Da var Bygg21 strategiene ute...

...nå må vi bare sørge for at de blir CHECKD

http://dibk.no/no/Om_oss/Arkiv/Nyhetsarkiv/vil-mote-de-som-gjor-ord-til-handling/

Jeg er virkelig tilhenger av Bygg21 og mener arbeidet de gjør er viktig og riktig.

Spørsmålet jeg stiller meg etter å ha lest den nye strategien er allikevel:

"er de ambisiøse og innovative nok, eller er det litt for mye full gass med håndbrekket på?"

For det første så tror jeg ikke forsiktighetsprinsippet bør gjelde i en slik strategi.

Jeg vil bruke flere utdrag fra svenske forskningsrapport til å understreke noen av mine tanker og meninger. Linken til rapportene er vedlagt.

Ny byggstrategi kan redusere byggekostnadene med opptil 20 prosent

Her tror jeg potensialet er langt større, noe også rapportene fra Sverige antyder.
Men la oss legge listen på "1 meter", så kan vi heve den når vi har kommet over og fått trigget konkurranseånden...

Alle skal dele erfaringer, og hjelpe hverandre opp og frem, sier prosjektleder for Bygg21, Sverre Tiltnes.

Tror vi Skanska helt uten videre vil dele sine erfaringer med PEAB, eller at AF vil offentliggjøre sine prosesser for at Veidekke skal bli bedre...
Jeg tviler!

Strategien peker på behov for satsing på anvendelse av ny teknologi, innovasjon, standardisering avløsninger, demonstrasjonsprosjekter, verdiskapende samspill, effektive prosesser og organisatorisk læring.

Supert! Jeg vil veldig gjerne vise hva vår erfaring fra bransjen tilsier. Vi har etter å ha sett på byggebransjen igjennom "dataøyne" laget et verktøy vi mener bedrer kontrollen og reduserer kostnadene betraktelig. Samtaler med, og tester hos pilotkunder har tatt oss enda et hakk videre.

CHECKD har teknologi som kan brukes av "alle" fra dag én, og vi er nå i dialog med flere skoler om gratis bruk for elever. De skal ha effektive og enkle verktøy med seg fra dag én!

BYGG 21 skriver...

"Det finnes ingen klare tall på hvor store kostnader bransjen pådrar seg selv og andre på grunn av feil. Men grove spekulasjoner sier at kostnaden ligger på mellom 15 og 50 millioner kroner hver arbeidsdag"

De svenske rapportene antyder 35%, og da er vi LANGT over dette beløpet. Det er omtrent hva som kastes bort i timen...

Hvorfor ikke se på tall fra STORE undersøkelser i vårt naboland?

Byggeindustrien der er dobbelt så stor som i Norge, noe som også burde tilsi at de har mer erfaring enn oss. Ikke sant?

FoU Väst - Slöseri i byggprojekt (FoU Väst, 2005)

- http://www.cmb-chalmers.se/publikationer/sloseri_byggprojekt.pdf

"Kartläggningen visar att slöseriet är i storleksordningen 30-35% av projektets

produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer..."

Er vi så mye bedre enn svenskene? Jeg tror hovedgrunnen til at vi har lavere tall er at entreprenørene ikke tør se hvor ille det faktisk står til, dessuten dekkes jo alle kostnader av sluttkunden til slutt allikevel.

Det er ingen "papirundersøkelse" svenskene gjorde.

"I studien följdes sju husbyggnadsprojekt under vardera ca sex månader. I vart och ett av

projekten befann sig en observatör på heltid på byggarbetsplatsen. "

“Vi finner ytterligare stöd för det förslaget i flera av våra kartläggningar där vi ser att det värdeökande arbetet är betydligt mindre än hälften av utfört arbete.”

Svenskene er også først “litt” forsiktige med ser er feil og mangler, men følger raskt opp med å si at det “lave” tallet skyldes fradrag av endringer, tilleggsarbeid, befaringsanmerkninger, tyveri OG ulykker…

Registreringen av synliga felkostnader och en aktuell bedömning av dolda felkostnader visar att felkostnaderna under produktionen, exclusive kostnader för ändringar och tilläggsarbeten, olycksfall, besiktningsanmärkningar och stölder, ligger i storleksordningen 6-11% av byggkostnaden.

Når de så ser på alt samlet blir tallene langt mer interessante og slett ikke mindre skremmende.

I vårt exempel var 33,4% av arbetstiden rent slöseri. Här ingår omarbete, väntan, outnyttjad tid och avbrott. Det direkt värdeökande arbetet som utförs av byggnadsarbetarna är 16,4%!

Så hva skyldes dette?

Flere påpeker at vi må PLANLEGGE mer, så blir at så mye bedre. Jeg er helt enig i at riktig prosjektering er viktig, og her BIM være et meget viktig verktøy i tiden som kommer.

Men jeg tror at grunnen til at prosjekteringen gjøres fra grunnen hver gang, og at erfaring fra tidligere prosjekter I veldig liten grad kommer tilbake fra byggeplassen til prosjektkontoret. Erfaringen, rapportene og tilbakemeldingene finnes jo en masse permer som ingen gidder lese.

Prosjektet er jo avsluttet, kunden har akseptert og betalt. La oss nå fokusere på neste prosjekt og gjøre det enda bedre (helt fra grunnen av…)

En platschef förklarade att ”det blev 15 pärmar med egenkontroller (inklusive fukt). Men jag går sällan tillbaka till pärmarna”.

Allerede brukes for mye tid til møter som ikke er planlagte, ikke har en klar agenda, inkluderer flere personer som ikke er nødvendige, osv. I følge den svenske FoU rapporten er følgende tilfelle

“hela 33% till möten som inte var planerade”

Følgende utsagn fra den samme rapporten vet jeg av erfaring passer like bra i norske prosjekter.

”Det finns ingen som är så ensam som den som kommer i tid till byggmöten”,

förklarade en aktör.

Mye verdifull tid går med til at 8-10 selskaper regner på den samme jobben, ofte på bakgrunn av “preliminære” tegninger og en “copy & paste” beskrivelse. Dette fordi prosjekterende tar en snarvei, sparer penger (for seg, ikke for byggherre og sluttbruker) og lar underentreprenørene og leverandørene stå for prosjekteringen. Så skal de sammenlikne og “vekte” alle de innkommende tilbudene, og det blir virkelig som å sammenlikne epler og pærer. Man ender opp med at “man antar tilbudene er like” og ser på prisen som det som skiller…

Er det noe i disse svenske utsagnene?

”Anbudsräkning i det första steget är bara en massa jobb för oss som inte ger något

tillbaka. Det är irriterande att vi måste vara med bara för att få jobb i framtiden.”

”Entreprenören bör bara kontakta oss när de vill anlita oss och inte blanda in oss i

anbudsprocessen.”

”Den som skickade ut AF-delen till oss har inte rensat bort något av det som inte berör

oss, men ändå måste vi läsa igenom allt för att inte missa något. Ett vanligt exempel är att

ett anbud på 80 sidor bara innehåller fem sidor som berör oss”.

Om og om igjen blir det sagt i kommentarer på Bygg 21 sine innlegg og reportasjer i diverse byggmagasiner at det er planlegging som er nøkkelen. Er dette fordi de som leser artiklene er de som sitter inne på kontoret og gjør planleggingen? Er det for å sikre seg selv mer arbeid? Disse rådene samsvarer med det som kom frem i den svenske undersøkelsen.

Vi analyserade 204 artiklar publicerade under 2003 i tre vetenskapliga tidskrifter....

...Det var alltså fyra gånger vanligare att forskarna gav rekommendationer som

utökar stödprocesser än förenklar administration.

Fokus er altså på å få plass støttefunksjoner (altså mer ressurser) istedenfor å foberde og forenkle administrasjonen.

Som sagt så kommer tallene og kommentarene jeg viser til resultat av en mengde større undersøkelser i Sverige, jeg har ikke klart å finne tilsvarende rapporter fra Norge. Det eneste vi har å støtte oss til er en undersøkelse fra SINTEF fra 1994, og også den har SINTEF i senere tid uttrykt at man må se på med forbehold. Flere personer i ledende stillinger i byggebransjen i Norge har sagt at de ikke ta de samme forbeholdene. Tross nye verktøy har effektiviteten i byggebransjen gått ned og kostnadene opp (langt mer enn KPI)

Datainsamlingen har skett genom direkta observationer, intervjuer, gruppdiskussioner och studier av projektdokumentation.

Kartläggningen visar att slöseriet är omfattande – åtminstone i storleksordningen 30-35% av projektens produktionskostnad

Att reducera slöseri handlar om att frigöra tid och resurser genom att arbeta smartare -

inte nödvändigtvis snabbare – och att förenkla processer.

Med den bakgrunden föreslår vi att byggsektorn antar en gemensam

vision om att på sikt halvera (!) produktionskostnaden. Vi finner ytterligare stöd för det

förslaget i flera av våra kartläggningar där vi ser att det värdeökande arbetet är betydligt

mindre än hälften av det möjliga arbetet. Ett realistiskt långsiktigt mål är en reduktion

med 1/3 av produktionskostnaden med nuvarande arbetssätt.

Rekommendationer – behov av förändrat synsätt

Vår andra rekommendation är därför attskapa sådan insikt och sådant engagemang hos alla medarbetare, tjänstemän såväl som yrkesarbetare, att de successivt verkar för att eliminera det vardagliga slöseriet i de egna arbetsprocessern.

Fokusera på tillverkningen

50-70% av ressursene forbrukes hos underleverandørene

15-30% hos byggentreprenørene

4-6% i prosjekteringen

2-3% i byggherre org.

Det er lett å se hvor vi har mest å spare ved å forbedre noen %, men også ganske klart at prosjekteringen kanskje bør få en litt større del (ihvertfall om vi effektivt kan dele med de i felt)

Flest resurser förbrukas i tillverkningen, dels vid fabrik och dels på byggplats. Vår tredje rekommendation är därför att särskilt fokusera på att eliminera slöseriet där.

Næringen må bli flinkere til å skape attraktive arbeidsplasser som rekrutterer flere dyktige medarbeidere, sier Tiltnes.

Dersom bygg og håndverksfag skal bli et interessant fag for ungdom, så må vi møte dem der de er og ikke kreve at de skal komme (tilbake) dit byggebransjen er...

Waste in construction projects (Chalmer univeristet, 2007)

- http://www.cmb-chalmers.se/publikationer/waste_construction.pdf

og her finnes en masse til...:-)

Det er sikker mye jeg har glemt og enda mer folk ikke er enige i...

Men nå er strategiene til Bygg21 ute, og vi skal jobbe sammen om å oppnå dem.
For EN ting er sikkert. Det gjøres for mye feil, og sløses for mye.

PS!
Ta gjerne kontakt for en diskusjon