1.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/1

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 847/2006 (2) infördes från och med den 2 juni 2006 två årliga tullkvoter för tullfri import av viss beredd eller konserverad fisk.

(2)

Enligt avtalet i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Thailand, som bifogats beslut 2006/324/EG, fick en viss volym av var och en av dessa tullkvoter tilldelas Konungariket Thailand och återstoden var öppen för import från samtliga länder.

(3)

En landspecifik tullkvot tilldelas på grundval av ursprung som inte medför förmånsbehandling av varor. Angivandet av ursprung som inte medför förmånsbehandling ska ingå i deklarationen för övergång till fri omsättning i unionen. I vissa fall ska försäkran åtföljas av ett ursprungsintyg som utfärdats av de behöriga myndigheterna i ursprungslandet.

(4)

I enlighet med förordning (EG) nr 847/2006 ska den andel av tullkvoterna som tilldelats Thailand vara avhängig av att det uppvisas ett ursprungscertifikat som uppfyller villkoren i artikel 47 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (3).

(5)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/481 (4) upphävdes förordning (EEG) nr 2454/93 med verkan från och med den 1 maj 2016.

(6)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (5), som är i kraft sedan den 1 maj 2016, innehåller inte längre ett förfarande för utfärdande och uppvisande av ett ursprungsintyg som kan jämföras med det förfarande som tillämpades till och med den 30 april 2016 i enlighet med artikel 47 i förordning (EEG) nr 2454/93.

(7)

För import till unionen av beredd och konserverad fisk med ursprung i Thailand som omfattas av de tullkvoter som öppnas genom förordning (EG) nr 847/2006 krävs en gemensam veterinärhandling vid införsel (CVED) i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EG) nr 136/2004 (6). Förfarandet för utfärdandet av CVED-intyget ger tillräckliga garantier för ursprunget för beredd eller konserverad fisk.

(8)

Dessutom får tullmyndigheterna begära att deklaranten styrker varornas ursprung i enlighet med artikel 61 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (7). Detta gör det möjligt för andra bevismedel än ett formellt intyg och ser till att de relevanta reglerna tillämpas på ett korrekt sätt.

(9)

Kravet på att visa upp ett särskilt intyg för att få omfattas av de tullkvoter för de berörda varorna med ursprung i Thailand bör därför utgå ur förordning (EG) nr 847/2006.

(10)

Bestämmelserna om förvaltning av tullkvoter som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ersätter från och med den 1 maj 2016 bestämmelserna i artiklarna 308a–308d i förordning (EEG) nr 2454/93. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/2006 bör ändras för att beakta de nya reglerna.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

1.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/4

(1)

Egnossystemet tillhör Europeiska unionen i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1285/2013. Unionens fullständiga förvärv av systemet den 1 april 2009 föregicks av en skriftväxling mellan Europeiska rymdorganisationen och kommissionen den 24 mars och den 31 mars 2009, och godkändes genom kommissionens beslut den 31 mars 2009 (2). I sin skrivelse till Europeiska rymdorganisationen den 31 mars 2009 preciserade kommissionen att man godtog tillgångarna i befintligt skick.

(2)

Egnossystemets markinfrastruktur består av ett samordningscentrum för systemdriften, kontrollcentrum, stationer för övervakning av signalen och dess integritet, stationer för kommunikation med de geostationära satelliterna, ett tjänstecentrum och ett säkert nät för dataöverföring.

(3)

Samordningscentrumet för systemdriften utgör hjärtat i Egnossystemet eftersom det är där den operativa verksamheten och systemunderhållet sker. Det är sedan 2004 beläget i Toulouse (Frankrike), dvs. att det fanns där redan innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta denna placering eftersom den tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för det och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium samordningscentrumet för systemdriften är beläget. Dessutom skulle en förflyttning till en annan plats medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(4)

De två kontrollcentrumens uppgift är att ständigt övervaka och kontrollera systemets tillstånd och funktion. De finns i Ciampino (Italien) och i Torrejon (Spanien) sedan 2004 respektive 2003, dvs. de fanns där redan innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta dessa två placeringar eftersom de tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för dem och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium kontrollcentrumen är belägna. Dessutom skulle en förflyttning till andra placeringar medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(5)

Stationerna för övervakning av signalen och dess integritet (nedan kallade Ranging and Integrity Monitoring Station eller RIMS) har som uppgift att lokalt övervaka att de globala systemen för satellitnavigering (GNSS) fungerar bra. Stationerna mäter i realtid avståndet mellan geolokaliseringsdata från de signaler som systemen sänder ut och sin egen referensplacering som anges på ett ytterst exakt sätt. Valet av stationernas placering tar främst hänsyn till den tekniska nödvändigheten att fördela dem geografiskt jämnt mellan alla länder som omfattas av Egnossystemet, men också till eventuella anläggningar och utrustningar som redan finns och till säkerhetskraven i samarbete med medlemsstaterna och tredjeländerna inom vars territorium de är placerade.

(6)

Antalet och placeringen av RIMS-stationerna kan ändras beroende på hur programmet utvecklas, dess behov och framför allt utvidgningen av systemtäckningen i full överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 2.5 tredje stycket i förordning (EU) nr 1285/2013. De kan också ändras beroende på resultatet av säkerhetsriskanalyserna, vilket främst gäller RIMS-stationer i tredjeländer.

(7)

Stationerna för kommunikation med de geostationära satelliterna (nedan kallade Navigation Land Earth Station eller NLES) skickar korrigerade data till Egnostranspondrar som installerats på de geostationära satelliterna. På så sätt kan mottagarna av GNSS-signaler som är placerade på de territorier som täcks av Egnossystemet göra anpassade korrigeringar av sin position. Det finns två NLES-stationer för varje geostationär satellit. Deras placering beror främst på de tekniska kraven, särskilt behovet att lokalt koppla samman utrustningen i Egnossystemet med utrustningen för signalöverföring som tillhör operatörer av geostationära satelliter på vilka Egnostranspondrar har installerats, men beror också på säkerhetskraven.

(8)

Antalet och placeringen av NLES-stationer kan ändras beroende på hur programmet utvecklas, dess behov och framför allt livslängden för de Egnostranspondrar som installerats på de geostationära satelliterna som för närvarande är i omlopp runt jorden och på valet av satelliter på vilka de framtida transpondrarna ska installeras.

(9)

Tjänstecentrumets funktion är å ena sidan att övervaka kvaliteten på de signaler och data som transpondrarna på de geostationära satelliterna sänder ut, å andra sidan att fungera som gränssnitt med användarna av Egnossystemet. Det ska också sköta spridningen av kommersiella data från Edas-tjänsten som avses i artikel 2.5 b i förordning (EU) nr 1285/2013. Tjänstecentrumet är sedan 2004 beläget i Torrejon (Spanien), dvs. det fanns där även innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta denna placering eftersom den tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för det och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium tjänstecentrumet är beläget. Dessutom skulle en förflyttning till en annan plats medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(10)

För att säkerställa en säker sammankoppling i realtid mellan alla komponenter i Egnossystemets markinfrastruktur är dessa sinsemellan sammankopplade med Ewannätet (Egnos Wide Area Network), ett säkert dataöverföringsnät som är specifikt utformat för systemet. På grund av detta näts fysiska egenskaper kan dess placering inte fastställas och inte preciseras i detta beslut.

(11)

Lokaliseringen av samordningscentrumet för systemdriften, för kontrollcentrumen, för RIMS-stationerna, för NLES-stationerna och för tjänstecentrumet som utgör markinfrastrukturen för Egnossystemet bör godkännas.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 1285/2013.