Nybblestenen
| Nybblestenen | |
| Runristning (runsten) | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanland |
| Kommun | Strängnäs |
| Socken | Överselö |
| Plats | Nybble |
| Koordinater | 59°26′26″N 17°10′16″Ö / 59.44065°N 17.17118°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Överselö 28:1 |
| Tillkomsttid | Vikingatiden |
| Signum | Sö 213 |
| Runristare | Äsbjörn 1 (S) |
| Stil | Pr3 - Pr4 |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Nybblestenen, Sö 213, är en vikingatida runsten i Nybble på Selaön, Överselö socken och Strängnäs kommun i Södermanland.[1] Runstenen är av ljusgrå granit och 140 cm hög, 130–140 cm bred och 30–50 cm tjock. Runorna är 6-7 cm i diameter. På ristningen finns en bild av ett fyrfotadjur.[2]
Inskriften
[redigera | redigera wikitext]Translitterering av runraden:
- s͡tain : hiuk : esbern : stintn : at : uitum : bat miþ : runum : raisti : kyla : at : gaiʀbern : boanta : sin :· auk · kofriþ : at : faþur : sin : han uaʀ : boanti : bestr i : kili : raþi : saʀ : kuni :[1]
Normalisering till runsvenska:
- Stæin hiogg Æsbærn, stæindan at vitum, bant með runum, ræisti Gylla at Gæiʀbærn, boanda sinn, ok Guðfriðr at faður sinn. Hann vaʀ boandi bæztr i Kili. ʀaði saʀ kunni.[1]
Översättning till nusvenska:
- Stenen högg Äsbjörn, målad till minnesmärke, han band den med runor, Gylla den reste efter Gerbjörn sin make, och Gudfrid efter sin fader. Han var den bäste bonde i Kil. Tyde den som kan.[3]
Nybble-stenen följer inte den vanliga formeln för minnesinskrifter, och den har därför varit svårtolkad. Sammanskrivningen av s och t är ovanlig, och antas bero på att ristaren åtgärdat det från början av misstag utelämnade t. Inskriften är åtminstone delvis skriven på vers.[3] "Kil" avser ofta ett område något avskiljt från huvudbygden, och var uppenbarligen namnet på den nordligaste delen av Selaön.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, Sö 213, 2014
- ^ Fornminnesregistret: Överselö 28:1
- ^ [a b c] Elias Wessén, Erik Brate, red (1924-1936). Sveriges runinskrifter. Bd 3, Södermanlands runinskrifter. Stockholm: KVHAA. sid. 188. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_sodermanland_b03_h04_text_1b.pdf