Så ser årets resa mot skörd ut

Fjolåret var utmanande för många lantbrukare vilket gör årets skörd extra betydelsefull. Odlingsåret 2024 har så här långt varit bättre, men marginalerna inom lantbruket är fortsatt små. I den här artikeln kan du läsa hur årets resa mot skörd har sett ut, och hur vädret under skördeåret påverkar skördeutfallet.

Höstbruk 

September – november: En mycket blöt höst gjorde att lantbrukarna inte kunde höstså all estimerad areal. Det var framförallt sådden av höstraps som drabbades, men även planerade höstvetefält som inte kunde sås. Den våta väderleken höll i sig och orsakade en del skada på fälten där vattnet blev stående, men överlag tog sig de höstsådda grödorna igenom hösten bra. En stor höstsådd leder i regel till en hög skörd, givet gynnsamma väderförhållanden, eftersom höstsådda grödor är mer robusta och ofta mer högavkastande än de vårsådda. 

Vintervila 

December – februari: Vintern bjöd på ett par köldknäppar, men förutom dessa rådde ingen större påverkan från vare sig snö eller kyla på höstgrödorna.

Lokalt drabbades låglänta fält och fält som blev sent sådda hårt av översvämningar under perioden, vilket gjorde att grödor som stod under vatten kvävdes. Delar av västra Sverige och västra Mälardalen var hårt drabbade av översvämningar. 

Vårbruk 

Mars – maj: Den mycket blöta vårvintern gjorde att vårbruket blev försenat i hela landet. Det var så pass blött att det inte gick att komma ut på fälten för jordbearbetning och sådd. Vårsådden blev också mycket utdragen på grund av perioder av regn där sådden tvingades att pausa.

Det ihållande regnet följdes av försommartorka och höga temperaturer vilket gjorde att vårspannmålen inte utvecklades optimalt i stora delar av landet. Önskvärt är att grödan bestockar sig, det vill säga sätter många sidoskott och blir en kraftig planta, men utan regn lägger spannmålsplantan istället sin energi på att skjuta i höjden. De mer robusta höstsådda grödorna klarade av försommartorkan väl och höstvete, råg, rågvete och höstraps har under våren haft en fin utveckling. I år har svampen gulrost förekommit på grund av den initialt fuktiga vårvintern. Gulrosten gör att bladen gulnar vilket påverkar fotosyntesen och därmed tillväxten. 

"Fjolåret var utmanande för många lantbrukare vilket gör årets skörd extra betydelsefull. Odlingsåret 2024 har såhär långt varit bättre, men marginalerna inom lantbruket är fortsatt små. Samtidigt krävs betydande investeringar för att skapa förutsättningar för stora och jämna skördar framgent, vilket är avgörande för ett konkurrenskraftigt och hållbart lantbruk." – Elisabeth Ringdahl, chef division Lantbruk

Tillväxtperiod 

Juni – juli: Under juni kom det efterlängtat regn i stora delar av landet och de vårsådda grödorna fick chans att samla ny kraft för tillväxt. De höstsådda grödorna kunde sätta många kärnor och utvecklas väl. I västra Sverige kom det dock lite väl mycket regn vilket har påverkat skördepotentialen lokalt. Summerat över hela landet så ser höstgrödorna (höstvete, råg, rågvete och höstraps) ut att ha en normal till bra skördepotential, medan den vårsådda spannmålen (havre, vårkorn och vårvete) ser ut att ha en lägre skördepotential än normalt.

Under försommar och sommar skördas också Sveriges största gröda: vall. Den våta våren gav utmärkta förhållanden för tillväxt av gräs och lantbrukarna kunde ta stora första vallskördar av bra kvalitet. Regnet i juni innebar också bra återväxt i vallarna och på många håll i landet har man även fått till en bra andraskörd.  

Skörd 

Juli – september/oktober: Nu önskar sig svenskt lantbruk temperaturer under 25 grader, gärna med lite regn under ett par veckor till. Därefter är det önskvärt med uppehåll så att skörden kan bärgas under goda väderförhållanden för att inte riskera kvalitetspåverkan.

Lantbrukare över hela landet är nu fokuserade på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd och levererar sedan spannmålen och övriga grödor till Lantmännens mottagningar eller lagrar hemma på sina gårdar. Lantmännen har en ledande roll vad gäller spannmålshantering och tar emot spannmål på ett femtiotal platser över hela Sverige. 

🌾Läs mer om skörden i Lantmännens skördeprognos: