Trafikanalys inlägg

I underlaget framkommer att elektrifieringen kommer att ta mycket mark i anspråk. Det nämns helt kort "möjligheten att ladda för de drygt 40 procent av befolkningen som bor i flerbostadshus. Förutom den uppenbara konkurrensen i markanvändningen i tätorter .... " men inget om hur detta påverkar t ex möjligheten till klimatanpassning i städer, eller vad det fossila avtrycket är av den ökade asfalteringen som kommer att krävas. och "De stora effektbehov som uppstår ... där tunga lastbilar, fartyg och flygplan ska ladda batterierna kommer att ställa krav på större ytor i anslutning till varje laddstation". ” Vid en större satsning på elvägar innebär uppförandet av infrastrukturen ett intrång i landskapet med påverkan på natur- och kulturmiljöer både fysiskt och visuellt.... Elvägsteknik kräver ... ytterligare mark tas i anspråk för transformatorstationer som ... placeras längs med vägen med drygt två kilometers mellanrum.” Detta tonas ner med ”Samtidigt kommer nedläggningen av drivmedelsstationer medföra att mark frigörs för andra ändamål men det kräver sanering av den mark där drivmedelsstationerna funnits,” men bensinstationer förekommer vanligen inte med 2 km intervaller.

Det anges att för bedömning av effekter på hänsynsmålen ska det undersökas "Bidrar omställningen till en ökad andel personkilometer utförda med kollektivtrafik, gång och cykel och bidrar på så sätt till en God bebyggd miljö och Frisk luft?" men inget resonemang redovisas som belyser denna fråga under det (väldigt) korta avsnittet om betydelse för hänsynsmålen. Överlag ger sökning på "cykel" och "cyklar" bara enstaka träffar och inga träffar alls som beaktar cykeln som ett FORDON som kan elektrifieras, både personcyklar och fraktcyklar. Desto mer fokus på bilar och flygande farkoster och hur de ska landa på vertiports... Inget resonemang finns alltså om hur låg körkostnad för elbil kan leda till att färre går, cyklar och reser med kollektivtrafik i våra städer, även på korta avstånd, en trend som visats t ex i elbilslandet Norge. Detta har negativ inverkan på folkhälsa (inkl barns kognitiva utveckling...) och det har negativ påverkan på möjligheter till klimatanpassning (0 träffar på "klimatanpassning") och på klimatpåverkan, eftersom bilar tar mycket mark i anspråk i städerna jfrt med gång/cykel/koll, och därmed har asfalteringen en betydande klimatpåverkan (plus motverkar möjligheter förebygga skador av skyfall och värmebölja).

Slentrianmässigt görs antaganden (prognosbaserade säkerligen ) om att biltrafiken förväntas öka mycket kraftigt. Diskussion om styrmedel för att minska efterfrågan på körda kilometer med bil totalt, dvs det som SOFT-strategin där Trafa ingick som underskrivare kallar ”transporteffektivare samhälle” är ett perspektiv som saknas. Sökning på ”Transporteffekt” ger 0 träff i dokumentet. "Energieffektivisering" resoneras kring enbart kopplat till olika typer av drivlinor, inte som en strategi i samhället där minskad användning av de mest energiintensiva transportsätten beaktas. Så efterfrågan på el problematiseras inte, som något som kan påverkas, utan ses som något av naturen givet närmast. Det leder till att underlaget alltför ensidigt inriktas på att städer och landsbygd ska byggas om för att producera mycket mer el och på andra sätt underlätta för och tillhandahålla ytor för bil- och lastbilstrafiken m fl motoriserade fordon. Följaktligen är ”vertiports” något som ägnas mer fokus i underlaget än de människor som ska befolka stad och land och hur deras tillgänglighet kan tillgodoses med låg energianvändning och hur de på bästa sätt ska kunna använda marken på ett sätt som är klimatanpassat, energieffektivt och hälsosamt.