1.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/1

(1)

Den ekonomiska och finansiella krisen har lett till minskade investeringar i unionen. Investeringarna har fallit med cirka 15 % sedan toppnivån 2007. I synnerhet orsakas bristen på investeringar i unionen av finanspolitiska begränsningar för medlemsstaterna och av svag tillväxt, vilket leder till marknadsosäkerhet när det gäller medlemsstaternas ekonomiska framtid. Denna brist på investeringar, som har varit särskilt allvarlig i de medlemsstater som drabbats värst av krisen, har fördröjt den ekonomiska återhämtningen och inverkar negativt på skapandet av nya arbetstillfällen, de långsiktiga tillväxtutsikterna och konkurrenskraften, vilket kan förhindra att målen i Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla uppnås. Det behöver bli attraktivare att investera i Europa och i infrastrukturen för en modern kunskapsbaserad ekonomi.

(2)

Det krävs omfattande åtgärder för att ta sig ur den onda cirkel som orsakas av bristen på investeringar och de ökade skillnaderna mellan regionerna och för att stärka förtroendet för unionens ekonomi. Incitament för att skapa en tillväxtfrämjande miljö i medlemsstaterna skulle kunna stärka den ekonomiska återhämtningen. Tillsammans med en förnyad satsning på investeringsfinansiering utgör strukturreformer, som är effektiva och ekonomiskt och socialt hållbara, liksom finanspolitiskt ansvar, sätt att skapa en god cirkel, där investeringsprojekt bidrar till att understödja sysselsättningen och efterfrågan och leder till en stadig minskning av produktionsgapet och en ökning av tillväxtpotentialen. En europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), med uppbackning av medlemsstaternas bidrag, måste vara ett komplement till en övergripande strategi för att förbättra unionens konkurrenskraft och attrahera investeringar.

(3)

För att maximera Efsis sysselsättningseffekter bör medlemsstaterna fortsätta att vidta strukturreformer som är effektiva och ekonomiskt och socialt hållbara, liksom andra initiativ såsom utbildningsprogram och en aktiv arbetsmarknadspolitik, stöd till förutsättningar för att skapa hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet, och investeringar i en riktad socialpolitik i enlighet med 2013 års paket om sociala investeringar. Dessutom bör medlemsstaterna genomföra ytterligare aktiviteter, såsom individanpassade utbildningsprogram som matchar arbetstagarnas kompetens med behoven inom de sektorer som får hjälp av Efsi, skräddarsydda företagstjänster så att företagen blir redo att expandera och skapa nya arbetstillfällen samt stöd till nystartade företag och egenföretagare.

(4)

Genom det globala infrastrukturinitiativet (Global Infrastructure Initiative) har G20 erkänt investeringarnas betydelse för att stärka efterfrågan och öka produktiviteten och tillväxten, och har åtagit sig att skapa ett klimat som underlättar ökade investeringar.

(5)

Under hela den ekonomiska och finansiella krisen har unionen ansträngt sig för att främja tillväxt, särskilt genom initiativen i Europa 2020-strategin som är ett sätt att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samt genom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Europeiska investeringsbanken (EIB) har också stärkt sin roll när det gäller att initiera och främja investeringar i unionen, delvis genom en ökning av kapitalet i januari 2013. Ytterligare åtgärder krävs för att på ett korrekt sätt tillgodose unionens investeringsbehov och makroekonomiska behov och för att den tillgängliga likviditeten på marknaden ska användas effektivt och för att sådan likviditet ska kanaliseras i riktning mot finansiering av bärkraftiga investeringsprojekt.

(6)

Den 15 juli 2014 presenterade kommissionens tillträdande ordförande inför Europaparlamentet politiska riktlinjer för nästa kommission. I dessa politiska riktlinjer efterlystes mobilisering av "upp till 300 miljarder EUR i ytterligare offentliga och privata investeringar i den reala ekonomin under de kommande tre åren" för att stimulera investeringar i syfte att skapa nya arbetstillfällen.

(7)

Den 26 november 2014 utfärdade kommissionen ett meddelande med titeln En investeringsplan för Europa (nedan kallad investeringsplanen) i vilket föreslogs inrättandet av Efsi, en öppen portal för investeringsprojekt på unionsnivå (European Investment Project Portal) och ett centrum för investeringsrådgivning (European Investment Advisory Hub) samt betonades en agenda för att undanröja hinder för investeringar och fullborda den inre marknaden.

(8)

Den 18 december 2014 konstaterade Europeiska rådet att det är en central politisk utmaning att "främja investeringar och ta itu med marknadsmisslyckanden i Europa" och att "den nya inriktningen på investeringar, tillsammans med medlemsstaternas åtagande att intensifiera strukturreformerna och fortsätta med den tillväxtvänliga finanspolitiska konsolideringen, kommer att lägga grunden för tillväxt och sysselsättning i Europa". Europeiska rådet ansåg att "en europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi) bör inrättas inom EIB-gruppen för att mobilisera 315 miljarder EUR i nya investeringar mellan 2015 och 2017", och uppmanade EIB-gruppen "att inleda verksamhet genom att använda egna medel från och med januari 2015". Europeiska rådet underströk också att "Efsi kommer att utgöra ett komplement till och tillkomma utöver de pågående EU-programmen och EIB:s normala verksamhet".

(9)

Den 13 januari 2015 utfärdade kommissionen ett meddelande med titeln Att på bästa sätt använda flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtspaktens befintliga regler, i vilket kommissionen redogör för hur den kommer att tillämpa dessa regler.

(10)

Den 24 juni 2015 förklarade kommissionen att "utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, bör ett engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som ingår i den allmänna myndighetssektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning, till Efsi eller tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, inrättade för genomförandet av investeringsplanen, i princip godkännas som en engångsåtgärd, i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 (4) och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (5)".

(11)

Efsi bör vara en del av en övergripande strategi för att ta itu med osäkerheten kring offentliga och privata investeringar och minska investeringsgapen i unionen. Strategin har tre pelare: att mobilisera finansiering för investeringar, få investeringar att nå den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen. Strategin bör främja konkurrenskraften och den ekonomiska återhämtningen och bör komplettera målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen. Efsi bör ses som ett komplement till alla andra åtgärder som krävs för att minska investeringsgapen i unionen och – genom att fungera som en garantifond – som stimulans för nya investeringar.

(12)

Investeringsklimatet i unionen bör förbättras genom att undanröja hinder för investeringar, säkerställa att det inte förekommer någon diskriminering beroende på om förvaltningen av projekten är privat eller offentlig, stärka den inre marknaden och öka förutsebarheten i regelverket. I sitt meddelande med titeln Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start har kommissionen meddelat att "minska regelbördan utan att för den skull sänka de höga nivåerna på det sociala skyddet, hälsoskyddet och miljöskyddet eller inskränka konsumenternas valfrihet" var en politisk prioritering och att den kommer att "se över reglerna för att se till att de bidrar till satsningen på sysselsättning och tillväxt". Kommissionen och medlemsstaterna bör snarast inleda den uppgiften. Detta kompletterande arbete bör främja såväl Efsi som investeringar runtom i unionen generellt.

(13)

Syftet med Efsi bör vara att bidra till att åtgärda svårigheter när det gäller att finansiera och genomföra strategiska, omvandlande och produktiva investeringar med stort ekonomiskt, miljömässigt och samhälleligt mervärde som bidrar till att uppnå unionens politiska mål, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 (6), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (8) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (9). Med hjälp av Efsi bör strävan vara att omedelbart stimulera unionens ekonomi och förbättra tillgången till finansiering och företagens och andra enheters konkurrenskraft, med en särskild fokusering på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, i syfte att minska arbetslösheten och stärka tillväxten i unionen.

Efsi bör sålunda stödja strategiska investeringar såsom, men inte vara begränsade till, projekt av gemensamt intresse som syftar till att fullborda den inre marknaden inom transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktursektorerna, inbegripet sammankopplingar av transport- och energinät och digital infrastruktur, till att bygga ut förnybar energi samt energi- och resurseffektivitet, till att utveckla och modernisera energisektorn i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och bidra till hållbar utveckling av de sektorerna samt utforska potentiella synergier mellan dem. Dessa investeringar bör även inkludera projekt av gemensamt intresse i fråga om stads- och landsbygdsutveckling och på det sociala området samt på miljöområdet och när det gäller naturresurser, projekt som stärker unionens vetenskapliga och tekniska bas och gynnar uppkomsten av fördelar för samhället och främjar ett bättre utnyttjande av den ekonomiska och industriella potentialen i politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling, inbegripet forskningsinfrastruktur och pilot- och demonstrationsanläggningar, samt projekt avseende humankapital, kultur och hälsa. Marknadsbaserade incitament och den additionalitet som Efsi bidrar med bör säkerställa att fonden är inriktad på socialt och ekonomiskt bärkraftiga projekt utan någon sektoriell eller regional förallokering, särskilt för att täcka stora investeringsbehov eller avhjälpa marknadsmisslyckanden.

Samtidigt bör Efsi kunna stödja miljöriktiga projekt och främja industrier och teknik med hög tillväxtpotential och bidra till övergången till en miljövänlig, hållbar och resurseffektiv ekonomi. Genom åtgärder för att lösa unionens nuvarande investeringssvårigheter och minska de regionala skillnaderna bör Efsi sträva efter att bidra till att stärka unionens konkurrenskraft och forsknings- och innovationspotential, den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och stödja en energi- och resurseffektiv övergång – även i fråga om infrastrukturomställning – till en hållbar ekonomi baserad på kretsloppstänkande och förnybarhet, genom skapandet av stabila arbetstillfällen med skäliga löner. Efsi bör inrikta sig på projekt av alla storlekar som främjar nya arbetstillfällen av hög kvalitet, hållbar tillväxt och konkurrenskraft på kort, medellång och lång sikt, särskilt när sådana projekt tillför största möjliga mervärde, och därmed bidrar till att uppnå unionens politiska mål i enlighet med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I syfte att uppnå de allmänna mål som anges i denna förordning bör Efsi bidra till att uppnå de mål som anges i artiklarna 170, 173, 179 och 194.1 i EUF-fördraget.

(14)

Efsi bör stödja projekt inom forskning, utveckling och innovation. De investeringar som får stöd genom Efsi bör bidra till att genomföra existerande unionsprogram och uppnå målen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla. De bör stödja genomförandet av Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010.

(15)

Efsi bör stödja projekt för utveckling av energisektorn. I kommissionens meddelande med titeln En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik betonade kommissionen vikten av energieffektivitet som energikälla i sig och fastslog tydligt att Efsi "ger en möjlighet att utnyttja stora investeringar i renoveringar av byggnader". Investeringar i energieffektivitet anses kunna skapa upp till två miljoner arbetstillfällen fram till 2020 och möjligen ytterligare två miljoner arbetstillfällen fram till 2030. För att säkerställa att Efsi uppfyller sitt syfte att ge hävstångseffekt åt privata investeringar, skapa jobb, främja en motståndskraftig ekonomisk utveckling och minska makroekonomiska obalanser bör särskilt fokus läggas på energieffektivitet. Efsi bör stödja projekt i överensstämmelse med unionens energi-, klimat- och effektivitetsmål i Europa 2020-strategin och ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, vilka syftar till att nå målen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

(16)

Efsi bör stödja projekt för utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik. Efsis stöd till transportinfrastruktur bör bidra till målen i förordning (EU) nr 1315/2013 och förordning (EU) nr 1316/2013 genom att skapa ny infrastruktur eller åtgärda infrastrukturbrister, men också till att modernisera och upprusta existerande anläggningar samtidigt som forsknings- och innovationsinsatser på det området finansieras. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid synergiprojekt som stärker kopplingarna mellan transport-, telekommunikations- och energisektorerna och smarta och hållbara transportprojekt i städer.

(17)

Efsi bör tillhandahålla finansiellt stöd till enheter med högst 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag samt små börsnoterade företag. Avsikten är att den ökade tillgången till finansiering särskilt ska gynna små och medelstora företag, bland annat för att skapa nya företag och avknoppningar från universitet, samt företag i den sociala ekonomin och ideella organisationer.

(18)

Efsi bör stödja projekt för utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT), inbegripet projekt av gemensamt intresse vilka syftar till att fullborda den inre marknaden på området för telekommunikationer och digital infrastruktur.

(19)

Efsi bör stödja projekt på miljöområdet och på området för resurseffektivitet, inbegripet naturresurser.

(20)

Efsi bör inriktas mot projekt inom områdena för humankapital, kultur och hälsa, inbegripet projekt inom områdena utbildning, utveckling av kompetens på IKT-området och digital utbildning samt projekt inom kultur och kreativ industri, turism och inom det sociala området. Vid investeringar på dessa områden bör en helhetssyn på stödinsatsen anläggas, där de egenvärden som ryms i såväl utbildning som kultur ges tillräckligt stort utrymme.

(21)

Runtom i unionen behöver många små och medelstora företag, samt medelstora börsnoterade företag, stöd för att locka till sig marknadsfinansiering, särskilt för investeringar som medför högre risker. Efsi bör hjälpa dessa företag att undgå kapitalbrist och marknadsmisslyckanden och finansiell fragmentering som utmynnar i ojämlika spelregler i unionen genom att låta EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder tillhandahålla direkta och indirekta kapitaltillskott samt lämna garantier för högkvalitativ värdepapperisering av lån, och andra produkter som beviljas i strävan efter att uppnå Efsis mål.

(22)

Efsi bör inrättas inom EIB. Efsis tillhandahållande av finansiering till små och medelstora företag, små börsnoterade företag och andra enheter bör i första hand genomföras genom EIF.

(23)

Efsi bör stödja ett brett spektrum av finansiella produkter, däribland eget kapital, skulder och garantier, för att på bästa sätt tillgodose de enskilda projektens behov. Ett sådant brett spektrum av produkter bör göra det möjligt för Efsi att anpassa sig till marknadens behov samtidigt som privata investeringar i projekten uppmuntras. Efsi bör inte vara ett substitut för privat marknadsfinansiering eller produkter som erbjuds av nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, utan bör i stället verka som en katalysator för privat finansiering genom att åtgärda marknadsmisslyckanden på ett sätt som säkerställer att offentliga medel används så effektivt och strategiskt som möjligt och verka som ett medel för att ytterligare främja sammanhållningen i unionen.

(24)

För att bättre skydda och åtnjuta de kommersiella och ekonomiska fördelarna av unionens samfinansierade initiativ, bör i mån av möjlighet den uppsättning regler som fastställs för Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020, som föreskrivs i förordning (EU) nr 1291/2013, avseende utnyttjande och spridning av projektresultat, inbegripet deras immaterialrättsliga skydd respekteras av deltagarna i Efsiprojekt.

(25)

Efsis inverkan på inrättandet av arbetstillfällen, och om möjligt deras kvalitet, bör systematiskt övervakas i form av en årlig bedömning, på en ackumulerad basis, av resultaten och effekterna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för denna förordning.

(26)

Efsi bör säkra additionalitet genom att bidra till att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och stödja transaktioner som inte skulle ha kunnat genomföras, eller inte genomföras i samma utsträckning, utan Efsistöd under den period som den garanti som inrättats enligt denna förordning (nedan kallad EU-garanti) kan användas, med EIB:s, EIF:s eller enligt unionens befintliga finansieringsinstrument. För det ändamålet bör Efsi i första hand fokusera på projekt med högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner.

(27)

Efsi bör inriktas på investeringar som förväntas vara ekonomiskt och tekniskt bärkraftiga, vilket bekräftas genom en kostnads-nyttoanalys i enlighet med unionens standarder. Samtidigt bör investeringarna uppfylla de särskilda kraven för Efsifinansiering.

(28)

Efsi bör inriktas på investeringar med en lämplig grad av risk som normalt är högre än den för EIB:s gängse transaktioner, samtidigt som de är förenliga med unionens politik, inbegripet målen om en smart och hållbar tillväxt för alla, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, liksom de särskilda kraven för Efsifinansiering är fortsatt uppfyllda.

(29)

Efsi bör få en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa korrekt användning av EU-garantin. Styrningsstrukturen bör bestå av en styrelse, en verkställande direktör och en investeringskommitté. Den bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB:s beslutsfattande eller fungera som ersättare för EIB:s ledande organ. Styrelsen bör i synnerhet fastställa de strategiska riktlinjerna för Efsi och de regler som behövs för dess verksamhet. Den verkställande direktören bör vara ansvarig för den dagliga ledningen av Efsi och bör utföra förberedande arbete inför investeringskommitténs möten.

(30)

Investeringskommittén bör fatta beslut om användningen av EU-garantin för potentiella projekt och för transaktioner med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner eller investeringsplattformar på ett öppet och oberoende sätt. Investeringskommittén bör bestå av åtta oberoende experter som täcker ett vitt expertfält i enlighet med denna förordning och den verkställande direktören. Investeringskommittén bör svara inför styrelsen, som bör övervaka att Efsis mål uppnås och fortlöpande följa upp hur medlemmarna i investeringskommittén uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.

(31)

För att göra det möjligt för Efsi att stödja investeringar bör unionen ge en EU-garanti som oavsett tidpunkt inte bör överskrida 16 000 000 000 EUR. Om garantin tillhandahålls på portföljbasis bör garantitäckningen begränsas beroende på typen av instrument, t.ex. skuld, eget kapital eller garantier, uttryckt som en procentandel av volymen av portföljen av utestående åtaganden. Om EU-garantin kombineras med 5 000 000 000 EUR som EIB ska tillhandahålla förväntas det att Efsis stöd bör generera 60 800 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Beloppet 60 800 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas ytterligare generera totalt 315 000 000 000 EUR i investeringar i unionen inom tre år från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Det är önskvärt att medlemsstaterna deltar i genomförandet av investeringsplanen för att den ska få ökad effekt. Garantier som är knutna till projekt som slutförs utan att anspråk görs på en garanti bör vara tillgängliga för stöd till nya transaktioner.

(32)

Inom tre år från och med ikraftträdandet av denna förordning bör kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av denna förordning. I denna rapport bör det närmare anges huruvida Efsi uppnår sina mål och huruvida en särskild ordning som stöder investeringar i unionen är befogad. Rapporten bör särskilt innehålla en bedömning av uppfyllandet av de allmänna mål som fastställs i denna förordning, mobiliseringen av privat kapital samt en bedömning av den additionalitet som tillhandahålls genom Efsi, av riskprofilen för de transaktioner som stöds genom Efsi, av Efsis makroekonomiska effekter, bland annat dess inverkan på tillväxt och sysselsättning. Om det i rapporten dras slutsatsen att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, bör kommissionen vid behov förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om ändring av denna förordning, särskilt i syfte att fastställa en ny investeringsperiod samt säkra fortsatta investeringar och en lämplig finansiering. Om det i rapporten dras slutsatsen att Efsi inte uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar inte är befogad, bör kommissionen vid behov lägga fram ett förslag för att säkerställa ett friktionsfritt avslutande av Efsi, samtidigt som EU-garantin upprätthålls för transaktioner som redan godkänts enligt denna förordning.

(33)

EIB kommer att finansiera Efsis transaktioner via sina marknadsemissioner. Europeiska centralbanken har meddelat sitt beslut att inkludera EIB-obligationer i den förteckning över obligationer som godtas för köp inom ramen för dess förvärvsprogram för den offentliga sektorn (Public Sector Purchase Programme – PSPP).

(34)

För att nå det ursprungliga målet på 315 000 000 000 EUR på kortast möjliga tid bör nationella investeringsbanker eller -institutioner och investeringsplattformar och -fonder, med stöd av EU-garantin, ha en framträdande roll när det gäller att kartlägga bärkraftiga projekt, utveckla och, om så är lämpligt, kombinera projekt och locka potentiella investerare. I det sammanhanget bör det vara möjligt att upprätta multinationella plattformar för att främja gränsöverskridande projekt eller en grupp av projekt i de olika medlemsstaterna.

(35)

Investeringsplattformar kan, om så är lämpligt, föra samman saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå samt på nationell och regional nivå.

(36)

För att möjliggöra en ytterligare ökning av dess resurser bör deltagandet i Efsi vara öppet för tredje parter, däribland medlemsstater. Övriga tredje parter, såsom regionala styrande organ, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, regionala banker eller offentliga organ som ägs eller kontrolleras av medlemsstaterna, enheter i den privata sektorn och enheter utanför unionen bör även kunna bidra direkt till Efsi, under förutsättning att styrelsen samtycker. En tredje parts deltagande i Efsi bör inte ge den tredje parten medlemskap i styrelsen eller andra rättigheter avseende Efsis styrstruktur.

(37)

Denna förordning bör inte hindra enheter som förvaltar projekt inom unionen från att etablera eller öka samarbetet med partner i tredjeländer.

(38)

Efsi bör ha möjlighet att stödja privata finansieringsstrukturer, såsom europeiska långsiktiga investeringsfonder (nedan kallade Eltif-fonder). Eltif-fonder som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 (10) inriktar sig på långsiktiga tillgångsklasser som ger dem möjlighet att spela en roll när det gäller att tillhandahålla offentliga eller offentlig-privata investeringar till den bredare ekonomin. Tack vare sin investeringspolicy kan Eltif-fonderna fylla den roll de tilldelats som ett prioriterat verktyg för att fullborda investeringsplanen. Kommissionen bör prioritera och rationalisera sina förfaranden för alla ansökningar om finansiering från EIB som lämnas av Eltif-fonder.

(39)

Tredje parter bör kunna tillhandahålla samfinansiering av projekt tillsammans med Efsi, antingen på projektbasis eller genom investeringsplattformar.

(40)

För att mobilisera investeringar på både nationell och regional nivå bör EIB ha möjlighet att bevilja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder en garanti via EU-garantins motgaranti, så att kapitalbehovet vid behov kan minskas. Sådana transaktioner bör anses vara Efsitransaktioner.

(41)

Mot bakgrund av det allmänna målet att trygga ett regelverk som gynnar investeringar, och med tanke på att det faktum att infrastrukturtillgångar visar bra resultat när det gäller betalningsinställelse och återvinning och att finansiering av infrastrukturprojekt kan betraktas som ett sätt att diversifiera institutionella investerares tillgångsportföljer, bör behandlingen av infrastrukturinvesteringar, så som de för närvarande föreskrivs i relevant unionslagstiftning på tillsynsområdet, ses över.

(42)

Efsi bör utgöra ett komplement till och tillkomma utöver de pågående regionala, nationella och unionsbaserade programmen samt EIB:s befintliga transaktioner och verksamhet. I det sammanhanget bör ett fullständigt utnyttjande av samtliga befintliga och tilldelade unionsresurser främjas inom ramen för befintliga regler. Förutsatt att alla relevanta kriterier för stödberättigande är uppfyllda bör medlemsstaterna få använda alla former av unionsfinansiering för att bidra till finansieringen av godtagbara projekt som stöds av EU-garantin och stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder. Flexibiliteten i den metoden bör maximera potentialen att locka investerare till de investeringsområden som Efsi riktas in på.

(43)

Medlemstaterna bör kunna använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att bidra till finansieringen av godtagbara projekt som stöds av EU-garantin, i enlighet med målen, principerna och reglerna i regelverket för dessa fonder, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (11), och med partnerskapsavtal. Kommissionen bör kunna ge vägledning för att se till att den kombinerade användningen av unionsinstrument och EIB-finansering inom ramen för EU-garantin bidrar till en lämplig nivå av komplementaritet och synergi.

(44)

Med tanke på behovet av brådskande åtgärder inom unionen kan det hända att EIB och EIF under 2015 har finansierat ytterligare projekt, utanför sin normala profil, och tills förordningen träder i kraft, Efsiavtalet har ingåtts och de första utnämningarna av alla medlemmarna i investeringskommittén och den verkställande direktören ägt rum. För att maximera nyttan av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör det vara möjligt att låta sådana ytterligare projekt täckas av EU-garantin om de uppfyller de materiella kriterierna i denna förordning.

(45)

EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av Efsi bör förvaltas i enlighet med bankens egna regler och förfaranden, inbegripet lämpliga kontrollåtgärder och åtgärder för att motverka skatteundandragande, och i enlighet med relevanta regler och förfaranden som avser Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten, inbegripet trepartsavtalet mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken av den 27 oktober 2003.

(46)

Revisionsrättens granskningsarbete utgör en viktig grund för det förfarande för beviljande av ansvarsfrihet som fastställs i artikel 319 i EUF-fördraget, och full respekt för revisionsrättens granskningsbefogenheter som föreskrivs i artikel 287 i EUF-fördraget bör säkras vid tillämpningen av denna förordning.

(47)

EIB bör regelbundet utvärdera och rapportera om de transaktioner som stöds av Efsi för att garantera deras relevans, resultat och effekter, inbegripet additionalitet och mervärde, samt för att identifiera de aspekter som skulle kunna förbättra den framtida verksamheten. Sådana utvärderingar och rapporter bör offentliggöras och bidra till ansvarighet och hållbarhetsanalys.

(48)

Vid genomförandet av investeringsriktlinjerna och andra relevanta bestämmelser enligt denna förordning bör investeringskommittén till fullo se till att inga former av diskriminering förekommer, särskilt när det gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder. Den bör i synnerhet ta hänsyn till frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

(49)

Vid sidan av de finansierings- och investeringstransaktioner som kommer att genomföras genom Efsi bör det inrättas ett Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH). EIAH bör tillhandahålla ökat stöd till utarbetande och förberedelse av projekt i unionen, genom att bygga på expertis hos kommissionen, EIB, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter. En enda kontaktpunkt för frågor om tekniskt stöd till investeringar i unionen bör inrättas och det tekniska stödet till projektansvariga på lokal nivå bör förbättras. De nya tjänster som EIAH tillhandahåller bör tillhandahållas utöver dem som redan finns tillgängliga inom ramen för andra unionsprogram, och påverkar sålunda varken nivån på eller kapaciteten inom det stöd som tillhandahålls i enlighet med dessa program. Dessa ytterligare tjänster bör vara adekvat finansierade. EIAH bör tillhandahålla gratis expertkunskap för offentliga projektansvariga i syfte att säkra en rättvis tillgång till finansiering från Efsi i hela unionen. När så är möjligt bör EIAH etablera ett nära samarbete med liknande strukturer på nationell, regional eller lokal nivå. Avgifterna som tas ut av små och medelstora företag för den tekniska assistans som tillhandahålls av EIAH utöver befintliga unionsprogram bör begränsas till en tredjedel av kostnaderna. EIB bör även senast den 1 september 2016, och därefter årligen, till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en årlig rapport angående de avgifter som mottas och de tjänster som tillhandahålls av EIAH, för att möjliggöra en effektiv bedömning av finansieringsbehoven, inom ramen för det årliga taket på 20 000 000 EUR.

(50)

EIAH bör särskilt bygga på god praxis i existerande program, såsom Elena (europeiskt lokalt energistöd), EEEF (Europeiska fonden för energieffektivitet), Jeremie (programmet för gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag), Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna), Jessica (gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) och Jasmine (gemensamt program till stöd för mikrofinansinstitut i Europa).

(51)

För att täcka riskerna i samband med EU-garantin till EIB bör en garantifond (nedan kallad garantifonden) inrättas. Garantifonden bör bildas genom successiva betalningar från unionens allmänna budget. Garantifonden bör sedan även motta intäkter från projekt som får stöd genom Efsi samt indrivna belopp från försumliga gäldenärer, om garantifonden redan har fullgjort sina skyldigheter enligt garantin till EIB. Eventuella överskott i garantifonden till följd av en justering av målbeloppet eller kvarstående belopp utöver målbeloppet efter en fullständig utökning av EU-garantin upp till det ursprungliga beloppet på 16 000 000 000 EUR, bör återföras till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål, så att de budgetposter som kan ha använts som en källa till överföring till garantifonden fylls på.

(52)

Garantifonden är avsedd att tillhandahålla en likviditetsbuffert för unionens allmänna budget mot förluster som Efsi lider i strävan efter att uppnå sina mål. Tidigare erfarenheter av karaktären hos de investeringar som Efsi ska stödja visar att resursnivån i garantifonden bör utgöra ett förhållande på 50 % av de totala EU-garantiförpliktelserna.

(53)

Alla betalningar till garantifonden och de budgetbeslut som annars har anknytning till Efsis verksamhet bör vara helt förenliga med villkoren i den fleråriga budgetramen och godkännas av Europaparlamentet och rådet genom det årliga budgetförfarandet.

(54)

För att delvis finansiera bidraget delvis från unionens allmänna budget bör det ske en minskning av de tillgängliga anslagen inom Horisont 2020 och inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, som föreskrivs i förordning (EU) nr 1316/2013.

(55)

I unionen finns det ett betydande antal potentiellt bärkraftiga projekt, utifrån en ekonomisk och teknisk synvinkel, som inte finansieras på grund av en brist på säkerhet och öppenhet när det gäller sådana projekt. Detta beror ofta på att privata investerare inte är medvetna om projekten eller har otillräcklig information för att bedöma investeringsriskerna inbegripet regleringsrisker. Kommissionen bör med stöd från EIB främja inrättandet av en öppen portal för nuvarande och framtida projekt i unionen som det är lämpligt att investera i (European investment project portal – EIPP). EIPP bör säkerställa att information om investeringsprojekt ställs till allmänhetens förfogande regelbundet och på ett strukturerat sätt så att investerare får tillgång till öppna och tillförlitliga uppgifter, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till skyddet av affärshemligheter.

(56)

Medlemsstaterna bör i samarbete med regionala och lokala myndigheter kunna bidra till upprättandet och förvaltningen av EIPP, genom att bland annat tillhandahålla kommissionen information om investeringsprojekt på sina territorier. Innan EIPP tas i bruk bör kommissionen tillsammans med EIB genomföra lämpliga samråd med medlemsstaterna, experter och berörda parter om principer och riktlinjer för de projekt som ska föras upp på EIPP, bland annat om mekanismer för att förhindra att projekt som skulle kunna äventyra den nationella säkerheten offentliggörs samt om mallen för offentliggörande av information om enskilda projekt.

(57)

EIPP bör inkludera projekt inom hela unionen, i syfte att göra projekten synliga för investerare och tillhandahålla information. Det bör vara möjligt att inbegripa projekt som kan finansieras fullt ut av den privata sektorn eller med stöd av andra instrument som tillhandahålls på unionsnivå eller nationell nivå. Ett införande av ett projekt i EIPP bör varken innebära eller utesluta ett offentligt finansiellt stöd, varken på unionsnivå eller på nationell nivå.

(58)

För att säkerställa ansvarighet inför europeiska invånare bör EIB regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av Efsi samt dess effekter och verksamhet, särskilt när det gäller additionalitet för de transaktioner som utförts av Efsi jämfört med EIB:s gängse transaktioner, inbegripet särskilda verksamheter. På Europaparlamentets begäran ska styrelsens ordförande och den verkställande direktören delta i utfrågningar och svara på frågor inom en viss tid. Kommissionen bör regelbundet rapportera om situationen inom garantifonden.

(59)

För att underlätta en snabb och flexibel anpassning till marknadsvillkoren och investeringsmiljön inom unionen, eller i delar av unionen, av de icke väsentliga delarna av de investeringsriktlinjer som fastställs i bilaga II till denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på när det gäller att ändra relevanta delar av dessa investeringsriktlinjer, dock utan att helt stryka något av avsnitten i dessa riktlinjer. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på när det gäller att fastställa en resultattavla över indikatorer som ska användas av investeringskommittén i syfte att säkerställa en oberoende och öppen bedömning av den eventuella och faktiska användningen av EU-garantin. Mot bakgrund av Efsis unika karaktär och den centrala roll som EIB spelar i dess inrättande, är det lämpligt att kommissionen strävar efter att föra en nära dialog med EIB inom ramen för antagandet av resultattavlan och eventuella justeringar av investeringsriktlinjerna och av resultattavlan. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(60)

Efsis unika karaktär kräver exceptionella insatser när det gäller ikraftträdandet av den delegerade akt som först fastställer resultattavlan. Samtidigt bör det säkras att Europaparlamentet och rådet i praktiken kan utöva sin rätt att invända som föreskrivs i denna förordning, i enlighet med artikel 290.2 i EUF-fördraget. Den period under vilken invändningar kan göras bör därför för den akt som först fastställer resultattavlan i undantagsfall vara tre veckor, med möjlighet till en förlängning på tre veckor på initiativ av Europaparlamentet eller rådet. Kommissionen bör beakta denna period, liksom förfaranden inom Europaparlamentet och rådet, när det gäller datumet för överlämnandet av den delegerade akten.

(61)

Vid prissättningen av Efsis transaktioner bör, samtidigt som EIB:s prissättningsprinciper följs, vederbörlig hänsyn tas till marknadsmisslyckanden och brister och behovet av att stimulera ytterligare investeringar. Inkomster från Efsi som tillförs EU-garantin bör bidra till budgetstödet för EU-garantin.

(62)

Kommissionen och EIB bör ingå ett avtal i vilket det närmare anges de villkor som fastställs i denna förordning för förvaltningen av Efsi. Det avtalet får inte inkräkta på unionslagstiftarens, budgetmyndighetens eller EIB:s befogenheter i enlighet med fördragen och bör därför begränsas till inslag som huvudsakligen är av teknisk och administrativ karaktär och som trots att de inte är väsentliga ändå är nödvändiga för ett effektivt genomförande av Efsi.

(63)

Eftersom målen med denna förordning, nämligen att stödja investeringar i unionen och sörja för ökad tillgång till finansiering för enheter, inte, när det gäller finansiella begränsningar för investeringar, i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av skillnaderna i deras finanspolitiska handlingsutrymme att finansiera investeringar, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

nationella eller regionala och lokala plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en given medlemsstats territorium,

b)

plattformar för flera länder eller regionala plattformar som sammanför flera medlemsstater eller tredjeländer som har intressen i stora projekt inom ett givet geografiskt område,

c)

tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

a)

Investeringar.

b)

Ökad tillgång till finansiering för enheter som har upp till 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag samt små börsnoterade företag.

a)

Inrättandet av Efsi, inbegripet följande:

b)

Förvaltningsarrangemangen för Efsi i enlighet med artikel 7, utan att det påverkar protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga bifogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (nedan kallad EIB:s stadga), inbegripet följande:

c)

EU-garantin som ska vara en ovillkorlig, oåterkallelig garanti till förmån för EIB som ska infrias vid anfordran, bland annat följande:

d)

I enlighet med denna förordning och särskilt artiklarna 7.12 och 9.5 i denna förordning, bilaga II och eventuella delegerade akter som antas enligt denna förordning, arrangemangen för investeringskommitténs godkännande av användningen av EU-garantin för enskilda projekt eller för att stödja investeringsplattformar eller -fonder eller nationella utvecklingsbanker eller -institutioner.

e)

Förfaranden för inlämning och godkännande av investeringsförslag för användning av EU-garantin, bland annat följande:

f)

Rapportering, övervakning och ansvarighet för Efsi, bland annat följande:

g)

Utvärderingar av hur Efsi fungerar i enlighet med artikel 18.

h)

Efsis strategi för kommunikation och främjande åtgärder.

i)

Förfaranden och villkor för ändringar av Efsiavtalet på initiativ av kommissionen eller av EIB, inbegripet skyldigheten att rapportera till Europaparlamentet och rådet om ändringen.

j)

Eventuella andra administrativa eller organisatoriska villkor som krävs för förvaltningen av Efsi i den mån dessa tillåter en korrekt användning av EU-garantin.

k)

Arrangemangen avseende medlemsstaternas bidrag till Efsi i form av garantier eller kontanter, och av andra tredje parter i form av kontanter, vilket inte ska ge dessa medlemsstater eller andra tredje parter någon rätt att delta i beslut eller omröstningar inom styrelsen.

a)

Den verksamhet inom Efsi som bedrivs av EIF ska regleras av EIF:s styrande organ.

b)

Den verksamhet inom Efsi som bedrivs av EIF ska omfattas av rapporteringskrav i enlighet med artikel 16.

c)

Ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag för betalningar till följd av anspråk på EU-garantin och därefter kostnader i enlighet med artikel 9.6 och EIAH-avtalet.

a)

är ekonomiskt bärkraftiga enligt en kostnads-nyttoanalys som följer unionsstandarder, med beaktande av särskilda stöd från och samfinansiering av projektet med privata och offentliga partner,

b)

är förenliga med unionens politik, inbegripet målen om en smart och hållbar tillväxt för alla, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

c)

ger additionalitet,

d)

där så är möjligt maximerar mobiliseringen av kapital från den privata sektorn, och

e)

är tekniskt genomförbara.

a)

Efsis strategiska inriktning, inbegripet allokeringen av EU-garantin inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsterna och de beslut som ska fattas enligt artikel 11.3 och avsnitt 7b i bilaga II.

b)

De operativa strategier och förfaranden som behövs för att Efsi ska fungera.

c)

De bestämmelser som ska tillämpas på transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner.

d)

Efsis riskprofil.

a)

Forskning, utveckling och innovation.

b)

Transportinfrastruktur och innovativ transportteknik.

c)

Energiinfrastruktur, energieffektivitet och förnybar energi.

d)

Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik.

e)

Miljöskydd och miljöstyrning.

f)

Utbildning.

g)

Hälsa och läkemedel.

h)

Små och medelstora företag.

i)

Den kulturella och den kreativa sektorn.

j)

Rörlighet i städer.

k)

Social infrastruktur och socialekonomi och solidarisk ekonomi.

a)

genomförs inom unionen, eller

b)

inbegriper transaktioner som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till en eller flera tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, däribland det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium, i enlighet med bilaga II till EUF-fördraget, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

a)

Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

b)

Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och ramverken för klimat- och energi för 2020, 2030 och 2050, särskilt genom

c)

Utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik, särskilt genom

d)

Finansiellt stöd från EIF och EIB till enheter som har upp till 3 000 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom

e)

Utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik, särskilt genom

f)

Miljö- och resurseffektivitet, särskilt genom

g)

Humankapital, kultur och hälsa, särskilt genom

a)

den 5 juli 2019 för EIB-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIB och mottagaren eller den finansiella intermediären har undertecknats senast den 30 juni 2020,

b)

den 5 juli 2019 för EIF-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIF och den finansiella intermediären har undertecknats senast den 30 juni 2020.

a)

Av EIB tillhandahållna lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument och andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder.

b)

EIB-finansiering eller garantier till EIF som gör det möjligt för EIF att tillhandahålla lån, garantier, motgarantier, andra former av kreditförstärkningsinstrument, kapitalmarknadsinstrument, samt investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder.

c)

Av EIB ställda garantier till nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder med en motgaranti från EU-garantin.

a)

för skuldinstrument som avses i artikel 10.2 a, kapital och all ränta samt belopp som EIB inte har mottagit, men som förfallit till betalning i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar,

b)

för investeringar med eget kapital som avses i artikel 10.2 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad,

c)

för transaktioner som avses i artikel 10.2 b, belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnad.

a)

bidrag från unionens allmänna budget,

b)

avkastningar på investerade garantifondsmedel,

c)

belopp som drivs in från försumliga gäldenärer i enlighet med det indrivningsförfarande som anges i Efsiavtalet som föreskrivs i artikel 4.2 c iv,

d)

intäkter och andra betalningar som unionen mottar i enlighet med Efsi-avtalet.

a)

Eventuella överskott ska betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.

b)

Eventuella kompletteringar av garantifonden ska betalas i årliga delbetalningar under högst tre år från och med år n+1.

a)

Tillhandahållande av en enda kontaktpunkt för tekniskt bistånd till myndigheter och projektansvariga.

b)

Bistånd till projektansvariga, där så är lämpligt, med utveckling av projekten så att de uppfyller kriterierna för att vara godtagbara enligt artikel 6.

c)

Funktion som hävstång för lokala kunskaper för att underlätta stöd från Efsi i unionen.

d)

Tillhandahållande av en plattform för utbyten mellan motparter och för delad sakkunskap avseende projektutveckling.

e)

Rådgivning om inrättandet av investeringsplattformar.

a)

En bedömning av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på transaktions-, sektors-, lands- och regionnivå samt deras överensstämmelse med denna förordning, särskilt med kriteriet att ge additionalitet, tillsammans med en bedömning av fördelningen av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner mellan de allmänna målen som fastställs i artikel 9.2.

b)

En bedömning av mervärdet, mobiliseringen av resurser i den privata sektorn, de beräknade och faktiska utfallen och resultaten och effekterna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis, inbegripet de sysselsättningsskapande effekterna.

c)

En bedömning av i vilken omfattning de transaktioner som omfattas av denna förordning bidrar till att uppnå de allmänna målen som fastställs i artikel 9.2, inbegripet en bedömning av nivån på Efsi-investeringar i forskning, utveckling och innovation och transporter (inbegripet transeuropeiska transportnät och stadstransporter), telekommunikationer, energiinfrastruktur och energieffektivitet.

d)

En bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de centrala resultatindikatorer som avses i artikel 4.2 f iv.

e)

En bedömning av de hävstångseffekter som skapats av projekt som stöds av Efsi.

f)

En beskrivning av de projekt där stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kombineras med stödet från Efsi, samt det totala bidragsbeloppet från respektive källa.

g)

Det finansiella belopp som överförs till mottagarna och en bedömning av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis.

h)

En bedömning av mervärdet av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner samt de totala risker som är förbundna med dessa transaktioner.

i)

Närmare uppgifter om anspråken på EU-garantin, förluster, avkastning, belopp som betalats tillbaka och alla andra mottagna betalningar.

j)

Efsis finansiella rapportering om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, granskad av en oberoende extern revisor.

a)

EIB:s och EIF:s riskbedömning och kreditvärderingsuppgifter om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning.

b)

Unionens utestående finansiella förpliktelse som följer av EU-garantin som lämnats för EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning uppdelad på enskilda transaktioner.

c)

De totala vinster eller förluster som följer av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom de portföljer som avses i artikel 4.2 c i.

a)

EIB offentliggöra en heltäckande rapport om Efsis funktion som ska innehålla en utvärdering av Efsis effekter på investeringar i unionen, sysselsättningsskapande och tillgång till finansiering för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag,

b)

kommissionen offentliggöra en heltäckande rapport om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion.

a)

uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning, i syfte att fastställa en ny investeringsperiod och säkra fortsatta investeringar och lämplig finansiering,

b)

inte uppfyller sina mål men att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning, i syfte att rätta till de konstaterade bristerna, fastställa en ny investeringsperiod och säkra fortsatta investeringar och lämplig finansiering,

c)

inte uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar inte är befogad, ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa ett friktionsfritt avslutande av Efsi, och samtidigt upprätthålla EU-garantin för transaktioner som redan godkänts enligt denna förordning.