Naturvårdsverket

Naturvårdsverket skickade nyligen en så kallad framställan till regeringen om att införa nödåtgärder mot den nya invasiva främmande arten, plattmasken Obama nungara. Plattmasken är rovlevande och äter våra inhemska daggmaskar och sniglar vilket kan utgöra ett hot mot biologisk mångfald och potentiellt ha stor negativ påverkan på all odling. Sverige behöver stoppa fortsatt spridning. Regeringen har nu beslutat om nödåtgärder. https://lnkd.in/dmtJzzE6 Vi kan väl nörda ner oss i den här masken så att det blir lättare att förstå hur en liten mask kan påverka ekosystem och biologisk mångfald? Arten Obama nungara är generalistpredator på jordlevande fauna som daggmaskar, plattmaskar, insekter, sniglar och snäckor. Den är hermafrodit, vilket innebär att en enda individ kan ge upphov till en helt ny population. I Frankrike är den etablerad i hela landet utom i Alperna och andra bergsområden. I en trädgård kan det finnas över tusen individer. Arten har sedan 2020 spridit sig till Tyskland, där den nu påvisats i flera delstater. Eftersom den livnär sig på daggmaskar och övrig jordfauna har den starkt negativ påverkan på näringsomsättning och luftning av jorden, vilket ger försämrade förutsättningar för odling och i förlängningen påverkar det den biologiska mångfalden. Men vad har Obama med det här att göra? Namnet Obama betyder lövdjur på Tupi-språket, som talades av tupifolket, ett urfolk i Sydamerika. Arten Obama nungara kommer ursprungligen från Sydamerika och är införd med plantmaterial till EU. Plattmasken ska enligt riskbedömningen inte klara kallare än cirka -4°C, men det är ingen garanti att vintervädret löser problemet. I början på november hittade Länsstyrelsen Skåne några exemplar av plattmasken dels i en plantering i Malmö och på ett antal plantskolor. Länsstyrelsen arbetar sedan dess intensivt med att spåra och begränsa spridning. Spårningen tyder på att införseln har skett genom en grossist från Tyskland men maskarna kommer med växter från ett stort antal underleverantörer över hela Europa. Under tiden har ett ytterligare fynd gjorts i Västra Götaland som inte ännu är bekräftat. Vill du läsa på ännu mer? https://lnkd.in/djthe3FS Foto: Piter Kehoma Boll (Piterkeo) - CC BY-SA 4.0

Sverige och Nordmakedonien har skrivit på en överenskommelse om ett nytt miljösamarbete, som innebär att Naturvårdsverket ska stötta Departementet för Miljö och Fysisk planering i arbetet med Nordmakedoniens EU-tillnärmning.   Projektet ska pågå i tre år och fokusera på stärkt kapacitetsutveckling inom miljöområdet. Biologisk mångfald är en särskilt prioriterad fråga och mer specifikt bevarandet av såväl jordbruksområden med höga naturvärden som våtmarker.   Samarbetsavtalet undertecknades av Nordmakedoniens Vice premiärminister Izet Mexhiti och Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ohlman, och bevittnades på plats i Skopje av Ami Larsson Jain, Sveriges ambassadör till Nordmakedonien. Foto: Jessica Henecke-Dahl

Den 21 november arrangerades konferensen "Från köp och släng till hållbara cirkulära affärsmodeller och konkurrenskraft" av Naturvårdsverket i samarbete med Avfall Sverige och Delegationen för Cirkulär Ekonomi för cirkulär ekonomi. Många goda exempel inspirerade med sina erfarenheter. Den nya avfallsplanen Avfall i ett cirkulärt samhälle https://lnkd.in/ghE6vWuW och det nya avfallsförebyggande programmet Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före! https://lnkd.in/gV5T-9Fy presenterades. Nu finns inspelningen av konferensen att titta på: https://lnkd.in/dAk4CjdA

Välkommen till vår lansering av framtidsbilder Hur ser det ut i framtiden, när vi har en hållbar plastanvändning? Och hur kommer vi dit? Den nationella plastsamordningen och Naturvårdsverket har tillsammans med Make Your Mark tagit fram en framtidsbild på hur det kan se ut när plastanvändningen är hållbar. Framtidsbilden är uppdelad i fem olika delar. På det här helt digitala seminariet presenterar vi framtidsbilden, de fem filmerna och framför allt diskuterar vi med representanter för de fem områdena om hur vi ska komma dit tillsammans.   Bilderna är finansierade av Nordiska ministerrådet.    Välkommen! /Naturvårdsverket

Välkommen på Plastbubbel 2025! 5 februari, kl. 09.00-16.30. Hos Naturvårdsverket i Stockholm eller på Youtube. Det är en årlig tradition, att vi inleder året med att prata hållbar plastanvändning. Så även 2025. Anmäl er till den nationella plastsamordningen, eller till evenemanget, så får ni utskick med mer information om programmet.

World Soil Day 5 december finns till för att uppmärksamma vikten av frisk mark med hållbar markanvändning. Frisk mark behövs för att säkerställa livsmedelssäkerhet, bevara biologisk mångfald och bekämpa klimatförändringar. EU:s markdirektiv, som nu är inne i sista fasen av EU-förhandlingarna, spelar en viktig roll i detta arbete. Man kan bidra till att främja markhälsan på olika sätt, såväl i stor skala som hemma i rabatten. Tillsammans kan vi arbeta för en framtid där våra jordar förblir friska och produktiva för kommande generationer. 🌍🌱 På vår webbplats kan du läsa mer om EU:s markdirektiv och hur det kan påverka Sverige: https://lnkd.in/d3e2Tard Foto: AS Photography/Pexels

Några fakta under black week Globala genomsnittsutsläppen bör vara högst 1 ton per person år 2050. I Sverige ligger vi på 8 ton per person. Vår konsumtion av varor och tjänster utgör en viktig bas i samhället. Samtidigt finns baksidor, som ökad miljö- och klimatpåverkan och ökade avfallsmängder. Så gott som all miljöpåverkan kan i slutändan kopplas till någon form av konsumtion. 90 % av förlusten av biologisk mångfald globalt beror på utvinning och bearbetning av naturresurser. Användningen av naturresurser har ökat nära fyra gånger under de senaste 50 åren. Och det fortsätter att öka. Även i Sverige utvinns varje år stora mängder naturresurser från den svenska naturen. Resurser som antingen används inom landet eller går på export. Sverige importerar även stora mängder material och varor varje år. År 2022 konsumerades totalt 258 miljoner ton material i Sverige, vilket innebär att materialkonsumtionen ökat med runt 25 procent sedan år 2010. Utslaget per person så motsvarar materialkonsumtionen ca 24,6 ton per person och år, vilket är 11 ton mer än EU-genomsnittet (2022). Läs mer om hållbar konsumtion och produktion https://lnkd.in/d8DTzuxf Foto: Ola Jennersten

Idag publicerar Naturvårdsverket Sveriges statistik om återvinning av förpackningar under 2023. Siffrorna visar att Sverige fortfarande missar att återvinna förpackningar i tillräckligt hög grad för att nå återvinningsmålen. I Sverige använde vi över en miljon ton förpackningar till våra varor och transporter under 2023. Förpackningar gjorda av papp, kartong och wellpapp användes mest följt av plastförpackningar. Du hittar mer information och hela statistiken här: https://lnkd.in/dcU5R68B

Hur mår våra havsbottnar? Våra havsbottnar är också en del av naturen – även om vi sällan ser dem. Vi påverkar dem på olika sätt, till exempel genom muddring, fartygstrafik och bottentrålning. En typ av påverkan kan förstärka effekten av en annan, men vi vet för lite om i vilken utsträckning de samverkar. Forskarna i Carambha-projektet har därför testat och utvecklat metoder för bedömning av havsbottnens status. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov. Läs mer om forskningsprojektet: https://lnkd.in/dh2S3ncE Foto: Antonia Nyström Sandman, Jerker Norlander/IBL TT, DomainPublicPictures (Pixabay), Mattias Sköld

Visste du att om vi fördubblar livslängden på ett plagg så minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. Textilproduktionen kräver mycket resurser. Mycket material, energi, kemikalier och vatten används (eller förbrukas?) för att framställa både fiber, garn, tyg och den färdiga produkten. Den svenska textilkonsumtionen orsakar utsläpp av växthusgaser på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter, varje år. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil. Du som konsument kan göra skillnad – små medvetna val i vardagen bidrar till en mer hållbar planet. #EWWR2024