Byt huvud på den som beter sig illa! -Tips från Våldscoachen

En del människor beter sig shitty mest hela tiden OCH kommer undan med det! Hur kommer det sig?

I en dysfunktionell familj så anpassar sig hela familjen till den personen som inte har de sociala färdigheter som krävs för att familjen ska fungera optimalt. Barn lär sig snabbt att vara tillags om de har en dysfunktionell förälder. Och självklart anpassar sig även en partner.

Oavsett om dysfunktionen beror på missbruk, psykisk ohälsa eller att man använder våld som ett sätt att utrycka sig, så anpassar resten av familjen till den personen.

Man börjar tassa på tå, både bildligt och bokstavligt. Inte störa, inte ta plats. Börjar tänka på hur man kan undvika höga ljud eller sådant som personen ogillar och går igång på. Barn kan utveckla olika beteenden för att underlätta, läs överleva. Barnet kan exempelvis bli familjens clown för att underhålla och ta bort det jobbiga. Eller ta mycket ansvar för att städa och laga mat hemma för att slippa få skäll. Eller bli en tapet-blomma dvs smälta in i miljön och inte störa.

När en person breder ut sig med sitt humör eller mående så att resten av familjen måste anpassa sig, då är det våld.

När jag skilde mig så fanns inte jag längre där och kunde täcka upp för mitt ex oförmåga. Det blir ju automatiskt delad vårdnad och växelvis boende. Då fick barnen hitta sina strategier att hantera sin pappas oförmåga. Storasystern tog det största ansvaret. Trots att hon då bara var nio år så gjorde allt hon kunde för att mildra och förhindra att pappan skulle hitta en anledning att bli arg.

De förhören som han tidigare höll med mig, det fick äldsta dottern ta nu. Hon blev separerad från de mindre syskonen och var tvungen att svara på frågor som hon inte förstod innebörden av. Men hon förstod att hon var tvungen att svara snabbt och på ett sätt som gjorde honom nöjd annars kunde förhöret hålla på i evigheter. Om hon svarade för långsamt eller "fel" så följde ett långsamt nermalande av hennes person genom att han talade för henne hur det skulle vara och vad som var rätt.

Barnen hade med i ryggmärgen att man inte ifrågasätter eller har en egen vilja när pappa är i närheten. Det var små marionetter i sin pappas händer.

Gång på gång kom de hem på mamma-veckan så bubblade de över för att berätta vad som hänt hos pappa. De visade med hela kroppen hur de mådde av hans beteende. Men hur förklarar man för ett barn som i princip är hjärntvättat av rädsla och som alltid har hört att pappa har rätt och är ofelbar? Hur förklarar man att de är egna individer som har rätt till sina egna tankar och önskemål?

Det var då jag kom på det!

Om jag lyssnar på barnens berättelser och ber dem byta huvud på pappa så att han blir t.ex bästa kompisens pappa. Är då pappas agerande rimligt?

Wow! Vilken effekt det blev! Nej, det var inte rimligt! Det var ett fullständigt orimligt beteende. Jag kunde se i realtid hur barnen började att våga tänka sina egna tankar. Vågade börja prata med varandra om vad som hänt. De kunde till och med resonera kring hur konstigt pappas beteende var och hur de mådde.

Detta var ett av det mest befriande ögonblicken i mitt och mina barns liv och blev starten till vår väg att bli fria på riktigt och kunna läka!

Lev väl!/ Maria