Nationellt kunskapscentrum om Kina

Under 2024 aviserade Kina flera reformer för att stärka internationella samarbeten inom forskning och högre utbildning. Kina vill locka fler utländska forskare, underlätta gemensamma utbildningsprogram och minska byråkratiska hinder. Xi Jinping har beskrivit internationalisering som avgörande för att möta globala utmaningar, men samtidigt pekar kritiker på ökande restriktioner och en politiserad akademisk miljö. Hur ska dessa till synes motsägelsefulla processer förstås? Och vad betyder det för svenska lärosäten och forskare som vill samarbeta med Kina?  Läs NKK:s nya analys av Miriam Tardell: Mot ökad internationalisering av kinesisk forskning: Drivkrafter och begränsningar!  👇

Enligt WSJ är ett ledande spår i utredningen kring de misstänkta kabelsabotagen i Östersjön att rysk underrättelsetjänst på något sätt lyckats förmå kaptenen på det kinesiska fartyget att förstöra kablarna. Det är fortfarande mycket vi inte känner till om vad som hänt och det går i nuläget inte att utesluta alternativa förklaringar och förövare. Nedan följer några snabba reflektioner kring de pågående utredningarna av de förstörda kablarna – dels den svenska utredningen och förundersökningen, dels den kinesiska utredningen: Det är rimligt att anta att Kina har stora möjligheter att påverka resultaten av dessa utredningar. Kina har så klart full kontroll över sin egen utredning och kan dessutom begränsa tillgången till viktig information som kan vara avgörande för den svenska utredningen. Vilket utfall av dessa utredningar skulle då vara mest fördelaktigt för Kina? Är det att det rör sig om en olycka, eller att det var en rysk aktion där Ryssland ges hela skulden och Kina som stat inte tilldelas något ansvar? Spelar det någon roll? Även en utredning som pekar ut Ryssland som ensam ansvarig skulle kunna vara problematisk för Kina. Om det framstår som att Ryssland mutade eller på annat sätt förmådde kaptenen att utföra sabotage, skulle det skapa bilden att kinesiska rederier kan manipuleras och utnyttjas av Ryssland (detta gäller kanske framförallt den här typen av små, obskyra bolag). Detta skulle kunna leda till att kinesiska rederier i vårt närområde ses som potentiella hot och verktyg för rysk hybridkrigsföring på ett helt annat sätt än idag. Dessutom bör man nog inte underskatta vikten av att ”rädda ansiktet.” En olycka är förvisso pinsam, men det skulle sannolikt vara ännu mer pinsamt om det framstod som att ett kinesiskt fartyg kunnat manipuleras eller mutas för att utföra sabotage och därmed orsaka en diplomatisk kris. En förklaring som ger Ryssland skulden skulle också synliggöra friktion mellan Ryssland och Kina inför omvärlden. Därför skulle det nog vara enklare för Kina om det utåt sett presenterades som en olycka och så kan Kina lösa detta med ryssarna privat sedan. Vad de respektive utredningarna kommer fram till återstår att se. Det är ju mycket möjligt att de olika utredningarna drar olika slutsatser. Men oavsett hur det ligger till och vad som presenteras borde det alltså vara fördelaktigt för Kina om det utåt sett framstår som en olycka. The Swedish Institute of International Affairs (UI) Swedish National China Centre https://lnkd.in/d7vHfVqw

Kina genomgår en utrensning av högt uppsatta tjänstemän, där anklagelser om korruption sträcker sig ända till Centrala militärkommissionen. De senaste avsättningarna av framträdande personer som Li Shangfu och Miao Hua, speglar Xi Jinpings ambition att stärka kontrollen och säkerställa lojalitet. Den sekretess som omger dessa fall väcker dock frågor. Men vilka slutsatser kan egentligen dras utifrån den begränsade informationen och vilka konsekvenser kan detta få för Kinas framtid? Läs om Xi:s militära utrensning i NKK:s senaste analys “What’s going on inside Xi Jinping’s military purge?” av Patrik Stig Andersson 👇

Förra veckan ordnade NKK ett rundabordssamtal om hur svenska företag hanterar ökade geopolitiska spänningar. Josefin Videnord från Tillväxtanalys presenterade en ny studie baserad på mikrodata om hur svenska företag har anpassat sina inköps- och logistikstrategier gentemot Kina under perioden 2017–2023. En rapport från Tillväxtanalys i ämnet är planerad för publicering i början av 2025. Studien belyser vikten av diversifiering, effektiv lagerhållning och andra strategier för att hantera störningar i leveranskedjor. Asa Malmstrom Rognes, chef för UI:s Asienprogram, kommenterade presentationen och NKK:s Helena Löfgren modererade samtalet.  The Swedish Institute of International Affairs (UI)

De kinesiska elbilarstillverkarnas globala frammarsch accelererar och märken som BYD och XPeng börjar ta plats även på den europeiska marknaden. Samtidigt har de politiska spänningarna mellan Kina och väst ökat. I denna Commentary diskuteras några säkerhetsaspekter med uppkopplade fordon och vilka risker de kinesiska bilarna skulle kunna innebära för Sverige och EU. Läs NKK:s senaste publikation av Alexis von Sydow! The Swedish Institute of International Affairs (UI)

För drygt ett år sedan blev Kina först i världen med att ge upphovsrättsligt skydd till en bild skapad med hjälp av AI. Domen väckte stor uppmärksamhet och lyfte frågor om hur den snabba tekniska utvecklingen inom AI och kreativitet ska förstås i relation till ett rättsområde som inte är anpassat för denna typ av innovation. I Nationellt kunskapscentrum om Kinas senaste kortanalys belyser Hanna Carlsson: ▪️ Vad som låg bakom domens utgång ▪️ Hur rättsläget kan tolkas och tänkas utvecklas framöver Läs mer om detta spännande rättsområde och få en inblick i Kinas politik och rättsbildning kring AI. 👇

Mysteriet tätnar efter misstankar om att det kinesiskflaggade fartyget Yi Peng 3 medvetet har saboterat undervattenskablar i Östersjön. Bedriver den kinesiska regimen hybridkrigföring i Sveriges närområde på uppdrag av Ryssland? Eller är det egentligen en rysk operation där Ryssland har hyrt fartyg och besättning? Oavsett hur det ligger till väcker händelsen frågor om vilken beredskap regionens länder bör ha för liknande händelser. Idag analyserar NKK:s Patrik Stig Andersson kabelsabotaget i Östersjön. Läs hela analysen i Utrikesmagasinet!

Lyssna på NKK:s Perry Johansson Vig i Folk och Försvar-podden!

På COP 29:s sista dag släpper vi passande nog ett avsnitt om ett av de länder med störst klimatpåverkan, nämligen Kina! Lyssna på avsnittet här eller där poddar finns: https://lnkd.in/dmAugUxi Kan man vara stormakt och utvecklingsland på samma gång? Kan man ha världens största utsläpp av växthusgaser och samtidigt vara ledande inom grön omställning? I debatten om Kinas klimatpolitik hamnar vi lätt i två läger, vissa säger att Kina är den stora boven och andra menar att Kina har nyckeln till en grön framtid. Var ligger egentligen sanningen? Deltar gör Lisa Zhang / 张莉莎, Nationellt kunskapscentrum om Kina och Karl Hallding, Vinnova i samtalet som leds av Simon Jernberg.

The Economic Security Research Program at RCAST (Tokyos universitet) together with Nationellt kunskapscentrum om Kina and the Asia Programme at Utrikespolitiska institutet is hosting a symposium titled “Japan-Sweden Relationship in a Shifting Era: Exploring Common Interests and Opportunities Following the 2024 Elections”. The symposium brings together Swedish and Japanese experts on security and economic issues to discuss: (1) How Sweden and Japan perceives the impact of various elections that have taken place in 2024 and the increasing coordination between China and Russia; (2) How Sweden and Japan are responding to the rise of China; and (3) Comparative approaches towards de-risking between Europe and Japan. Register for the event (in Tokyo) here: https://lnkd.in/dJAqg6aD