Swedish Shipowners' Association

Göteborg bjöd på en fantastiskt solig dag i sjöfartens tecken igår då vår näringspolitiska expert Camilla Aberg Linder och kommunikationschef Erika Janson tog emot ett gäng engagerade moderata riksdagsledamöter. Det blev en fullspäckad dag med diskussion om vad politiken behöver göra för att förbättra villkoren för svensk sjöfart så att vi kan få en mer konkurrenskraftig svensk handelsflotta med möjlighet att växa. Skattefrågor, utbildning, kompetensförsörjning, myndighetsutövning, regelförenklingar, försvar och beredskap var några centrala frågor som avhandlades. Dagen innehöll även företagsbesök hos några av våra medlemmar, bland annat Stena AB, Northern Offshore Services, Donsö Shipping Industries genom Furetank , Donsö Maritime Training Centre AB och ADMARE SHIP MANAGEMENT AB. Tack för bra dialog Gustaf Göthberg, Boriana Åberg, David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström!

Alla nordiska länder utom Sverige ser en kraftigt positiv utveckling av handelsflottan. I Sverige går vi åt rakt motsatt håll. Antalet svenskflaggade fartyg har minskat med 31 % på bara tio år, en konsekvens av att regeringar av olika färg under lång tid varit alltför passiva inför det faktum att de nationella näringsvillkoren är betydligt sämre än övriga länders. År 2023 tillsatte dock nuvarande regering en utredning för att se över skattesystemet för den sjöfarten, med uppdraget att föreslå åtgärder för att förbättra tonnagebeskattningen. Enligt infrastrukturminister Andreas Carlson är regeringen angelägen om att svensk sjöfarts konkurrenskraft stärks och att vi får fler svenskflaggade fartyg. Det är glädjande. Men i dagarna har det gått ett år sedan utredningen presenterades, och fortfarande är frågan om svensk tonnageskatt olöst. Det duger inte. Om regeringen menar allvar med att stärka den svenska beredskapen och se till att det finns tillräckliga resurser för att upprätthålla de mest kritiska sjöförbindelserna till vårt land behöver förbättrade konkurrensvillkor för svensk sjöfart komma på plats skyndsamt, och en reviderad tonnageskatt är helt avgörande. Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson och näringspolitiske expert Camilla Aberg Linder skriver på debattsidan i Svenska Dagbladet idag. https://lnkd.in/dNdqPwVb

Sjöfarten erbjuder en mängd spännande karriärmöjligheter, både till havs och på land, oavsett om du vill jobba i Sverige eller internationellt. 👋 Den 18 januari finns vi på plats under Sjöfartens Dag i Visby. Kom och ta del av en dag fylld med intressanta aktiviteter och möjlighet att nätverka med personer från branschen. 🎤 Vid lunchtid kommer vår expert Johan Hartler att tala om sjöfartens betydelse för Sverige – ett tillfälle du inte vill missa. Passa på att utforska de möjligheter sjöfartsbranschen har att erbjuda och kanske hitta din nästa karriär! Läs mer ⬇️

Vi är varandras arbetsmiljö. När vi lyfter varandra, lyfter vi branschen! Läs REDO:s rapport om social hållbarhet till sjöss för att lära dig hur. 🌟 Du hittar rapporten här: https://lnkd.in/d6-XRtpZ 💡 Läs mer om REDO-projekten här: https://lnkd.in/dYWRDT-Q Projektet, som avslutades i december 2024, har genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Sjöfartsverket, Svensk Sjöfart, Chalmers tekniska högskola och MÄN, med finansiering från Trafikverkets sjöfartsportfölj.

Just nu pågår Folk och Försvars rikskonferens i Sälen med tema ledarskap och styrning för motståndskraft, och många röster hörs om sjöfartens betydelse för Sverige. Detta är vi självklart glada över, även om det är olyckligt att det krävs ett omvärldsläge som det vi har idag för att politik och myndigheter ska vakna upp. Sverige har valt att ge svenska rederier betydligt sämre näringsvillkor än våra grannländer, vilket lett till att antalet svenskflaggade fartyg halverats sedan 2007. Så kan vi inte ha det. Inte minst har den så kallade specialsjöfarten, där exempelvis kabelläggningsfartyg ingår, påverkats av de sämre konkurrensvillkoren. Idag finns endast ett enda kabelläggningsfartyg med svensk flagg. Vi anser att det borde vara en självklarhet för regeringen att det är svenskflaggade fartyg som byter kablar och annan känslig infrastruktur som är oerhört viktig för Sveriges försörjning av bland annat el och internet. Svensk Sjöfart har länge påtalat vikten av en robust svensk handelsflotta. Utöver att svenskflaggade fartyg är viktigt för svensk konkurrenskraft, arbetstillfällen, skatteintäkter och kompetens är det till syvende och sist en ren säkerhetsfråga. Nu behöver regeringen agera! Vår vd Anders Hermansson intervjuas i Dagens Nyheter idag tillsammans med Natalie Franzén, vd för vårt medlemsföretag Baltic Offshore som driver det enda svenskflaggade kabelläggningsfartyget Pleijel.   https://lnkd.in/djv_BWGH

Åtta regelförändringar för ökad konkurrenskraft! Svensk Sjöfart presenterar idag åtta konkreta förslag som syftar till att förändra regler och minska den administrativa bördan för svenska rederier. Förändringarna är av mindre omfattning och bör därför kunna genomföras enkelt och effektivt. Målet är att förbättra konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar sjöfartsnäring. Genom att förändra regelverken på viktiga områden vill vi minska onödig byråkrati och frigöra resurser som istället kan investeras i innovation, utveckling och tillväxt. Förslagen som nu överlämnas till relevanta myndigheter och departementet omfattar bland annat förenklingar av utsläppsrapportering, möjliggörande av ny teknik för inspektioner och fjärrbesiktningar, harmonisering av regler om vilotid och förenklingar av avfallshanteringsrapportering för färjerederier. Samtliga förslag syftar till att skapa en mer flexibel, effektiv och konkurrenskraftig sjöfartsnäring i Sverige. – Vi ser fram emot en positiv och konstruktiv dialog med myndigheter och beslutsfattare, och hoppas att dessa förändringar kan bidra till att stärka svensk sjöfarts position på den globala marknaden. Genom att minska den administrativa bördan och skapa bättre förutsättningar för våra rederier kan vi tillsammans säkerställa att svensk sjöfart fortsatt spelar en nyckelroll i den internationella konkurrensen och samtidigt uppfyller hållbarhetskrav och framtidens utmaningar, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart. Svensk Sjöfarts 8 förslag till regelförändringar: 1) Sluta dubbelkontrollera utsläppsrapporter. 2) Tillåt ny teknik för inspektioner och tillsyn. 3) Harmonisera regler om vilotid med EU. 4) Förenkla rapporteringen för transport av icke-farligt avfall. 5) Säkerställ den fria rörligheten för sjöpersonal. 6) Harmonisera behörighetskrav för sjöfolk. 7) Ta bort nationella krav som försvårar byggandet av fartyg för svensk flagg. 8) Sänk tröskeln för att anlöpa hamn. Läs hela förslaget ”8 regelförändringar för svensk sjöfart” här: https://lnkd.in/dNnpuJ8D

Konkurrenssituationen för svensk sjöfart är under all kritik! I måndags publicerade myndigheten Trafikanalys sin årliga rapport om den internationella konkurrenssituationen för svensk sjöfart. Årets rapport är dyster läsning gällande den svenska handelsflottans utveckling. Trafikanalys rapport visar den relativa utvecklingen för de nordiska registren de senaste tio åren. Sammantaget har de nordiska fartygsregistren vuxit påtagligt, drygt 40%. De danska registren har ökat med hela 98%, det norska med 22% och det finska med 26%. Enbart det svenska registret uppvisar en negativ utveckling med minus 31 %. Räknat i brutto har de danska registren vuxit med mer än tre gånger det svenska registrets storlek! En motsvarande bild finns även vid en internationell utblick där Sverige tillhör ett av få länder som sett en minskande utveckling inom rederinäringen. Så här kan vi inte fortsätta. Statistiken visar med all önskvärd tydlighet effekterna av att det under många år saknats en konkurrenskraftig svensk sjöfartspolitik, vilket lett till en kraftigt minskad svensk handelsflotta. Sverige har inte bara haft svårt att behålla de fartyg vi har utan helt missat tåget när det gäller den tillväxt som skett i den internationella handelsflottan. Om Sverige vill vända utvecklingen är det bråttom att få på plats en sjöfartspolitik värd namnet och att vidta konkreta åtgärder som faktiskt innebär att konkurrensförutsättningarna i Sverige blir minst lika bra, och helst bättre, än i våra närmaste konkurrentländer. Vi måste se till att reglerna fungerar så som det är tänkt och få bort svenska särregler, krångliga tillämpningar och övertolkningar av internationella regler. Även om vi nu sett flera lovvärda initiativ från regeringen går arbetet alltför långsamt. – Om regeringen menar allvar med att stärka den svenska beredskapen och se till att Sverige kan fullgöra de transportbehov som vi som stat ska kunna lösa inom vårt åtagande som NATO-medlem, och dessutom se till att det finns tillräckliga resurser för att upprätthålla de mest kritiska sjöförbindelserna till Sverige, behöver åtgärder komma på plats skyndsamt. Det behövs ett snabbspår om vi inte ska riskera att tappa ytterligare fartyg och gå miste om flera av de nybyggnationer som svenska rederier har i order, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart. Läs mer här: https://lnkd.in/d23QugpW

Åtgärder för specialsjöfarten kan inte vänta! Svensk sjöfart har idag skickat in en hemställan till regeringen om åtgärder för att säkerställa tillgång till specialfartyg under svensk flagg. Antalet svenskflaggade fartyg har under lång tid minskat, och framför allt har vi väldigt få svenska fartyg som kan användas för exempelvis kabelläggning, bogsering, sjömätning och service till vindkraft och byggnation till havs. Det är oerhört viktigt att regeringen nu skyndsamt vidtar åtgärder för att behålla befintlig verksamhet i landet och kunna attrahera delar av den tillväxt som sker inom området, inte minst i ljuset av det säkerhetspolitiska läget och de händelser som inträffat under hösten med exempelvis kabelbrott i Östersjön. Sverige har i dagsläget ett enda kabelläggningsfartyg. Det är djupt oroande. Specialsjöfarten är en viktig del av sjöfarten som bland annat har till uppgift att försörja vårt land med el- och internetkommunikation på havets botten, köra ambulansbåtar i avlägsna skärgårdsmiljöer och tillhandahålla servicebåtar till vindkraftparker och offshoreplattformar för både personal och reservdelar. Detta sjöfartssegment är alltså helt avgörande för vår infrastruktur och våra tillgångar till havs såväl som på havsbotten. Tyvärr har rederierna inom specialsjöfarten under många år sett en negativ utveckling för möjligheten att bära svensk flagg. Istället måste vi förlita oss på fartyg under andra länders flaggor. Det duger inte! Vi kan helt enkelt inte sakna egna svenska resurser inom området. Att näringsvillkoren, det tekniska regelverket och reglerna för sjöpersonal på specialfartygen är utformade så att fartygen tvingas flagga ut gör att Sverige förlorar i arbetstillfällen, skatteintäkter, kompetensutveckling och konkurrenskraft, men framför allt är det oroande då flera av dessa fartyg utför uppgifter som har en direkt bäring på den svenska förmågan att kunna fullgöra uppgifter i händelse av en förändrad hotbild. Läs mer här: https://lnkd.in/dvnQeuV8

Mycket givande frukostseminarium i Riksdagen på temat intermodala transporter tillsammans med Sveriges Åkeriföretag - The Swedish Association of Road Transport Companies, Tågföretagen och Transportindustriförbundet. Intermodala transporter är helt avgörande för en effektiv svensk transportkedja och dessutom viktigt ur såväl miljö och klimat- som säkerhetshänseende. Men för att intermodala transporter ska fungera, växa och bli bra på riktigt måste politiken kavla upp ärmarna. Det måste finnas långsiktiga infrastrukturella förutsättningar och förutsägbara spelregler som är lika för alla. "Snuttifieringen" i regelverken måste upphöra till förmån för ett helhetstänk. Sverige har länge varit i den globala toppen på logistik - där är vi dessvärre inte längre, men potentialen finns om politiken jobbar för det. Regeringen behöver helt enkelt sluta utreda och börja agera genom att ge myndigheterna ett konkret uppdrag och riktning. "Trafikverket har 120 kommunikatörer men inte en enda logistikanalytiker", berättade en röst under frukosten. Det säger en hel del. Stort tack för gott värdskap riksdagsledamöterna Ulrika Heie, Sten Bergheden och Gunilla Svantorp och tack för värdefull input till diskussionen till våra talare Tommy Kalin på Swedish Orient Line, Åsa Karlsson Björkmarker på IKEA och Tomas Arvidsson på Transportindustriförbundet. Nu jobbar vi tillsammans för ett bättre och mer konkurrenskraftigt Sverige!

Våra isbrytare har i över 50 år säkerställt öppna farleder, en grundförutsättning för ett land där 80–90 % av export och import går via sjötransport, året runt. Men dessa trotjänare är nu uttjänta, och vi behöver en tydlig plan för framtiden. Att säkerställa att våra farleder hålls öppna är inte bara en fråga om handel och ekonomi – det handlar om Sveriges säkerhet, konkurrens­kraft och beredskap. Vi uppmanar därför Regeringskansliet och Sjöfartsverket att omedelbart ta fram en tydlig plan för att ersätta hela isbrytar­flottan, och en OPS-lösning bör vara en central del av denna plan. Denna modell har i andra länder visat sig effektiv för att inte bara minska kostnader, utan också öka kvaliteten. För Sveriges del skulle en OPS-lösning innebära att vi snabbt får tillgång till en hel isbrytar­flotta i världsklass – till lägre kostnad och med bättre tekniska lösningar. Sjöfartsverket har självt öppnat för denna typ av lösning i tidigare rapporter, men frågan har inte drivits vidare. Det är dags att ta upp bollen igen och inleda samtal med svenska företag som är intresserade av att bidra, för sådana finns. En modern och effektiv isbrytarflotta är inte bara en investering i infrastruktur – det är en investering i Sveriges säkerhet och framtid. Svensk Sjöfarts näringspolitiska expert Camilla Aberg Linder skriver på Svenska Dagbladets debattsida tillsammans med Maria Rosendahl på Teknikföretagen och Lina Bonander på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). Läs hela debattartikeln här: https://lnkd.in/dQhGFVBp #Infrastruktur #Beredskap #Sjöfart #Innovation