💡 Hur ska elever i den anpassade skolan få en starkare koppling till arbetsmarknaden? 👉 När Göteborgsregionen i november arrangerade ett regionalt programråd i projektet Stärkta förutsättningar för unga med intellektuella funktionsnedsättningar deltog Linda Åhnbrink, processledare för de två kompetensråden som rör bygg- och installationsbranschen. Hon betonade vikten av att skolan hjälper till och konkretiserar elevernas färdigheter. – Företagen behöver veta vilka kunskaper eleverna har, särskilt i branscher som ställer höga krav på säkerhet. Om vi kan översätta betyg och skolspråk till praktiska färdigheter blir det enklare för arbetsgivare att förstå elevernas kompetenser, sade Linda Åhnbrink. Läs mer via länken nedan!
☀️ En mer inkluderande arbetsmarknad och enklare övergångar från skola till arbetsliv – det är målet med Göteborgsregionens projekt Stärkta förutsättningar för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. 💭 På det regionala programrådet i november, som leddes av GR:s projektledare Jessica Johansson, berättade deltagare från Mölndals stad, Kungsbacka kommun och Kungälvs kommun om sina erfarenheter från en jobbskuggning på fyra skolor i Nederländerna. 💡 En tydlig skillnad var skolornas fokus på att få ut eleverna på arbetsmarknaden. Det märktes inte minst i hur skolorna arbetade med praktik, där eleverna först hade praktiska lektioner på skolan, därefter praktik i grupp och till sist individuell praktik. – Vi såg att deras skolor är mycket mer praktiskt inriktade och har ett enda mål – att göra eleverna anställningsbara. Eleverna får börja i det lilla och växer i sitt ansvar under praktikperioderna, det var en viktig lärdom för oss, sade Magnus Haglund från Kungälv. Linda Åhnbrink, processledare för de två kompetensråden som rör bygg- och installationsbranschens Kompetensråd i Göteborgsregionen, deltog också i mötet och betonade vikten av att skolan hjälper till och konkretiserar elevernas färdigheter. 👉 Läs mer i artikeln som ni når via kommentarerna!