13.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1129/2008 (2) av den 14 november 2008 (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Kina.

(2)

Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingavs av Eurostress Information Service (ESIS) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del av gemenskapens totala tillverkning av tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning, i detta fall mer än 57 %.

(3)

Såsom anges i skäl 13 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen om dumpning och skada perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som önskade bli hörda gavs tillfälle till det. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(5)

Kommissionen fortsatte sin undersökning av aspekter rörande gemenskapens intresse och analyserade uppgifterna i svaren på frågeformuläret från några användare i gemenskapen efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna hade införts.

(6)

Fyra ytterligare kontrollbesök gjordes på plats hos följande användarföretag:

(7)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Kina och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(8)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och slutsatserna modifierades där så var lämpligt på grundval av dessa synpunkter.

(9)

En berörd part menade att en viss typ av lina med 19 trådar inte borde omfattas av förfarandet, med motiveringen att denna produkttyp har mycket specifika användningsområden, inte kan användas för betongarmering, upphängningsanordningar eller snedkabelbroar, som är de huvudsakliga användningsområdena för den berörda produkten, och den tillverkas inte i gemenskapen. Gemenskapsindustrin tillfrågades och bekräftade att den beskrivna produkten, dvs. en lina med 19 trådar, men också linor med mer än 19 trådar, inte hör till den berörda produkten. Invändningen har därför godtagits, och linor med 19 trådar eller mer omfattas inte av produktdefinitionen.

(10)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande berörd produkt och likadan produkt, bekräftas slutsatserna i skälen 14–20 i förordningen om preliminär tull.

(11)

En exporterande tillverkare i Kina ifrågasatte de preliminära undersökningsresultaten när det gäller marknadsekonomisk status och menade att företaget uppfyllde kriterierna 1–3 i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(12)

I fråga om kriterium 1 i artikel 2.7 c i grundförordningen fastställdes det vid undersökningen rörande marknadsekonomisk status att den berörda exporterande tillverkarens elkostnader, som utgör en stor del av den totala tillverkningskostnaden, inte var tillförlitliga. Det konstaterades att elkostnaderna fakturerades via ett tredje företag, som var i likvidation, och inte direkt av elleverantören. Detta förklarades med att det företag som var i likvidation – som var den ursprungliga ägaren av de produktionsanläggningar där den berörda produkten tillverkades, men som numera hade trätt i likvidation – fortfarande ansågs äga en del av anläggningarna. Elbolaget fakturerade därför det företag som var i likvidation för all elförbrukning, och det företaget fakturerade sedan i sin tur den exporterande tillverkaren i fråga dessa kostnader.

(13)

Det fastställdes emellertid att den exporterande tillverkaren köpte produktionsanläggningarna under 2007, dvs. under undersökningsperioden, och alltså under åtminstone en del av undersökningsperioden var laglig ägare av dessa anläggningar. Dessutom stämde de rapporterade beloppen inte överens med den exporterande tillverkarens räkenskaper. Slutligen lämnade företaget efter det preliminära meddelandet av uppgifter inte in några uppgifter eller någon bevisning som visade elkostnadernas tillförlitlighet och som därför skulle ha kunnat ändra de preliminära undersökningsresultaten i detta avseende.

(14)

Samma exporterande tillverkare upprepade sitt påstående att den begränsade giltighetsperioden för dess verksamhetstillstånd inte tydde på något större statligt inflytande i den mening som avses i kriterium 1 i artikel 2.7 c i grundförordningen, såsom hade konstaterats vid undersökningen avseende marknadsekonomisk status. Här noteras det att verksamhetstillståndets begränsade giltighetsperiod ansågs vara ett hinder för företagets långsiktiga beslut och planering. I synnerhet konstaterades det att företag i en liknande situation vanligen hade betydligt längre giltighetsperioder på sina verksamhetstillstånd. Efter det preliminära meddelandet av uppgifter kunde det dock klargöras att en förlängning av den exporterande tillverkarens verksamhetstillstånd i god tid var en ren formalitet som inte kunde anses vara ett hinder för företagets långsiktiga beslut och planering.

(15)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att verksamhetstillståndets giltighetsperiod i detta särskilda fall inte kan betraktas som något större statligt inflytande i den mening som avses i kriterium 1 i artikel 2.7 c i grundförordningen, och den exporterande tillverkarens argument godtogs. De preliminära undersökningsresultaten ändrades i enlighet med detta.

(16)

Den berörda exporterande tillverkaren ifrågasatte också slutsatsen att företaget inte uppfyllde villkoren i kriterium 2 i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. att det hade en enda uppsättning räkenskaper som var föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder. Det noteras att undersökningen avseende marknadsekonomisk status visade att betydande belopp från ett återkommande lån bokfördes på fel ställe. Den exporterande tillverkaren menade att denna slutsats inte motsvarade de faktiska omständigheterna, men lämnade ingen övertygande förklaring eller någon godtagbar bevisning till stöd för sitt påstående. Påståendet måste därför avvisas.

(17)

Samma exporterande tillverkare hävdade slutligen att det inte förekom några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet enligt kriterium 3 i artikel 2.7 c i grundförordningen. Den exporterande tillverkaren bestred i synnerhet att företaget kunde låna pengar till en ränta som var betydligt lägre än marknadsräntan. Företaget lade dock inte fram någon ny information eller bevisning som skulle kunna ändra de preliminära undersökningsresultaten i detta avseende, och påståendet måste därför avvisas.

(18)

På grundval av ovanstående, och trots undersökningsresultaten enligt skäl 14, bekräftas undersökningsresultaten avseende marknadsekonomisk status när det gäller denna exporterande tillverkare enligt skäl 35 i förordningen om preliminär tull.

(19)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande fastställandet av marknadsekonomisk status, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 25-36 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Den exporterande tillverkare som inte beviljats individuell behandling menade att dess beslutfattande var tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning i den mening som avses i artikel 9.5 c i grundförordningen.

(21)

Till stöd för detta påstående kunde den exporterande tillverkaren klargöra sammansättningen av företagets styrelse och aktieägarnas rösträtt. Den exporterande tillverkaren kunde således visa att företaget var tillräckligt oberoende i fråga om möjlig statlig inblandning i dess prissättning i den mening som avses i artikel 9.5 c i grundförordningen. Dessutom kunde den exporterande tillverkaren, såsom anges i skäl 14, också visa att dess verksamhetstillstånds giltighetsperiod inte kan betraktas som något större statligt inflytande. Till följd av detta bör en individuell tullsats beräknas och tillämpas på produkter som tillverkas och exporteras av denna exporterande tillverkare, eftersom företaget uppfyllde villkoren för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen.

(22)

När det gäller två av de exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling visade nya uppgifter som kom fram efter det att de provisoriska åtgärderna införts att viktig personal i dessa företag tillhörde statliga organ i den mening som avses i artikel 9.5 c i grundförordningen. Båda företagen utelämnade dessa uppgifter i sina ansökningar om marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(23)

Det ansågs att utelämnandet av dessa uppgifter var vilseledande i den mening som avses i artikel 18.1 i grundförordningen och att de uppgifter som företagen lämnat i sina respektive ansökningar om marknadsekonomisk status eller individuell behandling borde lämnas utan beaktande. De berörda företagen gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar i enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen. Inget av företagen lämnade dock tillfredsställande förklaringar. På grundval av detta nekades dessa företag individuell behandling.

(24)

För det tredje företag som beviljats individuell behandling ifrågasatte gemenskapsindustrin att det faktiskt helt var i utländsk ägo och därför uppfyllde kriteriet i artikel 9.5 c i grundförordningen. Alla relevanta betalningar och banköverföringar i samband med köpet av företaget kunde dock verifieras under undersökningen, vilket visar att företaget helt var i utländsk ägo. Invändningen måste därför avvisas.

(25)

Vissa berörda parter menade att det valda jämförbara landet inte var lämpligt. De hävdade att konkurrensen i Turkiet, särskilt eftersom det endast fanns en tillverkare av tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning på den turkiska marknaden, inte var tillräcklig för att man skulle kunna basera normalvärdet på uppgifter från den tillverkaren.

(26)

Dessa parter lämnade dock inte in någon ny bevisning i denna fråga, utan upprepade enbart samma argument som lades fram innan de provisoriska åtgärderna infördes. Såsom anges i skäl 44 i förordningen om preliminär tull fanns det visserligen endast en turkisk tillverkare, men importen till Turkiet var omfattande och svarade för mer än 50 % av den totala marknaden. På grundval av detta och eftersom ingen tillverkare i andra möjliga jämförbara länder var samarbetsvillig i den aktuella undersökningen, bekräftas det att Turkiet är ett lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(27)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande det jämförbara landet, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 40–45 i förordningen om preliminär tull.

(28)

En exporterande tillverkare hävdade att det använda normalvärdet inte var ändamålsenligt, eftersom normalvärdet för de flesta produkttyperna, såsom anges i skälen 48 och 49 i förordningen om preliminär tull, konstruerades på grundval av den turkiska tillverkarens produktionskostnader. Denna exporterande tillverkare gjorde gällande att normalvärdet för de produkttyper som exporterades av de kinesiska exportörerna borde ha baserats på de kinesiska exportörernas egna produktionskostnader.

(29)

Det noteras att det i artikel 2.7 a i grundförordningen uttryckligen föreskrivs att normalvärdet ska bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett land med marknadsekonomi. Att normalvärdet bestämdes på grundval av konstruerade värden gör alltså inte att man kan dra slutsatsen att de använda värdena var oändamålsenliga. Det noteras att eftersom exportören i fråga inte beviljades marknadsekonomisk status ansågs företagets kostnader i samband med de exporterade modellerna vara otillförlitliga. Syftet med valet av ett jämförbart land är att fastställa tillförlitliga kostnader och priser på grundval av uppgifter som samlats in i ett lämpligt jämförbart land. Eftersom det fastställts att Turkiet var ett lämpligt val fanns det inga skäl att anse att kostnaderna i samband med den berörda produkten inte var tillförlitliga och ändamålsenliga.

(30)

Den berörda exporterande tillverkaren lade inte fram något särskilt skäl – förutom de som nämns i skäl 25 – till varför det valda jämförbara landet skulle vara olämpligt, i synnerhet på vilka grunder denna exporterande tillverkare ansåg att de produkttyper som företaget tillverkade och sålde och de som tillverkaren i det jämförbara landet tillverkade och sålde inte var jämförbara. Dessa invändningar måste därför avvisas.

(31)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande metoden för beräkning av normalvärdet, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 46–50 i förordningen om preliminär tull.

(32)

Den exporterande tillverkare som nämns i skäl 52 i förordningen om preliminär tull och som sålde på export via en närstående importör i gemenskapen menade att den faktiska vinst som den närstående importören gjorde när den sålde vidare tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning i gemenskapen borde ha använts när exportpriset konstruerades i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(33)

Det noteras att försäljningspriserna mellan närstående parter anses vara otillförlitliga till följd av relationen mellan köparen och säljaren. Följaktligen måste även vinstmarginalen vid vidareförsäljning anses vara otillförlitlig. Den exporterande tillverkaren lade inte fram någon bevisning för att den närstående importörens vinstmarginal ändå skulle vara tillförlitlig. Invändningen måste därför avvisas.

(34)

Det noteras att den exporterande tillverkaren i skäl 32 nekades individuell behandling på de grunder som anges i skälen 22 och 23, och eftersom dess dumpningsmarginal därför fastställdes på grundval av metoden i skäl 41 är frågan om den metod som användes för att fastställa denna exporterande tillverkares exportpris irrelevant.

(35)

För en av de exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling ifrågasatte gemenskapsindustrin tillförlitligheten hos dess rapporterade exportpris. Gemenskapsindustrin hävdade att den låga exportkvantiteten under undersökningsperioden och de särskilda omständigheterna (i synnerhet att den exporterade produkten inte hade det nödvändiga godkännandeintyget) tydde på en relation mellan importören och den exporterande tillverkaren, och att man därför borde bortse från exportpriset i fråga. Gemenskapsindustrin kunde dock inte lägga fram någon bevisning till stöd för sitt påstående. Undersökningen visade inte heller på någon relation mellan den exporterande tillverkaren och den icke-närstående importören. Påståendet måste därför avvisas.

(36)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande fastställandet av exportpriset, bekräftas de preliminära slutsatserna i skäl 51 i förordningen om preliminär tull.

(37)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 53 och 54 i förordningen om preliminär tull.

(38)

För de företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(39)

Den slutgiltiga vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgår till följande:

(40)

Såsom anges i skäl 57 i förordningen om preliminär tull var graden av samarbetsvilja låg.

(41)

Det ansågs därför lämpligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginalen på grundval av uppgifter från företag som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(42)

På denna grund fastställdes den landsomfattande dumpningsnivån för alla exporterande tillverkare som inte beviljats individuell behandling till 50,0 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

(43)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande tillverkningen i gemenskapen eller definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 60-63 i förordningen om preliminär tull.

(44)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i gemenskapen, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 64–66 i förordningen om preliminär tull.

(45)

En berörd part hävdade att det genomsnittliga priset på importen från Kina liknade gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Kommissionens undersökningsresultat, som för importpriserna från Kina byggde på uppgifter från Eurostat och för gemenskapsindustrin på kontrollerade uppgifter, visade dock att påståendet inte var riktigt. Detta påstående måste därför avvisas.

(46)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter rörande detta, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 67–70 i förordningen om preliminär tull.

(47)

En användare hävdade att gemenskapsindustrins genomsnittspriser under 2004 och 2005 var högre än de som angavs i förordningen om preliminär tull, och således inte korrekta. I fråga om detta påstående bör det betonas att de aktuella uppgifterna är ett resultat av en undersökning på EU-nivå och inte på regional nivå eller landsnivå. Eftersom den berörda parten inte lade fram någon bevisning till stöd för sitt påstående måste det avvisas.

(48)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande gemenskapsindustrins situation, bekräftas slutsatserna i skälen 71–91 i förordningen om preliminär tull, dvs. att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada.

(49)

Vissa berörda parter menade att marknadsandelen för importen från Kina inte var tillräckligt stor för att orsaka den skada som gemenskapsindustrin lidit. Såsom tydligt framgår av skäl 93 i förordningen om preliminär tull, sammanföll den avsevärda ökningen (2 106 %) av den dumpade importens volym mellan 2004 och undersökningsperioden, den motsvarande ökningen av denna imports andel av gemenskapsmarknaden från 0,4 % år 2004 till 8,2 % under undersökningsperioden samt det prisunderskridande på 18 % som konstaterades under undersökningsperioden med gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation.

(50)

Dessutom borde den ökade kostnaden för den huvudsakliga råvaran, dvs. valstråd, som utgör 75 % av tillverkningskostnaden, ha påverkat alla aktörer på marknaden. Emellertid sjönk de genomsnittliga kinesiska priserna på valstråd med 45 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den dumpade importen, vars volym och marknadsandel ökade kraftigt från och med 2006, var en avgörande orsak till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Alltså avvisas detta påstående.

(51)

På grundval av detta bekräftas undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 92–94 i förordningen om preliminär tull.

(52)

Vissa berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit orsakats av import från andra tredjeländer. Såsom visas i skälen 95 och 96 i förordningen om preliminär tull ökade importen från andra tredjeländer med 112 % mellan 2004 och undersökningsperiodens slut. De genomsnittliga priserna för denna import låg dock långt över de kinesiska exporterande tillverkarnas priser, och även över gemenskapsindustrins priser. De kan följaktligen inte anses ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(53)

Två av de andra tredjeländerna, som hade en marknadsandel på sammanlagt 2,5 %, konstaterades tillämpa priser som underskred importpriserna för den berörda produkten från Kina. Med tanke på den relativt låga importvolymen därifrån kan detta dock inte anses vara tillräckligt för att bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(54)

På grundval av detta bekräftas undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 95 och 96 i förordningen om preliminär tull.

(55)

Vissa berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit berodde på att export skett till priser som underskred produktionskostnaden. Exporten till länder utanför Europeiska gemenskapen utgjorde endast ca 14 % av gemenskapsindustrins totala försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden. Denna export ökade med ca 16 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Gemenskapstillverkarnas exportförsäljningspris per enhet minskade dock med 8 % från 715 EUR per ton 2004 till 660 EUR per ton under undersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 98 i förordningen om preliminär tull kan man inte anta att denna försäljning skedde till priser som underskred produktionskostnaden. Detta beror på avsevärda variationer i kostnader och priser mellan olika företag och olika tidsperioder. Det sänkta exportpriset berodde på det avsevärda pristryck som exporten från Kina utövade även på gemenskapsindustrins viktigaste exportmarknader.

(56)

På grundval av detta bekräftas undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 97–99 i förordningen om preliminär tull.

(57)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande den ökade produktionskostnaden och konkurrensen från andra tillverkare i gemenskapen, bekräftas slutsatserna i skälen 100–102 i förordningen om preliminär tull.

(58)

Mot bakgrund av analysen ovan, i vilken en tydlig åtskillnad gjorts mellan verkningarna av alla andra kända faktorer på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det att dessa andra faktorer inte påverkar det faktum att den konstaterade väsentliga skadan måste tillskrivas den dumpade importen.

(59)

Med tanke på ovanstående bekräftas det att den dumpade importen av tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(60)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 103 och 104 i förordningen om preliminär tull.

(61)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande gemenskapsindustrins och övriga gemenskapstillverkares intresse, bekräftas slutsatserna i skälen 105–111 i förordningen om preliminär tull.

(62)

En berörd part som importerar tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning från Kina gjorde gällande att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle få allvarliga följder för importörernas situation, eftersom de inte skulle kunna föra över prisökningen till sina kunder.

(63)

Undersökningen visade att importörernas vinstmarginaler för den berörda produkten var relativt höga. Den berörda produktens låga andel av deras kunders sammanlagda kostnader torde dessutom göra det möjligt för importörerna att föra över eventuella prisökningar till dem. Vidare hindrar inte villkoren i deras avtal med leverantörerna importörerna från att byta leveranskälla för den berörda produkten, antingen till företag med låg eller ingen tull eller till andra leverantörsländer, t.ex. Thailand eller Sydafrika. Denna invändning måste därför avvisas.

(64)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 112–114 i förordningen om preliminär tull.

(65)

Vissa berörda parter hävdade att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle få allvarliga följder för situationen för användarna av tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning, eftersom de inte skulle kunna föra över prisökningen till sina kunder.

(66)

Såsom anges i skälen 4 och 5 gjordes en närmare undersökning av åtgärdernas möjliga följder för användarindustriernas situation efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts genom ytterligare kontroller på plats hos fyra användare. Dessa användare var alla användare i mellanled som tillverkade och levererade betongdelarna för betongarmering, upphängningsanordningar och snedkabelbroar.

(67)

Kommissionens undersökningsresultat visade att för den mest representativa användare som besöktes och för de flesta användningsområdena utgjorde den berörda produkten endast 5 % av den totala produktionskostnaden. I genomsnitt kan dock andelen för användarna uppgå till upp till 13 %. Antidumpningstullens effekt på deras kostnader uppskattades till mellan 0 och 6 %. För deras slutkunder (huvudsakligen byggföretag) skulle tullens effekt emellertid bli minimal och under alla omständigheter underskrida 1 % av den totala produktionskostnaden. Alltså torde de inte få några större svårigheter att föra över tullen till sina kunder. Detta påstående måste därför avvisas.

(68)

En berörd part hävdade att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle leda till brist på tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning i Förenade kungariket, eftersom den brittiska marknaden är beroende av import. Här måste man komma ihåg att de aktuella undersökningsresultaten fastställdes på EU-nivå, och inte på regional nivå eller landsnivå. Om man enbart beaktar den brittiska marknaden visade undersökningsresultaten emellertid att de undersökta brittiska tillverkarna har en stor outnyttjad kapacitet för att försörja marknaden. Dessutom har gemenskapsindustrin som helhet en tillräcklig outnyttjad kapacitet för att täcka all förbrukning i EU. Detta påstående måste därför avvisas.

(69)

Vissa berörda parter gjorde gällande att det fanns en kartell inom gemenskapsindustrin för tråd och linor av olegerat stål för för- och efterspänning. I detta avseende noteras det att kommissionen utfärdade ett meddelande om invändningar i oktober 2008 till ett antal företag som levererar stål för förspänning. Kommissionen har dock ännu inte fattat något slutgiltigt beslut i detta ärende. Ett meddelande om invändningar föregriper inte heller slutresultatet av förfarandet. Om det skulle visa sig att det funnits en kartell på gemenskapsmarknaden kan åtgärderna i förekommande fall ses över.

(70)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 115–117 i förordningen om preliminär tull.

(71)

Mot bakgrund av resultaten av den fortsatta undersökningen av aspekter rörande gemenskapens intresse bekräftas undersökningsresultaten i skäl 118 i förordningen om preliminär tull.

(72)

Flera berörda parter ifrågasatte det preliminära undersökningsresultatet att en vinstmarginal på 8,5 % skulle vara den vinstmarginal som rimligtvis kunde uppnås av en industri av detta slag i branschen under normala konkurrensförhållanden.

(73)

En berörd part menade att lönsamheten under 2005 inte borde beaktas vid beräkningen av vinstmarginalen för gemenskapsindustrin, eftersom det var ett osedvanligt lönsamt år för branschen. Detta befanns vara riktigt, och således godtogs argumentet. Till följd av detta användes en vinstmarginal på 6,2 % vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada, en marginal som hade uppnåtts 2004, då importen från Kina inte var betydande och priserna var högre än gemenskapsindustrins.

(74)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom det fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för de produkter som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Den eventuella skillnad som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(75)

En berörd part menade att den vägda genomsnittliga underskridandemarginalen borde beräknas med hjälp av kvantiteten av varje produkttyp som gemenskapsindustrin säljer som vikt. Det är dock etablerad praxis att använda värdet cif av exporten av varje produkttyp som vikt vid beräkningen av den vägda genomsnittliga underskridandemarginalen. Anledningen till detta är att en tull beräknad på detta sätt om den tillämpades på företagets försäljning under undersökningsperioden skulle ge ett prisunderskridande på noll, dvs. ett icke-skadevållande pris. Detta skulle inte vara fallet om kvantiteten av varje produkttyp som gemenskapsindustrin säljer användes som vikt, i enlighet med begäran.

(76)

Det gjordes en ny beräkning av nivån för undanröjande av skada för en av de kinesiska exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling (se skäl 24) till följd av ett misstag vid det preliminära fastställandet. Resultatet blev att nivån för undanröjande av skada blev lägre än 2 %, vilket ansågs underskrida miniminivån. Följaktligen bör ingen tull införas på import av den berörda produkten som tillverkas av detta företag.

(77)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande nivån för undanröjande av skada, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 119–122 i förordningen om preliminär tull.

(78)

Det gjordes en ny beräkning av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada på grundval av uppgifter från företag som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(79)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids.

(80)

De slutgiltiga tullsatserna fastställs till följande:

(81)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är det uttryckligen omnämnda företaget närstående, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som är tillämplig på ”övriga företag”.

(82)

Eventuella ansökningar om tillämpning av denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(83)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som fastställts och omfattningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna, bör endast de belopp för vilka säkerhet ställts på nivån för de preliminära tullarna tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka det preliminärt ställts säkerhet avseende produkter som i enlighet med skäl 9 inte omfattas av produktdefinitionen bör frisläppas.

(84)

För att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden mellan tullsatserna för de exporterande tillverkarna, anses särskilda åtgärder för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna vara nödvändiga i detta fall. Dessa särskilda åtgärder omfattar följande:

(85)

Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på övriga exportörer.

(86)

Om exporten från de företag som beviljats en lägre individuell tullsats skulle öka väsentligt i volym efter införandet av åtgärderna i fråga, skulle en sådan volymökning i sig kunna betraktas som en förändring i handelsmönstret på grund av införandet av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva de individuella tullsatserna och därefter fastställa en landsomfattande tull.

(87)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka det avsågs att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder erbjöd en av de exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(88)

Erbjudandet granskades, och det konstaterades att priserna för produkten under undersökningsperioden varierade kraftigt; skillnaden mellan det lägsta och det högsta försäljningspriset till EU för samma produktkategori kunde uppgå till så mycket som 46 % för det berörda företaget. Dessutom konstaterades betydande prisvariationer för gemenskapsindustrins försäljningspriser under skadeundersökningsperioden. Produkten lämpar sig därför inte för ett fast prisåtagande. Företaget föreslog att minimipriset skulle indexeras på grundval av prisutvecklingen för en råvara, nämligen valstråd. Eftersom det inte finns allmänt tillgängliga prisuppgifter för den råvara som används i den berörda produkten och på grund av en motsatt prisutveckling för en jämförbar råvara, nämligen valstråd av armeringsnätskvalitet, kunde inget samband fastställas mellan försäljningspriset för den färdiga produkten i gemenskapen och den viktigaste råvaran. Det erbjudna åtagandet anses därför vara praktiskt svårt att tillämpa i den mening som avses i artikel 8.3 i grundförordningen, eftersom det inte skulle undanröja den skadevållande effekten av den konstaterade dumpningen.

(89)

Dessutom föreligger den berörda produkten i flera olika typer. Företaget förenklade kriterierna för produktklassificering i syfte att underlätta den begärda rapporteringen inom ramen för undersökningen, och lyckades gruppera antalet produkttyper som tillverkades och såldes. Detta ändrar dock inte det faktum att företaget tillverkade och sålde flera typer av tråd och linor till EU under undersökningsperioden. För att minska risken för priskompensation mellan olika produkttyper erbjöd sig företaget att iaktta tre minimiimportpriser, ett för tråd och två för linor beroende på deras diameter. På de grunder som anges i skäl 88 kunde dock den berörda exporterande tillverkarens erbjudna åtagande inte godtas.

(90)

En av de berörda exporterande tillverkarna, en grupp bestående av två närstående företag, nämligen Ossen MaanShan Steel Wire and Co. Ltd, Maanshan, och Ossen Jiujiang Steel Wire Cable Co. Ltd, Jiujinag, ändrade namn till Ossen Innovation Materials Co. Joint Stock Company Ltd, Maanshan, och Ossen Jiujiang Steel Wire Cable Co. Ltd, Jiujiang.

(91)

Ändringen innebär inga väsentliga förändringar som påverkar undersökningsresultaten i den aktuella undersökningen, och slutsatsen var därför att de slutgiltiga undersökningsresultaten avseende Ossen MaanShan Steel Wire and Co. Ltd, Maanshan, och Ossen Jiujiang Steel Wire Cable Co. Ltd, Jiujiang, är tillämpliga på Ossen Innovation Materials Co. Joint Stock Company Ltd, Maanshan, och Ossen Jiujiang Steel Wire Cable Co. Ltd, Jiujiang.

13.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/11

13.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/13

(1)

Genom direktiv 2007/46/EG upprättas en harmoniserad ram med administrativa bestämmelser och allmänna tekniska krav för nya fordon. Däri ingår i synnerhet fordonstillverkarens skyldighet att i egenskap av innehavare av ett gemenskapstypgodkännande lämna ett intyg om överensstämmelse som ska åtfölja varje fordon som tillverkas i överensstämmelse med gemenskapens lagstiftning om typgodkännande.

(2)

Det intyg om överensstämmelse vars förlaga fastställs i bilaga IX till direktiv 2007/46/EG utgör en officiell förklaring som lämnas till fordonsköparen om att ett visst fordon byggts i överensstämmelse med kraven i gemenskapens typgodkännandelagstiftning.

(3)

Det bör säkerställas att de uppgifter som ingår i intyget om överensstämmelse är begripliga för konsumenter och berörda ekonomiska aktörer. I förlagan till intyget om överensstämmelse bör alla de tekniska uppgifter ingå som är av betydelse för medlemsstaternas myndigheter och som gör det möjligt att ta fordon i bruk.

(4)

Efter antagandet av kommissionens direktiv 2001/116/EG av den 20 december 2001 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (2) har förlagan till intyget om överensstämmelse aldrig uppdaterats. Det är därför lämpligt att det uppdateras med hänsyn till de många stora ändringar som tillkommit genom direktiv 2007/46/EG och då EG:s typgodkännande i sin helhet från och med den 29 april 2009 kommer att införas för nyttofordon.

(5)

Enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (3) ska medlemsstaternas registreringsmyndigheter dessutom för första gången för registreringsändamål få tillförlitliga tekniska uppgifter om nya fordon inom gemenskapens territorium. De tekniska uppgifter som ingår i intyget om överensstämmelse utgör en lämplig uppgiftskälla som kan användas för registreringsändamål. För att i ljuset av principerna i kommissionens meddelanden, ”Handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning” (4) och ”Åtgärdsprogram för att minska de administrativa bördorna i Europeiska unionen” (5) lätta den administrativa bördan för de europeiska medborgarna är det lämpligt att intyget om överensstämmelse också innehåller alla de uppgifter som enligt direktiv 1999/37/EG krävs.

(6)

Det är lämpligt att i syfte att säkerställa ett korrekt förfarande vid gemenskapens typgodkännandeprocess uppdatera bilagorna till direktiv 2007/46/EG för att anpassa dem till utvecklingen av den vetenskapliga och tekniska kunskapen.

(7)

Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.

(8)

Införandet av ett nytt system för insamling av alla uppgifter som ska ingå i intyget om överensstämmelse kräver att fordonstillverkaren vidtar lämpliga åtgärder. En tillräcklig övergångsperiod bör därför ges under vilken tidigare förlagor för intyg om överensstämmelse får fortsätta att användas.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.