Stockholm satsar på miljözon i city, hållbar äldreomsorg och en testbädd för fossilfri entreprenad

Kort om omställningsarbetet i Stockholm

Stockholm ska bli klimatpositivt till år 2030. Nyligen har stadens nya Miljöprogram 2030 antagits av kommunfullmäktige. Det är det målstyrande dokumentet bestående av sju mål, där de huvudsakliga klimatmålen är mål 1En rättvis och inkluderande omställning, och mål 2 Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Dessutom berör också mål 5 Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm klimatpåverkan. Klimatmålen konkretiseras i stadens nya Klimathandlingsplan 2030 som precis antagits av kommunfullmäktige nu i december 2024. 

Mer preciserat är klimatmålen: 

• Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040
• Minskad klimatpåverkan från transportsektorn (– 30% jämfört med 2010)
• En fossilfri organisation 2030
• Halverade utsläpp från konsumtion (jämfört med 2019)
• Minskad klimatpåverkan från mat

I fokus nu är att genomföra ett nytt arbetssätt som innebär en mer horisontell samordning av stadens klimatarbete i fem stycken omställningsområden som tillsammans ska åstadkomma den kraftsamling som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Att arbeta i omställningsområden syftar till att utveckla och stärka samverkan inom staden såväl som med näringsliv, akademi, andra offentliga aktörer och civilsamhälle. Varje omställningsområde leds av utpekade nämnder eller bolag. De fem omställningsområdena är: 

1. Agera för en rättvis och inkluderande klimatomställning (som också inkluderar invånarnas konsumtion)
2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem
3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter
4. Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart
5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation

Stockholm är också en av de utpekade europeiska föregångsstäderna i riktning mot klimatneutralitet, och fick en Mission Label som en av de första städerna. Ett fokus kopplat till detta handlar nu om att utveckla lokala omställningsarenor för klimat och hälsa, där befintlig samverkan med föreningar och näringsliv stärker kopplingen till klimatarbetet i fem olika stadsdelar. Dessutom arbetar vi för att tydligare synliggöra existerande investeringsbehov för att nå klimatmålen, och försöka konkretisera nya sätt att hitta finansieringslösningar. Det handlar både om utökade möjligheter till extern finansiering, som att se över finansieringslösningar brett.

Omställningsarenan – vi ställer om tillsammans

Stockholm har inte en specifik omställningsarena utan har valt att koppla samman, stärka och vidareutveckla existerande samarbetsstrukturer inom ramen för klimatarbetet. Staden har till exempel samverkansavtal med Stockholms universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan. Inom ramen för dessa har staden utvecklat ett Vetenskapligt råd inom klimatområdet. I rådet finns fem forskare från KTH och SU och fem tjänstepersoner från staden som tillsammans ska utveckla en fördjupad förståelse för behoven kopplade till målet om halverade konsumtionsutsläpp. Dessutom pågår nu ett arbete för att skapa gemensamma seminarieserier som tar utgångspunkt i stadens behov kopplat till klimatarbetet, och där forskare bjuds in för att skapa forskningsprojekt som leder i riktningen för att nå klimatmålen.  

Stockholms stad driver också tre pakter som ett sätt att samverka med näringslivet kring komplexa samhällsutmaningar, Miljö- och klimatpakten, Elektrifieringspakten och Integrationspakten. Tillsammans samlar de flera hundra företag för samverkan, idéutbyte och inspiration. Alla tre av stadens pakter är relevanta på sitt sätt för att nå klimatmålen. 

Våra viktigaste insatser för en snabbare omställning

Stockholm har en bred projektportfölj för att nå klimatmålen. Dessa kan kopplas till klimathandlingsplanens omställningsområden. I arbetet inom varje omställningsområde ingår att sammanställa ny kunskap, kontinuerligt utvärdera det pågående arbetet, tydliggöra utvecklingsbehov, synliggöra lärdomar och möjlig uppskalningspotential. Det ingår även att, i samverkan med näringsliv, akademi, staten, regionen och civilsamhälle, utveckla ytterligare förslag på åtgärder som krävs för att nå klimatmålen.

Transporter – ökad elektrifiering, effektivare transporter och mer stadsliv

Transporter står för ungefär hälften av de direkta utsläppen i Stockholm och därför är det ett prioriterat område för utsläppsminskningar. Stockholm planerar att införa Miljözon klass 3 i delar av city, vilket innebär att endast elfordon och vissa gasfordon får köra in i området. Staden jobbar också aktivt för att möjliggöra förbättrad framkomlighet för busstrafiken, bidrar med medfinansiering i regionens utbyggnad av tunnelbana och spårväg och satsar mycket på cykelinfrastruktur. Sammantaget för att möjliggöra en snabbare övergång till gång, cykel och kollektivtrafik. Det pågår också arbete för mer effektiva varutransporter, med arbete för att exempelvis omfördela godstrafiken till kvällar och nätter. Stadens tester med tysta off peak-transporter har visat på goda resultat med körtidsbesparingar, hög leveranssäkerhet och en förbättrad arbetsmiljö för förarna.

Stockholm arbetar också med så kallade stadsmiljözoner som syftar till att utveckla områden för mer stadsliv. Trafiken har begränsats så att platsen blir mer levande att gå, cykla och promenera i året runt. Här är nu fler sittplatser, uteserveringar, blommor och grönska men också smartare transportlösningar så att nödvändiga leveranser hittar fram till boende och företag på ett bättre sätt. Det är kopplat till stadens arbete med miljözon och stadsmiljözon som Stockholm arbetar med systemdemonstratorn STOLT som strategiska möjlighetsfönster för att genomföra en omfattande transformation mot ett effektivt och utsläppsfritt transportsystem. 

Fossilfri entreprenad

Stockholms stad satsar på att utveckla entreprenader med lägre klimatpåverkan, genom att bland annat använda ny teknik och återanvända material. I Slakthusområdet har ett lyckat pilotprojekt ”Fossilfri entreprenad” resulterat i nya anläggningsprojekt där eldriften har skalats upp. Pilotprojektet ”Fossilfri entreprenad” genomför Stockholms stad i Slakthusområdet tillsammans med Skanska och Volvo Construction Equipment. I pilotprojektet är målet för den totala koldioxidbesparingen i projektet över 2000 ton CO2-utsläpp. Det är Sveriges största testbädd i stadsmiljö för fossilfri entreprenad där 35 000 maskintimmar ska omvandlas till fossilfria. Utöver klimatbesparingar är även syftet med projektet att utmana byggnormer och hitta nya innovationer. 

Framdriften i projektet har skett genom upphandlingsverktyget. Staden har använt konkurrenspräglad dialog och genom dialog med branschen då nått skärpta krav. Det har lett till att minst tio procent av maskintimmarna ska vara drivna på el och dessutom att 95 procent av massorna som används till gator återanvändas direkt på plats. Resultatet av pilotprojektet överträffade målen. Det har bidragit till att Stockholms stad satsar på fler anläggningsprojekt med eldrivna fordon och fossilfria drivmedel.

Ny anläggning för koldioxidinfångning och lagring - BECCS

I Energihamnen i Värtan, sammankopplat med Stockholm Exergis biokraftvärmeverk, planeras för en ny anläggning för bio-CCS. År 2016 invigdes ett nytt biokraftvärmeverk som drivs helt med förnybar energi, av restprodukter från skogsnäring och sågverksindustri. Nu vill Stockholm Exergi, som är till hälften ägt av Stockholms stad, koppla på tekniken bio-CCS, vilket kräver en ny anläggning i anslutning till biokraftvärmeverket. I den nya anläggningen avskiljs koldioxiden från rökgaserna från biokraftvärmeverket och komprimeras till flytande form. Det behövs också en hamn för att kunna transportera koldioxiden till permanent lagring. Anläggningen som planeras ska kunna fånga in 800 000 ton koldioxid om året. 

Minskad plastanvändning och ökad utsortering

Plast står för ungefär en fjärdedel av stadens direkta utsläpp. Stockholm arbetar både för att minska mängden plast som används, att den plast som används ska vara möjlig att återvinna och att utsorteringen ska öka. En utökad utsortering av matavfall, plast och metall har nu möjliggjorts genom att Resursutvinning Stockholm invigts. Det är en anläggning för eftersortering av avfall. Hit kommer matavfall som sorterats i en grön plastpåse i hemmen och kastats tillsammans med den vanliga soppåsen i restavfallet. Modern teknik läser av färgen och sorterar ut matavfallspåsen från övriga soppåsar så att matavfallet kan omvandlas till fossilfri biogas och biogödsel till jordbruk. Även plast och metall som av misstag hamnat i restavfallet kommer att separeras. Sortering är grunden till återvinning av värdefulla material och produktion av fossilfritt drivmedel, biogödsel och fjärrvärme. Det minskar utsläpp, sparar resurser och är en av de viktigaste bitarna i strävan att nå stadens miljömål. Med modern teknik hjälper Resursutvinning Stockholm till att minska klimatavtrycket. Vi räknar med att anläggningen bidrar till en minskning av stadens koldioxidutsläpp på cirka 32 700 ton per år. 

Stockholm har också arbetat med en Hållbar äldreomsorg, där plastanvändningen var en del, tillsammans med exempelvis kemikalier och matsvinn. Flera av åtgärderna som presenteras i vägledningen har testats på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende på Norrmalm. Erfarenheter därifrån visar att många små, enkla och resurssmarta åtgärder tillsammans ger stora vinster för ekonomin, miljön, arbetsmiljön och omsorgen om de äldre. Det här arbetet skalas nu upp för att nå fler av stadens verksamheter.

Så arbetar vi med investeringar för klimatneutralitet 2030 

Stockholms stads samlade investeringsbehov för att uppnå klimatneutralitet identifierades i samband med stadens ansökan om Mission Label från EU-kommissionen under år 2023. Stadens ambitioner i gällande styrdokument överensstämmer med EU-kommissionens inom missionen om klimatneutrala städer 2030. Mot den bakgrunden utgår de identifierade investeringarna ifrån stadens styrdokument och investeringsplaner i budget. Stockholms stads investeringar som bedöms bidra till minskade utsläpp identifierades och bedömdes uppgå till cirka 35 mdkr under perioden fram till år 2030. I bedömningen omfattades investeringar inom Scope 1 och 2. I sammanhanget bör också framhållas att befintliga verksamheters kontakt med brukare och medborgare ger förutsättningar att informera och påverka beteenden och konsumtion för minskade utsläpp utan att medföra större investeringsbehov. 

Under år 2024 kompletterades analysen utifrån föreslagna åtgärder i stadens uppdaterade klimathandlingsplan som även omfattar Scope 3, det vill säga konsumtionsperspektivet. Det ytterligare perspektivet innebär att de nödvändiga investeringsbehoven nästan fördubblas till cirka 65 mdkr då bland annat även bygg- och anläggning inkluderas i högre utsträckning. Den uppdaterade Klimathandlingsplan 2030 omfattar även ett rättviseperspektiv. 

Stockholms stad genomför och planerar löpande stora investeringar kopplat till miljö- och klimatområdet. Dessa genomförs som en integrerad del i stadens budget. Det handlar bland annat om stora investeringar i infrastruktur för cykel, gång och kollektivtrafik som exempelvis cykelbanor, promenadstråk, breddade trottoarer och utvecklade körfält för bussar. Därutöver medfinansierar staden utbyggnaden av spårbunden kollektivtrafik genom Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen. 

Glo och sno av oss för att komma fortare fram

• Vi arbetar för att minimera plastanvändningen. Både genom en handlingsplan för hållbar plastanvändning, men också konkret, till exempel genom ett arbete för en hållbar äldreomsorg där plastanvändningen var en del, tillsammans med exempelvis kemikalier och matsvinn. Flera av åtgärderna som presenteras i vägledningen har testats på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende på Norrmalm. Erfarenheter därifrån visar att många små, enkla och resurssmarta åtgärder tillsammans ger stora vinster för ekonomin, miljön, arbetsmiljön och omsorgen om de äldre. Läs mer om hållbar äldreomsorg och Handlingsplan för hållbar plastanvändning.
• Miljözon klass 3 ska införas i delar av city. Dessutom ska beslut om en eventuell utvidgning tas under kommande år. Det är en luftkvalitetsåtgärd, men som främjar elektriska fordon. Det är också kopplat till Miljözonen som Stockholms systemdemonstrator genomförs, med ett strukturerat arbetssätt kring innovationsarbetet kopplat till inkubator, demonstration och uppskalning. Läs mer om miljözonen, systemdemonstratorn och arbetet för en utsläppsfri innerstad.
• Konkurrenspräglad dialogupphandling för en fossilfri byggarbetsplats (Upphandlingsmyndighetens hemsida).

Karin Wanngård (finansborgarråd) om omställningen i Stockholm

Det är städer världen över som visar vägen i omställningsarbetet. Stockholms stad ska vara världsledande i att minska utsläppen. Vi har gjort stora utsläppsminskningar, men det är dags att ta nästa steg. Det ska inte bara leda till lägre utsläppsnivåer utan klimatomställningen kommer också leda till nya sätt att konsumera, resa, jobba och bo. Det skapar redan nu en förändrad ekonomisk utveckling och nya jobb. Stockholm ska leda övergången till nya gröna jobb och hållbara levnadssätt. Målet är att Stockholm ska vara klimatpositivt senast år 2030. Detta sker både genom utsläppsminskande åtgärder och koldioxidlagring. Omställningen måste också vara rättvis, sårbara grupper ska skyddas och invånare ska kunna vara delaktiga i omställningen och insatser inom såväl klimat som andra politikområden ska bidra till en rättvis och inkluderande omställning. Med denna plan sätter vi upp mål för en klimatomställning som inkluderar och stärker alla.

Att vi krokar arm, svenska städer och europeiska städer, betyder mycket. Vi behöver tillsammans driva på för en värld med lägre koldioxidutsläpp där invånare, civilsamhälle, offentlig sektor, näringsliv och akademi gör mesta möjliga. Tillsammans når vi längre!

Mer läsning om klimatomställningen i Stockholm

• Så arbetar staden med klimat och miljö - Stockholms stad
• Miljöprogram 2030
• Klimathandlingsplan 2030
• Scale - Kraftsamling för Klimat och Hälsa