29.3.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 96/1

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/28/EU

av den 26 februari 2014

om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)	Rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). Med anledning av nya ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Det är nödvändigt att i detta direktiv förtydliga att vissa artiklar har identifierats som pyrotekniska artiklar eller ammunition i enlighet med Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods och därmed inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv. Kommissionens direktiv 2004/57/EG av den 23 april 2004 om identifiering av pyrotekniska artiklar och viss ammunition för rådets direktiv 93/15/EEG om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och kontroll av explosiva varor för civilt bruk (5), vilket för närvarande innehåller en förteckning över sådana artiklar, bör därför upphävas.

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (6) innehåller regler för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer för CE-märkning.

(4)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (7) fastställs gemensamma principer och referensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektorspecifik lagstiftning. Direktiv 93/15/EEG bör därför anpassas till det beslutet.

(5)

Säkerheten under förvaring regleras av rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (8), där det fastställs säkerhetskrav för anläggningar där det finns explosiva varor. Säkerheten för explosiva varor vid transport regleras av internationella konventioner och överenskommelser, t.ex. Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods. De aspekterna bör därför inte omfattas av detta direktiv.

(6)

För pyrotekniska artiklar krävs åtgärder för att säkerställa skydd för slutanvändare och säkerheten för allmänheten. Pyrotekniska artiklar omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (9). Det här direktivet bör därför inte tillämpas på pyrotekniska artiklar.

(7)

Detta direktiv bör omfatta ammunition, men endast vad gäller reglerna för kontroll av överföring och därtill knutna bestämmelser. Eftersom ammunition omfattas av samma överföringsvillkor som vapen bör överföring av ammunition regleras av samma bestämmelser som de som gäller för vapen och som fastställs i rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (10).

(8)	Detta direktiv bör tillämpas på alla former av leveranser, inklusive distansförsäljning.

(9)	Definitionen av de explosiva varor som omfattas av detta direktiv bör baseras på den definition av sådana produkter som används i Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods.

(10)	För att säkerställa fri rörlighet för explosiva varor är det nödvändigt att harmonisera lagstiftningen om tillhandahållande på marknaden av explosiva varor.

(11)

De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att explosiva varor överensstämmer med detta direktiv, så att en hög nivå säkerställs i fråga om skydd av allmänna intressen, såsom hälsa och säkerhet för personer och allmän säkerhet, och så att rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden garanteras.

(12)

Alla ekonomiska aktörer i leverans- och distributionskedjan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de endast tillhandahåller explosiva varor som överensstämmer med detta direktiv på marknaden. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldigheter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionskedjan.

(13)	För att underlätta kommunikationen mellan ekonomiska aktörer, marknadskontrollmyndigheter och slutanvändare bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att utöver postadressen även ange en internetadress.

(14)	Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Därför bör även i fortsättningen endast tillverkaren vara skyldig att göra en bedömning av överensstämmelse.

(15)

Det är nödvändigt att säkerställa att explosiva varor från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden överensstämmer med detta direktiv, och det måste framför allt säkerställas att tillverkarna har utfört lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse av dessa explosiva varor. Det bör slås fast att importörer ska se till att de explosiva varor de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut varor som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att den märkning av explosiva varor och den dokumentation som tagits fram av tillverkarna är tillgänglig för kontroll av de behöriga nationella myndigheterna.

(16)

Distributörerna tillhandahåller en explosiv vara på marknaden efter det att den har släppts ut på marknaden av tillverkaren eller importören, och de bör iaktta vederbörlig omsorg för att se till att deras hantering av den explosiva varan inte inverkar negativt på varans överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

(17)	Alla ekonomiska aktörer som släpper ut en explosiv vara på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar varan på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med detta direktiv, bör anses vara tillverkare och bör därför ikläda sig tillverkarens skyldigheter.

(18)	Distributörer och importörer är nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga nationella myndigheternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om den berörda explosiva varan.

(19)

En förutsättning för att kunna föra korrekta och fullständiga register över explosiva varor genom hela distributionskedjan är att explosiva varor märks med en unik identifiering. Detta skulle möjliggöra identifiering och spårning av en explosiv vara från produktion och utsläppande på marknaden till slutanvändaren i syfte att förhindra missbruk och stöld och för att bistå myndigheterna med spårning av försvunna eller stulna explosiva varors ursprung. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det också lättare för marknadskontrollmyndigheterna att spåra den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på marknaden ha tillhandahållit explosiva varor som inte uppfyller kraven. När den information som enligt detta direktiv krävs för identifiering av andra ekonomiska aktörer bevaras, bör ekonomiska aktörer inte vara skyldiga att uppdatera denna information vad gäller andra ekonomiska aktörer som antingen har levererat en explosiv vara till dem eller till vilka de har levererat en explosiv vara.

(20)

Bestämmelserna i detta direktiv om tillhandahållande på marknaden bör begränsas till grundläggande säkerhetskrav för explosiva varor för att skydda dels människors hälsa och säkerhet, dels egendom och miljö. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om en presumtion om överensstämmelse för explosiva varor som överensstämmer med harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (11) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav.

(21)	I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller kraven i detta direktiv.

(22)

För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa, och de behöriga myndigheterna kunna säkerställa, att de explosiva varor som har tillhandahållits på marknaden uppfyller de grundläggande säkerhetskraven är det nödvändigt att fastställa förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Beslut nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse, allt efter risknivån och den erforderliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer och undvika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedömning av överensstämmelse väljas från dessa moduler. Med tanke på explosiva varors egenskaper och farorna med dem bör de alltid genomgå tredjepartsförfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(23)	Tillverkarna bör upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse som innehåller information som enligt detta direktiv krävs om en explosiv varas överensstämmelse med detta direktiv och i övrig relevant harmoniserad unionslagstiftning.

(24)

För att säkerställa faktisk tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse. För att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om överensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av enskilda relevanta försäkringar om överensstämmelse.

(25)

CE-märkningen visar att en explosiv vara överensstämmer med kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet av en hel process, som inbegriper en bedömning av överensstämmelse. Allmänna principer för CE-märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas bör fastställas i detta direktiv.

(26)	De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ för bedömning av överensstämmelse, vilka medlemsstaterna har anmält till kommissionen.

(27)

Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv 93/15/EEG som organen för bedömning av överensstämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhetligt hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda organ utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska krav fastställs för de organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhandahålla bedömningar av överensstämmelse.

(28)	För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse är det också nödvändigt att fastställa krav för de anmälande myndigheterna och andra organ som är involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen av anmälda organ.

(29)	Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar att kriterierna i de harmoniserade standarderna är uppfyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som fastställs i detta direktiv.

(30)	Det system som fastställs i detta direktiv bör kompletteras av ackrediteringssystemet i förordning (EG) nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt för att kontrollera kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse bör det också användas i samband med anmälan.

(31)

Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008, vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myndigheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet att styrka den tekniska kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att utföra den bedömningen på egen hand. I så fall bör de nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovärdighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse uppfyller de relevanta kraven.

(32)

Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de explosiva varor som ska släppas ut på unionsmarknaden är det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de underentreprenörer och dotterbolag som utför bedömningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen. Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och förmåga hos de organ för bedömning av överensstämmelse som ska anmälas och övervakningen av de anmälda organen också täcker den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dotterbolag.

(33)	Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att möjliggöra elektronisk anmälan.

(34)

Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.

(35)

Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att anmälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktörerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedömning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete mellan de anmälda organen.

(36)

För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra att de regler om marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på explosiva varor. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter.

(37)

Medlemsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att explosiva varor släpps ut på marknaden endast om de, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ändamål eller under användningsförhållanden som rimligen kan förutses, inte medför fara för människors hälsa och säkerhet. Explosiva varor bör anses vara oförenliga med de grundläggande säkerhetskrav som fastställs i detta direktiv endast om de används under förhållanden som rimligen kan förutses, det vill säga en sådan användning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende.

(38)

Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande genom vilket berörda parter underrättas om planerade åtgärder när det gäller explosiva varor som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för egendom eller miljön. Därigenom får marknadskontrollmyndigheterna, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, möjlighet att agera i ett tidigare skede med avseende på sådana explosiva varor.

(39)	Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissionen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister i en harmoniserad standard.

(40)

Vid ett allvarligt hot mot eller angrepp på den allmänna säkerheten till följd av olagligt innehav eller bruk av explosiva varor eller ammunition bör medlemsstaterna, under vissa förhållanden, tillåtas att avvika från direktivet när det gäller överföring av explosiva varor och ammunition i syfte att förhindra sådant olagligt innehav eller bruk.

(41)

Det är viktigt att utarbeta system för det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Därför bör de behöriga myndigheterna utgå från rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (12).

(42)	Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas befogenheter att vidta åtgärder för att förebygga olaglig handel med explosiva varor och ammunition.

(43)

I syfte att uppnå målen i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller unionsbestämmelser om anpassning av detta direktiv till Förenta nationernas rekommendationer för transport av farligt gods. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utformar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och till rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (13).

(45)	Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder avseende anmälda organ som inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan.

(46)

Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter för fastställandet av de konkreta formerna för driften av systemet för unik identifiering och spårning av explosiva varor och för att fastställa de tekniska arrangemangen för tillämpning av bestämmelserna om överföring av explosiva varor, särskilt det malldokument som ska användas.

(47)	Granskningsförfarandet bör också användas vid antagandet av genomförandeakter med avseende på explosiva varor som överensstämmer med kraven men som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra aspekter av skyddet av allmänhetens intresse.

(48)

Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på explosiva varor som är förenliga med kraven men som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för egendom eller miljön, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(49)

Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

(50)

När frågor som har anknytning till detta direktiv, förutom frågor om tillämpning eller överträdelse av direktivet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissionen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gällande praxis få full information och dokumentation och vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.

(51)	Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder som har vidtagits av medlemsstater avseende explosiva varor som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.

(52)	Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelser i nationell lagstiftning som har utfärdats i enlighet med detta direktiv och se till att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(53)

Det är nödvändigt att fastställa rimliga övergångsbestämmelser om att explosiva varor som redan har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 93/15/EEG före den dag då nationella åtgärder för att införliva detta direktiv börjar tillämpas, ska få tillhandahållas på marknaden utan att de måste uppfylla ytterligare produktkrav. Distributörerna bör därför kunna tillhandahålla explosiva varor vilka har släppts ut på marknaden, det vill säga varor som redan finns i distributionskedjan före den dag då de nationella åtgärderna för införlivande av detta direktiv börjar tillämpas.

(54)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att se till att explosiva varor på marknaden uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå avseende hälsa och säkerhet och andra allmänna intressen samtidigt som man säkerställer att den inre marknaden fungerar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(55)	Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(56)	Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och de datum för tillämpning av det direktiv som anges i del B i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv ska tillämpas på explosiva varor för civilt bruk.

2.   Detta direktiv ska inte tillämpas på

a)	explosiva varor, inklusive ammunition som, i enlighet med nationell lagstiftning, är avsedda för användning av försvarsmakten eller polisen,

b)	pyrotekniska artiklar som omfattas av direktiv 2013/29/EU.

c)	ammunition, om inte annat följer av artiklarna 12, 13 och 14.

Bilaga I innehåller en icke-uttömmande förteckning över sådana pyrotekniska artiklar och sådan ammunition som avses i led b i denna punkt respektive i artikel 2.2 och som identifierats i enlighet med Förenta nationernas rekommendationer för transport av farligt gods.

3.   Detta direktiv ska inte hindra medlemsstaterna från att i nationell lagstiftning ange vissa ämnen, som inte omfattas av detta direktiv, som explosiva varor.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.   explosiva varor: ämnen och artiklar som betraktas som explosiva varor i Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods och som omfattas av klass 1 i dessa rekommendationer,

2.   ammunition: projektiler med eller utan drivladdningar och lös ammunition som används i handeldvapen, andra skjutvapen och artilleri,

3.   skydd: förebyggande av olyckor och, där detta misslyckas, begränsning av deras effekter,

4.   säkerhet: förebyggande av användning som strider mot lag och ordning,

5.   tillstånd: det beslut som fattas om att tillåta planerad överföring av explosiva varor inom unionen,

6.   överföring: fysisk förflyttning av explosiva varor inom unionen, med undantag för förflyttningar inom en och samma anläggning,

7.   tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en explosiv vara för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,

8.   utsläppande på marknaden: första gången en explosiv vara tillhandahålls på unionsmarknaden,

9.   tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka en explosiv vara och saluför denna vara, i eget namn eller under eget varumärke, eller använder denna vara för egna ändamål,

10.   tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

11.   importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en explosiv vara från ett tredjeland på unionsmarknaden,

12.   distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden,

13.   ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören, distributören och varje fysisk eller juridisk person som förvarar, använder, överför, importerar, exporterar eller bedriver handel med explosiva varor,

14.   handlare: fysisk eller juridisk person vars sysselsättning helt eller delvis består av tillverkning, försäljning, utbyte, uthyrning, reparation eller ombyggnad av skjutvapen och ammunition,

15.   teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tekniska krav som en explosiv vara ska uppfylla,

16.   harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,

17.   ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008,

18.   nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008,

19.   bedömning av överensstämmelse: process där det visas huruvida de grundläggande säkerhetskraven i detta direktiv för en explosiv vara har uppfyllts,

20.   organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering, provning, certifiering och kontroll,

21.   återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en explosiv vara som redan tillhandahållits slutanvändaren,

22.   tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en explosiv vara i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

23.   harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter,

24.   CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att den explosiva varan överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning.

Artikel 3

Fri rörlighet

Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra tillhandahållande på marknaden av explosiva varor som uppfyller de krav som ställs i detta direktiv.

Artikel 4

Tillhandahållande på marknaden

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att explosiva varor får tillhandahållas på marknaden endast om de uppfyller kraven i detta direktiv.

KAPITEL 2

DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER

Artikel 5

Tillverkarnas skyldigheter

1.   Tillverkarna ska, när de släpper ut sina explosiva varor på marknaden eller använder dem för egna ändamål, se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II.

2.   Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentation som avses i bilaga III och låta utföra det relevanta förfarandet för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 20.

Om bedömningen har visat att en explosiv vara uppfyller de tillämpliga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen.

3.   Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden.

4.   Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i detta direktiv. Det ska tas hänsyn till ändringar i den explosiva varans konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarderna eller andra tekniska specifikationer som försäkran om överensstämmelse för en explosiv vara hänvisar till.

5.   Tillverkarna ska se till att de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden är märkta med en unik identifiering enligt det system för identifiering och spårning av explosiva varor som fastställs i artikel 15. När det gäller explosiva varor som undantas från det systemet ska tillverkarna

a)

se till att de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden är försedda med typ-, parti- eller serienummer eller annan identifieringsmärkning eller – om detta inte är möjligt på grund av den explosiva varans begränsade storlek eller varans form eller konstruktion – se till att den erforderliga informationen lämnas på förpackningen eller i ett medföljande dokument,

b)

på den explosiva varan ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med den explosiva varan. Den angivna adressen ska ange en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

6.   Tillverkarna ska se till att de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsinformation på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana bruksanvisningar och säkerhetsinformation liksom alla märkningar ska vara tydliga och lättbegripliga.

7.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en explosiv vara som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få den explosiva varan att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla varan. Om den explosiva varan utgör en risk ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit den explosiva varan, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

8.   Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten all information och dokumentation i pappersform eller elektronisk form som behövs för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven i detta direktiv, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 6

Tillverkarens representanter

1.   Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en representant.

De skyldigheter som anges i artikel 5.1 och skyldigheten att upprätta teknisk dokumentation enligt artikel 5.2 får inte delegeras till tillverkarens representant.

2.   Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att åtminstone

a)	inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de nationella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden,

b)	på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att en explosiv vara överensstämmer med kraven,

c)	på begäran samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de explosiva varor som omfattas av fullmakten.

Artikel 7

Importörernas skyldigheter

1.   Importörerna får endast släppa ut explosiva varor på marknaden som överensstämmer med kraven.

2.   Innan importörerna släpper ut en explosiv vara på marknaden ska de se till att tillverkaren har utfört bedömningen av överensstämmelse som avses i artikel 20. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att den explosiva varan är försedd med CE-märkning och åtföljs av de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 5.5.

Om en importör anser eller har skäl att tro att en explosiv vara inte överensstämmer med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II får importören inte släppa ut den explosiva varan på marknaden förrän den överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om den explosiva varan utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.

3.   Importörerna ska på den explosiva varan eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som medföljer den explosiva varan ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

4.   Importörerna ska se till att den explosiva varan åtföljs av en bruksanvisning och säkerhetsinformation på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

5.   Importörerna ska, så länge de har ansvar för en explosiv vara, se till att förvarings- eller transportförhållandena för den explosiva varan inte äventyrar varans överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II.

6.   Importörer som anser eller har skäl att tro att en explosiv vara som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få den explosiva varan att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla varan. Om den explosiva varan utgör en risk ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit den explosiva varan, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

7.   Under tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

8.   Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten all information och dokumentation i pappersform eller elektronisk form som behövs för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 8

Distributörernas skyldigheter

1.   När distributörerna tillhandahåller en explosiv vara på marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls.

2.   Innan distributörerna tillhandahåller en explosiv vara på marknaden ska de kontrollera att den är försedd med CE-märkning, att den åtföljs av de dokument som krävs och av bruksanvisning och säkerhetsinformation på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna i den medlemsstat där den explosiva varan ska tillhandahållas på marknaden och att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 5.5 respektive 7.3.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att en explosiv vara inte överensstämmer med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II får distributören inte tillhandahålla den explosiva varan på marknaden förrän den överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om den explosiva varan utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna om detta.

3.   Distributörerna ska, så länge de har ansvar för en explosiv vara, se till att förvarings- eller transportförhållandena för den explosiva varan inte äventyrar varans överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II.

4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en explosiv vara som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska försäkra sig om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att få den explosiva varan att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla varan. Om den explosiva varan utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit den explosiva varan och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.   Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten den information och dokumentation i pappersform eller elektronisk form som behövs för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de explosiva varor som de tillhandahållit på marknaden.

Artikel 9

Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på importörer och distributörer

Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 5 när de släpper ut en explosiv vara på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en explosiv vara som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven i detta direktiv kan påverkas.

Artikel 10

Identifiering av ekonomiska aktörerna

När det gäller explosiva varor som inte omfattas av det system som fastställs i artikel 15 ska ekonomiska aktörerna på begäran identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:

a)	Ekonomiska aktörer som har levererat en explosiv vara till dem.

b)	Ekonomiska aktörer som de har levererat en explosiv vara till.

Ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som avses i första stycket i tio år efter det att de har fått den explosiva varan levererad och i tio år efter det att de har levererat den explosiva varan.

KAPITEL 3

SÄKERHETSBESTÄMMELSER

Artikel 11

Överföring av explosiva varor

1.   Explosiva varor får endast överföras i enlighet med punkterna 2–8.

2.   För överföring av explosiva varor krävs att mottagaren har tillstånd från den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att mottagaren har laglig rätt att förvärva explosiva varor och att han har nödvändiga licenser eller tillstånd. Vid förflyttning av explosiva varor genom en medlemsstat ska den ekonomiska aktör som ansvarar för överföringen underrätta de behöriga myndigheterna i transitmedlemsstaten och erhålla förhandstillstånd från den berörda transitmedlemsstaten.

3.   Om en medlemsstat anser att det är problematiskt att kontrollera den rättighet att förvärva explosiva varor som avses i punkt 2 ska denna medlemsstat sända den tillgängliga informationen i frågan till kommissionen, som ska underrätta de övriga medlemsstaterna.

4.   Om den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat godkänner överföringen ska den till mottagaren utställa ett dokument som innehåller all den information som föreskrivs i punkt 5. Detta dokument ska medfölja de explosiva varorna tills de når den angivna destinationen. Det ska uppvisas på begäran från de berörda behöriga myndigheterna. Mottagaren ska behålla en kopia av dokumentet och på begäran lämna den till den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat för granskning.

5.   Om överföring av explosiva varor kräver särskild övervakning för att uppfylla särskilda säkerhetskrav inom en medlemsstats territorium eller en del av detta, ska mottagaren före överföringen förse den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat med följande upplysningar:

a)	Namn och adress på de berörda ekonomiska aktörerna.

b)	De överförda explosiva varornas antal och mängd.

c)	En fullständig beskrivning av de explosiva varorna i fråga och av hur de kan identifieras, inbegripet Förenta nationernas identifieringsnummer.

d)	Om de explosiva varorna ska släppas ut på marknaden, upplysningar om att villkoren för detta är uppfyllda.

e)	Transportsättet och transportvägen.

f)	Beräknad avgångs- och ankomstdag.

g)	Om detta är nödvändigt, de platser där varorna förs in i och ut ur medlemsländerna.

De upplysningar som avses i första stycket led a ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt för de behöriga myndigheterna att kontakta de ekonomiska aktörerna och få en bekräftelse på att de berörda ekonomiska aktörerna har rätt att ta emot leveransen.

Den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat ska undersöka under vilka förhållanden överföringen ska ske, särskilt vad gäller de särskilda säkerhetskraven. Om de särskilda säkerhetskraven är uppfyllda ska överföringen tillåtas. Vid transit genom andra medlemsstaters territorium ska även dessa medlemsstater undersöka och godkänna detaljerna kring överföringen.

6.   Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat anser att sådana särskilda arrangemang för den allmänna säkerheten som avses i punkterna 4 och 5 inte är nödvändiga får explosiva varor överföras på denna medlemsstats territorium eller en del av detta utan föregående underrättelse enligt punkt 5. Den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat ska i sådana fall bevilja ett tillstånd för en bestämd period som dock när som helst av berättigade skäl kan dras tillbakatillfälligt eller permanent. I det dokument som avses i punkt 4 och som ska medfölja de explosiva varorna tills de når destinationen ska endast hänvisas till detta tillstånd.

7.   Utan att det påverkar de sedvanliga kontroller som den medlemsstat varifrån varorna avsänts ska utföra på sitt territorium, ska mottagarna och de berörda ekonomiska aktörerna, på begäran från de berörda behöriga myndigheterna, till myndigheterna i den medlemsstat varifrån varorna avsänts och i transitmedlemsstaten överlämna alla relevanta upplysningar de förfogar över vad gäller överföringen av explosiva varor.

8.   Ingen ekonomisk aktör får överföra explosiva varor utan att mottagaren har erhållit de nödvändiga tillstånden för överföringen i enlighet med punkterna 2, 4, 5 och 6.

Artikel 12

Överföring av ammunition

1.   Ammunition får överföras från en medlemsstat till en annan endast i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkterna 2–5. Dessa punkter ska också tillämpas på överföring av ammunition vid postorderförsäljning.

2.   Vid överföring av ammunition från en medlemsstat till en annan ska den berörda personen före avsändandet underrätta den medlemsstat där ammunitionen finns om följande:

a)	Namn och adress på den person som säljer eller överför ammunitionen, den person som köper eller förvärvar ammunitionen och, i förekommande fall, ägaren.

b)	Den adress dit ammunitionen ska sändas eller transporteras.

c)	Mängden ammunition som ska sändas eller transporteras.

d)	Upplysningar som gör det möjligt att identifiera ammunitionen och en uppgift om att ammunitionen har genomgått en kontroll i enlighet med konventionen av den 1 juli 1969 om ömsesidigt erkännande av kontrollstämplar på handeldvapen.

e)	Transportsättet.

f)	Avgångsdag och beräknad ankomstdag.

Upplysningarna i första stycket leden e och f behöver inte ges vid överföring mellan handlare. Medlemsstaten ska undersöka under vilka förhållanden överföringen ska ske, särskilt vad gäller säkerheten. Om medlemsstaten godkänner överföringen ska den utfärda en licens som innehåller alla upplysningar enligt första stycket. Denna licens ska medfölja ammunitionen tills den når sin destination. Den ska uppvisas på begäran från medlemsstaternas behöriga myndigheter.

3.   Varje medlemsstat får bevilja handlare rätten att utföra överföringar av ammunition från det egna territoriet till en handlare som är etablerad i en annan medlemsstat utan det förhandsgodkännande som avses i punkt 2. För detta syfte ska medlemsstaten utfärda ett tillstånd som gäller i tre år men som när som helst kan dras tillbaka tillfälligt eller permanent genom ett motiverat beslut. Ett dokument som hänvisar till detta tillstånd ska medfölja ammunitionen tills den når sin destination. Den ska uppvisas på begäran från medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Innan överföringen genomförs ska handlaren meddela myndigheterna i den medlemsstat varifrån överföringen ska ske alla de upplysningar som anges i punkt 2 första stycket.

4.   Varje medlemsstat ska förse de övriga medlemsstaterna med en förteckning över den ammunition som får överföras till dess territorium utan att den i förväg gett sitt samtycke.

De handlare som har fått tillstånd att överföra ammunition utan förhandsgodkännande i enlighet med förfarandet i punkt 3 ska underrättas om dessa ammunitionsförteckningar.

5.   Varje medlemsstat ska sända all relevant information den förfogar över angående genomförda överföringar av ammunition till den medlemsstat till vilkens territorium överföringen genomfördes.

All information som medlemsstaterna får i enlighet med punkterna 2 och 3 ska sändas till mottagarmedlemsstaterna senast vid tiden för den aktuella överföringen och, i förekommande fall, till transitmedlemsstaterna senast vid tiden för överföringen.

Artikel 13

Undantag av säkerhetsskäl

Trots vad som sägs i artikel 11.2, 11.4, 11.5 och 11.6 och artikel 12 får en medlemsstat, vid fall av allvarliga hot mot eller angrepp på den allmänna säkerheten till följd av olagligt innehav eller bruk av explosiva varor eller ammunition, vidta alla nödvändiga åtgärder i fråga om överföring av explosiva varor eller ammunition för att förebygga detta olagliga innehav eller bruk.

De åtgärder som avses i första stycket ska respektera principen om proportionalitet. De får varken utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller en dold begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Varje medlemsstat som vidtar sådana åtgärder ska genast underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna.

Artikel 14

Utbyte av information

1.   Medlemsstaterna ska för genomförandet av artiklarna 11 och 12 upprätta nätverk för informationsutbyte. De ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om vilka nationella myndigheter som ansvarar för att sända och ta emot information och för att genomföra de förfaranden som föreskrivs i de artiklarna.

Medlemsstaterna ska se till att övriga medlemsstater och kommissionen har tillgång till uppdaterad information om ekonomiska aktörer som innehar sådana licenser eller tillstånd som avses i artikel 16.

2.   För tillämpningen av detta direktiv ska förordning (EG) nr 515/97 gälla i tillämpliga delar, särskilt bestämmelserna om sekretesskydd.

Artikel 15

Identifiering och spårning av explosiva varor

1.   De ekonomiska aktörerna ska tillämpa ett enhetligt system för unik identifiering och spårning av explosiva varor; hänsyn ska tas till deras storlek, form eller konstruktion, förutom när det inte är nödvändigt att förse varan med en unik identifiering, eftersom den utgör liten fara med tanke på dess egenskaper och faktorer såsom dess begränsade sprängverkan, dess användningsområden och den låga säkerhetsrisk som varan utgör på grund av de begränsade potentiella konsekvenserna av missbruk.

Systemet ska inte gälla explosiva varor som transporteras och levereras oförpackade eller i tankbil för att direkt lastas av i spränghål, eller explosiva varor som tillverkas på sprängplatser, och som laddas omedelbart efter det att de har tillverkats (s.k. tillverkning på plats).

2.   Det systemet ska sörja för insamling och förvaring av uppgifter, när så är lämpligt på elektronisk väg, och möjliggöra unik identifiering och spårning av den explosiva varan liksom märkning av en unik identifiering på den explosiva varan och/eller dess förpackning som medger tillgång till dessa uppgifter. Uppgifterna ska avse den explosiva varans unika identifiering, inklusive dess placering när den innehas av ekonomiska aktörer, samt identiteten på dessa ekonomiska aktörer.

3.   De uppgifter som avses i punkt 2 ska regelbundet testas och skyddas mot oavsiktlig eller avsiktlig skada eller förstörelse. Dessa uppgifter ska förvaras i tio år efter det att transaktionen ägde rum eller, om de explosiva varorna har använts eller destruerats, i tio år efter användningen eller destruktionen, även om den ekonomiska aktören har slutat bedriva handel. De måste genast ställas till förfogande på begäran från de behöriga myndigheterna.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter som

a)	fastställer de konkreta formerna för driften av det system med unik identifiering och spårning som avses i punkt 1, med hänsyn till de explosiva varornas storlek, form och konstruktion, särskilt den unika identifieringens format och struktur, enligt vad som fastställs i punkt 2,

b)	fastställer de fall enligt punkt 1 där det, på grund av en explosiv varas låga faronivå, inte är nödvändigt för de ekonomiska aktörerna att tillämpa systemet för unik identifiering och spårning enligt den punkten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.3.

Artikel 16

Licens eller tillstånd

Ekonomiska aktörer ska inneha en licens eller ett tillstånd som ger dem rätt att tillverka, förvara, använda, importera, exportera, överföra eller bedriva handel med explosiva varor.

Första stycket gäller inte anställda hos en ekonomisk aktör som innehar en licens eller ett tillstånd.

Artikel 17

Tillverkningstillstånd

När en medlemsstat ger licens eller tillstånd enligt artikel 16 till tillverkning av explosiva varor ska den särskilt kontrollera att de ekonomiska aktörerna är kapabla att uppfylla de tekniska förpliktelser de tar på sig.

Artikel 18

Beslag

Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att beslagta en explosiv vara om det finns tillräckliga bevis för att den explosiva varan kommer att bli föremål för förvärv, användning eller handel som sker olagligt.

KAPITEL 4

DEN EXPLOSIVA VARANS ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN

Artikel 19

Presumtion om överensstämmelse för explosiva varor

Explosiva varor som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de grundläggande säkerhetskrav i bilaga II som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

Artikel 20

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

När det gäller bedömning av explosiva varors överensstämmelse ska tillverkaren följa ett av följande förfaranden som avses i bilaga III:

a)

EU-typkontroll (modul B) och, efter tillverkarens eget val, ett av följande: i) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller med slumpvisa intervall (modul C2). ii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen (modul D). iii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produkter (modul E). iv) Överensstämmelse med typ som grundar sig på produktverifiering (modul F).

b)	Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter (modul G).

Artikel 21

EU-försäkran om överensstämmelse

1.   I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II har visats vara uppfyllda.

2.   EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga IV, innehålla de uppgifter som anges i de relevanta modulerna i bilaga III och regelbundet uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där den explosiva varan släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

3.   Om en explosiv vara omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning till dem.

4.   Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att den explosiva varan överensstämmer med kraven i detta direktiv.

Artikel 22

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 23

Regler och villkor för anbringande av CE-märkning

1.   CE-märkningen ska anbringas på den explosiva varan så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig. Om detta inte är möjligt eller lämpligt på grund av den explosiva varans art, ska märkningen anbringas på förpackningen och i de medföljande dokumenten.

2.   CE-märkningen ska anbringas innan den explosiva varan släpps ut på marknaden.

3.   CE-märkningen ska åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, om organet medverkar i produktionskontrollen.

Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av organet självt eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller dennes representant.

4.   CE-märkningen och i tillämpliga fall det anmälda organets identifikationsnummer får åtföljas av ett annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt användningsområde.

5.   När det gäller explosiva varor som tillverkas för eget bruk, explosiva varor som transporteras och levereras oförpackade eller i mobila enheter för tillverkning av explosiva varor (MEMU) för att direkt lastas av i spränghål och explosiva varor som tillverkas på sprängplatsen och laddas omedelbart efter det att de har tillverkats (s.k. tillverkning på plats), ska CE-märkningen anbringas på de medföljande dokumenten.

6.   Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning av den märkningen.

KAPITEL 5

ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 24

Anmälan

Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.

Artikel 25

Anmälande myndigheter

1.   Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive överensstämmelse med artikel 30.

2.   Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och övervakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 26

Krav på anmälande myndigheter

1.   En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse.

2.   En anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och opartisk.

3.   En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig personal än den som har gjort bedömningen.

4.   En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs av organ för bedömning av överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.   En anmälande myndighet ska sörja för att erhållen information behandlas konfidentiellt.

6.   En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 27

Anmälande myndigheters informationsskyldighet

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 28

Krav avseende anmälda organ

1.   När det gäller anmälan ska organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk person.

3.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller explosiva vara som den bedömer.

4.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller explosiva varor och inte heller av den som företräder någon av dessa parter. Detta ska inte hindra att explosiva varor som är nödvändiga för verksamheten inom organet för bedömning av överensstämmelse används eller att de explosiva varorna används för personligt bruk.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och personalen som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får varken delta direkt i konstruktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller underhåll av explosiva varor eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens bedömningar av överensstämmelse.

5.   Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.

6.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilaga III för ett sådant organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av explosiva varor för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:

a)	Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig erfarenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.

b)

Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedömningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar ska säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos förfarandena. Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egenskap av anmält organ och annan verksamhet.

c)	Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvändiga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga

7.   Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse ska ha

a)	fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse på det område inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har anmälts,

b)	tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c)	lämplig kännedom och insikt om de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II, de tillämpliga harmoniserade standarderna och de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,

d)	förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8.   Det ska garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.

Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av bedömningarna.

9.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.

10.   Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt bilaga III eller bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.

11.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbetet och det arbete som utförs i samordningsgruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med relevant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som generella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är resultatet av gruppens arbete.

Artikel 29

Presumtion om överensstämmelse för organ för bedömning av överensstämmelse

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standarderna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 28, förutsatt att dessa krav omfattas av de tillämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 30

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.   Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 28 och informera den anmälande myndigheten om detta.

2.   Anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för underentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var dessa är etablerade.

3.   Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.

4.   Anmälda organen ska hålla de relevanta dokumenten rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt bilaga III tillgängliga för den anmälande myndigheten.

Artikel 31

Ansökan om anmälan

1.   Organet för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.   Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för bedömning av överensstämmelse och den eller de explosiva varor som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackrediteringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 28.

3.   Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i artikel 28.

Artikel 32

Anmälningsförfarande

1.   Anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 28.

2.   De ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

3.   Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstämmelse och de berörda explosiva varorna samt ett relevant intyg om kompetens.

4.   Om en anmälan inte grundar sig på ett ackrediteringsintyg som avses i artikel 31.2 ska den anmälande myndigheten ge kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga underlag som styrker att organet för bedömning av överensstämmelse har erforderlig kompetens och att de system som behövs för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i artikel 28 har inrättats.

5.   Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.

Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i enlighet med detta direktiv.

6.   Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar av anmälan.

Artikel 33

Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ

1.   Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer.

Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls enligt flera unionsakter.

2.   Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifikationsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.

Artikel 34

Ändringar i anmälan

1.   Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 28 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller tillfälligt eller permanens dra tillbaka den. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

2.   I händelse av begränsning, tillfällig eller permanent tillbakadragande av anmälan eller om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 35

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.   Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.

2.   Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller hur det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.

3.   Kommissionen ska se till att all känslig information som har erhållits i samband med undersökningarna behandlas konfidentiellt.

4.   Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegripet att vid behov dra tillbaka anmälan.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 49.2.

Artikel 36

De anmälda organens operativa skyldigheter

1.   Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena för bedömning av överensstämmelse i bilaga III.

2.   Bedömningar av överensstämmelse ska utföras på ett proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch och struktur och till produktteknikens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Samtidigt ska de dock respektera den noggrannhet och den skyddsnivå som krävs för att den explosiva varan ska överensstämma med detta direktiv.

3.   Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har tillämpat de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II eller motsvarande harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget intyg om överensstämmelse ska utfärdas.

4.   Om ett anmält organ vid övervakning av överensstämmelse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att en explosiv vara inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget tillfälligt eller permanent dras tillbaka.

5.   Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner eller tillfälligt eller permanent dra tillbaka det.

Artikel 37

Överklagande av de anmälda organens beslut

Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för överklagande av de anmälda organens beslut.

Artikel 38

Anmälda organs informationsskyldighet

1.   Anmälda organ ska informera den anmälande myndigheten om följande:

a)	Avslag, begränsningar och tillfällig eller permanent tillbakadragande av intyg.

b)	Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller villkoren för anmälan.

c)	Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om bedömningar av överensstämmelse.

d)	På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

2.   De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma explosiva varor, relevant information om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

Artikel 39

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 40

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts enligt detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom en sektorspecifik grupp bestående av anmälda organ.

Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält deltar i arbetet i den sektorsspecifika gruppen, direkt eller genom utsedda representanter.

KAPITEL 6

MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV EXPLOSIVA VAROR SOM FÖRS PÅ UNIONSMARKNADEN OCH UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 41

Marknadskontroll i unionen och kontroll av explosiva varor som förs in på unionsmarknaden

Artiklarna 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på explosiva varor.

Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att explosiva varor släpps ut på marknaden endast om de, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ändamål, inte medför fara för människors hälsa och säkerhet.

Artikel 42

Förfarande för att på nationell nivå hantera explosiva varor som utgör en risk

1.   Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att en explosiv vara som omfattas av detta direktiv utgör en risk för människors hälsa och säkerhet eller för egendom eller miljön, ska de göra en utvärdering av den explosiva varan omfattande alla relevanta krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det syftet.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som avses i första stycket konstaterar att den explosiva varan inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att den explosiva varan ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka den explosiva varan från marknaden eller återkalla den inom en rimlig period som de fastställer i förhållande till typen av risk.

Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda anmälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.   Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.   De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda explosiva varor som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.   Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av den explosiva varan på sin nationella marknad, dra tillbaka varan från den marknaden eller återkalla den.

Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.

5.   I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den explosiva vara som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk den explosiva varan utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:

a)	Den explosiva varan uppfyller inte kraven med avseende på människors hälsa eller säkerhet, eller skyddet av egendom eller miljön.

b)	Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 19, vilka ger presumtion om överensstämmelse.

6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet enligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda explosiva varans bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den vidtagna nationella åtgärden.

7.   Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad.

8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder, till exempel tillbakadragande av den explosiva varan från marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om den explosiva varan.

Artikel 43

Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder

1.   Om det, efter det att förfarandet i artikel 42.3 och 42.4 slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge beslutet till dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna.

2.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den explosiva vara som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda medlemsstaten upphäva den åtgärden.

3.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och den explosiva varans bristande överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 42.5 b i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

Artikel 44

Explosiva varor som uppfyller kraven men utgör en risk

1.   Om en medlemsstat, efter att ha utfört en utvärdering i enlighet med artikel 42.1, konstaterar att en explosiv vara visserligen uppfyller kraven i detta direktiv men utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet, eller för egendom eller miljön, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att säkerställa att den berörda explosiva varan när den har släppts ut på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla varan från marknaden inom en rimlig period som medlemsstaten fastställer i förhållande till typen av risk.

2.   De ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korrigerande åtgärder i fråga om alla berörda explosiva varor som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

3.   Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den explosiva varan, dess ursprung och leveranskedja, den risk den explosiva varan utgör, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.   Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.

De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.3.

Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på skyddet för människors hälsa och säkerhet eller skyddet för egendom eller miljön ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 49.4.

5.   Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge beslutet till dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna.

Artikel 45

Formell bristande överensstämmelse

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 42 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen:

a)	CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 23 i detta direktiv.

b)	CE-märkningen saknas.

c)	Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i strid med artikel 23 eller saknas.

d)	Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överensstämmelse.

e)	EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på ett korrekt sätt.

f)	Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

g)	Den information som avses i artikel 5.5 eller artikel 7.3 saknas, är felaktig eller ofullständig.

h)	Något annat av de administrativa krav som fastställs i artikel 5 eller artikel 7 är inte uppfyllt.

2.   Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av den explosiva varan på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden.

KAPITEL 7

DELEGERADE BEFOGENHETER OCH GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER SAMT KOMMITTÉFÖRFARANDE

Artikel 46

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 47 och uppdatera bilaga I för att anpassa den till Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods.

Artikel 47

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 46 ska ges till kommissionen för fem år från och med den 18 april 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenheter som avses i artikel 46 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 46 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär.

Artikel 48

Genomförandeakter

Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer de tekniska formerna för tillämpning av artikel 11, särskilt det malldokument som ska användas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.3.

Artikel 49

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för explosiva varor för civilt bruk. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011, jämförd med artikel 5 i den förordningen, tillämpas.

5.   Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning (EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.

Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

KAPITEL 8

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 50

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sådana sanktioner får omfatta straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser.

Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 51

Övergångsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna får inte förhindra att explosiva varor som omfattas av och är förenliga med direktiv 93/15/EEG och som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 tillhandahålls på marknaden.

2.   Intyg som utfärdats i enlighet med direktiv 93/15/EEG ska vara giltiga enligt det här direktivet.

3.   Kommissionens direktiv 2008/43/EG av den 4 april 2008 om inrättandet av ett system för identifiering och spårning av explosiva varor för civilt bruk i enlighet med rådets direktiv 93/15/EEG (14) ska gälla fram till att det ersätts av åtgärder som antagits i enlighet med artikel 15 i det här direktivet.

Artikel 52

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.2, 2.7–2.13, 2.15–2.24, 3–10, 14.1, 15, 16, 20 a i, 21–27, 28.1–28.4, 28.6–28.7, 28.10–28.11, 29–45, 50 och 51 och bilagorna III och IV. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 53

Upphävande

Direktiv 93/15/EEG, ändrat genom de förordningar som förtecknas i del A i bilaga V, och direktiv 2004/57/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 20 april 2016, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och datum för tillämpning av direktivet som anges i del B i bilaga V.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 54

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 1, 2.1, 2.3–2.6, 2.14, 11, 12, 13, 14.2, 17–19, 20 a ii–iv, 20 b, 28.5, 28.8, 28.9, 46, 47, 48 och 49 samt bilagorna I, II, V och VI ska tillämpas från och med den 20 april 2016.

Artikel 55

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 105.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.

(3)  EGT L 121, 15.5.1993, s. 20.

(4)  Se bilaga V, del A.

(5)  EUT L 127, 29.4.2004, s. 73.

(6)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

(7)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

(8)  EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.

(9)  EUT L 178, 28.6.2013, s. 27.

(10)  EGT L 256, 13.9.1991, s. 51.

(11)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(12)  EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

(13)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(14)  EUT L 94, 5.4.2008, s. 8.

---

---

---

---

---

---

---

---

29.3.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 96/45

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/29/EU

av den 26 februari 2014

om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/105/EG av den 16 september 2009 om enkla tryckkärl (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). Med anledning av nya ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (5) innehåller regler för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer för CE-märkning.

(3)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (6) fastställs gemensamma principer och referensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektorspecifik lagstiftning. Direktiv 2009/105/EG bör anpassas till det beslutet.

(4)

Detta direktiv omfattar enkla tryckkärl som inte redan finns på unionens marknad när de släpps ut på marknaden. Det betyder att de antingen är nya enkla tryckkärl tillverkade av en tillverkare som är etablerad i unionen eller enkla tryckkärl (antingen nya eller begagnade) som importerats från ett tredjeland.

(5)	Detta direktiv bör tillämpas på alla former av leveranser, inklusive distansförsäljning.

(6)	Medlemsstaterna bör inom sina respektive territorier säkerställa skyddet för människors hälsa och säkerhet och skyddet för husdjur och egendom med avseende på hälso- och säkerhetsrisker som kan uppstå om enkla tryckkärl läcker eller brister.

(7)

De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att enkla tryckkärl är i överensstämmelse med detta direktiv, så att en hög skyddsnivå säkerställs i fråga om allmänna intressen, såsom människors hälsa och säkerhet, och skydd av husdjur och egendom, och så att säkra och rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden garanteras.

(8)

Alla ekonomiska aktörer i leverans- och distributionskedjan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de endast tillhandahåller enkla tryckkärl som överensstämmer med detta direktiv på marknaden. Det måste göras en tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldigheter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionskedjan.

(9)	För att underlätta kommunikationen mellan ekonomiska aktörer, marknadskontrollmyndigheter och slutanvändare bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att utöver postadressen även ange en internetadress.

(10)	Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra förfarandet för bedömning av överensstämmelse för enkla tryckkärl. Därför bör även i fortsättningen endast tillverkaren vara skyldig att göra en bedömning av överensstämmelse.

(11)

Det måste finnas garantier för att de enkla tryckkärl från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden överensstämmer med detta direktiv, och det måste framför allt säkerställas att tillverkarna har underkastat dessa tryckkärl lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Det bör därför slås fast att importörer ska se till att de enkla tryckkärl de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut tryckkärl som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att den produktmärkning och dokumentation som tagits fram av tillverkarna är tillgänglig för kontroll av de behöriga nationella myndigheterna.

(12)	Vid utsläppandet på marknaden bör varje importör på det enkla tryckkärlet ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och den postadress på vilken han eller hon kan kontaktas. Undantag bör göras då detta inte är möjligt på grund av det enkla tryckkärlets storlek eller art.

(13)

Distributören tillhandahåller ett enkelt tryckkärl på marknaden efter det att det har släppts ut på marknaden av tillverkaren eller importören, och bör iaktta vederbörlig omsorg för att se till att dess hantering av det enkla tryckkärlet inte inverkar negativt på tryckkärlets överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

(14)	Alla ekonomiska aktörer som släpper ut ett enkelt tryckkärl på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett tryckkärl på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med detta direktiv, bör anses vara tillverkare och bör därför ikläda sig tillverkarens skyldigheter.

(15)	Distributörer och importörer är nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga nationella myndigheternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om det berörda enkla tryckkärlet.

(16)

Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man kan säkerställa ett enkelt tryckkärls spårbarhet genom hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare för marknadskontrollmyndigheterna att spåra den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på marknaden ha tillhandahållit enkla tryckkärl som inte uppfyller kraven. När den information som enligt detta direktiv krävs för identifiering av andra ekonomiska aktörer bevaras, bör ekonomiska aktörer inte vara skyldiga att uppdatera denna information vad gäller andra ekonomiska aktörer som antingen har levererat ett enkelt tryckkärl till dem eller till vilka de har levererat ett enkelt tryckkärl.

(17)

I detta direktiv bör de väsentliga säkerhetskraven endast anges. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för enkla tryckkärl som överensstämmer med harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (7) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav.

(18)	I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller kraven i detta direktiv.

(19)

För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa, och de behöriga myndigheterna kunna säkerställa, att de enkla tryckkärl som har tillhandahållits på marknaden uppfyller de väsentliga säkerhetskraven måste det fastställas förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Beslut nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse, allt efter risknivån och den erforderliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer och undvika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedömning av överensstämmelse väljas från dessa moduler.

(20)	Tillverkarna bör upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse som innehåller information som enligt detta direktiv krävs om ett enkelt tryckkärls överensstämmelse med detta direktiv och övrig relevant harmoniserad unionslagstiftning.

(21)

För att säkerställa faktisk tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse. För att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om överensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av enskilda relevanta förklaringar om överensstämmelse.

(22)

CE-märkningen visar att ett enkelt tryckkärl överensstämmer med kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse. Allmänna principer för CE-märkning och hur den förhåller sig till annan märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas bör fastställas i detta direktiv.

(23)	För att slutanvändare och tredje man ska garanteras ett effektivt skydd, är det nödvändigt att kontrollera att tillämpliga väsentliga säkerhetskrav efterlevs.

(24)	De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ för bedömning av överensstämmelse, vilka medlemsstaterna har anmält till kommissionen.

(25)

Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv 2009/105/EG som organen för bedömning av överensstämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhetligt hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda organ utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska krav fastställs för de organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhandahålla bedömningar av överensstämmelse.

(26)	Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar att kriterierna i de harmoniserade standarderna är uppfyllda bör det förutsättas uppfylla motsvarande krav i detta direktiv.

(27)	För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse måste också krav fastställas för de anmälande myndigheterna och andra organ som är involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen av anmälda organ.

(28)	Det system som fastställs i detta direktiv bör kompletteras av ackrediteringssystemet i förordning (EG) nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt för att kontrollera kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse bör det också användas i samband med anmälan.

(29)

Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008, vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myndigheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet att styrka den tekniska kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att utföra den bedömningen på egen hand. I så fall bör de nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovärdighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse uppfyller de relevanta kraven.

(30)

Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de enkla tryckkärl som ska släppas ut på unionsmarknaden är det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de underentreprenörer och dotterbolag som utför bedömningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen. Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och förmåga hos de organ som ska anmälas och övervakningen av de redan anmälda organen också täcker den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dotterbolag.

(31)	Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att möjliggöra elektronisk anmälan.

(32)

Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.

(33)

Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att anmälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktörerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedömning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete mellan de anmälda organen.

(34)

För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra att de regler om marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på enkla tryckkärl. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter.

(35)

Medlemsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att enkla tryckkärl släpps ut på marknaden endast om de, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ändamål eller under användningsförhållanden som rimligen kan förutses, inte medför fara för människors hälsa och säkerhet. Enkla tryckkärl bör anses vara oförenliga med de väsentliga säkerhetskrav som fastställs i detta direktiv endast om de används under förhållanden som rimligen kan förutses, det vill säga en sådan användning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende.

(36)

Direktiv 2009/105/EG innehåller redan föreskrifter om ett förfarande i fråga om skyddsåtgärder för att kommissionen ska kunna granska berättigandet av en åtgärd som en medlemsstat vidtagit mot enkla tryckkärl som de anser inte uppfyller kraven. För att öka tydligheten och minska handläggningstiden måste det befintliga förfarandet för skyddsåtgärder förbättras, så att det blir effektivare och för att dra fördel av den sakkunskap som finns i medlemsstaterna.

(37)

Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande genom vilket berörda parter underrättas om planerade åtgärder när det gäller enkla tryckkärl som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för husdjur eller egendom. Därigenom bör marknadskontrollmyndigheterna, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigare skede med avseende på sådana enkla tryckkärl.

(38)	Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissionen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister i en harmoniserad standard.

(39)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (8).

(40)	Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder avseende anmälda organ som inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan.

(41)	Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter med avseende på enkla tryckkärl som överensstämmer med kraven, som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra aspekter av skydd i allmänhetens intresse.

(42)

Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på enkla tryckkärl som överensstämmer med kraven men som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet, eller för husdjur eller egendom, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(43)

Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

(44)

När frågor som har anknytning till detta direktiv, förutom frågor om tillämpning eller överträdelse av direktivet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissionen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gällande praxis få full information och dokumentation och vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.

(45)	Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder som har vidtagits av medlemsstater avseende enkla tryckkärl som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.

(46)	Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt detta direktiv och se till att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(47)

Det måste fastställas rimliga övergångsbestämmelser om att enkla tryckkärl som redan har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 2009/105/EG före den dag då nationella åtgärder för att införliva detta direktiv börjar tillämpas, ska få tillhandahållas på marknaden utan att de måste uppfylla ytterligare produktkrav. Distributörerna bör därför kunna tillhandahålla enkla tryckkärl som har släppts ut på marknaden, det vill säga varor som redan finns i distributionskedjan före den dag då de nationella åtgärderna för införlivande av detta direktiv börjar tillämpas.

(48)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att se till att enkla tryckkärl på marknaden uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå avseende människors hälsa och säkerhet samt skydd för husdjur och egendom samtidigt som man säkerställer att den inre marknaden fungerar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(49)	Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till det tidigare direktivet. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av det tidigare direktivet.

(50)	Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och de datum för tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv ska tillämpas på serietillverkade enkla tryckkärl (nedan kallade kärl) med följande egenskaper:

a)	Kärlen är svetsade, avsedda att utsättas för ett relativt inre övertryck överstigande 0,5 bar och att förvara luft eller kväve men inte avsedda att värmas med direkt låga.

b)	Kärlets tryckbärande delar och sammansättningar som bär last förorsakad av det inre trycket är tillverkade antingen av olegerat kvalitetsstål eller av olegerat aluminium eller av icke-utskiljningshärdbara aluminiumlegeringar.

c)	Kärlet består av följande: i) En cylindrisk del med runt tvärsnitt, som är tillsluten med konvexa eller plana gavlar, som roterar runt samma axel som den cylindriska delen. ii) Två konvexa gavlar som roterar runt samma axel.

d)	Kärlets högsta arbetstryck överstiger inte 30 bar och produkten av detta tryck och kärlets volym (PS × V) överstiger inte 10 000 bar/liter.

e)	Kärlets lägsta arbetstemperatur underskrider inte - 50 °C, vidare överstiger den högsta arbetstemperaturen för kärl av stål inte 300 °C och för kärl av aluminium eller aluminiumlegering inte 100 °C.

2.   Detta direktiv ska inte tillämpas på

a)	kärl som är särskilt avsedda för användning inom kärntekniken och där eventuella haverier kan medföra utsläpp av radioaktiva ämnen,

b)	kärl som är särskilt avsedda för installation i eller för framdrivning av fartyg eller flygplan,

c)	eldsläckare.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.   tillhandahållande på marknaden: varje leverans av ett kärl för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,

2.   utsläppande på marknaden: första gången ett kärl tillhandahålls på unionsmarknaden,

3.   tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka ett kärl och saluför kärlet, i eget namn eller under eget varumärke,

4.   tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

5.   importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut ett kärl från ett tredjeland på unionsmarknaden,

6.   distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett kärl på marknaden,

7.   ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören,

8.   teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tekniska krav som ett kärl ska uppfylla,

9.   harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,

10.   ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008,

11.   nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008,

12.   bedömning av överensstämmelse: process där det visas huruvida de väsentliga säkerhetskraven för ett kärl har uppfyllts,

13.   organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering, provning, certifiering och kontroll,

14.   återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka ett kärl som redan tillhandahålls slutanvändaren,

15.   tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att ett kärl i leveranskedjan tillhandahållits på marknaden,

16.   harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter,

17.   CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att kärlet överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning.

Artikel 3

Tillhandahållande på marknaden och ibruktagande

1.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kärl kan tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk endast under förutsättning att de uppfyller kraven i detta direktiv, om de installeras och sköts på rätt sätt och används för avsett ändamål.

2.   Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att fastställa krav som de anser nödvändiga för att tillförsäkra berörd personal erforderligt skydd vid användning av kärlen, förutsatt att detta inte medför att kärlen ändras i strid med bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 4

Väsentliga krav

1.   Ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter ska uppfylla de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I.

2.   Ett kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter, ska konstrueras och tillverkas enligt en medlemsstats allmänt vedertagna tekniska föreskrifter.

Artikel 5

Fri rörlighet

Medlemsstaterna får inte inom sina respektive territorier hindra att kärl som uppfyller kraven i detta direktiv tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk.

KAPITEL 2

DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER

Artikel 6

Tillverkarnas skyldigheter

1.   När tillverkarna släpper ut sina kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter på marknaden ska de se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I.

När tillverkarna släpper ut sina kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter på marknaden, ska de se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med en medlemsstats allmänt vedertagna tekniska föreskrifter.

2.   När det gäller kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter ska tillverkarna utarbeta den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och utföra eller låta utföra den bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 13.

Om bedömningen har visat att ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter uppfyller de tillämpliga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen och den övriga märkning som anges i punkt 1 i bilaga III.

Tillverkarna ska se till kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter är försedda med den övriga märkning som anges i punkt 1 i bilaga III.

3.   Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att kärlet har släppts ut på marknaden.

4.   Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i detta direktiv. Det ska också tas hänsyn till ändringar i kärlets konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för kärlet.

När det anses lämpligt med tanke på de risker som ett kärl utgör ska tillverkarna, för att skydda slutanvändarnas hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av kärl som tillhandahållits på marknaden, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, kärl som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av kärl samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

5.   Tillverkarna ska se till att de kärl som de har släppt ut på marknaden är försedda med typbeteckning och serie- eller partinummer så att de kan identifieras.

6.   Tillverkarna ska på kärlet ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en postadress på vilken de kan kontaktas. Den angivna adressen ska gå till en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

7.   Tillverkarna ska se till att kärl åtföljs av de anvisningar och säkerhetsföreskrifter som avses i punkt 2 i bilaga III, på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna, enligt vad som fastställs av den berörda medlemsstaten. Sådana anvisningar och säkerhetsföreskrifter liksom alla etiketter ska vara tydliga och lättbegripliga.

8.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att ett kärl som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få kärlet att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla kärlet. Om kärlet utgör en risk ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit kärlet, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.   Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att kärlet överensstämmer med kraven i detta direktiv, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de kärl som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 7

Tillverkarens representanter

1.   Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en representant.

Skyldigheterna i enlighet med artikel 6.1 och skyldigheten att upprätta teknisk dokumentation som avses i artikel 6.2 får inte delegeras till tillverkarens representant.

2.   Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att åtminstone

a)	inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de nationella marknadsövervakningsmyndigheterna i tio år efter det att kärlet har släppts ut på marknaden,

b)	på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att kärlet överensstämmer med kraven,

c)	på deras begäran samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de kärl som omfattas av fullmakten.

Artikel 8

Importörernas skyldigheter

1.   Importörerna får endast släppa ut kärl på marknaden som överensstämmer med kraven.

2.   Innan importörerna släpper ut ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter på marknaden ska de se till att tillverkaren har utfört den bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 13. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att kärlet är försett med CE-märkning och den övriga märkning som anges i punkt 1 i bilaga III och åtföljs av de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6.

Om en importör anser eller har skäl att tro att ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter inte överensstämmer med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I får importören inte släppa ut kärlet på marknaden förrän det överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om kärlet utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.

Innan importörerna släpper ut kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter på marknaden ska de se till att det har konstruerats och tillverkats i enlighet med en medlemsstats allmänt vedertagna tekniska föreskrifter och är försett med den övriga märkning som anges i punkt 1.2 i bilaga III och att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6.

3.   Importörerna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och den postadress på vilken de kan kontaktas på kärlet eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med kärlet. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

4.   Importörerna ska se till att kärl åtföljs av de anvisningar och säkerhetsföreskrifter som avses i punkt 2 i bilaga III, på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

5.   Importörerna ska, så länge de har ansvar för ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter, se till att förvarings- eller transportförhållandena för kärlet inte äventyrar kärlets överensstämmelse med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I.

6.   När det anses lämpligt med tanke på de risker som ett kärl utgör ska importörerna, för att skydda slutanvändarnas hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av kärl som tillhandahållits på marknaden, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, kärl som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av kärl samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

7.   Importörer som anser eller har skäl att tro att ett kärl som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få kärlet att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla kärlet. Om kärlet utgör en risk ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit kärlet, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

8.   Under tio år efter det att kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter har släppts ut på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

9.   Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att kärlet överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de kärl som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 9

Distributörernas skyldigheter

1.   När distributörerna tillhandahåller ett kärl på marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls.

2.   Innan distributörerna tillhandahåller ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter på marknaden ska de kontrollera att kärlet är försett med CE-märkning och den övriga märkning som anges i punkt 1 i bilaga III, att det åtföljs av de dokument som krävs och av anvisningar och säkerhetsföreskrifter som avses i punkt 2 i bilaga III på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna i den medlemsstat där kärlet ska tillhandahållas på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 6.5, 6.6 respektive 8.3.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter inte överensstämmer med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I får distributören inte tillhandahålla kärlet på marknaden förrän det överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om kärlet utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna om detta.

Innan distributörerna tillhandahåller kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter på marknaden ska de se till att kärlen är försedda med den övriga märkning som anges i punkt 1.2 i bilaga III och åtföljs av de anvisningar och säkerhetsföreskrifter som avses i punkt 2 i bilaga III på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna i den medlemsstat där kärlet ska tillhandahållas på marknaden och att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 6.5, 6.6 respektive 8.3.

3.   Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter, se till att förvarings- eller transportförhållandena för kärlet inte äventyrar kärlets överensstämmelse med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I.

4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att ett kärl som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska försäkra sig om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att få kärlet att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla kärlet. Om kärlet utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit kärlet, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.   Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten den information och dokumentation som behövs för att visa att kärlet överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de kärl som de tillhandahållit på marknaden.

Artikel 10

Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på importörer och distributörer

Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 6 när de släpper ut ett kärl på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett kärl som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med detta direktiv kan påverkas.

Artikel 11

Identifiering av de ekonomiska aktörerna

De ekonomiska aktörerna ska på begäran identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:

a)	Ekonomiska aktörer som har levererat ett kärl till dem.

b)	Ekonomiska aktörer som de har levererat ett kärl till.

De ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som avses i första stycket i tio år efter det att de har fått ett kärl levererat och i tio år efter det att de har levererat ett kärl.

KAPITEL 3

ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN FÖR KÄRL VARS PRODUKT AV PS × V UPPGÅR TILL MER ÄN 50 bar/liter

Artikel 12

Presumtion om överensstämmelse för kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter

Kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter och som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de väsentliga säkerhetskrav i bilaga I som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

Artikel 13

Förfaranden vid bedömning av överensstämmelse

1.   Innan ett kärl vars produkt av PS × V överskrider 50 bar/liter tillverkas ska det genomgå den EU-typkontroll (modul B) som anges i punkt 1 i bilaga II enligt följande:

a)

I fråga om kärl som tillverkas i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i artikel 12, på något av följande två sätt enligt tillverkarens val: i) Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för kärlet genom granskning av den tekniska dokumentationen och underlagen, utan undersökning av provexemplar (modul B – konstruktionstyp). ii) Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för kärlet genom granskning av den tekniska dokumentationen och underlagen, samt granskning av en prototyp av det kompletta kärlet som är representativ för produktionen i fråga (modul B – produktionstyp).

b)

I fråga om kärl som inte, eller endast delvis, tillverkas i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i artikel 12, ska tillverkaren ställa en prototyp av det kompletta kärlet som är representativ för produktionen i fråga samt den tekniska dokumentationen och underlagen för granskning och bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för kärlet (modul B – produktionstyp) till förfogande för granskning.

2.   Innan ett kärl släpps ut på marknaden ska det genomgå något av följande förfaranden:

a)	Om produkten av PS × V överstiger 3 000 bar/liter, överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakad provning av kärl (modul C1) enligt punkt 2 i bilaga II.

b)

Om produkten av PS × V inte överstiger 3 000 bar/liter, men överstiger 200 bar/liter, kan tillverkaren välja någon av följande: i) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakad provning av kärl (modul C1) enligt punkt 2 i bilaga II. ii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakade kontroller av kärl med slumpvisa intervall (modul C2) enligt punkt 3 i bilaga II.

c)

Om produkten av PS × V inte överstiger 200 bar/liter, men överstiger 50 bar/liter, kan tillverkaren välja någon av följande: i) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakad provning av kärl (modul C1) enligt punkt 2 i bilaga II. ii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll (modul C) enligt punkt 4 i bilaga II.

3.   Underlag och skriftväxling i samband med förfarandena vid bedömning av överensstämmelse som avses i punkterna 1 och 2 ska upprättas på ett språk som är officiellt språk i den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat språk som det organet godtar.

Artikel 14

EU-försäkran om överensstämmelse

1.   I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I har visats vara uppfyllda.

2.   EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga IV, innehålla de uppgifter som anges i de relevanta modulerna i bilaga II och regelbundet uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där kärlet släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

3.   Om ett kärl omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, inbegripet en publikationshänvisning till dem.

4.   Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att kärlet överensstämmer med kraven i detta direktiv.

Artikel 15

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 16

Regler och villkor för CE-märkning och övrig märkning

1.   CE-märkningen och den övriga märkning som avses i punkt 1 i bilaga III ska anbringas på kärlet eller dess märkskylt så att de är synliga, lätt läsbara och varaktiga.

2.   CE-märkningen ska anbringas innan kärlet släpps ut på marknaden.

3.   CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som medverkar i produktionskontrollen.

Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av organet självt eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller dennas behöriga representant.

4.   CE-märkningen och det anmälda organets identifikationsnummer får åtföljas av ett annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt användningsområde.

5.   Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning av den märkningen.

KAPITEL 4

ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 17

Anmälan

Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.

Artikel 18

Anmälande myndigheter

1.   Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 23.

2.   Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och övervakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

3.   Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning som avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska detta organ vara en juridisk person och i tillämpliga delar uppfylla kraven i artikel 19. Dessutom ska detta organ ha vidtagit åtgärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med dess verksamhet.

4.   Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.

Artikel 19

Krav på anmälande myndigheter

1.   En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse.

2.   En anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och opartisk.

3.   En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig personal än den som har gjort bedömningen.

4.   En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs av organ för bedömning av överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.   En anmälande myndighet ska sörja för att erhållen information behandlas konfidentiellt.

6.   En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 20

De anmälande myndigheternas informationsskyldighet

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 21

Krav avseende anmälda organ

1.   När det gäller anmälan ska organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk person.

3.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller det kärl som det bedömer.

Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av de kärl som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns några intressekonflikter.

4.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller de kärl som bedöms eller av företrädare för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av bedömda kärl som är nödvändiga för verksamheten inom organet för bedömning av överensstämmelse eller användning av sådana kärl för personligt bruk.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och bedömningspersonal får varken delta direkt i utformning, tillverkning eller uppbyggnad, marknadsföring, installation, användning eller underhåll av dessa kärl, och det får inte heller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens bedömningar av överensstämmelse.

5.   Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.

6.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstämmelse som fastställs i punkt 3.2 i bilaga I och bilaga II för ett sådant organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av överensstämmelse och för varje typ av kärl för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:

a)	Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig erfarenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.

b)

Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedömningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar måste säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos förfarandena. Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egenskap av anmält organ och annan verksamhet.

c)	Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvändiga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

7.   Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse ska ha

a)	fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse på det område inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har anmälts,

b)	tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c)	lämplig kännedom och insikt om de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I, de tillämpliga harmoniserade standarderna och de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,

d)	förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8.   Det ska garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.

Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av bedömningarna.

9.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.

10.   Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt punkt 3.2 i bilaga I och bilaga II eller bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.

11.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras personal som ansvarar för bedömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbetet och det arbete som utförs i samordningsgruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med relevant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som generella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är resultatet av gruppens arbete.

Artikel 22

Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standarderna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 21, förutsatt att dessa krav omfattas av de tillämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 23

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.   Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 21 och informera den anmälande myndigheten om detta.

2.   De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för underentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var dessa är etablerade.

3.   Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.

4.   De anmälda organen ska hålla de relevanta dokumenten rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt punkt 3.2 i bilaga I och bilaga II tillgängliga för den anmälande myndigheten.

Artikel 24

Ansökan om anmälan

1.   Organet för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.   Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för bedömning av överensstämmelse och det eller de kärl som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackrediteringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 21.

3.   Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i artikel 21.

Artikel 25

Anmälningsförfarande

1.   De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 21.

2.   De ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

3.   Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstämmelse och de berörda kärlen samt ett relevant intyg om kompetens.

4.   Om en anmälan inte grundar sig på ett ackrediteringsintyg som avses i artikel 24.2 ska den anmälande myndigheten ge kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga underlag som styrker att organet för bedömning av överensstämmelse har erforderlig kompetens och att de system som behövs för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i artikel 21 har inrättats.

5.   Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.

Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i enlighet med detta direktiv.

6.   Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar av anmälan.

Artikel 26

Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ

1.   Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer.

Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls enligt flera unionsakter.

2.   Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifikationsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.

Artikel 27

Ändringar i anmälan

1.   Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 21 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

2.   I händelse av begränsning, tillfällig återkallelse eller återkallelse av anmälan eller om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 28

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.   Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.

2.   Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller hur det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.

3.   Kommissionen ska se till att all känslig information som har erhållits i samband med undersökningarna behandlas konfidentiellt.

4.   Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegripet att vid behov återta anmälan.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2.

Artikel 29

De anmälda organens operativa skyldigheter

1.   Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena för bedömning av överensstämmelse i bilaga II.

2.   Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas i onödan.

Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch och struktur och till kärlets tekniska komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att kärlet ska överensstämma med detta direktiv.

3.   Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har tillämpat de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I eller motsvarande harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget intyg om överensstämmelse ska utfärdas.

4.   Om ett anmält organ vid övervakning av överensstämmelse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att ett kärl inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget tillfälligt eller slutgiltigt återkallas.

5.   Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner eller återkalla det tillfälligt eller slutgiltigt.

Artikel 30

Överklagande av de anmälda organens beslut

Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för överklagande av de anmälda organens beslut.

Artikel 31

De anmälda organens informationsskyldighet

1.   De anmälda organen ska informera den anmälande myndigheten om följande:

a)	Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av intyg.

b)	Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller villkoren för anmälan.

c)	Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om bedömningar av överensstämmelse.

d)	På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

2.   De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma kärl, relevant information om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

Artikel 32

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 33

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmäls enligt detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom en flera sektorsspecifik grupp eller grupper av anmälda organ.

Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält deltar i den gruppens eller dessa gruppers arbete, direkt eller genom utsedda representanter.

KAPITEL 5

MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV KÄRL SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN OCH UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 34

Marknadskontroll i unionen och kontroll av kärl som förs in på unionsmarknaden

Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på kärl som omfattas av artikel 1 i detta direktiv.

Artikel 35

Förfarande för att på nationell nivå hantera kärl som utgör en risk

1.   Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att ett kärl som omfattas av detta direktiv utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för husdjur eller egendom, ska de göra en utvärdering av kärlet omfattande alla relevanta krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det syftet.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som avses i första stycket konstaterar att ett kärl inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att kärlet ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka kärlet från marknaden eller återkalla det inom en rimlig period som de fastställer i förhållande till typen av risk.

Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda anmälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.   Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.   De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda kärl som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.   Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av kärlet på sin nationella marknad, dra tillbaka kärlet från den marknaden eller återkalla det.

Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.

5.   I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera det kärl som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk kärlet utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:

a)	Kärlet uppfyller inte krav avseende människors hälsa eller säkerhet eller avseende skyddet för husdjur eller egendom.

b)	Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 12, vilka ger presumtion om överensstämmelse.

6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet enligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på kärlets bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den vidtagna nationella åtgärden.

7.   Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad.

8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder, till exempel tillbakadragande av kärlet från marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om kärlet.

Artikel 36

Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder

1.   Om det, efter det att förfarandet i artikel 35.3 och 35.4 slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och därefter utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet.

2.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att det kärl som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda medlemsstaten upphäva den åtgärden.

3.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och kärlets bristande överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 35.5 b i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

Artikel 37

Kärl som uppfyller kraven men utgör en risk

1.   Om en medlemsstat, efter att ha utfört en utvärdering i enlighet med artikel 35.1, konstaterar att ett kärl visserligen uppfyller kraven i detta direktiv men utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för husdjur eller egendom, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att säkerställa att det berörda kärlet när det har släppts ut på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla kärlet från marknaden inom en rimlig period som medlemsstaten fastställer i förhållande till typen av risk.

2.   De ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korrigerande åtgärder i fråga om alla berörda kärl som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

3.   Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera kärlet, dess ursprung och leveranskedja, den risk kärlet utgör, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.   Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och därefter utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.

De genomförandeakter som avses i första stycket i den här punkten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3.

Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet avseende skyddet för människors hälsa och säkerhet, eller för husdjur eller egendom, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.4.

5.   Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet.

Artikel 38

Formell bristande överensstämmelse

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 35 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen:

a)	CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 16 i detta direktiv.

b)	CE-märkning saknas.

c)	Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i strid med artikel 16 eller saknas.

d)	Den övriga märkning som avses i punkt 1 i bilaga III saknas eller har anbringats i strid med artikel 16 eller punkt 1 i bilaga III.

e)	Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överensstämmelse.

f)	EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på ett korrekt sätt.

g)	Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

h)	Den information som avses i artikel 6.6 eller artikel 8.3 saknas, är felaktig eller ofullständig.

i)	Något annat av de administrativa krav som fastställs i artikel 6 eller artikel 8 är inte uppfyllt.

2.   Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av kärlet på marknaden eller se till att det återkallas eller dras tillbaka från marknaden.

KAPITEL 6

KOMMITTÉ-, ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för enkla tryckkärl. Kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011, jämförd med artikel 5 i den förordningen, tillämpas.

5.   Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning (EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.

Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

Artikel 40

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sådana sanktioner kan omfatta straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser.

Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 41

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna får inte förhindra att kärl som omfattas av och är förenliga med direktiv 2009/105/EG och som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016. tillhandahålls på marknaden och/eller tas i bruk.

Intyg som utfärdats av godkända kontrollorgan i enlighet med direktiv 2009/105/EG ska vara giltiga enligt det här direktivet.

Artikel 42

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2, 6–41, bilaga II och bilaga IV. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 43

Upphävande

Direktiv 2009/105/EG, ändrat genom den förordning som förtecknas i del A i bilaga V, ska upphöra att gälla med verkan från och med den 20 april 2016 utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och datumen för tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 44

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 1, 3, 4 och 5 och bilagorna I och III ska tillämpas från och med den 20 april 2016.

Artikel 45

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT C 27, 3.2.2009, s. 41.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.

(3)  EUT L 264, 8.10.2009, s. 12. Direktiv 2009/105/EG är en kodifiering av rådets direktiv 87/404/EEG av den 25 juni 1987 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning i fråga om enkla tryckkärl (EGT L 220, 8.8.1987, s. 48).

(4)  Se bilaga V, del A.

(5)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

(6)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

(7)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(8)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

---

---

---

---

---

---

---

---