9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/1

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2017/2269

av den 7 december 2017

om inrättande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2018–2022

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 352,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)	För att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad byrån) ska kunna utföra sina uppgifter korrekt bör rådet vart femte år anta ett flerårigt ramprogram i vilket temaområdena för byråns verksamhet fastställs, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 168/2007 (2).

(2)	Det första fleråriga ramprogrammet upprättades genom rådets beslut 2008/203/EG (3). Det andra fleråriga ramprogrammet upprättades genom rådets beslut nr 252/2013/EU (4).

(3)	Det fleråriga ramprogrammet bör genomföras uteslutande inom ramen för unionsrätten.

(4)	Det fleråriga ramprogrammet bör överensstämma med unionens prioriteringar, med vederbörligt beaktande av riktlinjerna enligt Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för de grundläggande rättigheterna.

(5)	Det fleråriga ramprogrammet bör utformas med vederbörlig hänsyn till byråns ekonomiska och mänskliga resurser.

(6)

Det fleråriga ramprogrammet bör innehålla bestämmelser i syfte att säkerställa komplementaritet med ansvarsområdena för unionens andra organ, kontor och byråer samt med Europarådet och andra internationella organisationer som är verksamma på området för grundläggande rättigheter. De av unionens organ, kontor och byråer som är mest relevanta för detta fleråriga ramprogram är: Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 (5); Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 (6) och vars namn ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (7), det europeiska migrationsnätverket, inrättat genom rådets beslut 2008/381/EG (8), Europeiska jämställdhetsinstitutet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1922/2006 (9), Europeiska datatillsynsmannen, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (10), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 526/2013 (11), Eurojust, inrättad genom rådets beslut 2002/187/RIF (12), Europeiska polisbyrån (Europol), inrättad genom rådets beslut 2009/371/RIF (13), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 (14), Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), inrättad genom rådets förordning (EEG) nr 1365/75 (15) och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 (16).

(7)	I temaområdena för byråns verksamhet bör kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans ingå.

(8)

Med tanke på hur viktigt det är för unionen att bekämpa fattigdom och social utestängning, vilket är ett av de fem målen för Europa 2020-strategin för tillväxt, bör byrån beakta de ekonomiska och sociala förutsättningarna för att enskilda de facto ska åtnjuta sina grundläggande rättigheter när den samlar in och sprider uppgifter inom de temaområden som fastställs i detta beslut.

(9)	Vid utarbetandet av sitt förslag rådfrågade kommissionen styrelsen för byrån och mottog ett skriftligt yttrande den 1 mars 2016. Byråns styrelse rådfrågades ytterligare vid dess möte den 19 och den 20 maj 2016.

(10)	Byrån får enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 168/2007 på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen verka på andra områden än de temaområden som fastställs i det fleråriga ramprogrammet, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Flerårigt ramprogram

1.   Härmed upprättas ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad byrån) för perioden 2018–2022.

2.   Byrån ska i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 168/2007 utföra de uppgifter som anges i artikel 4.1 i den förordningen inom ramen för de temaområden som fastställs i artikel 2 i detta beslut.

Artikel 2

Temaområden

Temaområdena ska vara följande:

a)	Brottsoffer och tillgång till rättslig prövning.

b)

Jämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller på grund av nationalitet.

c)	Informationssamhället, särskilt respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.

d)	Rättsligt samarbete, utom i brottmål.

e)	Migration, gränser, asyl och integration av flyktingar och migranter.

f)	Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

g)	Barnets rättigheter.

h)	Integration och social inkludering av romer.

Artikel 3

Komplementaritet och samarbete med andra organ

1.   För att genomföra det fleråriga ramprogrammet ska byrån säkerställa lämpligt samarbete och lämplig samordning med unionens relevanta institutioner, organ, kontor och byråer, medlemsstater, internationella organisationer och det civila samhället, i enlighet med artiklarna 6, 7, 8 och 10 i förordning (EG) nr 168/2007.

2.   Byrån ska behandla frågor rörande diskriminering på grund av kön endast som en del av, och i den mån det är relevant för, dess arbete när det gäller de allmänna frågor rörande diskriminering som avses i artikel 2 b, eftersom det är Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) uppgift att samla in data om jämställdhet och könsdiskriminering. Byrån och EIGE ska samarbeta i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 22 november 2010.

3.   Byrån ska samarbeta med unionens andra organ, kontor och byråer, som till exempel: Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 8 oktober 2009, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 26 maj 2010, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 11 juni 2013, Eurojust, i enlighet med samförståndsavtalet av den 3 november 2014 och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 6 juli 2016. Den ska dessutom samarbeta med Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och det europeiska migrationsnätverket i enlighet med bestämmelserna i framtida samarbetsavtal. Samarbetet med des organen ska begränsas till verksamheter som faller inom räckvidden för temaområdena som föreskrivs i artikel 2.

4.   Byrån ska utföra sina uppgifter vad avser informationssamhället, i synnerhet i fråga om respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter, i samarbete med, och på ett sätt som komplementerar det arbete som utförs av, Europeiska datatillsynsmannen (EDPS), Europeiska dataskyddsstyrelsen, den Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC).

5.   Byrån ska samordna sin verksamhet med Europarådets verksamhet i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i förordning (EG) nr 168/2007 och med det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Europarådet om samarbete mellan Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europarådet (17) som avses i den artikeln.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

---

(1)  Godkännande av den 1 juni 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (EUT L 53, 22.2.2007, s. 1).

(3)  Rådets beslut 2008/203/EG av den 28 februari 2008 om genomförande av förordning (EG) nr 168/2007 vad gäller antagande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för 2007–2012 (EUT L 63, 7.3.2008, s. 14).

(4)  Rådets beslut nr 252/2013/EU av den 11 mars 2013 om inrättande av ett flerårigt ramprogram 2013–2017 för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (EUT L 79, 21.3.2013, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (EUT L 132, 29.5.2010, s. 11).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

(8)  Rådets beslut 2008/381/EG av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk (EUT L 131, 21.5.2008, s. 7).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1922/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (EUT L 403, 30.12.2006, s. 9).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013 av den 21 maj 2013 om Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och om upphävande av förordning (EG) nr 460/2004 (EUT L 165, 18.6.2013, s. 41).

(12)  Rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1).

(13)  Rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF (EUT L 319, 4.12.2015, s. 1).

(15)  Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (EGT L 139, 30.5.1975, s. 1).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

(17)  Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Europarådet om samarbete mellan Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europarådet (EUT L 186, 15.7.2008, s. 7).

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/5

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2017/2270

av den 9 oktober 2017

om ingående av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207 och 209 jämförda med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med rådets beslut 2012/273/EU (2) undertecknades den 30 april 2013 ett ramavtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(2)	Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska utöva ordförandeskapet för den gemensamma kommitté som anges i artikel 56 i avtalet.

Unionen eller, i förekommande fall, unionen och medlemsstaterna, ska företrädas i den gemensamma kommittén beroende på vilket ämne som diskuteras.

Artikel 3

Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 63.1 i avtalet (3).

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

---

(1)  Godkännande av den 15 februari 2017 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut 2012/273/EU av den 14 maj 2012 om undertecknande på unionens vägnar av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (EUT L 134, 24.5.2012, s. 4).

(3)  Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/7

---

RAMAVTAL

om ett partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERN,

MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

MONGOLIETS REGERING, nedan kallad Mongoliet,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR de vänskapsband som av tradition existerar mellan parterna och de nära historiska, politiska och ekonomiska band som förenar dem,

SOM BEAKTAR att parterna lägger särskild vikt vid att deras ömsesidiga förbindelser är av omfattande natur,

SOM BEAKTAR att detta avtal utgör en del av mer omfattande och sammanhängande förbindelser mellan parterna, genom avtal i vilka båda är parter,

SOM BEKRÄFTAR parternas åtagande att iaktta och önskan att stärka respekten för demokratiska principer, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt bland annat Förenta nationernas stadga och Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella instrument som rör mänskliga rättigheter,

SOM BEKRÄFTAR parternas anslutning till principerna om rättsstaten, respekt för folkrätten, god samhällsstyrning och kamp mot korruption samt deras önskan att främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk, med beaktande av principen om hållbar utveckling i alla dess dimensioner och miljöskyddskraven,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att utöka samarbetet sinsemellan på grundval av dessa gemensamma värderingar,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att, med beaktande av principen om hållbar utveckling i alla dess dimensioner, främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk,

SOM BEKRÄFTAR sitt åtagande att främja internationell fred och säkerhet och medverka i en verkningsfull multilateralism och fredlig tvistlösning, särskilt genom att samarbeta i detta syfte inom ramen för Förenta nationerna,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att utöka samarbetet i politiska och ekonomiska frågor samt för internationell stabilitet, rättvisa och säkerhet som en grundläggande förutsättning för att främja hållbar social och ekonomisk utveckling, utrotande av fattigdom och uppnående av millennieutvecklingsmålen,

SOM BEAKTAR att parterna betraktar terrorism som ett hot mot den globala säkerheten och önskar intensifiera dialogen och samarbetet i kampen mot terrorism, i enlighet med FN:s säkerhetsråds relevanta instrument, särskilt resolution 1373; enligt den europeiska säkerhetsstrategin, som antogs av Europeiska rådet i december 2003, är terrorism ett allvarligt hot mot säkerheten; i detta hänseende har Europeisk unionen genomfört viktiga åtgärder, bland annat en EU-handlingsplan för bekämpande av terrorism som antogs 2001 och uppdaterades 2004, och ett betydelsefullt uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, efter attentaten i Madrid; Europeiska unionen antog också en EU-strategi mot terrorism i december 2005,

SOM UTTRYCKER sitt fulla engagemang för att förebygga och bekämpa alla slag av terrorism och intensifiera samarbetet i kampen mot terrorism samt bekämpa organiserad brottslighet,

SOM BEAKTAR att verksamma åtgärder för bekämpning av terrorism och skydd för mänskliga rättigheter kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra,

SOM BEKRÄFTAR att de allvarligaste brotten som berör det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att det är nödvändigt att genom åtgärder på nationell nivå och ett utvidgat globalt samarbete se till att de på ett effektivt sätt lagligen beivras,

SOM BEAKTAR att inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen och att det faktum att den fungerar effektivt utgör ett betydande framsteg för fred och internationell rättvisa och att Europeiska unionens råd den 16 juni 2003 antog en gemensam ståndpunkt om Internationella brottmålsdomstolen som följdes upp i form av en handlingsplan som antogs den 4 februari 2004,

SOM BEAKTAR att parterna är eniga om att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett allvarligt hot mot den internationella säkerheten och önskar stärka dialogen och samarbetet på detta område; det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 ligger till grund för hela det internationella samfundets engagemang för att bekämpa spridning av massförstörelsevapen; Europeiska unionens råd antog den 17 november 2003 ett policydokument som syftade till att integrera icke-spridningspolitiken i EU:s förbindelser med tredjeländer; Europeiska rådet antog också den 12 december 2003 en strategi för kampen mot spridning,

SOM BEAKTAR att Europeiska rådet uttryckt att handeldvapen och lätta vapen utgör ett växande hot mot fred, säkerhet och utveckling och den 13 januari 2006 antog en strategi för att bekämpa olaglig anhopning av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa; i strategin betonar Europeiska rådet behovet av en övergripande och konsekvent säkerhets- och utvecklingspolitik,

SOM UTTRYCKER sitt helhjärtade åtagande att främja alla aspekter av hållbar utveckling, däribland miljöskydd och ett effektivt samarbete i kampen mot klimatförändringen, tryggad livsmedelsförsörjning samt ett effektivt främjande och genomförande av internationellt erkända arbetsnormer och sociala normer,

SOM UNDERSTRYKER vikten av att fördjupa förbindelser och samarbete på områden såsom återtagande, asyl och viseringspolitik och gemensamt ta sig an frågor rörande migration och människohandel,

SOM ERINRAR om vikten av handel för sina bilaterala förbindelser, särskilt handel med råvaror och som understryker sitt åtagande att enas om särskilda regler om råvaror i underkommittén för handel och investeringar,

SOM NOTERAR att de bestämmelser i detta avtal som omfattas av tillämpningsområdet för avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland som separata avtalsslutande parter, och inte som en del av Europeiska unionen, såvida inte Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland gemensamt meddelar Mongoliet att Förenade kungariket och/eller Irland är bundna av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; om Förenade kungariket och/eller Irland upphör att vara bundna av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med artikel 4a i protokoll nr 21, ska Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland omedelbart underrätta Mongoliet om varje ändring av deras ställning, varvid de ska förbli bundna av avtalets bestämmelser som enskilda parter; samma sak gäller för Danmark i enlighet med protokollet om Danmarks ställning, som fogas till dessa fördrag,

SOM BEKRÄFTAR sitt åtagande att stärka de befintliga förbindelserna i syfte att utvidga samarbetet sinsemellan och sin gemensamma önskan att befästa, fördjupa och diversifiera sina förbindelser på områden av intresse, på grundval av jämlikhet, icke-diskriminering och ömsesidig nytta,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

ART OCH RÄCKVIDD

Artikel 1

Allmänna principer

1.   Respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella instrument på detta område, och för rättsstatsprincipen, ligger till grund för båda parters inrikes- och utrikespolitik och utgör en väsentlig del av detta avtal.

2.   Parterna bekräftar att de delar de värderingar som kommer till uttryck i Förenta nationernas stadga.

3.   Parterna bekräftar sitt åtagande att främja alla aspekter av hållbar utveckling, samarbeta för att lösa problemen i samband med klimatförändringen och globaliseringen och bidra till uppnåendet av de internationellt överenskomna utvecklingsmålen, inbegripet millennieutvecklingsmålen. Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande för ett miljöskydd på hög nivå och inkluderande sociala strukturer.

4.   Parterna bekräftar sitt åtagande när det gäller Parisförklaringen från 2005 om biståndets effektivitet och är överens om att stärka samarbetet i syfte att ytterligare förbättra utvecklingsresultaten.

5.   Parterna bekräftar den vikt de fäster vid principerna om god samhällsstyrning, inbegripet domstolsväsendets oberoende och kampen mot korruption.

Artikel 2

Mål för samarbetet

I syfte att stärka sina bilaterala förbindelser åtar sig parterna att föra en övergripande dialog och främja ytterligare samarbete sinsemellan på alla områden av ömsesidigt intresse. Ansträngningarna ska särskilt inriktas på följande:

a)	Upprätta samarbete i politiska och ekonomiska frågor inom alla relevanta regionala och internationella forum och organisationer.

b)	Upprätta samarbete när det gäller att bekämpa allvarliga brott som angår det internationella samfundet.

c)	Upprätta samarbete när det gäller att motverka spridning av massförstörelsevapen samt handeldvapen och lätta vapen.

d)	Utveckla handel och investeringar mellan parterna till ömsesidig nytta. Upprätta samarbete inom alla handels- och investeringsrelaterade områden av ömsesidigt intresse i syfte att underlätta handels- och investeringsflöden och förebygga och undanröja hinder för handel och investeringar.

e)

Upprätta samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet, inbegripet rättsstatsprincipen och rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration, människosmuggling och människohandel, kampen mot organiserad brottslighet, terrorism, gränsöverskridande brottslighet, penningtvätt och olaglig narkotika.

f)

Upprätta samarbete på alla andra områden av ömsesidigt intresse, framför allt inom makroekonomisk politik och finansiella tjänster, skatter och tullar, inbegripet god förvaltning på skatteområdet, industripolitik och små och medelstora företag, informationssamhället, det audiovisuella området och medier, vetenskap och teknik, energi, transport, utbildning och kultur, miljö och naturresurser, jordbruk och landsbygdsutveckling, hälsa, sysselsättning och sociala frågor och statistik.

g)	Öka båda parters deltagande i subregionala och regionala samarbetsprogram som är öppna för deltagande av den andra parten.

h)	Stärka parternas roller och profiler i varandras regioner.

i)	Främja förståelsen människor emellan genom samarbete mellan olika icke-statliga organ såsom tankesmedjor, universitet, det civila samhället och medier i form av seminarier, konferenser, ungdomsutbyten och annan verksamhet.

j)	Främja utrotandet av fattigdom inom ramen för hållbar utveckling och en stegvis integration av Mongoliet i världsekonomin.

Artikel 3

Motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen

1.   Parterna anser att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen till både statliga och icke-statliga aktörer utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet.

2.   Parterna är därför överens om att samarbeta och bidra till att bekämpa spridningen av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo uppfylla och på nationell nivå genomföra sina skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser om nedrustning och icke-spridning och andra relevanta internationella skyldigheter på området, såsom FN:s säkerhetsråds resolution 1540. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en väsentlig del av avtalet.

3.   Parterna är vidare överens om att samarbeta och bidra till ansträngningarna att förhindra spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att

—	vidta åtgärder i syfte att, beroende på vilket instrument det gäller, underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra relevanta internationella instrument och till fullo genomföra dem,

—

upprätta ett effektivt system för nationell exportkontroll genom att kontrollera export och transitering av varor som kan användas till massförstörelsevapen, bland annat genom kontroll av slutanvändningen av teknik med dubbla användningsområden i samband med massförstörelsevapen och genom effektiva sanktioner mot överträdelser av exportkontrollen.

4.   Parterna är överens om att upprätta en regelbunden politisk dialog som ska ledsaga och underbygga dessa delar av avtalet. Denna dialog får föras på regional nivå.

Artikel 4

Handeldvapen och lätta vapen

1.   Parterna är medvetna om att olaglig tillverkning, överföring och omsättning av handeldvapen och lätta vapen (inbegripet ammunition till sådana vapen) samt överdriven anhopning, bristfällig hantering, ej tillräckligt säker lagring och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot freden och den internationella säkerheten.

2.   Parterna är överens om att iaktta och fullgöra sina respektive skyldigheter att bekämpa illegal handel med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, inom ramen för befintliga internationella avtal och FN:s säkerhetsråds resolutioner, samt sina åtaganden inom ramen för andra internationella instrument som är tillämpliga på området, såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av illegal handel med handeldvapen och lätta vapen.

3.   Parterna åtar sig att samarbeta och se till att deras insatser på global, regional, subregional och nationell nivå för att bekämpa olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, är samordnade samt kompletterar och stärker varandra, och är överens om att upprätta en regelbunden politisk dialog som ska ledsaga och underbygga detta åtagande.

Artikel 5

Allvarliga brott som angår det internationella samfundet

(Internationella brottmålsdomstolen)

1.   Parterna bekräftar att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella och internationella planet, enligt vad som är lämpligt, bland annat genom Internationella brottmålsdomstolen. Parterna anser att inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen och det faktum att den fungerar effektivt utgör ett betydande framsteg i riktning mot fred och internationell rättvisa.

2.   Parterna är överens om att samarbeta och vid behov vidta de åtgärder som är nödvändiga för att till fullo stödja Romstadgans och därtill knutna instruments universalitet och integritet och att bygga ut sitt arbete med Internationella brottmålsdomstolen. Parterna åtar sig att genomföra Romstadgan och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att ratificera därmed sammanhängande instrument (såsom avtalet om privilegier och immunitet för Internationella brottmålsdomstolen).

3.   Parterna är överens om att en dialog dem emellan om dessa frågor skulle vara till nytta.

Artikel 6

Samarbete för att bekämpa terrorism

1.   Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid kampen mot terrorism och är överens om att i överensstämmelse med de tillämpliga internationella konventionerna – inbegripet internationell humanitär rätt och internationell rätt om de mänskliga rättigheterna – och med sina respektive lagar och andra författningar samt med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning i generalförsamlingens resolution 60/288 av den 8 september 2006 samarbeta för att förebygga och undertrycka terroristhandlingar.

2.   Parterna ska göra detta särskilt

a)	inom ramen för ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1373 och 1267 och dess efterföljande resolutioner, inbegripet 1822, samt andra relevanta FN-resolutioner, och deras respektive skyldigheter inom ramen för andra relevanta internationella konventioner och instrument,

b)	genom utbyte av information om terrorister, terroristgrupper och deras stödnätverk i enlighet med internationell och nationell rätt,

c)	genom utbyte av åsikter om olika sätt och metoder för att bekämpa terrorism, bl.a. med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyte av erfarenheter när det gäller att förebygga terrorism,

d)	genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism samt den rättsliga definitionen av terroristhandlingar och i synnerhet genom att arbeta för en överenskommelse om en övergripande konvention om internationell terrorism,

e)	genom utbyte av bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism,

f)	genom att effektivt genomföra och utöka sitt samarbete när det gäller att bekämpa terrorism inom ramen för Asem.

AVDELNING II

BILATERALT, REGIONALT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE

Artikel 7

Samarbete mellan Mongoliet och EU rörande principer, normer och standarder

1.   Parterna är överens om att uppnå en tillämpning av europeiska gemensamma principer, normer och standarder i Mongoliet och att samarbeta om främjande av utbyte av information och erfarenheter med tanke på införandet och genomförandet av dessa.

2.   Parterna strävar efter att intensifiera dialogen och samarbetet mellan sina myndigheter när det gäller standardiseringsfrågor, som enligt överenskommelse mellan parterna kan inbegripa att upprätta en ram för samarbetet för att underlätta utbyte av experter, information och sakkunskap.

Artikel 8

Samarbete i regionala och internationella organisationer

1.   Parterna åtar sig att utbyta synpunkter och samarbeta i regionala och internationella forum och organisationer såsom Förenta Nationerna och relevanta FN-organ, program och institutioner, Världshandelsorganisationen (WTO), Aseanfördraget om vänskap och samarbete och Asien Europa-mötet (Asem).

2.   Parterna är överens om att främja samarbete mellan tankesmedjor, akademiker, icke-statliga organisationer och medierna på de områden som omfattas av detta avtal. Samarbetet kan omfatta anordnande av utbildningsprogram, workshopar och seminarier, expertutbyten, studier och annan verksamhet som parterna kommer överens om.

Artikel 9

Regionalt och bilateralt samarbete

1.   Båda parter är överens om att, på bilateral eller regional nivå eller genom en kombination av båda, genomföra verksamhet som rör alla områden för dialog och samarbete inom ramen för detta avtal, med särskilt beaktande av frågor som omfattas av bilateralt samarbete. Parterna kommer vid valet av lämplig ram att sträva efter att uppnå största möjliga verkningar för alla berörda parter och även öka deras deltagande och samtidigt göra bästa möjliga bruk av de resurser som står till förfogande, varvid de kommer att ta hänsyn till de politiska och institutionella möjligheterna och se till att åtgärderna är i överensstämmelse med annan verksamhet där Europeiska unionen och andra partner i Asem deltar.

2.   Parterna får vid behov besluta att utvidga det finansiella stödet till samarbete på de områden som omfattas av eller har anknytning till avtalet, i enlighet med sina respektive finansiella förfaranden och resurser.

AVDELNING III

SAMARBETE OM HÅLLBAR UTVECKLING

Artikel 10

Allmänna principer

1.   Det främsta målet för utvecklingssamarbetet är att minska fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen inom ramen för en hållbar utveckling och integration i världsekonomin. Parterna är överens om att föra en regelbunden dialog om utvecklingssamarbete, vilken ska ta hänsyn till båda sidors prioriteringar samt områden som är av gemensamt intresse.

2.   Parternas strategier för utvecklingssamarbete ska bland annat syfta till att

a)	främja mänsklig och social utveckling,

b)	nå en hållbar ekonomisk utveckling,

c)	främja en miljömässigt hållbar utveckling, återställande av miljön och bästa praxis på miljöområdet samt bevarande av naturresurser,

d)	förebygga och hantera klimatförändringens konsekvenser,

e)	stödja politik och instrument som syftar till en ytterligare integration i världsekonomin och det internationella handelssystemet.

f)	genomföra processer i enlighet med Parisförklaringen om biståndseffektivitet, Accra-handlingsplanen och andra internationella åtaganden som har till syfte att förbättra tillhandahållandet av bistånd och öka biståndets effektivitet.

Artikel 11

Ekonomisk utveckling

1.   Parterna strävar efter att främja en balanserad ekonomisk tillväxt samt en minskning av fattigdomen och av de socioekonomiska skillnaderna.

2.   Parterna bekräftar sitt åtagande att uppnå millennieutvecklingsmålen och bör på nytt bekräfta sitt åtagande när det gäller Parisförklaringen från 2005 om biståndets effektivitet.

3.   Målet bör också vara att avtalet inbegriper åtaganden om sociala och miljömässiga aspekter av handeln, genom att bekräfta att handeln bör främja hållbar utveckling i alla dess aspekter och att avtalet bör främja utvärdering av dess ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

Artikel 12

Social utveckling

1.   Parterna strävar efter att understryka behovet av att politiken på det ekonomiska och sociala området stärks ömsesidigt, peka på vikten av att skapa sysselsättning under anständiga villkor och förplikta parterna att stödja dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

2.   Parterna strävar efter att bidra till att Internationella arbetsorganisationens (ILO) centrala arbetsnormer genomförs på ett verkningsfullt sätt och att stärka samarbetet när det gäller sysselsättning och sociala frågor.

3.   Parterna strävar vidare efter att främja en politik som syftar till att trygga tillgången på livsmedel för befolkningen och på foder för boskap, på ett miljövänligt och hållbart sätt.

Artikel 13

Miljö

1.   Parterna bekräftar behovet av ett miljöskydd på hög nivå samt bevarande och förvaltning av naturresurser och biologisk mångfald, inbegripet skogar, med hållbar utveckling som mål.

2.   Parterna strävar efter att främja att multilaterala avtal på miljöområdet ratificeras, genomförs och följs.

3.   Parterna strävar efter att öka samarbetet rörande globala miljöfrågor, särskilt klimatförändringen.

AVDELNING IV

SAMARBETE OM HANDEL OCH INVESTERINGAR

Artikel 14

Allmänna principer

1.   Parterna ska inleda en dialog om bilaterala och multilaterala handelsfrågor och handelsrelaterade frågor i syfte att stärka de bilaterala handelsförbindelserna och främja framsteg i det multilaterala handelssystemet.

2.   Parterna åtar sig att i största möjliga utsträckning och till ömsesidig nytta främja utveckling och diversifiering av handeln sinsemellan. De åtar sig att uppnå förbättrade villkor för marknadstillträde genom att arbeta för avskaffandet av handelshinder, i synnerhet genom att vid lämplig tidpunkt avskaffa icke-tariffära handelshinder och vidta åtgärder för att förbättra insynen, med hänsyn tagen till det arbete som utförs av internationella organisationer på detta område.

3.   Parterna, som är medvetna om att handel spelar en avgörande roll för utveckling och att bistånd i form av handelsförmånsordningar har visat sig vara gynnsamt för utvecklingsländer, strävar efter att i större utsträckning använda samråd för denna typ av bistånd i full överensstämmelse med WTO-bestämmelserna.

4.   Parterna ska hålla varandra underrättade om utvecklingen när det gäller handelspolitik och politiken på handelsrelaterade områden, såsom jordbrukspolitik, politik för säkra livsmedel, konsumentpolitik och miljöpolitik.

5.   Parterna ska främja dialog och samarbete i syfte att utveckla sin handel och sina investeringsförbindelser, inbegripet för att lösa handelsproblem bland annat på de områden som avses i artiklarna 10–27.

Artikel 15

Sanitära och fytosanitära frågor

1.   Parterna ska samarbeta om livsmedelssäkerhet samt sanitära och fytosanitära frågor för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa på parternas territorier.

2.   Parterna ska diskutera och utbyta information om sina respektive åtgärder i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om sanitära och fytosanitära frågor, Internationella växtskyddskonventionen (IPPC), Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) och Codex Alimentarius-kommissionen.

3.   Parterna är överens om att främja ömsesidig förståelse och samarbete rörande sanitära och fytosanitära frågor samt djurskydd. En sådan kapacitetsuppbyggnad bör utformas enligt vardera partens behov och genomföras i syfte att bistå parten när det gäller att följa den andra partens rättsliga ram.

4.   Parterna ska snarast upprätta en dialog om sanitära och fytosanitära frågor om någondera parten begär detta, för att ta upp sanitära och fytosanitära frågor och andra därmed sammanhängande brådskande frågor inom ramen för denna artikel.

Artikel 16

Tekniska handelshinder

Parterna ska främja användningen av internationella standarder och samarbeta och utbyta information om standarder, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och tekniska föreskrifter, särskilt inom ramen för WTO-avtalet om tekniska handelshinder.

Artikel 17

Tullsamarbete

1.   Parterna kommer att lägga särskild vikt vid att öka säkerheten inom internationell handel, inbegripet transporttjänster, en effektiv tullövervakning av efterlevnaden av immateriella rättigheter och se till att det råder balans mellan underlättandet av handel och kampen mot bedrägerier och oegentligheter.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra former av samarbete enligt detta avtal uttalar parterna sitt intresse för att i framtiden överväga ingående av protokoll om tullsamarbete och ömsesidigt bistånd, inom den institutionella ram som fastställs i detta avtal.

Artikel 18

Handelslättnader

Parterna ska dela med sig av sin erfarenhet och undersöka möjligheterna att förenkla import-, export-, transiterings- och andra tullförfaranden, öka insynen i tull- och handelsregler, utveckla tullsamarbetet och mekanismerna för effektivt ömsesidigt administrativt bistånd, samt eftersträva samsyn och gemensamma åtgärder inom ramen för relevanta internationella initiativ, inbegripet handelslättnader.

Artikel 19

Investeringar

Parterna ska främja ett ökat investeringsflöde genom att utveckla ett attraktivt och stabilt klimat för ömsesidiga investeringar på grundval av en fortlöpande dialog som tar sikte på att öka förståelsen för och samarbetet om investeringsfrågor, utforska administrativa mekanismer för att underlätta investeringsflödena och främja stabila, överskådliga, öppna och icke-diskriminerande regler för investerare.

Artikel 20

Konkurrenspolitik

Parterna ska verka för att konkurrensregler införs och tillämpas effektivt och att det sprids information som främjar överskådlighet och rättslig säkerhet för företag som är verksamma på den andra partens marknad. Parterna bör utbyta åsikter om frågor som hänger samman med verksamhet som strider mot konkurrensreglerna och som kan påverka de bilaterala handels- och investeringsflödena negativt.

Artikel 21

Tjänster

Parterna ska inleda en fortlöpande dialog som i synnerhet syftar till informationsutbyte om parternas respektive regler och som främjar tillträdet till den andra partens marknad, kapitalkällor och teknik samt handeln med tjänster mellan de båda regionerna och på tredjelands marknader.

Artikel 22

Kapitalrörelser

Parterna ska sträva efter att underlätta rörligheten för kapital för att främja syftena i avtalet.

Artikel 23

Offentlig upphandling

Parterna ska sträva efter att fastställa förfaranderegler, inbegripet lämpliga bestämmelser om insyn och möjlighet till överklagande, som stöder upprättandet av ett effektivt upphandlingssystem som främjar optimal kostnadseffektivitet i offentlig upphandling och underlättar internationell handel.

Parterna ska verka för en ömsesidig öppning av de statliga upphandlingsmarknaderna, för att uppnå ömsesidiga fördelar.

Artikel 24

Öppenhet

Parterna erkänner betydelsen av öppenhet och korrekta rättsförfaranden i förvaltningen av sina lagar och andra författningar som rör handel, och bekräftar därför sina åtaganden enligt artikel X i Gatt 1994 och artikel III i Gats.

Artikel 25

Råvaror

1.   Parterna är överens om att stärka samarbetet och främjandet av ömsesidig förståelse mellan parterna när det gäller råvaror.

2.   Detta samarbete och främjande av ömsesidig förståelse bör riktas in på områden såsom den rättsliga ramen för råvarusektorerna (inbegripet förvaltningen av intäkterna från gruvdriften för socioekonomisk utveckling och regler för miljöskydd och säkerhet som rör gruv- och råvarusektorerna) och handeln med råvaror. I syfte att främja ökat samarbete och djupare ömsesidig förståelse får vardera parten begära att särskilda sammanträden rörande råvaror sammankallas.

3.   Parterna erkänner att en regelbaserad, öppen miljö utan diskriminering eller snedvridning är det bästa sättet att skapa förutsättningar som gynnar utländska direktinvesteringar i produktionen av och handeln med råvaror.

4.   Parterna har, med beaktande av deras respektive ekonomiska politik och mål och i syfte att främja handeln, kommit överens om att verka för samarbete för att undanröja hinder för handeln med råvaror.

5.   På begäran av endera parten kan varje fråga rörande handel med råvaror tas upp till diskussion vid gemensamma kommitténs och underkommittéernas sammanträden, som har befogenhet att fatta beslut i dessa frågor i enlighet med artikel 56 och med iakttagande av de principer som anges i ovanstående punkter.

Artikel 26

Regionalpolitik

Parterna ska främja politiken för regional utveckling.

Artikel 27

Skydd av immateriella rättigheter

1.   Parterna bekräftar den stora vikt de fäster vid skyddet av immateriella rättigheter och åtar sig att införa lämpliga åtgärder för att sörja för lämpligt skydd för och lämplig kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter, särskilt när det gäller immaterialrättsintrång.

Parterna är vidare överens om att så snart som möjligt ingå ett bilateralt avtal om geografiska beteckningar.

2.   Parterna ska utbyta information och erfarenheter när det gäller frågor som rör praxis, främjande, spridning, effektivisering, förvaltning, harmonisering, skydd och effektiv tillämpning av immateriella rättigheter, förhindrande av intrång i sådana rättigheter, kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning, särskilt genom tullsamarbete och andra lämpliga former av samarbete, och upprättande och förstärkning av organisationer för kontroll och skydd av sådana rättigheter. Parterna ska bistå varandra när det gäller att förbättra skyddet, användningen och kommersialiseringen av immateriella rättigheter mot bakgrund av de europeiska erfarenheterna, och öka kunskapsspridningen på detta område.

Artikel 28

Underkommittén om handel och investeringar

1.   Härmed inrättas en underkommitté om handel och investeringar.

2.   Underkommittén ska bistå den gemensamma kommittén i utövandet av dess arbete, genom att behandla alla områden som omfattas av denna avdelning.

3.   Underkommittén ska själv anta sin arbetsordning.

AVDELNING V

SAMARBETE PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

Artikel 29

Rättsstaten och rättsligt samarbete

1.   I sitt samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet ska parterna fästa särskild vikt vid att befästa rättsstaten och stärka institutioner på alla nivåer inom brottsbekämpning och rättskipning i synnerhet.

2.   Samarbetet mellan parterna ska också inbegripa ömsesidigt utbyte av information i fråga om rättssystem och lagstiftning. Parterna ska sträva efter att utveckla ömsesidig rättslig hjälp inom den befintliga rättsliga ramen.

Artikel 30

Skydd av personuppgifter

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att förbättra skyddet av personuppgifter i enlighet med högsta internationella normer, bl.a. FN:s riktlinjer för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter (FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990).

2.   Samarbetet om skyddet av personuppgifter kan bland annat inbegripa tekniskt bistånd i form av utbyte av information och expertis.

Artikel 31

Samarbete om migration

1.   Parterna ska upprätta samarbete för att förebygga olaglig invandring och olaglig närvaro av sina medborgare på den andra partens territorium.

2.   Inom ramen för samarbetet för att förebygga olaglig invandring har parterna kommit överens om att utan dröjsmål återta sina medborgare som inte uppfyller, eller har upphört att uppfylla, gällande villkor för inresa till, vistelse eller bosättning på den andra partens territorium. Parterna kommer i detta syfte att förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar. Om den person som ska återtas inte innehar någon handling eller något annat som styrker hans eller hennes medborgarskap, ska den behöriga diplomatiska eller konsulära beskickningen i den berörda medlemsstaten eller Mongoliet, på begäran av Mongoliet eller den berörda medlemsstaten vidta åtgärder för att intervjua personen för att fastställa vederbörandes medborgarskap.

3.   EU kommer att bistå ekonomiskt i genomförandet av denna överenskommelse genom relevanta bilaterala samarbetsinstrument.

4.   Parterna är överens om att på begäran av den ena parten föra förhandlingar om ett avtal mellan EU och Mongoliet som reglerar de särskilda skyldigheterna för parterna att återta sina egna medborgare och föreskriver en skyldighet att återta medborgare i andra länder och statslösa.

Artikel 32

Samarbete för narkotikabekämpning

1.   Parterna ska samarbeta för att säkerställa en balanserad strategi genom effektiv samordning mellan behöriga myndigheter, bland annat från hälsoområdet, det rättsliga området, sektorerna tull och inrikes frågor samt andra relevanta sektorer, i syfte att minska tillgången på, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika, med respekt för de mänskliga rättigheterna. Samarbetet ska också syfta till att minska narkotikans skadeverkningar, bekämpa produktion av, handel med och användning av syntetisk narkotika, och att effektivare förebygga avledningen av kemiska prekursorer till olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen.

2.   Parterna ska komma överens om hur samarbetet ska genomföras för att dessa mål ska kunna uppnås. Åtgärderna ska baseras på gemensamt överenskomna principer som överensstämmer med relevanta internationella konventioner, den politiska förklaringen och den särskilda förklaring om de vägledande principerna för att minska efterfrågan på narkotika som godkändes vid Förenta nationernas generalförsamlings tjugonde extra session om narkotika i juni 1998, och den politiska förklaring och handlingsplan som antogs vid FN:s narkotikakommissions 52:a session i mars 2009.

3.   Samarbetet mellan parterna ska inbegripa tekniskt och administrativt bistånd, särskilt på följande områden: utarbetande av nationell lagstiftning och nationella strategier, inrättande av nationella institutioner och informationscentrum, stöd till insatser från det civila samhället på narkotikaområdet och insatser för att minska efterfrågan på narkotika liksom skador orsakade av narkotika, utbildning av personal, narkotikarelaterad forskning, samt förhindrande av avledning av narkotikaprekursorer som används för olaglig tillverkning av narkotika eller psykotropa ämnen. Parterna får komma överens om att inbegripa andra områden.

Artikel 33

Samarbete för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption

Parterna är överens om att samarbeta för att bekämpa organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet och korruption. Syftet med detta samarbete ska särskilt vara att verka för och genomföra relevanta internationella standarder och instrument, t.ex. FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess protokoll och FN:s konvention mot korruption.

Artikel 34

Samarbete om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

1.   Parterna är överens om att det är nödvändigt att sträva efter och samarbeta för att förhindra att deras finansiella system och särskilda icke-finansiella företag och yrken används för att tvätta vinningen av alla former av brottslig verksamhet, såsom narkotikahandel och korruption.

2.   Båda parter är överens om att främja tekniskt och administrativt bistånd för att utarbeta och genomföra bestämmelser och införa effektivt fungerande mekanismer för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbetet ska särskilt möjliggöra utbyte av relevanta upplysningar inom ramen för respektive lagstiftning liksom antagande av lämpliga standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism motsvarande de standarder som antagits av unionen och de relevanta internationella organ som är verksamma på detta område, såsom arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF).

AVDELNING VI

SAMARBETE PÅ ANDRA OMRÅDEN

Artikel 35

Samarbete på området mänskliga rättigheter

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att främja och effektivt försvara mänskliga rättigheter, inbegripet med avseende på ratificeringen och genomförandet av internationella instrument på området mänskliga rättigheter.

2.   Detta samarbete kan bland annat omfatta att

a)	stödja utarbetande och genomförande av en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter,

b)	främja respekten för mänskliga rättigheter och anordna utbildning rörande mänskliga rättigheter,

c)	stärka nationella och regionala institutioner med anknytning till mänskliga rättigheter,

d)	upprätta en meningsfull, brett upplagd dialog om mänskliga rättigheter,

e)	stärka samarbetet inom de FN-institutioner som är verksamma på området mänskliga rättigheter.

Artikel 36

Samarbete om finansiella tjänster

1.   Parterna är överens om att åstadkomma en tillnärmning av gemensamma regler och normer och att stärka samarbetet i syfte att förbättra redovisnings-, tillsyns- och regleringssystemen inom banksektorn och försäkringssektorn och i andra delar av den finansiella sektorn.

2.   Parterna ska samarbeta för att utarbeta ett regelverk och en rättslig ram, utveckla infrastruktur och mänskliga resurser samt införa företagsstyrning och internationella redovisningsnormer på Mongoliets kapitalmarknad inom ramen för bilateralt samarbete i enlighet med Gats och WTO-överenskommelsen om åtaganden rörande finansiella tjänster.

Artikel 37

Dialog om den ekonomiska politiken

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att främja utbytet av information om sin ekonomiska utveckling och ekonomiska politik och att utbyta erfarenheter rörande samordningen av den ekonomiska politik som förs inom ramen för regionalt ekonomiskt samarbete och regional integration.

2.   Parterna ska sträva efter att fördjupa dialogen mellan sina myndigheter när det gäller ekonomiska frågor som enligt överenskommelse mellan parterna får omfatta sådana områden som penningpolitik, finanspolitik (inbegripet företagsbeskattning), offentliga finanser, makroekonomisk stabilitet och utlandsskuld.

3.   Parterna ska samarbeta och främja ömsesidig förståelse mellan parterna på området ekonomisk diversifiering och industriell utveckling.

Artikel 38

God förvaltning på skatteområdet

För att stärka och utveckla ekonomin och samtidigt ta hänsyn till behovet av att utarbeta ett lämpligt regelverk erkänner parterna principerna om god förvaltning på skatteområdet och förbinder sig att genomföra dessa principer, i enlighet med medlemsstaternas åtagande på EU-nivå. Utan att detta ska påverka unionens eller medlemsstaternas befogenheter kommer parterna därför att förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet, underlätta rättmätig skatteuppbörd och utarbeta åtgärder för att effektivt genomföra ovannämnda principer.

Artikel 39

Industripolitiskt samarbete och samarbete kring små och medelstora företag

Parterna är överens om att, med beaktande av sin ekonomiska politik och sina ekonomiska mål, främja det industripolitiska samarbetet på alla områden som bedöms lämpliga, i syfte att förbättra konkurrenskraften för små och medelstora företag, bland annat genom följande åtgärder:

a)	Utbyta information och erfarenheter om olika sätt att skapa allmänna förutsättningar för små och medelstora företag att förbättra sin konkurrenskraft.

b)	Främja kontakter mellan ekonomiska aktörer och uppmuntra till gemensamma investeringar, upprättande av samriskföretag och informationsnät, framför allt genom befintliga övergripande EU-program som stimulerar överföringar av mjuk och hård teknik mellan partnerna.

c)	Tillhandahålla information och främja innovationer och utbyte av bästa praxis när det gäller tillgång till finansiering, inbegripet för mikroföretag och småföretag.

d)	Underlätta och stödja relevant verksamhet inom den privata sektorn hos bägge parter.

e)

Främja arbete under anständiga villkor, företags sociala ansvar och deras redovisningsskyldighet samt uppmuntra till ansvarsfullt handlande från företagens sida och hållbar konsumtion och produktion. I samarbetet ska också konsumentdimensionen beaktas, t.ex. när det gäller produktinformation och konsumentens roll på marknaden.

f)	Genomföra gemensamma forskningsprojekt inom utvalda områden av näringslivet och samarbete i fråga om standarder, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och tekniska föreskrifter, enligt överenskommelse mellan parterna.

g)	Tillhandahålla bistånd i form av information om modernisering av tekniken för rening av avloppsvatten från läderindustrin.

h)	Utbyta information, rekommendationer till partnerna och samarbetsmöjligheter när det gäller handel och investeringar, med hjälp av befintliga nätverk som är tillgängliga för båda parterna.

i)	Stödja samarbete mellan privata företag hos båda parterna, särskilt mellan små och medelstora företag.

j)	Överväga att förhandla om ett ytterligare avtal om informationsutbyte, workshopar om ökat samarbete och andra PR-evenemang för små och medelstora företag hos båda parterna.

k)	Tillhandahålla information om tekniskt bistånd för export av livsmedel och jordbruksprodukter till den europeiska marknaden inom ramen för Europeiska unionens system för förmånsbehandling.

Artikel 40

Turism

1.   Parterna ska sträva efter att förbättra informationsutbytet och fastställa bästa praxis i syfte att sörja för en balanserad och hållbar utveckling av turismen i enlighet med Världsturistorganisationens globala uppförandekod för turism och de hållbarhetsprinciper som ligger till grund för den lokala Agenda 21-processen.

2.   Parterna är överens om att utveckla samarbetet för att bevara och optimera naturarvets och kulturarvets potential, lindra de negativa verkningarna av turismen och öka turistnäringens positiva bidrag till den hållbara utvecklingen av lokalsamhällen, bland annat genom att utveckla ekoturism som respekterar lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars integritet och intressen samt förbättra utbildningen inom turistnäringen.

Artikel 41

Informationssamhället

1.   Parterna erkänner att informations- och kommunikationsteknik är centrala delar av det moderna livet och av avgörande betydelse för ekonomisk och social utveckling, och de kommer att sträva efter att utbyta synpunkter om sina respektive strategier på detta område i syfte att främja ekonomisk utveckling.

2.   Samarbetet på detta område ska inriktas bl.a. på följande:

a)

Deltagande i en omfattande regional dialog om de olika aspekterna av informationssamhället, särskilt strategier för och reglering av elektronisk kommunikation, bland annat samhällsomfattande tjänster, utfärdande av licenser och allmänna tillstånd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt tillsynsmyndighetens oberoende och effektivitet.

b)	Samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan parternas nät och tjänster och asiatiska nät och tjänster.

c)	Standardisering och spridning av ny informations- och kommunikationsteknik.

d)	Främjande av forskningssamarbete mellan parterna på området informations- och kommunikationsteknik.

e)	Samarbete om digital-tv, t.ex. utbyte av erfarenheter om införandet, regleringsaspekter och i synnerhet spektrumhantering och forskning.

f)	Samarbete kring gemensamma forskningsprojekt på området informations- och kommunikationsteknik.

g)	Säkerhetsaspekter rörande informations- och kommunikationsteknik samt kampen mot it-brottslighet.

h)	Bedömning av överensstämmelse när det gäller telekommunikation, inbegripet radioutrustning.

i)	Samarbete om utveckling av bredbandsnät.

j)	Utbyte av information om konkurrenspolitik på området informations- och kommunikationsteknik.

Artikel 42

Det audiovisuella området och medier

Parterna kommer att uppmuntra, stödja och underlätta utbyte, samarbete och dialog mellan sina berörda institutioner och aktörer på det audiovisuella området och på medieområdet. De är överens om att upprätta en regelbunden politisk dialog på dessa områden.

Artikel 43

Vetenskapligt och tekniskt samarbete

1.   Parterna är överens om att samarbeta på det vetenskapliga och tekniska området på områden som är av intresse och till nytta för båda parterna.

2.   Syftet med detta samarbete ska vara att

a)	uppmuntra utbyte av information och sakkunskap om vetenskap och teknik, bland annat när det gäller genomförandet av politik och program,

b)	främja forskningspartnerskap mellan parternas forskarsamfund, forskningscentrum, universitet och näringsliv,

c)	stödja forskarnas utbildning och rörlighet,

d)	uppmuntra deltagande från parternas högre utbildningsanstalter, forskningscentrum och industri, inbegripet små och medelstora företag i parternas respektive program på området forskning och teknisk utveckling,

3.   Samarbetet kan ske i form av gemensamma forskningsprojekt och forskningsutbyten, möten och utbildning av forskare inom ramen för internationella fortbildnings-, mobilitets- och utbytesprogram, i syfte att ge största möjliga spridning av forskningsresultat, lärande och bästa praxis.

4.   Verksamheten ska vara förenlig med båda parternas lagar och andra författningar. Samarbetet bör baseras på principerna om ömsesidighet, rättvis behandling och ömsesidig nytta och säkerställa ett tillräckligt skydd av immateriell äganderätt.

5.   Parterna är överens om att göra sitt yttersta för att öka den allmänna medvetenheten om de möjligheter som erbjuds av deras respektive program för samarbete på det vetenskapliga och tekniska området.

Artikel 44

Energi

1.   Parterna ska sträva efter att förbättra samarbetet inom energisektorn i följande syfte:

a)

Förbättra energitryggheten genom att diversifiera energiförsörjningen och utveckla nya, hållbara, innovativa och förnybara energikällor, bland annat biobränslen och biomassa, vind- och solenergi samt vattenkraftproduktion, främja utarbetandet av lämpliga politiska ramar i syfte att skapa gynnsamma förhållanden för investeringar och rättvisa konkurrensvillkor för förnybara energikällor samt integrera dessa aspekter i relevanta politikområden.

b)	Med hjälp av insatser på såväl utbudssidan som efterfrågesidan uppnå en rationell användning av energi, genom att främja energieffektivitet i produktion, transport, distribution och slutanvändning av energi.

c)	Främja tillämpning av internationellt erkända standarder för kärnsäkerhet, icke-spridning och kärnämneskontroll.

d)	Främja överföring av teknik som syftar till hållbar energiproduktion och energianvändning.

e)	Främja kapacitetsuppbyggnad och underlätta investeringar på detta område på grundval av öppna, icke-diskriminerande och marknadsanpassade handelsregler.

2.   För detta ändamål har parterna enats om att främja kontakter och gemensam forskning i båda parters intresse, särskilt genom relevanta regionala och internationella ramar. Med hänvisning till artikel 43 och slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling, som ägde rum i Johannesburg 2002, noterar parterna vikten av att man tar upp frågan om sambandet mellan tillgång till energitjänster till ett överkomligt pris och hållbar utveckling. Detta skulle kunna ske med hjälp av Europeiska unionens energiinitiativ som lanserades vid världstoppmötet om hållbar utveckling.

3.   Handeln med kärnmaterial ska bedrivas i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Om nödvändigt skall handel med kärnmaterial omfattas av bestämmelserna i ett särskilt avtal som skall slutas mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Mongoliet.

Artikel 45

Transport

1.   Parterna är överens om att samarbeta inom alla relevanta områden av transportpolitiken i syfte att förbättra investeringsmöjligheterna, förbättra gods- och passagerartransporterna, främja säkerheten på luftfartsområdet, bekämpa piratdåd, skydda miljön samt förbättra effektiviteten i transportsystemen.

2.   Samarbetet mellan parterna på detta område ska syfta till att främja följande:

a)

Informationsutbyte mellan parterna om deras respektive politik och praxis i fråga om transport, särskilt avseende transport i städer och på landsbygden, lufttransporter, transportlogistik och sammankoppling och driftskompatibilitet när det gäller kombinerade transportnät och förvaltning av vägar, järnvägar och flygplatser.

b)	Frågor rörande satellitnavigering, med tonvikt på angelägenheter av gemensamt intresse som rör regelverket, industriella frågor och marknadsutveckling. Hänsyn kommer härvid att tas till de europeiska globala systemen för satellitnavigering Egnos och Galileo.

c)

En dialog på området för lufttransporttjänster i syfte att undersöka möjligheterna att utveckla förbindelser på områden som flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljö, flygledning, tillämpningen av konkurrenslagstiftningen och ekonomiska bestämmelser för luftfartsindustrin, i syfte att främja tillnärmning av lagstiftningen och undanröja hinder för affärsverksamhet. Samarbetsprojekt på området civil luftfart som är av ömsesidigt intresse bör främjas ytterligare. På denna grundval kommer parterna att undersöka möjligheterna till ett närmare samarbete på området civil luftfart.

d)	Minskning av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn.

e)	Genomförande av standarder på säkerhets- och miljöområdet, särskilt när det gäller lufttransport, i överensstämmelse med relevanta internationella konventioner.

f)	Samarbete i lämpliga internationella forum i syfte att säkerställa bättre efterlevnad av internationella föreskrifter och att verka för de mål som anges i denna artikel.

Artikel 46

Utbildning och kultur

1.   Parterna är överens om att främja utbildning och kulturellt samarbete som tar hänsyn till deras mångfald i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen och kunskapen om varandras kulturer. I detta syfte kommer parterna att stödja och främja sina respektive kulturinstitutioners och civila samhällens verksamhet.

2.   Parterna ska sträva efter att vidta lämpliga åtgärder för att främja kulturellt utbyte och genomföra gemensamma initiativ inom olika kulturella kretsar, däribland samarbete för att bevara kulturarv med hänsyn till den kulturella mångfalden.

3.   Parterna är överens om att samråda och samarbeta i relevanta internationella forum, såsom Unesco, för att verka för gemensamma mål och främja den kulturella mångfalden och skyddet för kulturarvet. När det gäller kulturell mångfald är parterna också överens om att främja ratificeringen och genomförandet av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som antogs den 20 oktober 2005.

4.   Parterna ska vidare lägga vikt vid åtgärder som syftar till att skapa kontakter mellan deras respektive specialistorgan, främja utbyte av information, sakkunskap, studenter, experter, ungdomar och ungdomsledare och tekniska resurser och utnyttja de möjligheter som EU-programmen erbjuder i Asien på utbildnings- och kulturområdet liksom den erfarenhet som båda parter har vunnit på detta område. Båda parter är också överens om att främja genomförandet av relevanta program för högre utbildning såsom Erasmus Mundus-programmet för att främja samarbete och modernisering inom den högre utbildningen och uppmuntra rörlighet i den akademiska världen.

Artikel 47

Miljö, klimatförändring och naturresurser

1.   Parterna är överens om att det är nödvändigt att bevara och förvalta naturresurserna och den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, eftersom detta är förutsättningen för nuvarande och kommande generationers utveckling.

2.   Parterna är överens om att samarbetet på detta område ska vara inriktat på att bevara och förbättra miljön i syfte att uppnå hållbar utveckling. Resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling och genomförandet av relevanta multilaterala miljöavtal ska beaktas i samband med alla åtgärder som parterna vidtar inom ramen för detta avtal.

3.   Parterna är överens om att samarbeta i fråga om klimatförändringen, i syfte att anpassa sig till klimatförändringens negativa effekter, begränsa utsläppen av växthusgaser och styra sina ekonomier mot koldioxidsnål tillväxt. Parterna kommer att utreda möjligheterna att använda mekanismer för koldioxidmarknaden.

4.   Parterna är överens om att samarbeta för att få handels- och miljöpolitiken att samverka på ett effektivare sätt och för att integrera miljöaspekterna i alla samarbetsområden i ännu större utsträckning.

5.   Parterna ska sträva efter att fortsätta och stärka sitt samarbete inom ramen för de regionala programmen för miljöskydd, i synnerhet när det gäller följande:

a)	Ökad medvetenhet om miljöfrågor och ökat lokalt deltagande, bland annat ursprungs- och lokalbefolkningarnas deltagande i insatser för miljöskydd och hållbar utveckling.

b)	Ta itu med klimatförändringen särskilt när det gäller dess inverkan på miljö och naturresurser.

c)	Uppbyggnad av kapacitet för att delta i och genomföra multilaterala avtal på miljöområdet, inbegripet avtal om biologisk mångfald och kemiska faror.

d)	Främjande och användning av teknik, produkter och tjänster som är miljövänliga, bland annat med hjälp av rättsliga och ekologiskt sunda instrument.

e)	förbättrad skogsförvaltning, inbegripet bekämpning av olaglig avverkning och därmed sammanhängande handel, och främjande av hållbar skogsförvaltning.

f)	Förhindrande av olagliga gränsöverskridande förflyttningar av fast och farligt avfall och produkter av levande modifierade organismer.

g)	Förbättring av luftkvaliteten, miljöriktig avfallshantering, hållbar förvaltning av vattenresurserna och kemikaliehantering samt främjande av en hållbar konsumtion och produktion.

h)	Skydd och bevarande av mark och hållbar markförvaltning.

i)	Effektiv förvaltning av nationalparker och fastställande och skydd av områden för biologisk mångfald och känsliga ekosystem, varvid hänsyn ska tas till behoven hos de lokal- och ursprungsbefolkningar som bor i eller i närheten av dessa områden.

6.   Parterna ska främja ömsesidigt tillträde till sina program inom detta område, i enlighet med de specifika villkor som fastställs i dessa program, enligt följande:

a)	Upprätta ett nätverk för övervakning av vattenreserver och modernisering av dessa.

b)	Införande av teknik för avsaltning och återanvändning av vatten.

c)	Utveckling av ekoturism.

Artikel 48

Jordbruk, boskapsskötsel, fiske och landsbygdsutveckling

Parterna är överens om att uppmuntra till dialog rörande jordbruk, boskapsskötsel, fiske och landsbygdsutveckling. Parterna kommer att utbyta information om och etablera förbindelser på följande områden:

a)	Jordbrukspolitik och allmänna utsikter för jordbruket i världen.

b)	Möjligheterna att underlätta handeln med växter, djur, boskap och produkter av dessa, i syfte att ytterligare utveckla den lätta industrin på landsbygden.

c)	Djurs och boskaps välbefinnande.

d)	Politik för landsbygdsutveckling.

e)	Utbyte av erfarenheter och nätverk för samarbete mellan lokala eller ekonomiska aktörer på särskilda områden som forskning och tekniköverföring.

f)	Hälso- och kvalitetspolitik avseende växter, djur och boskap och i synnerhet skyddade geografiska beteckningar.

g)	Förslag och initiativ till samarbete som läggs fram för internationella jordbruksorganisationer.

h)	Utveckling av ett hållbart och miljövänligt jordbruk, inbegripet växtodling, biobränslen och överföring av bioteknik.

i)	Växtförädlingsskydd, fröteknik, bioteknik i jordbruket.

j)	Utveckling av databaser och informationsnätverk för jordbruk och boskapsskötsel.

k)	Utbildning på jordbruksområdet och det veterinära området.

Artikel 49

Hälsa

1.   Parterna är överens om att samarbeta i hälso- och sjukvårdssektorn på områdena reform av hälso- och sjukvårdssystemet, allvarliga smittsamma sjukdomar och hot mot hälsan, icke-överförbara sjukdomar samt internationella hälsoavtal, i syfte att förbättra hälsoförhållandena och höja folkhälsonivån.

2.   Detta samarbete ska i huvudsak ske med hjälp av

a)	övergripande program som syftar till en systematisk reform av hälso- och sjukvårdssektorn, bland annat genom förbättring av hälso- och sjukvårdssystemen, vårdtjänsterna, hälsoförhållandena och hälsoupplysningen,

b)	gemensamma åtgärder rörande epidemiologi, däribland samarbete för att i ett tidigt skede förebygga hot mot hälsan såsom fågelinfluensa, influensaepidemier och andra allvarliga smittsamma sjukdomar,

c)	förebyggande och bekämpning av icke-överförbara sjukdomar genom utbyte av information och bästa praxis, främjande av en hälsosam livsstil, arbete med faktorer som påverkar hälsan såsom näringsintag och narkotika-, alkohol- och nikotinberoende,

d)	främjande och genomförande av internationella hälsoavtal, såsom ramkonventionen om tobakskontroll och Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente.

Artikel 50

Sysselsättning och sociala frågor

1.   Parterna är överens om att stärka samarbetet på området sysselsättning och sociala frågor, inbegripet samarbete i fråga om regional och social sammanhållning, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan kvinnor och män och arbete under anständiga villkor, i syfte att stärka globaliseringens sociala dimension.

2.   Parterna bekräftar behovet av att stödja globaliseringsprocessen, eftersom denna gynnar alla, och att främja en full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor, vilket är en förutsättning för en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 60/1 av den 24 oktober 2005 (slutsatserna från världstoppmötet) och ministerförklaringen från högnivåmötet i FN:s ekonomiska och sociala råd i juli 2006 (FN:s ekonomiska och sociala råd E/2006/L.8 av den 5 juli 2006). Parterna ska ta hänsyn till sina särdrag och till sina skillnader i fråga om sociala och ekonomiska förhållanden.

3.   Parterna bekräftar sitt åtagande att till fullo iaktta och effektivt genomföra internationellt erkända arbetsnormer och sociala normer, särskilt enligt ILO-deklarationen från 1988 om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILO-deklarationen från 2008 om social rättvisa för en rättvis globalisering. Genomförandet av relevanta multilaterala avtal om sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor ska beaktas i samband med alla åtgärder som parterna vidtar inom ramen för detta avtal. Parterna är överens om att samarbeta och tillhandahålla tekniskt bistånd efter behov i syfte att ratificera och effektivt genomföra alla ILO-konventioner som omfattas av ILO-deklarationen från 1998 och andra relevanta konventioner.

4.   Samarbetet får ta sig uttryck bl.a. i särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och i dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå, t.ex. inom ramen för ILO, rörande frågor av gemensamt intresse.

Artikel 51

Statistik

1.   Parterna är överens om att främja harmoniseringen av statistiska metoder och statistisk praxis, inbegripet insamling och spridning av statistik, och härigenom göra det möjligt för parterna att på en för båda godtagbar grund använda statistik avseende handel med varor och tjänster, och mera allmänt, statistik avseende alla andra områden som omfattas av detta avtal som lämpar sig för statistisk insamling, bearbetning, analys och spridning av statistik.

2.   Parterna är överens om att främja etablerandet av direktkontakt mellan de behöriga myndigheterna i syfte att stärka det vänskapliga samarbetet på statistikområdet, stärka statistikorganens kapacitetsuppbyggnad genom att modernisera de statistiska systemen och förbättra deras kvalitet, utveckla de mänskliga resurserna, genomföra utbildning på alla relevanta områden och stödja de nationella statistiska systemen, som har organiserats i enlighet med internationellt etablerad praxis, inbegripet nödvändig infrastruktur.

3.   Samarbetet ska omfatta områden av gemensamt intresse, med tonvikt på följande:

I.

Ekonomisk statistik: a) Nationalräkenskaper b) Företagsstatistik och företagsregistrering c) Statistik över jordbruk, boskapsskötsel och landsbygdsutveckling d) Miljö och mineraltillgångar e) Industri f) Utrikeshandel med varor och tjänster g) Statistik över parti- och detaljhandel h) Policy för översyn av statistiken i) Livsmedelstrygghet j) Betalningsbalans

II.	Social statistik: a) Jämställdhetsstatistik b) Migrationsstatistik c) Hushållsundersökning

III.

Informationsteknik: a) Utbyte av erfarenheter rörande elektronisk teknik och metoder för tryggande av informationssäkerhet, skydd och lagring av information och skydd av privatlivet samt omsättande av dessa erfarenheter i praktiken b) Utbyte av erfarenheter av att upprätta en Internetbaserad databas för konsumenter, med en användarvänlig webbplats, inbegripet utbildning på detta område c) Stöd till de it-ansvariga på Mongoliets nationella statistikkontor för upprättande av databasen d) Samarbete om utbildning av användare i användning av databasen.

Artikel 52

Det civila samhället

1.   Parterna erkänner det organiserade civila samhällets roll (i synnerhet den akademiska världens) och potentiella bidrag till dialogen och samarbetsprocessen inom ramen för detta avtal och är överens om att främja en effektiv dialog med det organiserade civila samhället och sörja för att det faktiskt deltar.

2.   Med förbehåll för respektive parts rättsliga och administrativa bestämmelser kan det civila samhället

a)	delta i beslutsprocessen på nationell nivå i enlighet med de demokratiska principerna,

b)	informeras om och, i alla stadier av utvecklingsprocessen, delta i samråd om utvecklings- och samarbetsstrategier och sektorspolitik, särskilt på områden som berör det,

c)	tilldelas finansiella medel i den mån parternas interna regler tillåter detta samt ta emot stöd till kapacitetsuppbyggnad på viktiga områden,

d)	delta i genomförandet av samarbetsprogram på områden som berör det.

Artikel 53

Samarbete för modernisering av staten och den offentliga förvaltningen

Parterna är överens om att samarbeta i syfte att modernisera den offentlig förvaltningen. Samarbetet på detta område ska vara inriktat på att

a)	öka den organisatoriska effektiviteten,

b)	öka institutionernas effektivitet när det gäller tillhandahållande av tjänster,

c)	sörja för en öppen förvaltning av offentliga medel och för redovisningsskyldighet,

d)	förbättra den rättsliga och institutionella ramen,

e)	bygga upp kapacitet för utformning och genomförande av strategier (tillgång till offentliga tjänster, utformning och genomförande av budgeten, korruptionsbekämpning),

f)	stärka rättsväsendet och

g)	reformera säkerhetssystemet.

Artikel 54

Samarbete om riskhantering

1.   Parterna har enats om att öka sitt samarbete på området riskhantering i samband med utarbetandet och genomförandet av åtgärder som syftar till att minska riskerna på lokal nivå och hantera konsekvenserna av naturkatastrofer på alla nivåer i samhället. Man bör särskilt prioritera förebyggande åtgärder och en aktiv strategi för hantering av faror som innebär att man minskar risken och utsattheten för naturkatastrofer.

2.   Samarbetet på detta område ska inriktas på följande aspekter:

a)	Katastrofriskreducering, katastrofförebyggande och begränsning av verkningarna av naturkatastrofer.

b)	Kunskapshantering, innovationer, forskning och utbildning, så att det på alla nivåer skapas en kultur präglad av säkerhet och motståndskraft.

c)	Katastrofberedskap.

d)	Utarbetande av en politik, kapacitetsuppbyggnad och skapande av samförstånd på området katastrofhantering.

e)	Katastrofinsatser.

f)	Riskbedömning och kontroll.

AVDELNING VII

SAMARBETSFORMER

Artikel 55

Resurser för samarbete och skydd av ekonomiska intressen

1.   Parterna är överens om att ställa nödvändiga resurser, bland annat finansiella medel, till förfogande i den utsträckning som deras respektive resurser och bestämmelser tillåter detta, i syfte att uppfylla de samarbetsmål som fastställs i detta avtal.

2.   Parterna är överens om att främja utvecklingen och genomförandet av ömsesidigt tekniskt och administrativt bistånd som syftar till att effektivt skydda deras ekonomiska intressen på området utvecklingsbistånd och inom ramen för annan samarbetsverksamhet som erhåller finansiering. Parterna ska utan dröjsmål svara på en begäran om ömsesidigt administrativt bistånd som framställs av endera partens rättsliga eller utredande myndigheter i syfte att stärka kampen mot bedrägerier och oegentligheter.

3.   Parterna ska uppmana Europeiska investeringsbanken att fortsätta sin verksamhet i Mongoliet, i enlighet med dess egna förfaranden och kriterier för finansiering.

4.   Parterna ska genomföra det finansiella stödet i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och samarbeta för att skydda Europeiska unionens och Mongoliets ekonomiska intressen. Parterna ska vidta verkningsfulla åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet, bl.a. genom ömsesidigt administrativt och rättsligt bistånd på de områden som omfattas av detta avtal. Alla andra avtal eller finansieringsinstrument som kan komma att ingås mellan parterna ska innehålla specifika klausuler om ekonomiskt samarbete som ska inbegripa granskningar på plats, inspektioner och kontroller samt bedrägeribekämpningsåtgärder, bl.a. sådana som vidtas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

AVDELNING VIII

INSTITUTIONELL RAM

Artikel 56

Gemensam kommitté

1.   Parterna är överens om att inom ramen för detta avtal inrätta en gemensam kommitté som består av företrädare på en lämplig högre tjänstemannanivå från båda sidorna och som ska ha följande uppgifter:

a)	Övervaka att detta avtal fungerar väl och tillämpas korrekt.

b)	Fastställa prioriteringar i förhållande till detta avtals syften.

c)	Utfärda rekommendationer för hur målen för detta avtal ska uppnås.

2.   För att detta avtals mål ska kunna nås ska den gemensamma kommitté och den underkommitté som inrättas genom artikel 28 ha befogenheter att fatta beslut i de fall som föreskrivs i detta avtal. Beslut ska upprättas genom överenskommelse mellan parterna, efter det att de har slutfört de respektive interna förfaranden som krävs för att fastställa båda parternas ståndpunkt. Beslut ska vara bindande för parterna, som ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem.

3.   Gemensamma kommittén ska normalt sammanträda varje år, växelvis i Ulaanbaatar och Bryssel, på en dag som ska fastställas genom ömsesidig överenskommelse. Extraordinära möten får också sammankallas genom överenskommelse mellan parterna. Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas växelvis av de båda parterna. Dagordningen för gemensamma kommitténs sammanträden ska fastställas genom överenskommelse mellan parterna.

4.   Gemensamma kommittén får upprätta specialiserade arbetsgrupper som ska bistå den i dess arbete. Arbetsgrupperna ska vid varje sammanträde lämna en detaljerad rapport om sin verksamhet till gemensamma kommittén.

5.   Parterna är överens om att gemensamma kommittén även ska ha till uppgift att sörja för att de sektorsavtal eller sektorsprotokoll som eventuellt ingåtts eller kan komma att ingås mellan parterna fungerar väl.

6.   Gemensamma kommittén ska anta sin egen arbetsordning.

AVDELNING IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 57

Klausul om framtida utveckling

1.   Parterna får genom ömsesidigt samtycke utvidga detta avtal i syfte att öka samarbetet, inbegripet komplettera det genom avtal eller protokoll inom specifika sektorer eller verksamhetsområden.

2.   När det gäller genomförandet av detta avtal får endera parten framföra förslag om att utvidga samarbetets räckvidd, med beaktande av de erfarenheter som gjorts i samband med tillämpningen av avtalet.

Artikel 58

Andra avtal

Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får varken detta avtal eller någon åtgärd som vidtas inom ramen för detta avtal påverka medlemsstaternas befogenheter att genomföra bilateralt samarbete med Mongoliet eller att, i förekommande fall, ingå nya partnerskaps- och samarbetsavtal med Mongoliet.

Detta avtal ska inte påverka tillämpningen eller genomförandet av åtaganden som respektive part gör gentemot tredje part.

Artikel 59

Fullgörande av skyldigheter

1.   Var och en av parterna får hänskjuta alla skiljaktigheter avseende tillämpningen eller tolkningen av detta avtal till gemensamma kommittén.

2.   Om någon av parterna anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt detta avtal, får den vidta lämpliga åtgärder.

3.   Utom i särskilt brådskande fall ska den dessförinnan förse gemensamma kommittén med alla relevanta uppgifter som krävs för att göra en noggrann undersökning av situationen i syfte att finna en lösning som är godtagbar för båda parterna.

4.   Vid valet av åtgärder ska i första hand de åtgärder tillgripas som minst stör avtalets tillämpning. Åtgärderna ska omedelbart anmälas till den andra parten, och om denna så begär ska parterna samråda om åtgärderna i gemensamma kommittén.

5.   För den korrekta tolkningen och den praktiska tillämpningen av detta avtal är parterna överens om att begreppet i särskilt brådskande fall i punkt 3 avser fall då en av parterna har begått en väsentlig överträdelse av avtalet. Ett väsentligt avtalsbrott består i

i)	en sådan vägran att fullgöra avtalet som inte sanktioneras av allmänna regler i internationell rätt, eller

ii)	en överträdelse av någon av avtalets väsentliga delar enligt artiklarna 1.1 och 3.

Artikel 60

Hjälpmedel

I syfte att underlätta samarbetet inom ramen för detta avtal är båda parterna överens om att bevilja tjänstemän och experter som deltar i genomförandet av samarbetet de hjälpmedel som de behöver för att utföra sina uppgifter, i enlighet med båda parternas interna regler och föreskrifter.

Artikel 61

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas på de territorier där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga, på de villkor som fastställs i de fördragen, å ena sidan, och på Mongoliets territorium, å andra sidan.

Artikel 62

Definition av parterna

I detta avtal avses med parterna unionen eller dess medlemsstater eller unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan.

Artikel 63

Ikraftträdande och varaktighet

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då den senare parten har underrättat den andra parten om att de rättsliga förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.

2.   Detta avtal är giltigt i fem år. Det ska automatiskt förlängas med perioder om ytterligare ett år, såvida inte någon av parterna skriftligen, sex månader innan den berörda ettårsperioden har löpt ut, till den andra parten anmäler att den inte har för avsikt att förlänga avtalet.

3.   Eventuella ändringar av detta avtal ska ske genom överenskommelse mellan parterna. Ändringarna ska träda i kraft först efter det att den senare parten har underrättat den andra parten om att alla nödvändiga formaliteter har slutförts.

4.   Om en part inför en handelsordning rörande export av råvaror som är restriktivare än den ordning som gällde dagen för paraferingen av avtalet, såsom införande av nya förbud, begränsningar, tullar eller avgifter av varje slag som inte uppfyller de krav som fastställts i de relevanta bestämmelserna i artikel VIII, XI, XX eller XXI i Gatt 1994, eller inte är tillåtna inom ramen för ett WTO-undantag eller inte har godkänts av Gemensamma kommittén eller underkommittén om handel och investeringar enligt artikel 56, får den andra parten anta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 59.3 och 59.4.

5.   Detta avtal får sägas upp av en av parterna genom skriftlig anmälan till den andra parten. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har tagit emot anmälan.

Artikel 64

Anmälningar

Anmälningar enligt artikel 63 ska göras till Europeiska unionens råds generalsekretariat respektive Mongoliets utrikesministerium.

Artikel 65

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och mongoliska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga.

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/36

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2017/2271

av den 30 november 2017

om ingående på unionens och dess medlemsstaters vägnar av protokollet till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, för att beakta Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207 och 209 jämförda med artikel 218.6 a,

med beaktande av anslutningsakten för Republiken Kroatien, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2016/949 (2) undertecknades protokollet till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, för att beakta Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen den 31 oktober 2016, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(2)	Protokollet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, för att beakta Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen godkänns härmed på unionens och dess medlemsstaters vägnar.

Texten till protokollet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens och dess medlemsstaters vägnar göra den anmälan som avses i artikel 4.1 i protokollet (3).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

---

(1)  Godkännande av den 16 maj 2017 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut (EU) 2016/949 av den 6 juni 2016 om undertecknande, på unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, för att beakta Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 159, 16.6.2016, s. 1).

(3)  Dagen för protokollets ikraftträdande kommer att offentligöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/37

---

PROTOKOLL

till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, för att beakta Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna, och

EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan, och

MONGOLIETS REGERING, nedan kallad Mongoliet,

å andra sidan,

nedan tillsammans för detta protokolls syften kallade de avtalsslutande parterna,

SOM BEAKTAR Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen den 1 juli 2013,

SOM BEAKTAR att ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, nedan kallat avtalet, undertecknades i Ulaanbaatar den 30 april 2013,

SOM BEAKTAR att fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, nedan kallat anslutningsfördraget, undertecknades i Bryssel den 9 december 2011,

SOM BEAKTAR att Republiken Kroatiens anslutning till avtalet i enlighet med artikel 6.2 i anslutningsakten för Kroatien ska godkännas genom ingående av ett protokoll till avtalet,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Republiken Kroatien ska ansluta sig till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan, som undertecknades i Ulaanbaatar den 30 april 2013, och ska på samma sätt som övriga medlemsstater i Europeiska unionen anta och beakta texten till avtalet.

Artikel 2

Europeiska unionen ska vid lämplig tidpunkt efter paraferingen av detta protokoll översända avtalet på kroatiska språket till sina medlemsstater och Mongoliet. Med förbehåll för detta protokolls ikraftträdande ska avtalstexten på kroatiska språket vara giltig på samma villkor som avtalstexterna på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken.

Artikel 3

Detta protokoll ska utgöra en integrerad del av avtalet.

Artikel 4

1.   Detta protokoll ska godkännas av Europeiska unionen, av Europeiska unionens råd på medlemsstaternas vägnar och av Mongoliet, i enlighet med deras egna förfaranden. De avtalsslutande parterna ska till varandra anmäla att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts. Godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

2.   Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den första månaden efter deponeringen av det sista godkännandeinstrumentet, dock inte före dagen för avtalets ikraftträdande.

Artikel 5

Detta protokoll ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och mongoliska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade, som är vederbörligen bemyndigade därtill, undertecknat detta protokoll.

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/40

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2272

av den 8 december 2017

om införande av ett namn i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kabanosy staropolskie [GTS])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artiklarna 26 och 52.3 a, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1151/2012 har Polen föreslagit namnet ”Kabanosy staropolskie” för införande i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1151/2012. ”Kabanosy staropolskie” är långa, smala pinnformade torkade korvar.

(2)	Namnet ”Kabanosy” har tidigare registrerats (2) som en garanterad traditionell specialitet utan förbehåll i enlighet med artikel 13.1 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 (3).

(3)

Efter det nationella invändningsförfarande som avses i artikel 26.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012, har namnet ”Kabanosy” kompletterats med termen ”staropolskie”. Genom denna komplettering fastställs namnets traditionella karaktär, i enlighet med artikel 26.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

(4)	Förslaget avseende namnet ”Kabanosy staropolskie” mottogs av kommissionen och offentliggjordes därefter i Europeiska unionens officiella tidning  (4).

(5)	Den 26 augusti 2016 mottog kommissionen en motiverad invändning. Den 9 september 2016 vidarebefordrade kommissionen invändningen.

(6)

Rumänien hävdade att registreringen av ”Kabanosy staropolskie” skulle äventyra överlevnaden för det delvis homonyma namnet ”Cabanos”, vilket är det rumänska namnet på den rumänska varianten av ”Kabanosy”. ”Cabanos” är namnet på rumänska köttberedningar med råvaror och produktionsteknik som är mycket likartad dem för produkten ”Kabanosy staropolskie” som Polen hade föreslagit som en garanterad traditionell specialitet (GTS).

(7)	Kommissionen fann invändningen giltig och uppmanade, genom en skrivelse av den 7 november 2016, Polen och Rumänien att inleda lämpliga samråd under tre månader för att sinsemellan försöka nå en överenskommelse i enlighet med sina interna förfaranden.

(8)	En överenskommelse nåddes mellan parterna. Polen meddelade i en skrivelse av den 2 februari 2017 resultatet av överenskommelsen till kommissionen.

(9)	Polen och Rumänien var överens om att skyddet endast bör omfatta termen ”Kabanosy staropolskie” som helhet. Ett sådant skydd bör därför inte hindra användningen av termen ”Kabanosy” i sig eller användningen av variationer såsom ”Cabanos”.

(10)	Kommissionen konstaterar att överenskommelsen medger att ”Kabanosy staropolskie” bör registreras som GTS och avser att säkerställa skälig användning av närstående rättigheter.

(11)	Namnet ”Kabanosy staropolskie” bör därför föras in i registret över garanterade traditionella specialiteter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Kabanosy staropolskie” (GTS) ska föras in i registret.

Produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten ”Kabanosy” ska anses vara den specifikation som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 för den garanterade traditionella specialiteten ”Kabanosy staropolskie” och användningen av namnet ska vara förbehållen den aktuella produkten.

”Kabanosy staropolskie” (GTS) avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (5).

Artikel 2

Namnet ”Kabanosy staropolskie” (GTS) ska skyddas som en helhet. Termen ”Kabanosy” får fortsätta att användas även i språkliga variationer och översättningar i hela Europeiska unionen, förutsatt att principerna och bestämmelserna i Europeiska unionens rättsordning följs.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1044/2011 av den 19 oktober 2011 om införande av en benämning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kabanosy [GTS]) (EUT L 275, 20.10.2011, s. 16).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 31.3.2006, s. 1). Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EU) nr 1151/2012.

(4)  EUT C 188, 27.5.2016, s. 6.

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/42

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2273

av den 8 december 2017

om ändring av förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (1), särskilt artikel 22.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 42 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (2), ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 836/2014 (3), får icke-ekologiskt uppfödda värphöns som är högst 18 veckor gamla i undantagsfall, på vissa villkor och när ekologiskt uppfödda värphöns inte finns att tillgå, införlivas med en enhet med ekologisk produktion fram till och med den 31 december 2017.

(2)

Det har inte funnits ekologiskt uppfödda värphöns i tillräcklig kvalitet eller kvantitet på unionsmarknaden för att tillfredsställa äggproducenternas behov. I syfte att ge mer tid att utveckla produktionen av ekologiska värphöns bör tidsfristen för att i undantagsfall tillämpa produktionsbestämmelser för användning av icke-ekologiskt uppfödda värphöns som är högst 18 veckor gamla förlängas till och med den 31 december 2018.

(3)	Enligt artikel 43 i förordning (EG) nr 889/2008, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 836/2014, får i undantagsfall högst 5 % icke-ekologiskt proteinfoder användas för svin och fjäderfä under kalenderåren 2015, 2016 och 2017.

(4)

Det har inte funnits ekologiskt protein i tillräcklig kvalitet eller kvantitet på unionsmarknaden för att tillfredsställa näringsbehoven hos grisar och fjäderfä som föds upp på ekologiska jordbruksföretag. Produktionen av ekologiska proteingrödor ligger fortfarande efter efterfrågan. Det är därför lämpligt att förlänga möjligheten att i undantagsfall använda en begränsad andel icke-ekologiskt proteinfoder till den 31 december 2018.

(5)	Förordning (EG) nr 889/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 889/2008 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 42 b ska datumet ”den 31 december 2017” ersättas med ”den 31 december 2018”.

2.	I artikel 43 ska andra stycket ersättas med följande: ”För dessa arter ska den högsta tillåtna andelen av icke-ekologiskt proteinfoder per 12-månadersperiod vara 5 % för kalenderåret 2018.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

---

(1)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 18.9.2008, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 836/2014 av den 31 juli 2014 om ändring av förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 230, 1.8.2014, s. 10).

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/44

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2274

av den 8 december 2017

om godkännande av ett nytt användningsområde för ett preparat av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Komagataella pastoris (DSM 23036) som fodertillsats för fisk (innehavare av godkännandet: Huvepharma EOOD)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ett preparat av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Komagataella pastoris (DSM 23036) som fodertillsats för fisk har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)	Ansökan gäller godkännande av ett preparat av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Komagataella pastoris (DSM 23036) som fodertillsats för fisk i kategorin ”zootekniska tillsatser”.

(4)

Användningen av preparatet godkändes för tio år för slaktkycklingar, slaktkalkoner, kycklingar som föds upp till värphöns, kalkoner som föds upp för avel, värphöns, andra fågelarter avsedda för slakt och värpning, avvanda smågrisar, slaktsvin och suggor genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 98/2012 (2).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 21 mars 2017 (3) att preparatet av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Komagataella pastoris (DSM 23036) under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den konstaterade att tillsatsen kan vara effektiv i regnbåge och lax och denna slutsats kan extrapoleras till all fisk. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)	Bedömningen av preparatet av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Komagataella pastoris (DSM 23036) visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”smältbarhetsförbättrande medel” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 98/2012 av den 7 februari 2012 om godkännande av 6-fytas (EC 3.1.3.26) framställt av Pichia pastoris (DSM 23036) som fodertillsats för slaktkycklingar, slaktkalkoner, kycklingar som föds upp till värphöns, kalkoner som föds upp för avel, värphöns, andra fågelarter avsedda för slakt och värpning, avvanda smågrisar, slaktsvin och suggor (innehavare av godkännandet: Huvepharma AD) (EUT L 35, 8.2.2012, s. 6).

(3)  EFSA Journal, vol. 15(2017):4, artikelnr 4763.

---

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/47

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2275

av den 8 december 2017

om godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) som fodertillsats för slaktkycklingar (innehavare av godkännandet: Centro Sperimentale del Latte)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)	En ansökan om godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)	Ansökan gäller godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) som fodertillsats för slaktkycklingar i kategorin ”zootekniska tillsatser”.

(4)	Preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) i kategorin ”zootekniska tillsatser” godkändes för tio år som fodertillsats för värphöns genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/38 (2).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 21 mars 2017 (3) att preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den konstaterade också att endast två av tre bedömda studier angav att tillsatsen kan förbättra viktökningen/den slutliga vikten. Två andra studier uteslöts på grund av ovanligt hög dödlighet och låg tillväxt hos fåglarna. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)	Dessa belägg bedömdes emellertid vara tillräckliga tecken på en förbättring av de zootekniska parametrarna vad beträffar viktökning. Därmed ansågs de uppgifter som lämnats in uppfylla villkoren för att styrka tillsatsens effekt hos slaktkycklingar.

(7)	Bedömningen av preparatet av Lactobacillus acidophilus (CECT 4529) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”medel som stabiliserar tarmfloran” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/38 av den 13 januari 2015 om godkännande av ett preparat av Lactobacillus acidophilus CECT 4529 som fodertillsats för värphöns och om ändring av förordning (EG) nr 1520/2007 (innehavare av godkännandet: Centro Sperimentale del Latte) (EUT L 8, 14.1.2015, s. 4)

(3)  EFSA Journal, vol. 15(2017):4, artikelnr 4762.

---

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/50

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2276

av den 8 december 2017

om godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för suggor (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)	En ansökan om godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)	Ansökan gäller godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för suggor med syfte att inverka positivt på smågrisar i kategorin ”zootekniska tillsatser”.

(4)

Preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) i kategorin ”zootekniska tillsatser” godkändes för tio år som fodertillsats för slaktkycklingar genom kommissionens förordning (EU) nr 107/2010 (2), för kycklingar för uppfödning till värphöns, slaktankor, vaktlar, fasaner, rapphöns, pärlhöns, duvor, slaktgäss och strutsar genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 885/2011 (3), för avvanda smågrisar och andra avvanda djur av svinfamiljen än Sus scrofa domesticus genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 306/2013 (4), för slaktkalkoner och kalkoner som föds upp för avel genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 787/2013 (5) och för värphöns och mindre fjäderfäarter avsedda för värpning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1020 (6).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 16 maj 2017 (7) att preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra tillväxten hos smågrisar från födseln till avvänjningen om den läggs till fodret för suggor från tre veckor före nedkomsten till dess att smågrisarna avvänjs. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)	Bedömningen av preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”medel som stabiliserar tarmfloran” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 107/2010 av den 8 februari 2010 om godkännande av Bacillus subtilis ATCC PTA-6737 som fodertillsats för slaktkycklingar (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 36, 9.2.2010, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 885/2011 av den 5 september 2011 om godkännande av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för kycklingar för uppfödning till värphöns, slaktankor, vaktlar, fasaner, rapphöns, pärlhöns, duvor, slaktgäss och strutsar (innehavare av tillståndet Kemin Europa NV) (EUT L 229, 6.9.2011, s. 3).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 306/2013 av den 2 april 2013 om godkännande av ett preparat av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) för avvanda smågrisar och andra avvanda djur av svinfamiljen än Sus scrofa domesticus (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 91, 3.4.2013, s. 5).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 787/2013 av den 16 augusti 2013 om godkännande av ett preparat av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för slaktkalkoner och kalkoner som föds upp för avel (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 220, 17.8.2013, s. 15).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1020 av den 29 juni 2015 om godkännande av preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för värphöns och mindre fjäderfäarter avsedda för värpning (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 163, 30.6.2015, s. 22)

(7)  EFSA Journal, vol. 17(2017):5, artikelnr 4855.

---

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/53

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/2277

av den 8 december 2017

om fastställande av att ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 inte är lämpligt för import av bananer med ursprung i Peru

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan (1), särskilt artikel 15.2, och

av följande skäl:

(1)	En stabiliseringsmekanism för bananer infördes genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan, vilket för Perus del tillämpas provisoriskt från och med den 1 mars 2013.

(2)

Enligt denna stabiliseringsmekanism, genomförd genom förordning (EU) nr 19/2013, kan kommissionen när importen av färska bananer (nummer 0803 00 19 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur av den 1 januari 2012) från ett av de berörda länderna har överskridit en fastställd tröskelvolym, i enlighet med det brådskande förfarande som avses i artikel 14.4 i förordning (EU) nr 19/2013 anta en genomförandeakt genom vilken den antingen tillfälligt upphäver den förmånstull som tillämpas på importen av färska bananer från det berörda landet eller beslutar att ett sådant upphävande inte är lämpligt.

(3)	Importen till unionen av färska bananer med ursprung i Peru överskred den 16 oktober 2017 den tröskelvolym på 93 750 ton som fastställts genom avtalet.

(4)

I enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) nr 19/2013 beaktade kommissionen den berörda importens inverkan på situationen på unionsmarknaden för bananer när den fattade beslut om huruvida förmånstullen tillfälligt bör upphävas. Kommissionen undersökte den berörda importens inverkan på prisnivån i unionen, utvecklingen av importen från andra källor samt den övergripande stabiliteten på unionsmarknaden för färska bananer.

(5)	Importen av färska bananer från Peru utgjorde endast 2,7 % av den import till unionen av färska bananer som omfattas av stabiliseringsmekanismen för bananer när importen överskred tröskelvolymen för 2017. Dessutom svarar Peru endast för 2,25 % av den totala importen av färska bananer till unionen.

(6)

Importen från de stora exportländer med vilka unionen också har frihandelsavtal, bland annat Colombia, Ecuador och Costa Rica, uppgick till 58,7 %, 61,4 % och 60,4 % av respektive lands tröskelvolym. De ”outnyttjade” volymerna inom ramen för stabiliseringsmekanismen (ungefär 2,3 miljoner ton) överskrider väsentligt den totala importen från Peru till dags dato (93 800 ton).

(7)

Vad beträffar priserna innebar importen av bananer från Peru inte att importpriserna på bananer från alla länder pressades ned. Importpriset på bananer från Peru uppgick under de första 8 månaderna 2017 till i genomsnitt 732 euro/ton och låg därmed över det (vägda) genomsnittliga importpriset på bananer från alla länder (ca 720 euro/ton). Det senare priset följer dessutom den årliga trenden och har varit relativt stabilt.

(8)

Vid en efterföljande utvärdering av denna imports inverkan på grossistpriserna vid tidpunkten för Perus överskridande av tröskelvolymen står det klart att det vägda genomsnittliga grossistpriset för bananer (från alla länder) i unionen i september 2017 (861 euro/ton) visserligen var 9,5 % lägre än i september 2016 (952 euro/ton), men att grossistpriset för i EU producerade bananer legat relativt stabilt (910 euro/ton i september 2017 jämfört med 915 euro/ton i september 2016).

(9)

Det finns i detta skede således varken några tecken på att stabiliteten på unionsmarknaden har påverkats negativt av den import av färska bananer från Peru som överskrider den fastställda årliga tröskelimportvolymen, eller på att detta har haft någon större inverkan på unionsproducenternas situation.

(10)	Det finns inga tecken på att det föreligger ett hot om allvarlig försämring, eller en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i unionens yttersta randområden i oktober 2017.

(11)	Därför förefaller det inte vara lämpligt med ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Peru i detta skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av färska bananer som klassificeras enligt nummer 0803 00 19 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur och har sitt ursprung i Peru är inte lämpligt.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 17, 19.1.2013, s. 1.

---

9.12.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/55

---

Rättelse till kommissionens förordning (EU) 2017/2228 av den 4 december 2017 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009/EG om kosmetiska produkter

( Europeiska unionens officiella tidning L 319 av den 5 december 2017 )

Sidan 4, bilagan, tabellen, kolumnen ”a Referensnummer”

I stället för:

ska det stå:

Sidan 5, bilagan, tabellen, kolumnen ”a Referensnummer”

I stället för:

ska det stå:

---