Statens fastighetsverk

Äntligen dags för årets julkalender! Varje dag under december öppnar vi en riktig lucka som lär oss något spännande, överraskande eller helt vardagligt om vårt kultur- och naturarv. Följ oss för en historiskt stämningsfull december! 1 december är inte bara en dag då vi öppnar den första luckan utan också brandvarnardagen. Därför har vi tagit oss till Södra bankohuset i Gamla stan i Stockholm, Sveriges första riksbanksbyggnad, där vi hittar en lista på brandskyddsutrustning bakom dagens lucka. Bland annat skulle det finnas en så med stång, läderämbar, svabb, kofot och lykta samt metallhandspruta. Brandskydd var förstås oerhört viktigt i en fastighet som inrymde så mycket värdefullt som en riksbank. Och eftersom brandskydd är viktigt även idag kommer här några tipsa kring vad du kan tänka på kring ditt eget brandskydd. • Köp en brandvarnare som har märkningen SS-EN 14604. Det betyder att den uppfyller de europeiska kraven på brandvarnare. • Sätt upp brandvarnaren i taket, minst 50 cm från närmaste vägg. Där kan den känna av röken snabbast, för röken stiger uppåt. Undvik att sätta den nära fönster, dörrar eller ventiler, för där kan luftströmmar göra att den larmar för sent eller inte alls. • Ha minst en brandvarnare per våning i din bostad. Det är bra om du har en brandvarnare i eller utanför varje sovrum, för då kan du höra larmet bättre när du sover. Om du har flera brandvarnare, är det bra om de är sammankopplade, så att alla larmar samtidigt. • Testa din brandvarnare minst en gång i månaden genom att trycka på testknappen. Om brandvarnaren inte piper när du trycker på knappen, kan du behöva byta batteri eller hela brandvarnaren. • Byt batteri i din brandvarnare när den börjar pipa med jämna mellanrum. Det är ett tecken på att batteriet håller på att ta slut. Passa också på att göra rent brandvarnaren när du byter batteri, för damm och smuts kan göra att den fungerar sämre. • Byt ut din brandvarnare efter tio år, eller tidigare om tillverkaren rekommenderar det.

Följ med SFV:s kulturmiljöexpert Magnus Reuterdahl till den lilla ruinparken mellan munk- och nunneklostret i Vadstena. I ruinparken syns murar efter byggnader som ingått i Vadstena kloster. De grävdes fram 1926–1930 och har sedan dess legat öppna. Under åren har flera restaureringar gjorts, den senaste 2008. Vadstena birgittinkloster invigdes 1384. Enligt heliga Birgittas klosterregel hade det 60 systrar och 25 bröder. De levde strikt åtskilda; norr om klosterkyrkan låg nunneklostret och i söder munkklostret. I ruinparken syns rester av den byggnad som sammanlänkade klostren. Systrarnas rum har tegelrött grus, brödernas grått och där de möts låg talehuset. Där kunde systrar och bröder samtala genom gallerfönster och utväxla skrivelser och böcker i en låda eller vridbar tunna. Till vänster om talehuset låg brödernas sjuksal. Den värmdes upp av en ugn som döljs i yttermuren. Utanför sjuksalen låg brödernas gräsgård där de vilade och mediterade. I ena hörnet fanns en brunn som nu är torrlagd. Klostret beslagtogs och stängdes av kronan på 1500-talet. De sista systrarna flyttade 1596 men sedan 1935 finns åter ett birgittinkloster i Vadstena

Under hösten har Statens fastighetsverk färdigställt en omfattande takrenovering av Rosersbergs slott. Under en treårsperiod har bland annat 2 500 kvm tak målats om, varav 900 kvm har bytts ut. Rosersbergs slott ligger några mil norr om Stockholm. Med sin vidsträckta park och äppelträdgård ligger det kungliga slottet vackert beläget intill Mälaren. Under dess cirka 400-åriga historia har det ändrat skepnad och användningsområde flera gånger. Det uppfördes först som ett renässansslott år 1634 av familjen Oxenstierna. Namnet tog greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna från moderns familjenamn Tre Rosor. Hans son, Bengt Gabrielsson Oxenstierna, skulle omforma det till ett fransk-italiensk barockslott. År 1762 blev Rosersberg kungligt efter att staten skänkte slottet till Gustav III:s yngre bror Karl XIII. Han lät arkitekten Jean Eric Rehn modernisera Rosersberg i gustaviansk stil. Slottet fick då det utseende som det som det har i dag. De sista kungligheterna som bebodde slottet var Karl XIV Johan och drottning Desideria. Efter Karl Johans död år 1844 använde änkedrottning Desideria Rosersberg som sitt änkesäte. Många av rummen står orörda från den tiden med kunglig närvaro på slottet. På 1870-talet flyttade infanteriets skjutskola in på bottenvåningen och i flyglarna. År 1962 efterträddes Skjutskolan av Civilförsvarsskolan och ombildades 1984 till räddningsskola under Statens räddningsverk (SRV). Räddningsverket disponerade lokaler i slottet och slottsflyglarna fram till 2006. Den långa perioden som utbildningsplats upptar en större tidsrymd än de hundra åren av kungligt boende. Numera bedrivs hotell- och konferensverksamhet på slottet. För att säkerställa detta statliga byggnadsminne för framtiden har Statens fastighetsverk genom åren genomfört både stora och små renoveringsprojekt. Sedan SFV tog över förvaltningen 1993 har bland annat fasad och fönster renoverats. I filmen berättar SFV:s förvaltare, Jukka Oiva, mer om den stora takrenoveringen. Foto: Gustav Schön, Sofi, Sykfont

Nu finns möjlighet att hyra en mysig lägenhet i charmiga Walls stuga i Strömsholm. Lägenheten är cirka 26 kvadratmeter med ett fristående förråd på cirka 8 kvadratmeter. Lägenheten har ett rum och kök samt wc och dusch i gott skick. Rummet har exponerade träbalkar i taket samt ett fräscht kök. Huset, som inrymmer fem mindre lägenheter, ligger vackert belägen i närheten av Strömsholms slottsområde. Utöver lägenhet och förråd ingår även en parkeringsplats i hyran. Visning kommer att ske måndag den 2 december kl. 12.00-12.30. Välkommen att anmäla ditt intresse senast den 10 december. Objektet har en hyra på 5 000 kr/mån. Tillträde sker enligt överenskommelse. Läs mer och anmäl ditt intresse här: https://lnkd.in/gW8ZZNMp Foto: SFV

Det är år 1859 respektive 2024 och vi står på Blasieholmen i Stockholm och blickar mot Skeppsholmen där vi bland annat ser Skeppsholmskyrkan och Amiralitetshuset. Både nu och då var just Amiralitetshuset relativt nyrenoverat, fast för olika syften (Amiralitetshuset renoverades år 1846). Då för att bättre tjäna som kasern och idag för att fungera för en ny hyresgäst vilket vi kommer berätta mer om längre fram. Delar av Skeppsholmen och Kastellholmen var sedan 1749 öppna för allmänheten, under fredstid. Örlogsstationen var ett samhälle i miniatyr med skola, handelsbodar, caféer och krogar. Det var också en egen församling med kyrkoherde och prästgård. I Exercishuset hölls söndagsbaler; dansanta kavaljerer fanns det gott om! Med öppenheten följde även ordningsregler, som till exempel att inte sjunga efter klockan elva på natten. Från 1840 och framåt var Fredrik Blom, arkitekt vid flottan ansvarig för ett tiotal om- och nybyggnader som än i dag präglar holmarna. Hans främsta byggnad är Skeppsholmskyrkan som blev klar 1842. Den används inte som kyrka längre utan nu som ett kör- och kulturcentrum. Litografin är lånad från häftet "En promenad i Stockholm" från 1859 som finns att läsa hos Stocksolmskällan, Stockholms stadsarkiv. I häftet kan vi läsa: ”Skeppsholmen och Kastellholmen, tvenne större holmar i Saltsjön, upptagas nästan uteslutande med etablissementer för den del af krigsflottan, som är förlagd till hufvudstaden, såsom kyrka, boställslägenheter, kaserner, en del af krigsmaterieln o. s. v. Kastellholmen bär sitt namn af en kasernbyggnad i form af ett kastell, nedom hvilket ett salutbatteri är uppfördt…. …Vända vi nu blicken ut åt Saltsjön, så hafva vi Skeppsholmen åt venster. Främst presenterar sig här Skeppsholms församlings kyrka, uppkallad efter Carl Johan, fullbordad 1842. Den vackra tornprydda byggnaden är Kanonierkasernen och der bakom synes förrädsbyggnader, magasinshus o. d.” Mycket har hänt under de 163 år som gått men mycket är samtidigt sig likt. Foto: Stockholms stadsarkiv, Sofi Sykfont

Nu är fasadrenovering av porttornet på Hovdala slott i Skåne klar. Fasaden är åter vitkalkad även om naturstenarna som yttermurarna är uppbyggda av kan anas under kalkputsen. Porttornet har sedan det byggdes på 1600-talet genomgått ett antal förändringar och renoveringar. Fasaden är utsatt för regn och snö, kyla och värme och sedan den senaste renoveringen 1997 hade den fått ett ändrat utseende. Dels hade en naturlig påväxt av alger skett och kalkputsen hade gradvis släppt från naturstenarna så att dessa blivit synliga. Om 20–30 år kommer fasaden åter vara i behov av en uppfräschning och renovering. Att kontinuerligt underhålla en byggnad är ett livslångt åtagande och viktigt för att den skall må bra och kunna stå kvar och upplevas i många hundra år till. De tre sista bilderna visar tornet under renoveringen. Läs mer om Hovdala slott här: https://lnkd.in/dMA3We7n Foto: Åsa Larsson Stjernqvist

Följ med Magnus Reuterdahl, kulturmiljöexpert hos oss på SFV, till Vadstena och Birger Jarls palats, även kallat Bjälboättens palats eller Folkungaättens palats. Birger Jarls äldste son Valdemar blev vald till kung i mitten av 1200-talet och var då bara tolv år gammal. Birger Jarl och Bjälboätten ville framhäva sin ställning i riket och man uppförde ett palats i Vadstena. Bjälbopalatset förekom i den heliga Birgittas uppenbarelser och testamenterades till Birgittas klosterstiftelse 1346. Det dröjde till 1370 innan Birgitta fick påvligt tillstånd för sin klosterorden och då började man uppförandet av själva klostret. Det var avsett för både nunnor och munkar. En abedissa styrde verksamheten som företrädare för Den heliga jungfrun. Klosterverksamheten kom igång på 1380-talet och klostret invigdes 1430. Vadstena var troligen det kloster som klarade sig bäst från förstörelse efter reformationen 1527. Delar av bebyggelsen användes dock som byggmaterial i Vadstena slott, men nunneklostret fortsatte att vara igång till 1590-talet. Därefter stod klostret öde i femtio år. Efter klostertiden användes byggnaden som invalidhotell för hemvändande soldater från Trettioåriga kriget. Därefter blev det en del i Vadstena hospital. Vetskapen om hur det gamla palatset använts gick förlorad under århundradena. När byggnaden skulle moderniseras för att ingå i Vadstena folkhögskola 1956 gjordes antikvariska undersökningar av Sune Zachrisson och Iwar Andersson, som fann belägg för att både stomme och interiör var medeltida. Alla filmer i serien ser du på www.sfv.se/sevart.

PORTAL - den perfekta ingången helt enkelt. Ta klivet in i berättelser om makt, färg, krig och lust i arkitekturen. Nu släpper vi nytt avsnitt om MAKT. Ruskigt stolt över att fått producera detta tillsammans med mina stjärnkollegor. Stefan Trolle Lindros och Frida Claesson med flera på kommunikationstaben. Portal hittar du på Sveriges minsta kulturkanal - Sevärt!

Idag 23 november är internationella hattdagen och då visar vi förstås detta torn! Varför kanske någon undrar? Tornet heter Fars hatt och är ett av fyra hörntorn i Bohus fästning. De övriga heter Mors mössa, Röde torn och Sven Halls torn. I Fars hatt låg bland annat en fängelsehåla. Bohus fästning grundlades 1308 av den norske kungen Håkon Magnusson. Under 1500- och 1600-talen var borgen en viktig del av Danmark-Norges försvar mot svenskarna. Under sin 700 år långa historia sägs fästningen ha motstått hela 14 belägringar - utan att falla. Bland annat det nordiska sjuårskriget 1563-1570 då svenskarna lyckades inta det nordöstra tornet, men efter hårda strider och stort manfall, ändå tvingades till reträtt. När fästningen blev svensk gick det dock lugnt och fredligt till, det var som en del av fredsuppgörelsen i Roskilde 1658. Bohus fästning är ett spännande besöksmål för personer både med och utan hatt. Du kan läsa mer om fästningen på https://lnkd.in/dK73eU77 Foto: Bert Leandersson

Hur ser en byggnad ut som pekar med hela handen? I avsnittet om makt och arkitektur samtalar programledaren Hanna Schück med kulturjournalisten Bo Madestrand och Karin Svenonius, arkitekt på Statens fastighetsverk, om hur makt kan ta sig uttryck i det byggda runt om kring oss. Allt från det klassiska formspråket till höga torn och ”självgoda” byggnadsverk. Du hittar hela avsnittet på www.sfv.se/sevart.