22.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/1

(1)

Rådets förordning (EG) nr 539/2001 (2) innehåller en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser och en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Förteckningarna över tredjeländer i bilagorna I och II bör vara, och fortsätta att vara, förenliga med de kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 539/2001. Hänvisningar till tredjeländer för vilka situationen har förändrats i fråga om dessa kriterier bör i förekommande fall överföras från den ena bilagan till den andra.

(2)

Ukraina anses ha uppfyllt alla de riktmärken som fastställs i den handlingsplan för viseringsliberalisering som lades fram för regeringen i Ukraina i november 2010 och uppfyller därför de relevanta kriterierna för att landets medborgare ska vara undantagna från viseringskrav när de reser till medlemsstaters territorium. I enlighet med den relevanta mekanismen i förordning (EG) nr 539/2001 kommer kommissionen att vederbörligen övervaka att Ukraina fortsätter att uppfylla sådana kriterier, särskilt när det gäller kampen mot organiserad brottslighet och korruption.

(3)

Hänvisningen till Ukraina bör därför överföras från bilaga I till bilaga II i förordning (EG) nr 539/2001. Det undantaget från viseringskravet bör tillämpas endast på innehavare av biometriska pass som utfärdats av Ukraina i enlighet med Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) standarder.

(4)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (3). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(5)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (4). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(6)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (5) som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(7)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (7) som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(8)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (9) som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

a)

I bilaga I del 1 (”STATER”) ska hänvisningen till Ukraina utgå.

b)

I bilaga II del 1 (”STATER”) ska följande hänvisning införas:

”Ukraina (*1)

(*1)  Undantaget från viseringskravet begränsas till innehavare av biometriska pass som utfärdats av Ukraina i enlighet med Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) standarder.”"