Region Östergötland

Förra året gick sjuksköterskorna Elisabeth Rosenlund och Rebecka Wihlstrand en utbildning för att stärka sina roller som omvårdnadsledare. Nu använder de kunskaperna i vardagen. – Mina förväntningar var att få nya tankar och perspektiv och det fick jag, säger Elisabeth Rosenlund, specialistsjuksköterska på medicinkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Förra hösten gick hon utbildningen Stärka sjuksköterskans roll som omvårdnadsledare. Utbildningen, som finns i Region Östergötland sedan våren 2023, vänder sig till sjuksköterskor i dygnet runt-vården som uppnått nivån kompetent/erfaren i den kliniska karriärstegen. Områden som tas upp under utbildningen är bland annat förmågor för ett effektivt ledarskap, kommunikation, psykologisk trygghet och situationsanpassat ledarskap. Utbildningen består av två heldagsseminarier och ett reflektionspass. – Man ska ha jobbat några år så man känner till verksamheten och kan dela med sig av egna arbetslivserfarenheter, säger Sara Eklöv, sjuksköterska och en av fyra kursledare. Gruppdiskussioner och teoripass varvas i utbildningen som cirka 160 sjuksköterskor hittills gått. En utvärdering har nu sammanställts och visar ett positivt resultat. – Konceptet är väldigt uppskattat. Många tycker det är bra att få diskutera mycket, säger Kia Bjälfve, sjuksköterska och kursledare. Bild: Elisabeth Rosenlund och Rebecka Wihlstrand, sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. #RegionÖstergötland #omvårdnadsledare #Vrinnevisjukhuset

Vrinnevisjukhuset i Norrköping har under flera års tid byggts ut och byggts om för att kunna möta både dagens och framtidens sjukvård. Ett modernt akutsjukhus med hög patientsäkerhet har skapats. Akutvården har samlats centralt, avdelningar och mottagningar har placerats nära varandra utifrån specialitet och vårdrummen har blivit enkelrum. Lokalplaneringen har utgått från patienternas, invånarnas och verksamheternas framtida behov. – Det är ett väldigt fint sjukhus vi har att förvalta nu. När man satsar på ett sjukhus handlar det om satsa på helheten; innehåll, medarbetare och byggnader, säger Jessica Frisk, vårddirektör i Region Östergötland. Byggprojektet, Vision 2020, har nu avslutats. De som arbetat i projektet, medarbetare, chefer och förtroendevalda samlades för att uppmärksamma det genom en tillbakablick av projektgruppen och en utställning om projektet som inleddes med ett första spadtag 2014. Även om byggprojektet nu avslutats fortskrider byggandet för framtidens sjukvård. – Det här är bara början på nästa epok. Vården och sjukhuset kommer ständigt att utvecklas. För att hänga med i framtiden och utvecklingen måste vi bland annat fortsätta bygga, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M). Bilder från firandet av att byggprojektet Vision 2020 avslutats: 1) Vårddirektör Jessica Frisk tillsammans med Kerstin Jonsson som varit projektledare verksamhet för Vision 2020. 2) Projektledare Kerstin Jonsson och regionstyrelsens ordförande Marie Morell. 3) Helen Jacobson och Margaretha Appelqvist, diabetessjuksköterskor på medicinkliniken, var med när flytten gick till det nybyggda Vrinnevisjukhuset 1988. #RegionÖstergötland #Vrinnevisjukhuset

Samarbetet mellan akademi och universitetssjukvård är viktigt för att utveckla Sveriges medicinska och hälsovetenskapliga forskning, utbildning och vård. Ett forum för det är InFuturum, som i år arrangerades i Umeå. Region Östergötland deltog bland annat genom Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör, som medverkade i en panel om framtidens universitetssjukvård. InFuturum är ett årligt dialogmöte med fokus på aktuella frågor inom akademi och hälso- och sjukvård. Eventet riktar sig till ledningar och nyckelpersoner vid Sveriges medicinska fakulteter och universitetssjukhus. Syftet är att dela erfarenheter kring gemensamma frågor som forskning, utbildning, finansiering och ledarskap. – Att träffas för att dela erfarenheter, ta del av ny kunskap och diskutera hur samarbetet mellan universitetssjukhusen och de medicinska fakulteten kan utvecklas är betydelsefullt för oss alla, säger Ninnie Borendal Wodlin. Årets InFuturum hölls 21-22 november och arrangerades den här gången av Region Västerbotten och Umeå universitet. Temat för den första av två dagar var precisionsmedicin. Dagen avslutades med ett panelsamtal om organisation, styrning och samverkan med rubriken ”Regionala och lokala perspektiv på framtidens universitetssjukvård”. I panelen ingick företrädare för universitetssjukhus och akademi runt om i landet. – Under panelsamtalet fick vi tillfälle att lyfta de utmaningar vi alla står inför. exempelvis hur bassjukvård och högspecialiserad vård ska kunna erbjudas så jämlikt som möjligt med hög kvalitet för våra invånare, säger Ninnie Borendal Wodlin. – Centraliseringen av högspecialiserad vård syftar till att nå större patientnytta för dessa vårdområden, men ställer också krav på hur vi tar oss an den vård som då riskerar undanträngningseffekter framför allt på våra universitetssjukhus. Där ser vi att vi alla behöver arbeta mer i samverkan, både regionalt, sjukvårdsregionalt och nationellt. På bilden: paneldiskussioner under InFuturum 2024. På skärmen i bakgrunden (till vänster) syns Ninnie Borendal Wodlin. #RegionÖstergötland #UniversitetssjukhustiLinköping #Infuturum2024

Att hålla en stabil blodsockernivå och ett relativt lågt medelblodsocker (HbA1c) verkar kunna minska risken för nervskador vid diabetes typ 1. Det visar specialistläkaren Evangelia Baldimtsis avhandling från Linköpings universitet och Region Östergötland. Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom där en inflammation bryter ner de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. En av de vanligaste komplikationerna är nervskador, bland annat diabetisk perifer neuropati, som troligen orsakas av skador på små blodkärl runt nerverna. –    Neuropati i fötterna kan medföra svåra smärttillstånd, nedsatt känsel och kan leda till fotsår och svårbehandlade infektioner. Eftersom det saknas bot mot neuropati är det viktigt att patienterna tar hand om sin diabetessjukdom noga för att undvika skador och försämring, säger Evangelia Baldimtsi, som är specialistläkare i internmedicin på Medicinska och geriatriska akutkliniken, i Region Östergötland.    I sin avhandling identifierar hon några olika faktorer som ser ut att ha betydelse för om en patient utvecklar neuropati vid diabetes typ 1. Låggradig inflammation och en proteingrupp som kallas kemokiner verkar ha betydelse för uppkomsten av neuropati. Bristande blodsockerkontroll, höga nivåer av blodfetter och högt blodtryck verkar kunna bidra till försämringen av nervfunktionen, i kombination med att patienten har haft diabetes länge. Å andra sidan kan ett bra blodsockerläge förhindra uppkomsten av nervskador trots lång diabetesduration. Av 49 patienter som ingick i studien under en genomsnittlig uppföljningstid av 30 år utvecklande ingen patient neuropati om nivån av långtidsblodsocker låg under 62 mmol/mol. https://lnkd.in/dNA2QUYG #RegionÖstergötland #Liu

Deltagare från hela landet övade igår på Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Region Östergötland i den största katastrofmedicinska övningen i sitt slag. På uppdrag av Socialstyrelsen stod KMC värd för övningen där alla regioner tränade tillsammans med Socialstyrelsen på samverkan vid massiva skadelägen. KMC höll ihop planeringen och genomförandet av övningen. Katastrofmedicinskt centrum är ett nationellt kunskapscentrum med inriktning på traumatologi. Deltagarna tränade i olika rum utifrån simulerade scenarier. Samtidigt pågick övningen på Socialstyrelsen och i alla regioner. – Syftet är att öka och testa förmågan att leverera och ta emot stöd från andra regioner vid en masskadehändelse. Ett verktyg för masskadetriagering testas för att underlätta prioriteringen. Efter övningen följer ett stort arbete med att utvärdera resultatet, säger Carl-Oscar Jonson, utvärderingsledare i övningen på KMC. Simuleringsövningen innehöll sju skadeplatser efter två större explosioner som inträffade samtidigt runtom i Sverige. På Katastrofmedicinskt centrum övade prehospitala sjukvårdsledningar på att hantera situationen och samverka kring omhändertagandet av ett överväldigande antal traumapatienter. I Östergötland är samverkan mellan olika aktörer en styrka som tränas sedan länge på KMC. – Lärande utifrån denna övning skapar också möjligheter att kunna fortsätta öva i fler mindre sammanhang, säger Eva-Lena Zetterlund, som var Region Östergötlands sjukvårdsledare i regional särskild sjukvårdsledning under övningen. #RegionÖstergötland #KatastrofmedicinsktCentrum

Stort grattis till Johan Scheer, överläkare på ortopediska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US), som får Mogrenspriset i medicin 2024. Priset på 250 000 kronor motiveras med hans arbete för att utbilda läkare i de svåraste samtalen, som när den medicinska bedömningen går på tvärs med vad patienten själv vill. Johan Scheer får, enligt motiveringen från Mogrensstiftelsen, priset för sitt mångåriga arbete med att hjälpa dels patienter med svår smärta att kunna leva med den, dels läkare att våga stå för sin bedömning när ingen mer vård finns att ge. – När du har en förtvivlad patient, och är empatiskt lagd, kan det kännas lättare att gå patienten till mötes – beställa en extra röntgen, förnya sjukskrivningen eller ta fler prover. Men genom att göra så förstärker vi patientens känsla av att någonting är medicinskt fel, vilket kan göra att de får snurra resultatlöst i vårdapparaten. Det är inte ansvarsfullt, säger Johan Scheer i en kommentar i samband med utdelningen av priset. Johan Scheer, som är verksam som överläkare på ortopedkliniken på US, utbildar vid sidan av sitt kliniska arbete blivande och aktiva läkare i hur de kan möta patienter med kronisk smärta på ett empatiskt, ansvarstagande och tryggt sätt. Mogrenpriset i medicin, som är ett nationellt pris, delas ut årligen av Mogrensstiftelsen och går till en aktiv kliniker som lägger stor vikt vid empati och patientkontakt. Prissumman, 250 000 kronor, är personlig. Foto: Abraham Engelmark #RegionÖstergötland #UniversitetssjukhusetiLinköping #US

Linköping Comprehensive Cancer Center har anordnat en första patient- och närståendekväll på Universitetssjukhuset i Linköping. Det blev en engagerad dialog och kunskapsutbyte om cancervården när patienter, närstående, allmänhet och medarbetare från vården träffades kring föreläsningar och samtal. – Det betyder jättemycket att vi kan träffas och utbyta kunskap. Vi behöver få höra mer om vad patienterna upplever kopplat till sin sjukdom och behandling, för att vi ska kunna hjälpa och utveckla vården säger Anette Grahn, verksamhetschef vid cancer- och lungsjukvårdsenheten. Bergthor Bjönsson, överläkare, kirurgiska kliniken, talade om forskning som finns på cancerområdet, exempel på studier som patienter och närstående kan delta i och vad man kan tänka på. Han talade också om ett ökande intresse för patientmedverkan i studierna. Jonathan Westerling, 33 år (bilden) berättade i ett samtal med Anette Grahn (bilden) om hur det är att leva med cancer. Hans resa började en natt när han fick två stora epilepsianfall. På akuten upptäcktes en hjärntumör och det blev starten på en lång behandling. Jonathan opererades på neurokirurgen och fick senare protonstrålbehadling i Uppsala. – Det var viktigt för mig att ha min familj nära, vänner och goda samtal. Jag fick också hjälp av att skriva dagbok, säger Jonathan som senare skrev en bok om sina upplevelser. Anette Grahn frågar om han saknade något under behandlingstiden. –  Jag hade kunnat vara hjälpt av fler löpande, fasta kontakter i vården genom hela processen. Kontakten med en neurokirurg, en kontaktsjuksköterska och en annan patient med samma diagnos betydde väldigt mycket, säger Jonathan. I dag mår han bra och går på regelbundna kontroller. Linköping Comprehensive Cancer Center ackrediterades enligt Organisation of European Cancer Institutes (OECI) standard i augusti i år. Ackrediteringen är en kvalitetsstämpel i europeisk standard för cancervården och innebär att den ska arbeta med vård, forskning och utveckling. – Ackrediteringen bekräftar att vi är bra i stora delar men också har många utvecklingsområden. Det ligger ett stort ansvar på oss att upprätthålla standarden och göra cancervården bättre, säger Anette Grahn. #regionöstergötland #linköpings universitet

Bröstsmärta som inte beror på hjärtsjukdom är vanlig och leder till många akutbesök i vården. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi är användbar för att minska besvär av ångest och bröstsmärta, visar specialistsjuksköterskan Magda Eriksson-Liebons avhandling. – Patienter som lider av icke-kardiell bröstsmärta upplever ofta ångest kopplad till bröstsmärtan, även om ingen livshotande hjärtsjukdom har konstaterats. Ångesten leder till att många i patientgruppen undviker fysisk aktivitet och sociala situationer, vilket påverkar deras livskvalitet negativt, säger Magda Eriksson-Liebon. Hon har arbetat många år i akutvården på Vrinnevisjukhuset och behandlat patienter med tillståndet. I studien ingår 109 personer som har upplevt hjärtrelaterad ångest och haft minst två sjukvårdskontakter på grund av icke-kardiell bröstsmärta under de senaste sex månaderna. Avhandlingen utvärderar kortsiktiga och långsiktiga effekter av ett internetbaserat KBT-program (iKBT) för psykisk ohälsa hos patientgruppen. Resultaten visar nytta av iKBT och att ett undvikandebeteende var kopplat till förbättring av den upplevda hjärtångesten. –  Ju större benägenhet patienterna hade att undvika aktiviteter och situationer på grund av rädsla för bröstsmärta, desto större effekt hade iKBT-programmet på att minska hjärtrelaterad ångest, säger Magda Eriksson-Liebon.   Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandlingsmetod som fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden. Metoden är effektiv för att hantera ångest och depression och skulle kunna bli tillgänglig för fler om den kan ges via internet. iKBT erbjuds ännu inte i vården men iKBT-programmet som avhandlingen har testat fortsätter att provas i en fortsättning på studien, www.iksit.se. Avhandlingen från Linköpings universitet heter ”The effects and experiences of internet-delivered cognitive behavioural therapy: The perspectives of patients with non-cardiac chest pain and healthcare professionals in the emergency and cardiac care”. #https://lnkd.in/daescJ9N #regionostergotland #liu

Vilken dag det blev när Region Östergötland, tillsammans med East Sweden Medtech och Linköping University, arrangerade innovationsmässa på Universitetssjukhuset i Linköping. Ett 30-tal utställare var på plats för att visa upp innovationer, forskning och nya idéer. Besökarna fick se prov på många av framtidens lösningar för hälso- och sjukvården – allt från tekniska tyger som kan ändra storlek, till VR-lösningar för patientsimulering och bildinstrument för fotografering av exempelvis öron. Sjuksköterskorna Stina Kronevik, Amelie Svejdur och Ann-Charlotte Flodström från medicinska och geriatriska akutkliniken var några av alla som passade på att besöka mässan och få en inblick i olika innovationer inom hälso- och sjukvården. - Vi är här för att hitta idéer och lösningar som kan förbättra och förenkla vården, säger Amelie Svejdur. Just nu har vi tittat på ett system för patientlarm, hur olika typer av larm kan nå personalen. - Det är viktigt med omvärldsspaning och det är ett jättebra initiativ med den här mässan så att vi får en inblick i vad man kan göra, säger Stina Kronevik. Syftet med innovationsmässan är att ge hälso- och sjukvården möjlighet att ta del av nya innovationer, men också skapa en mötesplats där medarbetarna kan diskutera sina behov och idéer. Utöver alla utställare kunde besökarna under dagen också lyssna på föreläsningar om bland annat medicinska digitala tvillingar, cybersäkerhet och framtidens sårbehandling. #innovation #vård

Östergötland är ett län med stark innovationskraft – en avgörande faktor för tillväxt och regional utveckling. Och nästa vecka sätter Region Östergötland extra fokus på just innovation. Då arrangeras East Sweden Innovation Week, Östergötlands egen innovationsvecka som är fylld av möten, inspiration och diskussion på temat innovation. Den 4–10 november hålls mässor, föredrag, workshopar och matchmaking-event om allt från lantbrukets digitalisering till framtidens innovationsmiljöer. Självklart handlar det också om innovationer i hälso- och sjukvården, med innovationsmässa på Universitetssjukhuset i Linköping och seminarier om framtidens sårbehandling och medicinska digitala tvillingar.   Se hela programmet här: https://lnkd.in/eiXJ4kt