bekämpning av diskriminering) i EG-fördraget, strategin för hälsa och säkerhet i arbetet, rådets resolution från år 2003 om främjande av sysselsättning och social integrering för personer med funktionshinder och kommissionens meddelande om lika möjligheter för funktionshindrade personer: En europeisk handlingplan. I UNECE-strategin för utbildning för hållbar utveckling framhålls också uppgiftsutveckling.

Nuvarande läge

Systemet för statistik om levnadsvillkor och socialt skydd vilar på två viktiga pelare: ESSPROS (systemet för statistik över socialt skydd) och EU-SILC (statistik över inkomst- och levnadsvillkor). Genom dessa båda pelare underbyggs den öppna samordningsmetodens Laeken- och pensionsindikatorer. Framsteg måste fortfarande göras när det gäller regional fattigdom och barns fattigdom.

När det gäller demografiska förändringar inom EU kommer indikatorer och statistiska analyser beträffande åldrande, ekonomisk hållbarhet, produktivitet och deltagande på arbetsmarknaden att utvecklas ytterligare inom ramen för den öppna samordningsmetoden och i samarbete med de berörda arbetsgrupperna inom rådet.

Uppgifter om livslångt lärande omfattar information om formell och icke-formell utbildning och yrkesutbildning och informellt lärande. Med utgångspunkt i upprättad utbildningsstatistik har nya uppgifter sammanställts om yrkesutbildning inom företag (företagets engagemang och bidrag till yrkesutbildning av anställda mättes) eller om vuxenutbildning och yrkesutbildning. Uppgifterna om ungdomar finns tillgängliga i befintliga undersökningar och dessa kommer att utnyttjas i sin helhet innan ytterligare insatser görs för att bättre integrera ungdomsaspekterna i befintliga undersökningar.

När det gäller hälsa och säkerhet i arbetet kommer insamlingen och analysen av uppgifter att inriktas på arbetsolycksfallens orsaker, omständigheter och kostnader, på yrkessjukdomar och arbetsrelaterade problem samt på de faktorer som kan påverka de anställdas hälsa negativt. Insamling av uppgifter för statistik, i synnerhet harmoniserade undersökningsmoduler om funktionshinder kommer att utvecklas ytterligare. Statistiken kommer att förbättras ytterligare för att stödja utvecklingen av tillgänglig och hållbar vård och långtidsvård av hög kvalitet.

Det centrala målet för demografisk statistik kommer att vara att tillhandahålla en samlad uppsättning uppgifter och analyser som krävs för att bedöma verkningarna av demografiska förändringar i Europa. Detta kommer att uppnås genom att metoderna för och innehållet i de demografiska uppgiftssamlingarna förbättras genom att lagstiftningen om 2011 års befolknings- och bostadsräkningar genomförs och genom att långtidsprognoser för befolkningen regelbundet upprättas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Utveckling av en begränsad uppsättning grundläggande variabler och inrättande av ett nytt instrument för det europeiska systemet för socialstatistiska undersökningsmoduler.

—	Konsolidering av statistikprojektet om inkomst- och levnadsvillkor, utveckling av den longitudinella spridningen och fullt genomförd användning av bruttoinkomstbegreppet.

—	Utveckling av indikatorer för regional fattigdom (med användande av skattningsmetoder för små områden när nationella regionala uppgifter inte finns tillgängliga) och för barns fattigdom.

—	Utveckling av genomförandeförordningar för systemet för statistik över socialt skydd så att uppgifternas täckning, jämförbarhet och aktualitet förbättras.

—	Antagande och genomförande av förordningen om statistik över utbildning och livslångt lärande.

—	Förbättring av den befintliga statistikramen för livslångt lärande avseende kvalitet.

—	Senast 2010 ska möjligheten undersökas att genomföra FN:s index för mänsklig utveckling inom EU med beaktande även av bostads-, sysselsättnings- och arbetslöshetsfaktorer.

—	Statistiken över ungdomar, på alla utbildningsnivåer, och över ungdomsekonomi och social integration, ska gradvis byggas upp med användande av befintliga källor och, vid behov, med bättre integrering i befintliga undersökningar.

—	Statistik över barn, med hänvisning till den internationellt överenskomna åldersgränsen för barn, vilken är 18 år enligt FN-konventionen om barnets rättigheter, ska sammanställas med avseende på den sociala situation och den fattigdom som barnen lever i.

—	Alla sociala uppgifter som samlas in om enskilda på EU-nivå ska delas upp efter kön och en grundläggande uppsättning indikatorer om jämställdhet mellan män och kvinnor ska fastställas.

—	Ett samförståndsavtal ska utarbetas i samarbete med europeiska jämställdhetsinstitutet för att fastställa metoderna för det praktiska samarbetet.

—	Möjligheterna att utveckla en gemensam metod för att erhålla eller förbättra befintliga statistiska uppgifter om diskrimineringens omfattning och verkningar ska att undersökas.

AVDELNING XII

KULTUR

Framställningen av kulturstatistik är för närvarande begränsad. Det finns dessutom ingen samlad och konsekvent ram för kulturstatistik, lika litet som någon särskild lagstiftning på området.

Med hänsyn till de kulturella och kreativa sektorernas bidrag till att nå Lissabonstrategins mål måste även kulturstatistiken konsolideras för att uppnå en varaktig och regelbunden uppgiftsframställning (grundad på olika uppgiftskällor). Därför krävs det samlat metodarbete för att t.ex. mäta kulturella och kreativa sektorers sociala och ekonomiska verkningar i en kunskapsbaserad ekonomi.

AVDELNING XIII

FOLKHÄLSA

Rättslig ram

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (16), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (17) och kommissionens förslag av den 7 februari 2007 till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.

Nuvarande läge

Det hälsoinformationssystem som upprättats på grundval av tidigare gemenskapshandlingsprogram om folkhälsa kommer att utvecklas ytterligare genom åtgärder om ”information och kunskap om hälsa” inom det kommande programmet för gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet 2007–2013. I nära samarbete med medlemsstaterna, kandidatländerna och EES/Efta-länderna kommer Eurostat att med hjälp av det europeiska statistiksystemet ytterligare utveckla statistikdelen av detta system, i synnerhet när det gäller Europeiska gemenskapens hälsoindikatorer.

Statistiska uppgifter om folkhälsa krävs också för indikatorer för hållbar utveckling, strukturella indikatorer, kontextindikatorer för funktionshinder samt de indikatorer som i samband med den öppna samordningsmetoden utvecklats för stöd till nationella strategier för utveckling av tillgänglig och hållbar hälsovård och långtidsvård av hög kvalitet.

I samverkan med verksamheten inom gemenskapens folkhälsoprogram, med berörda EU-organ och med internationella organisationer med behörighet inom folkhälsostatistikområdet (WHO, OECD och UNECE) har fokus lagts på att ytterligare utveckla och genomföra metoderna, i synnerhet inom områdena hälsotillstånd, hälsobestämmande faktorer (som livsstil och miljöfaktorer), hälsovård (inbegripet hälsokostnader) samt dödsorsaker.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Där så är möjligt ska kommissionsförordningar antas för genomförande av Europaparlamentets och rådets kommande förordning om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.

—	Infrastrukturen för det grundläggande systemet för folkhälsostatistik ska förstärkas med särskild uppmärksamhet på prövning, konsolidering och genomförande av relevanta metoder, som europeiska hälsoenkäten och systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården,

—	Folkhälsostatistikens tillgänglighet, jämförbarhet, aktualitet och politiska relevans – inbegripet statistik om funktionshinder och hälsovård, uppdelad efter kön – ska förbättras med särskild uppmärksamhet på förbättringar av metoderna och med beaktande av olika sammanhang i varje land.

AVDELNING XIV

KONSUMENTSKYDD

Rättslig ram

Konsumentpolitiken har fått en mycket högre profil inom EU:s institutioner under de senaste åren (artikel 153 i EG-fördraget). Eurostats arbete kommer att grunda sig på hälso- och konsumentskyddsstrategin och på det förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för hälso- och konsumentskyddsåtgärder 2007–2013 som antogs av kommissionen i april 2005.

Det större området ”konsumentskydd” har uppdelats i två huvudområden: ”konsumentfrågor” och ”livsmedelssäkerhet”.

Nuvarande läge

När det gäller konsumentfrågor publicerar Eurostat årligen i serien Panorama ”Konsumenter i Europa: fakta och siffror”, och har upprättat en arbetsgrupp mellan de olika avdelningarna som ska tillhandahålla detaljerad prisstatistik.

Livsmedelssäkerhet är ett viktigt ämne i konsumentskyddspolitiken och Europeiska unionen har utvecklat omfattande lagstiftning och andra åtgärder som är tänkta att säkerställa effektiva kontrollsystem över hela livsmedelskedjan, inbegripet lagfästa normer för miljö och djurskydd.

Syftet med Eurostats insatser inom detta område är att tillhandahålla metodrådgivning och statistiska uppgifter som är av intresse inte endast för beslutsfattare utan också för enskilda intressenter och för den stora allmänheten.

Viktiga initiativ för 2008–2012 (konsumentfrågor)

—	Utveckling av ”hård” officiell statistik (t.ex. detaljerade prisuppgifter, utgifter för konsumtion över gränserna, förhållandet mellan företag och konsument osv.) och stöd i metodfrågor för mjuk statistik som utarbetats av andra offentliga/privata organ.

—	Utarbetande av en åtgärdsplan som följd av slutsatserna från den arbetsgrupp mellan de olika avdelningar som ska tillhandahålla detaljerad prisstatistik.

—	Framläggande av en detaljerad undersökning om en möjlig modul för konsumentskyddsfrågor som ska ingå i det nya instrument (E4SM) som för närvarande utvecklas av Eurostat.

Viktiga initiativ för 2008–2012 (livsmedelssäkerhet)

—	Utveckling av relevant statistik för övervakning av livsmedelssäkerhet ska fortsätta.

—	Tillgänglighet till och kvalitet på statistik om märkta produkter (ekologiska produkter, produkter baserade på genetiskt modifierade organismer osv.) ska förbättras.

AVDELNING XV

TRANSEUROPEISKA NÄT

Inget direkt statistikprogram krävs. Statistiska uppgifter för denna avdelning hämtas vid behov från de uppgifter och indikatorer som upprättas för andra avdelningar i programmet.

AVDELNING XVI

INDUSTRI

Företagsstatistik

Statistik om europeisk företagsamhet krävs för att stödja analys av konkurrenskraft, produktivitet och tillväxt och för att få fram nyckelinformation för övervakningen av de förnyade Lissabonstrategins framsteg.

Rättslig ram

Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (18), rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer (19), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 48/2004 av den 5 december 2003 om framställning av gemenskapsstatistik om stålindustrin för referensåren 2003–2009 (20), kommissionens förordning (EG) nr 1450/2004 av den 13 augusti 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG med avseende på produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om innovation (21), förordning (EG) nr 716/2007, kommissionens förslag av den 5 april 2005 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål.

Nuvarande läge

Strukturell företagsstatistik används för detaljerad analys av den europeiska företagssektorn. De huvudsakliga problemen för användarna är uppgifternas dåliga aktualitet och den långsamma anpassningen till nya och uppkommande politiska behov, t.ex. otillräcklig information om tjänstesektorn, företagsamhet, globalisering och övergång till hållbara produktionsmönster. För särskilda tillverkningssektorer är produktionsstatistik ett väsentligt komplement för att förstå sektorns prestationsförmåga.

Gemenskapens innovationsstatistik är det viktigaste verktyget för att mäta innovation i Europa. Denna statistik framställs med en frekvens av två år från och med 2004 och därefter. Så långt det är möjligt säkerställs tillgång till mikrodata när det gäller uppgifterna i gemenskapens innovationsundersökning.

Statistiken om utländska dotterbolag håller på att utvecklas och i den nya förordningen kommer en grundläggande uppsättning variabler för globaliseringsmätning att ges. Gemenskaps registret över multinationella företagsgrupper (EuroGroups), enligt åläggande i den nya företagsregisterförordningen, befinner sig i en pilotfas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Fullständigt genomförande av nödvändig lagstiftning ska säkerställas (omarbetning av förordningen om strukturell företagsstatistik, förordningen om utländska dotterbolag, EuroGroups-registret). De pilotstudier som planeras i lagstiftningen ska utföras och utvärderas i sin helhet.

—

För gemenskapens innovationsstatistik år 2008 planeras ett fullständigt genomförande av Oslomanualen av år 2005. I gemenskapens innovationsstatistik för 2010 och i efterföljande innovationsundersökningar i gemenskapen ska också uppgifternas kvalitet och tillgången till uppgifterna ytterligare förbättras.

—	Ny statistik för att fördjupa förståelsen för ekonomins och entreprenörskapets globalisering ska utvecklas.

—	Användarnas oro över aktualiteten och trögheten när det gäller att motsvara nya behov ska bemötas genom utprovning av nya och flexibla sätt att insamla uppgifter genom ad hoc-undersökningar och europeiska stickprovtagningsmetoder.

—	Samtidigt som företagens rätt att hålla sina uppgifter konfidentiella skyddas, ska olika sätt att offentliggöra de europeiska aggregaten på den mest detaljerade verksamhetsnivån utvecklas.

—	Näringsgrensindelningen enligt Nace rev. 2 ska genomföras i all företagsstatistik från och med referensåret 2008 och därefter.

—	Ett särskilt program ska utformas för omstrukturering av företags- och handelstatistik. Inom detta program kommer det att utvecklas metoder för att minska bördan för företagen.

Statistik om informationssamhället

Användningen av informations- och kommunikationsteknik är några av de viktigaste drivkrafterna för ett samhälle utan socialt utanförskap, bättre arbeten och stärkt konkurrenskraft för europeiska företag. Eurostats statistik om informationssamhället är en central grundval för europeiska beslutsfattare för att bedöma strukturförändringarna i riktning mot en kunskapsbaserad ekonomi och för att bidra till att övervaka framstegen i riktning mot de förnyade Lissabonstrategimålen.

Rättslig ram

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (22).

Nuvarande läge

I flera år har Eurostat bidragit till mätningen av informationssamhället genom att tillhandahålla indikatorer för användningen av informations- och kommunikationsteknik såväl i företag som av hushåll/privatpersoner. Denna verksamhet kommer drivas vidare och förbättras för anpassning till politiska krav, t.ex. i2010-initiativet (Europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning) som grundar sig på den reviderade Lissabonstrategin samt ytterligare politiska initiativ. Detta innebär att det behövs en adekvat rättslig grund när den nuvarande lagstiftningen har upphört att gälla.

För att gå utöver tonvikten på beredskap och användning kommer insamlingen av uppgifter om investeringar i informations- och kommunikationsteknik och om informations- och kommunikationsteknikens inverkan på företagens resultat och beteende samt på samhället att komplettera de pågående gemenskapsundersökningarna. Behoven att anpassa den rättsliga grunden för statistiken om informationssamhället för att säkerställa en samlad, aktuell uppsättning uppgifter om informations- och kommunikationstekniksektorerna och den elektroniska kommunikationen som är förenlig med nationalräkenskaperna, kommer att utvärderas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—

Indikatorerna för informationssamhället, inbegripet indikatorerna för informations- och kommunikationstekniksektorn och dess konkurrenskraft, ska fortlöpande anpassas till de föränderliga politiska behoven, med beaktande av ett bredare internationellt samarbete vid mätningen av informations- och kommunikationstekniken.

—	Statistiken om investeringarna i informations- och kommunikationstekniken och om antagandet av informations- och kommunikationstekniken ska utvecklas, så att målet att mäta den hållbara utvecklingen och informationssamhällets verkningar bättre uppfylls.

Statistik om turism

Turism är en viktig ekonomisk verksamhet i Europeiska unionen med stora möjligheter att bidra till högre sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt till utveckling och socioekonomisk integration även på landsbygden och i avlägsna och underutvecklade områden.

Rättslig ram

Rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information om turism (23).

Nuvarande läge

För närvarande samlas statistik in över tillgång och efterfrågan på turistinkvartering samt ekonomiska synpunkter på turistbeteendet. Avgörande angelägenhetsområden är att uppnå en högre grad av jämförbarhet i den befintliga statistiken och att upprätta harmoniserade satelliträkenskaper för turism som ingår i den större frågan hållbar turism, för vilken relevanta indikatorer kommer att behöva definieras och mätas. På grund av den omedelbara inverkan på turistindustrin som händelser såsom terroristattacker eller spridning av överförbara sjukdomar har, kommer en viktig fråga att vara förbättring av uppgifternas aktualitet.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Den nuvarande uppsättningen statistik om turism och dess rättsliga grund ska moderniseras och, när så är möjligt, förenklas.

—	Harmoniserade satelliträkenskaper för turism ska införas (inbegripet indikatorer för hållbar turism).

Energistatistik

En säker försörjning med prismässigt överkomliga energiprodukter på ett miljövänligt sätt är väsentlig för EU:s energipolitik. Energistatistiksystemet har utvecklats som svar på de behov som uppstår i samband med denna politik.

Rättslig ram

Energistatistiksystemet grundar sig i huvudsak på ett avtal. Vissa juridiska åtaganden finns som omfattar särskilda synpunkter på systemet utöver rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el till industriella slutanvändare (24).

Nuvarande läge

Under de senaste åren har oljemarknaden blivit instabil och oförutsägbar samtidigt som priserna nått höga nivåer. EU:s energiberoende ökar kontinuerligt; efterfrågan på energi stiger och sprider tvivel på förmågan att minska växthusgasutsläppen samtidigt som EU:s el- och gasmarknad ännu inte utvecklats till en verklig, konkurrenskraftig inre marknad. I detta politiska sammanhang reagerade kommissionen – som svar på en uppmaning från stats- och regeringscheferna år 2005 – med en rad förslag (grönboken: En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning) som inrättandet av ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium för att övervaka efterfråge- och tillgångsmönstren på EU:s energimarknader, ett nytt gemenskapsdirektiv om uppvärmning och kylning, övervakning/definiering av målen om förnybar energi för tiden efter år 2010 (inbegripet el och flytande biobränslen) samt övervakningen av förbättringar av effektiv slutanvändning av energi.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	En förordning om energistatistik som omfattar de nuvarande kraven och således höjer kvaliteten.

—	En lagfäst skyldighet att samla in statistik om de el- och gaspriser som erläggs av hushållen.

—	En metod/ett tillvägagångssätt att identifiera de faktiska ursprungsländerna; (bestämmelseort) för gasimport (-export).

—	Förbättring av metoder/nomenklaturer för insamlingen av statistik om flytande biobränsle.

—	Definition av indikatorer/uppgiftsinsamling för bedömning av energieffektivitet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (25).

—	En utvidgning, om så krävs, av de konkurrensindikatorer med vilka konkurrensens effektivitet och integreringen av gas-/elmarknaderna bedöms.

AVDELNING XVII

EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING

Rättslig ram

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (26), och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (INSPIRE) (27).

Nuvarande läge

Regionala statistiska uppgifter samlas in för cirka ett dussin omfattande statistikområden, av vilka några täcks av en rättsakt medan andra styrs genom ett avtal. I det typiska fallet sänds uppgifterna fortlöpande till Eurostat. Uppgifter om stadsmiljön för kartläggning av läget i städerna (urban audit) samlas in vart tredje år från och med år 2003 och därefter.

Geografisk information samlas in och lagras i GISCO-databasen för användning inom Eurostat och av generaldirektoraten inom hela kommissionen. Avsaknaden av standarder och av en harmoniserad ram för informationsinsamlingen kräver betydande resurser för korrekt lagring och uppdatering. Å andra sidan ökar den växande medvetenheten om möjligheterna att kombinera geografisk, liksom statistisk och tematisk information med efterfrågan på kartläggning, analyser och tillämpningar.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—

Det arbete som ska utföras under det statistiska programmet 2008–2012 kommer att bestämmas av gemenskapens nya regionalpolitik under den nya programperioden för strukturfonderna. Konsolideringsarbetet med de befintliga uppgifterna kommer att gå vidare, framför allt inom områdena kartläggning av läget i städerna, transporter, miljö samt forskning och utveckling. Införandet av en rättslig ram för uppgifter om regional befolkning och den emotsedda revisionen av förordningen om ESA95 som omfattar uppgifterna för regionalräkenskaper, kommer att bli av betydande vikt för arbetet med strukturindikatorer. Metodkonsekvensen inom regionalstatistiken ska förbättras genom att striktare metoder införs i den berörda lagstiftningsramen när den revideras och den tillämpning av kvalitetsstandarder som redan inletts i uppgifterna för regionalräkenskaper ska utvidgas till övrig regionalstatistik för att säkerställa jämförbarhet och aktualitet. Genomförandet av näringsgrensindelningen enligt Nace rev. 2 innebär att det blir nödvändigt att på nytt beräkna tidsserier för perioder före införandet av revisionen.

—

Tillgången och tillträdet till geografisk information inom hela EU kommer att i grund förändras med genomförandet av det direktiv om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen som syftar till att utveckla en europeisk infrastruktur för rumslig information som ska stödja såväl miljöpolitiken som annan politik. Detta kommer i sin tur att få betydande verkningar för kommissionsavdelningarnas organiserande och användning av denna information. Under denna programperiod kommer Eurostats arbetsgrupp för geografisk information inte endast att behöva bidra till att utveckla det tekniska genomförandet och säkerställa den organisatoriska infrastrukturen (inbegripet att inrätta och leda kommittén för en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen), utan också till att stödja genomförandet av infrastrukturen för rumslig information inom hela EU. Främjandet av tekniken för rumslig analys genom att kombinera statistiska uppgifter med geografiska kommer att fortsätta när det gäller kommissionens användare; den ökade tillgången till rumsliga uppgifter till följd av infrastrukturens utveckling kommer att avsevärt förbättra möjligheterna att definiera noggranna indikatorer.

AVDELNING XVIII

FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Rättslig ram

Statistik avseende vetenskap och teknik samt innovation:

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG av den 22 juli 2003 om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik (28), kommissionens förordning (EG) nr 753/2004 av den 22 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG med avseende på statistik om vetenskap och teknik (29) samt förordning (EG) nr 1450/2004.

Statistisk forskning, metod och nomenklatur: Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006, om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (30).

Hantering av mikrodata och sekretess: Förordning (EG) nr 1104/2006.

Nuvarande läge

Statistik avseende vetenskap, teknik och innovation: EU:s politik avseende vetenskap, teknik och innovation är en hörnsten i Lissabonstrategin, vilket understrukits i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 och i halvtidsutvärderingen av år 2005. Produktion och spridning av statistik om forskning och utveckling, mänskliga resurser inom vetenskap och teknik, patent och spetsteknik samt kunskapsbaserade tjänster har avsevärt förbättrats under de senaste åren. Denna produktion grundar sig på egna uppgiftsinsamlingar, användning av administrativa källor och användning av andra officiella eller icke-officiella uppgiftskällor. Den rättsliga ramen har upprättats.

Statistisk forskning, metod och nomenklatur: På grund av förändrad arbetsmiljö, huvudsakligen utvidgningen, globaliseringen och IT-tekniken samt kostnaden för insamling av statistik, föreligger ett behov av att förbättra alla delar av uppgiftskvaliteten som avses i förordning (EG) nr 322/97, som svar på nya krav från EU:s beslutsfattare och andra, och att anpassa statistiken till förändringarna i samhället.

Hantering av mikrodata och sekretess: Enkel tillgång för forskare till mikrodata insamlade på europeisk nivå som en del av statistiksammanställningen i enlighet med artikel 285 i fördraget är viktig. Denna tillgång ska vara i överensstämmelse med den tillämpliga sekretesslagstiftningen, t.ex. förordning (EG) nr 322/97 och rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor. (31) Nya säkra lösningar måste hittas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—

Statistik avseende vetenskap, teknik och innovation: Under kommande år kommer arbetet med statistik avseende vetenskap, teknik och innovation att koncentreras på att uppnå bättre uppgiftskvalitet, genom att förbättra statistiska metoder, nomenklaturer, begrepp och definitioner (för att t.ex. mäta kunskapsflödena bättre använda den internationellt harmoniserade källan för obearbetade uppgifter Patstat), genom att öppna för ytterligare uppgiftskällor och för fullständigt genomförande av statistiken över karriärutvecklingen för innehavare av doktorsgrad såväl som genom uppdatering av befintlig lagstiftning om de olika statistiska områden som omfattas samt genom att tillhandahålla bättre insatser i nationalräkenskaperna.

—

Statistisk forskning, metod och nomenklatur: I det sjunde ramprogrammet ska förbättring av tematiska områden prioriteras men också den forskning som syftar till förbättring av uppgiftskvalitet genom innovativa metoder som modeller, skattningar eller imputering. Forskningen inom officiell statistik ska få ny fart genom att nätverk uppmuntras. Spridning och användning av forskningsresultat från officiell statistik inom de sjätte och sjunde ramprogrammen och tillämpningen av resultaten på arbetsnivå ska främjas och underlättas. Ytterligare arbete behöver också utföras genom att de nomenklaturer som används blir förbättrade (t.ex. europeiska undersökningar av de företagsgrupper som bedriver forskning och utveckling) och genom att den europeiska infrastrukturen av register över företagsgrupper används och utökas.

—	Hantering av mikrodata och sekretess: Ett integrerat tillvägagångssätt och en integrerad metod för utveckling av europeiska infrastrukturer för att underlätta forskarnas tillträde till avidentifierade uppgifter inom ramen för nuvarande lagstiftning ska främjas.

AVDELNING XIX

MILJÖ

Rättslig ram

EU:s miljöstatistik vägleds av kraven på statistik, redovisning och indikatorer som är högkvalitativa, sammanhängande, tillförlitliga och relevanta för att ytterligare utveckla, genomföra och övervaka gemenskapens miljöpolitik, i synnerhet det sjätte miljöhandlingsprogrammet och dess ”temainriktade strategier”, miljömålen i EU:s strategi för hållbar utveckling, Lissabonstrategin och Cardiffprocessen om miljöfrågornas integrering i alla politikområden. För närvarande samlas endast statistik om avfall (32) och miljökostnader (33) in med rättsligt stöd.

Nuvarande läge

För närvarande lagrar Europeiska miljöbyrån, Gemensamma forskningscentret, kommissionens generaldirektorat för miljö och Eurostat miljöuppgifter. Ett tekniskt arrangemang om fördelning av ansvar och arbete som leder till inrättande av miljödatacentraler har slutits inom denna s.k. 4-grupp (34). Ökad driftskompabilitet av IT-infrastrukturen mellan dessa fyra partner kommer att säkerställas. Det nära partnerskapet med internationella organisationer (FN, OECD) när det gäller metoder (t.ex. handböcker) och uppgiftsinsamling (Eurostats/OECD:s gemensamma enkät) kompletterar ramen för miljöstatistik och miljöredovisning.

Att uppfylla efterfrågan på uppgifter om ”temainriktade strategier”, t.ex. ”förebyggande och återvinning av avfall”, ”hållbar användning av naturresurser” och ”hållbar användning av bekämpningsmedel” utgör nyckelprioriteringar, medan framställningen av grundläggande miljöstatistik fortsätter samtidigt som andra miljödatacentraler förses med statistik över och indikatorer för vatten, luft, biologisk mångfald, jord, skogar och markanvändning.

Bättre analys och kvantifiering av sambandet mellan de ekonomiska och miljörelaterade pelarna i strategin för hållbar utveckling kräver ytterligare utveckling av miljöekonomisk redovisning. Vissa underavdelningar inom miljöinformationen uppvisar betydande luckor och är inte alltid helt aktuella. Andelen miljöstatistik och miljöredovisning i enlighet med EU:s lagstiftning är liten, varför rättsliga grunder för andra centrala områden bör beaktas.

Viktiga initiativ för 2008–2012

För att förbättra synergieffekter, planering och genomförande avseende miljöstatistik kommer arbetet under 2008–2012 att samordnas genom de ”direktörsmöten om miljöstatistik och miljöräkenskaper” som omfattar de båda nätverken med 4-gruppen och medlemsstaterna.

—	Genom datacentralerna för avfall, naturresurser och naturprodukter samt förordningarna om avfallsstatistik och bekämpningsmedel (planerad) ska uppgifter av hög kvalitet tillhandahållas som uppfyller kraven i de temainriktade strategierna.

—	Befintliga miljöindikatorer ska strömlinjeformas, nya indikatorer kommer att utvecklas och tekniskt stöd kommer att tillhandahållas för beräkning av indikatorer på EU-nivå och för översyn av rapportskyldigheterna för bättre inriktad och kostnadseffektiv insamling av miljöuppgifter.

—	Metodutveckling och forskning om miljöekonomiska räkenskaper ska ytterligare främjas och viktigare miljöredovisningsmoduler kommer att införas.

—	Skattning och nowcasting-metoder för att fylla uppgiftsluckor och öka aktualiteten hos miljöstatistik och miljöredovisning ska ytterligare förbättras.

—	Rättsliga grunder ska, där så befinns lämpligt, utvecklas för de centrala områden av den miljöuppgiftsinsamling som för närvarande inte omfattas av rättsakter.

AVDELNING XX

UTVECKLINGSSAMARBETE

God statistik är av avgörande betydelse för bedömning av utvecklingspolitikens framgång. Utvecklingsländer behöver den för evidensbaserat beslutsfattande. Dessutom utgör statistik i samband med konsolidering av demokrati och rättsstatsprincipen och när det gäller respekt för mänskliga rättigheter ett exempel på goda styrelseformer och kan bidra till att främja goda styrelseformer och öppenhet, förutsatt att lämpliga kvalitetsstandarder för statistikframställning uppfylls och att tillträde till och spridning av officiell statistik säkerställs.

Rättslig ram

Artikel 180 i EG-fördraget.

Nuvarande läge

Mycket behöver göras i utvecklingsländerna för att öka kapaciteten inom statistikområdet. Det övergripande målet är att stödja EU:s utrikespolitiska förbindelser genom att tillhandahålla lämpligt och välriktat statistiktekniskt bistånd för att stärka den statistiska kapaciteten i länder som mottar bistånd från EU. Detta stöd måste vara varaktigt. I detta hänseende bör insatser göras för att säkerställa att statistiken ingår som en integrerad del i nationella och regionala utvecklingsplaner.

Den mest betydelsefulla delen av denna politik är den ökade och tydliga inriktningen på minskning av fattigdomen i EG:s utvecklingspolitik, i synnerhet i länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet och särskilt i Afrika. Samarbetet inom statistiken är därför i ökad omfattning inriktat på att stärka mätning och övervakning av fattigdomen, med särskild tonvikt på indikatorerna för millenniemålen om utveckling.

Teknisk rådgivning och tekniskt stöd kommer att ges på området för mätning av verkningarna av EU:s utvecklingsprogram och när det gäller de statistiska delarna av EU:s regionala utvecklingsprogram i allmänhet.

Den regionala integrationen betonas fortlöpande i programmet, något som avspeglar den ökande tendensen bland länderna själva att stärka sina regionala strukturer. Stödområdena omfattar multilateral övervakning, förbättring av nationalräkenskaperna, prisstatistik, jordbruksstatistik, utrikeshandel, företagsstatistik och utbildning i statistik.

Det europeiska statistiksystemet fortsätter med och förstärker sina insatser för att förbättra samordningen mellan givarna (dvs. bilaterala och multilaterala givare). Eurostat och medlemsstaterna stöder därför arbetet, i synnerhet tillsammans med OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd, FN och Världsbanken, för att bedöma utvecklingssamarbetets verkningar när det gäller att nå millenniemålen om utveckling. I denna egenskap deltar systemet aktivt i PARIS 21-initiativet. Inom det tekniska samarbetet understryks i synnerhet vikten av inriktning på användarna och värdet av flerårig planering.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—	Statistikens genomslag i nationella och regionala utvecklingsplaner ska ökas.

—

Teknisk rådgivning och vetenskapligt stöd ska, om möjligt, tillhandahållas för att genomföra statistiska utvecklingsprogram, i synnerhet på regional nivå, stödja projekt med statistiska verkningar och harmonisering av statistik i länder som mottar bistånd från EU och bidra till bedömningen av de statistiska prioriteringarna vid planering av EU:s statistiska samarbetsverksamhet.

—	Särskild tonvikt, med beaktande av jämställdhetsperspektivet, ska läggas på mätning och övervakning av fattigdom, framsteg inom den sociala sammanhållningen, hållbar miljö och indikatorer för millenniemålen om utveckling.

AVDELNING XXI

EKONOMISKT, FINANSIELLT OCH TEKNISKT SAMARBETE MED TREDJELÄNDER

Rättslig ram

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 1279/96 av den 25 juni 1996 om bistånd till ekonomiska reformer och ekonomisk återuppbyggnad till de nya oberoende staterna och Mongoliet (35) samt kommissionens meddelande av den 9 december 2004 till rådet om kommissionens förslag till handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken.

Nuvarande läge

Det statistiska samarbetet med de länder som ingår i den europeiska grannskapspolitiken syftar till att stödja utvecklingen av dessa länders statistiska system i avsikt att tillhandahålla en grundläggande uppsättning harmoniserade uppgifter som uppfyller EU:s krav på områden där EU:s politik har behov av sådana uppgifter. Det statistiska stödet till dessa länder genomförs genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

Viktiga initiativ för 2008–2012

—

Nyckelområdena ekonomisk statistik, nationalräkenskaper och prisstatistik, utrikeshandel, migrationsstatistik och socialstatistik ska utvecklas. Dessutom bör andra sektorer som energi- och miljöstatistik – och mer allmänt indikatorer för hållbar utveckling – gradvis införas som ett viktigt underlag för beslutsfattande.

—	Samarbetet ska också syfta till uppbyggnad och förstärkning av de nationella statistikinstitutens institutionella kapacitet och av det interinstitutionella samarbetet.

---

(1)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 82.

(2)  EUT L 102, 7.4.2004, s. 1.

(3)  EUT L 35, 8.2.2005, s. 23. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 602/2006 (EUT L 106, 19.4.2006, s. 10).

(4)  Fri rörlighet för personer behandlas i avdelning IV.

(5)  EUT L 230, 16.9.2003, s. 1.

(6)  EUT L 171, 29.6.2007, s. 17.

(7)  Antagande av åtgärder inom området polissamarbete och straffrättsligt samarbete ingår inte i avdelning IV i EG-fördraget utan utgör en del av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen. De har införts under avdelning IV i detta dokument då såväl migrationspolitik som polissamarbete och straffrättsligt samarbete ingår i området för frihet, säkerhet och rättvisa.

(8)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

(9)  EUT L 181, 19.7.2003, s. 1.

(10)  EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(11)  EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

(12)  EGT L 257, 27.10.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(13)  EGT L 162, 5.6.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(14)  EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.

(15)  EGT L 118, 25.5.1995, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(16)  EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG (EUT L 165, 27.6.2007, s. 21).

(17)  EGT L 271, 9.10.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(18)  EGT L 374, 31.12.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006.

(19)  EGT L 14, 17.1.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006.

(20)  EUT L 7, 13.1.2004, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006.

(21)  EUT L 267, 14.8.2004, s. 32. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

(22)  EUT L 143, 30.4.2004, s. 49. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006.

(23)  EGT L 291, 6.12.1995, s. 32. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/110/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 418).

(24)  EGT L 185, 17.7.1990, s. 16. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/394/EG (EUT L 148, 9.6.2007, s. 11).

(25)  EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

(26)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 105/2007 (EUT L 39, 10.2.2007, s. 1).

(27)  EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

(28)  EUT L 230, 16.9.2003, s. 1.

(29)  EUT L 118, 23.4.2004, s. 23. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 973/2007.

(30)  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(31)  EGT L 151, 15.6.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (EGT L 332, 9.12.2002, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006.

(33)  Förordning (EG, Euratom) nr 58/97.

(34)  Ett tekniskt arrangemang av den 14 november 2005 om inrättande av miljödatacentraler, som slutits mellan de fyra gemenskapsorgan som deltar i miljörapportering och spridning av uppgifter.

(35)  EGT L 165, 4.7.1996, s. 1.

BILAGA I

Bilagan till beslut nr 2119/98/EG ska ändras på följande sätt:

1.	Den åttonde strecksatsen ska ersättas med följande: ”— Smittsamma sjukdomar som kan leda till potentiella internationella hot mot människors hälsa enligt bilaga 2 till det internationella hälsoreglementet.”

2.	Den sista strecksatsen ska ersättas med följande: ”— Vektorburna sjukdomar — Zoonotiska sjukdomar — Andra smittsamma sjukdomar av betydelse för folkhälsan, däribland sjukdomar som orsakas av avsiktlig spridning av smittämnen.”

BILAGA II

Bilaga I till beslut 2000/96/EG ska ändras på följande sätt:

1.	I punkt 2.5.2 ska följande läggas till: ”Svår akut respiratorisk sjukdom (sars)”

2.	I punkt 2.5.3 ska följande läggas till: ”Aviär influensa hos människa” ”West Nile-virusinfektion”

BILAGA

UTROTNINGSPROGRAM

Förkortningar:

a= År för utrotningsprogrammets genomförande.

AVSNITT I

Program för vilka gemenskapens ekonomiska bidrag uppgår till 50 % av de stödberättigande kostnaderna

Medlemsstat	Skadegörare som bekämpas	Drabbade arter	År	Stödberättigande kostnader (euro)	Maximalt gemenskapsbidrag (euro) per program
Belgien	Diabrotica virgifera	Majs	2005 och 2006	67 331	33 665
Finland	Bemisia tabaci	Euphorbia pulcherrima	2006 och 2007	109 262	54 631
Frankrike	Diabrotica virgifera	Majs	2005 och 2006	871 548	435 774
Nederländerna	Diabrotica virgifera	Majs	2005	282 557	141 278

AVSNITT II

Program för vilka gemenskapens ekonomiska bidrag varierar i enlighet med minskningskoefficienten

Medlemsstat	Skadegörare som bekämpas	Drabbade arter	År	a	Stödberättigande kostnader (euro)	Bidragsandel (%)	Maximalt gemenskapsbidrag (euro)
Tyskland	Anoplophora glabripennis	Diverse trädslag	2006	3	26 950	45	12 127
Nederländerna	Diabrotica virgifera	Majs	2005 (Alsmeer-området)	3	37 330	45	16 798

Totalt gemenskapsbidrag (euro)

694 273

BILAGA