Tribun (ämbete)
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Tribun (lat. tribunus) var titeln på en rad romerska ämbeten. Tribun var också det romerska namnet på en tribuns fyrkantiga eller halvrunda upphöjda ämbetsplats på vilken den presiderande ämbetsmannen eller domaren hade sin plats vid offentliga framträdanden.
Folktribun
[redigera | redigera wikitext]Folktribun (lat. tribunus plebis) var ett ämbete som enligt traditionen ska ha inrättats år 494 f.Kr. Ursprungligen var tribunerna två, men antalet höjdes fram till 457 f.Kr. till tio. Ämbetet skapades som skydd för plebejerna mot de patriciska ämbetsmännens övergrepp. Deras ställning byggde på att de genom ed var okränkbara, att de hade vetorätt och att de kunde låta fängsla ämbetsmän. År 23 f.Kr. övertog Augustus tribunernas makt och titel vilket i framtiden skulle tillhöra kejsarna.[1]
Krigstribun
[redigera | redigera wikitext]En krigstribun (lat. tribunus militus) var stabsofficer i den romerska armén. Det fanns sex sådana i varje legion. Vaniligtvis rekryterades de bland equites.[2]
Konsulartribun
[redigera | redigera wikitext]Konsulartribuner (lat. tribunus militum consulari potestate) var de 3-6 ämbetsmän som under cirka 80 år mellan 444 och 367 f.Kr. ersatte konsulerna.[3]